Historien ger kunskap och nya perspektiv

Transkript

1

2 Historien ger kunskap och nya perspektiv Vi lever i en tid, då människors blickar ständigt riktas framåt. I framtiden finns utmaningarna, hoten och möjligheterna. Kravens skärps på kringblick och förnyelse. Har vi då tid för historiska jubileer? Behöver vi historien, när framtiden kräver så mycket kraft? Mitt svar är obetingat ja! Vi behöver historien som en källa till inspiration och gemensam identitet. Men vi behöver den också för att få kunskap och nya perspektiv. Ofta sitter vi fast i det tänkande och de handlingsalternativ, som präglar vår egen tid. Genom att lära oss mer om historiens dramatik och mångfald stärker vi förmågan att tänka nytt. Vilka ut maningar står i fokus för fjärrvärmen i år, 2009, när föreningen fyller 60 år? Mycket talar för att fjärrvärmen är på väg in i ett nytt skede, med nya tekniska och ekonomiska förutsättningar. Kanske kommer framtidens historiker tala om en brytningstid. Det ger skäl att andas djupt och fundera på färdriktningen. Sjätte chefen Torbjörn Waldenby Rolf Stålebrant Ola Alterå Magnus Lundberg Stefan Stern 2007 Lena Sommestad 2007 Visste du att... medlemsantalet från start var 16 (kommunala elverk). Sedan det senaste jubileet, 1999, har debatten om fjärrvärmens spelregler på marknaden vuxit sig allt starkare. Från 1949 och många decennier framåt var fjärrvärmen fast förankrad i en kommunal, folkhemsk tradition. Men denna tradition förbyttes 1996 i något radikalt nytt: konkurrensutsättning och krav på affärsmässighet. Den stora utm a n i n g e n för fjärrvärmen är att 1996 års reform fortfa- Låt historien bli utgångspunkt för framtidsdebatten, uppmanar Lena Sommestad. Foto: ELLINOR COLLIN rande debatteras och förändras och ännu vet ingen vilka spelregler som ska gälla. Sedan 50-årsjubiléet har också klimatfrågan vuxit i betydelse. Fjärrvärmen har blivit Sveriges tysta klimatrörelse, med en potential att bidra också globalt. Inför klimattoppmötet i Köpenhamn, hösten 2009, framstår hållbara städer som en nyckel i klimatpolitiken. Mer än hälften av världens befolkning bor redan idag i städer, och hållbara städer kräver resurssnåla och miljövänliga system för kyla och värme. Här kan svenska erfarenheter tas till vara! I den jubileumsbilaga av Fjärrvärmetidningen, som du nu håller i handen, vill vi sätta fokus på framtiden och på den kunskap och erfarenhet som har skapat fjärrvärmens framgångar genom historien. Vi vet inte idag var fjärrvärmebranschen står om tio år, men en sak vet vi: kunskap och förmåga till förnyelse kommer att vara lika viktiga resurser i framtiden, som de har varit hittills. Fjärrvärmenäten är en nationell resurs, som kan utvecklas och utnyttjas på många sätt. Så låt er inspireras av att för en kort stund blicka bakåt över axeln och låta historien bli utgångspunkt för framtidsdebatten. Just nu skapas ny historia, och riktningen har vi alla ett ansvar för. Lena Sommestad VD Svensk Fjärrvärme 2 svensk fjärrvärme

