GRÄNSLÖS UTVECKLING I

Transkript

1 GRÄNSLÖS UTVECKLING I Øresund Kattegat Skagerrak Interreg IV A

2 INNEHÅLL FÖRORD 3 PROGRAMOMRÅDE 4 Programmålen 5 GODKÄNDA PROjekt 6 Temaer 6 EKONOMI 7 Aktører i programmet