3 Det började på Börsen Den 10 december 1949 sammanträdde ett antal allvarliga herrar på Börsen i Göteborg. De talade om fjärrvärme en teknik som då nästan var helt okänd i Sverige. Resultatet av diskussionerna blev att de bildade Värmeverksföreningen, numera Svensk Fjärrvärme. Tanken var att föreningen skulle taga hand om de problem som uppstår vid fjärrvärmedistribution och fjärrvärmekraftalstring. 60 år senare har föreningen 130 medlemmar, vilka står för 98 procent av fjärrvärmeleveranserna i Sverige. Fjärrvärme har numera en stark position på värmemarknaden och svarar för drygt hälften av all bostadsuppvärmning i Sverige. Det kan jämföras med det europeiska genomsnittet som är knappt 10 procent. Idén bakom fjärrvärme är enkel. Istället för att varje hus har en egen panna, så levereras värme till många fastigheter från en central anläggning som har avancerad rening. Anläggningen använder resurser som annars skulle gå förlorade, till exempel skogsrester, avfall och spillvärme från industrier. Fjärrvärme är ett effektivt och bekvämt uppvärmningssystem, men fjärrvärmen är också ett miljöprojekt. Luftkvaliteten i svenska städer har förbättrats radikalt när röken från tusentals små skorstenar försvunnit och ersatts av en enda med god reningsutrustning. I december 1949 grundades Värmeverksföreningen på Börsen i Göteborg. Då hade föreningen 16 verk och elva personer som medlemmar. Karlstad var först Den allra första anläggningen byggdes i Karlstad Karlstads Mekaniska Verkstad hade växt ur sin tomt och hade långtgående planer på att flytta sin verksamhet till Uddevalla. För att stanna kvar ställde företaget krav på att få fjärrvärme, en stor tomt och säker tillgång på el. Kraven uppfylldes och industrin fick både el och fjärrvärme liksom en stor tomt. F j ä r r v ä r m e n fick snart efterföljare i en rad svenska städer, men trots att fjärrvärmen byggdes ut så gick utvecklingen till en början sakta. Först i mitten av 1960-talet togs flera kraftvärmeverk i drift och försäljningen fördubblades på fem år från 5 till 10 TWh. Det verkliga genombrottet för fjärrvärme kom dock först efter den första stora oljekrisen Då började miljonprogrammets nya bostäder bli klara och de kunde direkt anslutas till fjärrvärme. Idag producerar de svenska fjärrvärmeföretagen nära 50 TWh värme årligen och fjärrvärme finns i majoriteten av landets kommuner. Det är också kommunerna som har varit lett utvecklingen av fjärrvärme. Fram till avregleringen av energimarknaden 1996 var de ägare av fjärrvärmeverksamheten. Numera finns det kommunala, privata och statliga energibolag som har fjärrvärme. Från kol och olja tillbiobränslen Drivkrafterna för de kommunala bolagen var att så effektivt som möjligt producera el och värme. Till en början var kol det dominerande bränslet, men redan under 1950-talet blev olja huvudbränslet. Oljekriserna under 1970-talet ledde till stora prisökningar på olja och staten uppmuntrade användning av andra bränslen stod olja för 90 procent av fjärrvärmeföretagens Visste du att... bränsle, försäljningen av fjärrvärme 1950 var 8,9 GWh. men redan åtta år senare var andelen 14 procent. Många fjärrvärmeverk hade då börjat använda andra bränslen som torv, biobränsle, spillvärme från industrin, solvärme samt produktion från värmepumpar. På 1990-talet slog miljöpolitiken igenom på allvar och regeringen införde koldioxidskatt och svavelskatt på de fossila bränslena. För fjärrvärmeföretag med höga andelar fossila bränslen blev det väldigt kostsamt och de bytte bränslen, framförallt till biobränslen. Stor klimatförbättrare Fjärrvärmebranschen kan idag stolt kalla sig Sveriges stora klimatförbättrare. Under de senaste 20 åren har fjärrvärme bidragit med att minska koldioxidutsläppen i Sverige med 11 miljoner ton. Det har bidragit till att vi i Sverige redan har nått klimatmålen enligt det internationella Kyotoavtalet. 60 år 2009 Porto för de första medlemsavgiftsfakturorna. 3

4 Borås på gång bli Visste du att... det andra och tredje fjärrvärmeverket låg i Malmö och Norrköping och startade Firar i Borås Svensk Fjärrvärme firar sitt 60-årsjubileum i Borås. Det sker i samband med årsmötet som äger rum den november. Då firar också Borås Energi och Miljö sitt 50-års jubileum. Boråsarna tar, liksom den rikskända statyn Pinocchio, beslutsamma steg för att staden ska bli fossilfri. Foto: SOFIA SABEL För att en stad ska bli miljömässigt hållbar har ofta energibolaget en central roll. I Borås har staden som mål att bli helt fossilbränslefria. Borås Energi och Miljö är stadens viktigaste verktyg för att nå dit. Jonas Holmberg är marknadschef på Borås Energi och Miljö. Han visar upp en bild över energiströmmarna i Borås, uppdelat på segmenten transport, industri, bostäder och kommersiella lokaler. De gröna linjerna är förnyelsebara bränslen och de svarta är fossilbränslen. Än så länge är det flera svarta linjer på bilden. Bilden visar tydligt att det finns mycket fossila bränslen kvar som behöver bytas ut till förnyelsebara. För att lyckas med det krävs att vi tar ett helhetsgrepp med allt från stora tekniska projekt till att arbeta med att förändra människors beteende, säger Jonas Holmberg. Fem stora utmaningar På Borås Energi och Miljö har de pekat ut de viktigaste utmaningarna för att nå målet om en fossilbränslefri stad: Ersätta fossil uppvärmning i Borås. Öka andelen fossilfria fordonsbränslen. Producera mer förnyelsebar el till Borås. Spara energi. Dessutom ska vi få kommuninvånare och vårt näringsliv att jobba mot samma mål, vilket kanske är den svåraste utmaningen. Att satsa på tekniska lösningar är betydligt lättare än att få människor att ändra sitt beteende, säger Jonas Holmberg. Redan en kretsloppsstad Redan idag har Borås kommit långt i sitt miljöarbete och enligt Jonas Holmberg är den en kretsloppsstad. Allt avfall sorteras i brännbart avfall och biologiskt avfall. Detta avfall hämtas sedan av biogasdrivna sopbilar. Avfallet som är brännbart körs till kraftvärmeverket och blir fjärrvärme, el 4 svensk fjärrvärme

5 fossilbränslefritt Många bussar i Bors går på biogas. Målet är att bli en fossilbränslefri stad. Biologiskt avfall används i biogasanläggningen och blir till fordonsbränsle. och fjärrkyla (via absorptionskylmaskiner). Det biologiska avfallet från hushållen liksom från restauranger och slakterier används i biogasanläggningen. Biogasen används sedan som fordonsbränsle både hos bilar och i stadens bussar. Resterna från biogasanläggningen, så kallade rötrester, används som jordförbättring. Utöver det äger Borås Energi och Miljö fem vattenkraftverk, som bidrar med förnyelsebar el. 60 år 2009 HEDERSOMNÄMNANDE ÅRETS FJÄRRVÄRMEFÖRETAG 2008 Mycket byggande Vi har kommit en bra bit på vägen, men det krävs mer för att bli av med de fossila bränslena. Vi genomför därför en rad med projekt för att lyckas med detta, säger Jonas Holmberg och berättar om fjärrvärmens utbyggnad i kommunen. Förutom att det grävs i gator och trädgårdar för att få fram fjärrvärme, så bygger också energibolaget stadens nya miljösymbol en ny ackumulatortank i en estetiskt tilltalande form, som för övrigt blir en av Europas största ackumulatortank. Den ska tas i drift under hösten. På kraftvärmeverket, bredvid bygget av ackumulatortanken, pågår det också förändringsarbete. Här bygger de om turbinerna för att kunna öka andelen förnybar energi med 50 GWh per år, vilket motsvarar en ökning med 40 procent. Energibolaget satsar även på att öka produktionen av biogas och hoppas inom två år fördubbla leveranserna. Vidare arbetar de aktivt med att minska energianvändningen i Borås och Borås Energi och Miljö är ett ackrediterat kontrollorgan för energideklarationer. Intresset för att energideklarera och att spara energi är väldigt stort i Borås. Unga viktigaste målgruppen Den kanske viktigaste målgruppen i vårt arbete är barn och ungdomar. Det är de som ska växa upp och bo i Borås i framtiden. För att nå ut till dem så kommer vi i sommar att låta ungdomar mellan år få jobba för vår TVkanal, Kanal Boris. De ska bilda en egen TV-redaktion och lösa uppdrag inom energi, miljö och klimat och sedan producera TV-inslag som sänds via YouTube, berättar Jonas Holmberg. Vi vänder oss också till alla femteklassare i kommunen, men det är mer fråga om ett informationsprojekt om Allt avfall sorteras och det brännbara används i kraftvärmeverket som bränsle. kretsloppsstaden. Under 2009 kommer femteklassarna att få en utbildning från Borås Energi och Miljö om kretsloppsstaden Borås. Energikombinat det avgörande steget Vi gör med andra ord en rad med konkreta åtgärder för att Borås ska kunna bli en fossilbränslefri stad, men det är ändå inte tillräckligt utan det avgörande steget är ett bioenergikombinat, säger Jonas Holmberg vidare. Borås Energi och Miljö genomför nu en förstudie för att kombinera produktion av fjärrvärme, fjärrkyla, el och biogas med produktion av förnyelsebara drivmedel eller pellets. Målet är att bioenergikombinatet ska stå klart redan till

6 Stagnerande marknad kräver nya strategier Fjärrvärmebranschen har under nästan 60 år ständigt sålt mer fjärrvärme, men nu märker flera fjärrvärmebolag av en stagnation och en minskad efterfrågan. Forskare och experter från Chalmers Energi- Centrum har analyserat framtidens förutsättningar för fjärrvärmen, vilket presenteras i en färsk rapport. Där pekar de ut ett antal nyckelområden för att fjärrvärme ska vara ett fortsatt efterfrågat värmealternativ. Efter 60 framgångsrika år upplever nu flera fjärrvärmeföretag att det går trögare att sälja fjärrvärme. Orsakerna är flera, framförallt energibesparingar hos kunder, ökad konkurrens från värmepumpar samt ett varmare klimat. För fjärrvärmebranschen är situation ovan, eftersom de hela tiden arbetat med expansion. Men företagen har goda framtidsutsikter om de arbetar på rätt sätt. Fjärrvärmeföretagen har en stor fördel jämfört med sina konkurrenter genom att de arbetar med resurseffektiv uppvärmning Visste du att... av fastigheter, säger... det satsas 23 miljoner kronor på fjärrvärmeforskning Ingrid varje år. Nyström, projektledare för Energieffektiv bebyggelse och fjärrvärme i framtiden. Kommunicera nyttan Fjärrvärmens grundläggande målsättning, att nyttiggöra resurser som annars inte skulle kommit till användning, innebär ett starkt miljö- och resursargument för fjärrvärme. Det krävs dock att branschen på ett trovärdigt sätt kan visa och kommunicera detta, säger Ingrid Nyström vidare. Här behöver branschen fortsätta sitt arbete med att utveckla principer för miljövärdering av fjärrvärme. Det i sin tur är starkt kopplat till produktionen av fjärrvärme. För branschen är spillvärme från industriella processer och avfallsförbränning liksom biobränsle viktigt. Ingrid Nyström tror att fjärrvärmeföretagen har goda framtidsutsikter om de arbetar på rätt sätt. Foto: SOFIA SABEL För att skapa trovärdighet behöver branschen definiera vad spillvärme är och även ta reda på vilka faktorer som styr tillgången. Vidare behöver branschen även ta reda på vad en ökande konkurrens om biomassan betyder för fjärrvärmeföretagen. På produktionssidan pågår en utveckling mot minskande andel hetvattenpannor och fjärrvärmeföretagen satsar alltmer på kraftvärme, men också bioenergikombinat. Att ingå i ett bioenergikombinat innebär att man blir beroende av flera aktörer och flera marknader, vilket kan vara väldigt utvecklande, men det ställer andra krav på strategiarbete, menar Ingrid Nyström. Större samverkan För att utveckla en långsiktigt hållbar fjärrvärmesektor krävs också en större samverkan mellan fjärrvärmebranschen, byggsektorn och de som arbetar med samhällsplanering. De behöver dessutom arbeta på en mer detaljerad nivå än vad som sker idag. Fjärrvärmebolagens behov av kunskap om befintliga kunder och strategisk planering inom fastighets- och byggnadssektorerna kommer att öka. Samtidigt kommer bygg- och fastighetsbranschen behöva mer kunskap om fjärrvärmens förutsättningar och dess möjligheter att på lång sikt fortsätta att leverera tillförlitlig värme med minsta möjliga miljöpåverkan. Andra marknader Fjärrvärmeföretagen behöver också arbeta mot fler marknader än traditionell uppvärmning av fastigheter. Det kan röra sig om samarbete med industrin, men också för att få bort el och använda värme till exempelvis handdukstorkar och till vitvaror, avslutar Ingrid Nyström. Lås mer om projektet Energieffektiv bebyggelse och fjärrvärme i framtiden på 6 svensk fjärrvärme

7 Hur tror du att hus värms upp om 60 år? Thore Sahlin, ordförande i Svensk Fjärrvärme. Jag tror att världen blivit så klok att alla fastigheter i tätorter runt hela vårt klot värms med fjärrvärme. Fjärrvärmen åstadkoms huvudsakligen med spillvärme från industrin och kraftproduktionen. Vi har också varit så kloka att vi minskat värmeförbrukningen per kvadratmeter för att hushålla med jordens resurser. Kerstin Gillsbro, chef för NCC Bostad Sverige. Om sextio år kommer en stor del av bebyggelsen att ha ett väldigt lågt energibehov. Tillskottsvärmen de kallaste dagarna på året tillgodoses av solfångare, småskalig biobränsleeldning, fjärrvärme eller batterier som drivs av el från småskaliga vindkraftverk eller solceller som även försörjer hushållen med el och levererar överskott till nätet. Äldre bebyggelse kommer värmas upp på liknande sätt men i större utsträckning använda fjärrvärme. Temra Baydono, 11 år, Brunnsängsskolan i Södertälje. Jag tror att fjärrvärme kommer att finnas om 60 år också, men att fjärrvärmeverken är lite mindre. Där eldar de förnybara bränslen och kanske kan man ha godis som bränsle. Man kanske också kan värma hus genom att ha ett stort glas som solen går igenom och värmer oss. En annan idé är att värma vatten i en stor tank i husen och sedan låta ånga sippra fram för att värma upp husen. 60 år 2009 Henrik Sjölin, 11 år, Brunnsängsskolan i Södertälje. I framtiden kommer man att kombinera olika sorters uppvärmning. Man använder sol och vind för att värma husen när solen är framme och det blåser och fjärrvärme främst på vintern när det inte är någon sol. Det är bra med stora värmeverk, istället för många små. Jag vill helst inte att man ska elda plast, utan förnyelsebara bränslen. Sven Werner, professor i Energiteknik. All energianvändning kommer att mätas online och alla felaktigheter i användningen kommer automatiskt att korrigeras, så att användningen minimeras. Elen kommer att vara helt koldioxidneutral, vilket kommer att göra elvärme mer klimatmässigt attraktiv, speciellt med högeffektiva värmepumpar. Fjärrvärme kommer att finnas kvar i de mest tätbebyggda städerna och basera sin värmetillförsel på renodlad spillvärme från industrier, helt degenererat avfall och i viss mån biomassebaserad elproduktion. Johanna Stål, chefredaktör livsstilsmagasinet Camino. Om 60 år kommer mitt hus till största del värmas upp av min egen kroppsvärme. I framtidens passiva, välisolerade hus kommer minimalt med externa värmekällor att behövas. Den energitillförsel som kommer behövas genereras genom solfångare på taken och små vertikala vindkraftsverk på huskanten. Den energi som blir över kommer att matas ut på elnätet och köpas av industrin. Madeleine Engfeldt-Julin, informationschef Söderenergi. Jag tror att vi kommer att få se en kombination av olika uppvärmningsformer även i framtiden. Jag tror mycket på kraftvärmen som kommer att bli ännu mer effektiva. Energieffektivisering är en nödvändig del i ett samhälle där vi måste nyttja resurserna på ett klokt och hållbart sätt. Lena Rehn, administrativ chef på Svensk Fjärrvärme. Jag hoppas och tror att fjärrvärmen med sin smarta och flexibla lösning även ska ha en framtida roll för att spara på jordens resurser. Förmodligen har vi medelhavsklimat här i Norden om 60 år och då behövs inte så mycket fjärrvärme, snarare komfortvärme i kombination med kyla. Allt tyder på att all nybyggnation i framtiden kommer att ske i lokala system där man tar tillvara värme från de boende, instrålad sol och elektriska apparater (med el från vindkraftverk). Kanske kan man till och med sälja överskottsvärme till grannen! Ulf Boman, framtidsstrateg, Kairos Future. Nya, moderna hus är byggda som passivhus och kommer inte att behöva värmas upp. Gamla hus i städer kommer att värmas med fjärrvärme producerad av förnybara bränslen. Hus som ligger i glesbygd värms upp med biobränsle i kombination med sol. 7

8 Betydelsefulla årtal Vill du se fler historiska bilder på temat fjärrvärme? Kolla in bildspelet på www. svenskfjarrvarme.se/jubileum 1949 Föreningen bildades Föreningen får sin första skrivmaskin Första tekniska bestämmelserna ges ut gällande ventiler och tubböjar Oljekris Oljekris Den första Fjärrvärmemässan Folkomröstning om kärnkraften procent av fjärrvärmeproduktionen bestod av olja Förlagan till Fjärrvärmetidningen kom ut med sitt första nummer Föreningens första miljögrupp bildas procent av fjärrvärmeproduktionen bestod av olja Koldioxidskatten och svavelskatt på fossila bränslen infördes. Moms på fjärrvärme införs Den första informationskampanjen Fjärrvärme- näst bäst efter solen drogs igång Föreningen etablerar sig på dagens adress Olof Palmes gata 31 i Stockholm Handläggarna på kansliet får internet på sina datorer 1996 Föreningen får Stora Energipriset. Avreglering av elmarknaden Fullvärdig medlem i Euroheat & Power Den första hemsidan Statens Energimyndighet bildas Föreningen byter namn till Svensk Fjärrvärme Certifieringssystemet Reko lanseras Informationskampanjen Fjärrvärme Ja tack dras igång Forskningsprogrammet Fjärrsyn startas Fjärrvärmelagen införs. Projektledare: Susanne Snäll, Svensk Fjärrvärme. Redaktör: Ann-Sofie Borglund, Mitt Ordval, Ansvarig utgivare: Catarina Jäderberg, Svensk Fjärrvärme. Omslagsfoto: Arkivbilder. Redigering & originalproduktion AB RedSkapet, Tryckeri: Trydells Tryckeri, Laholm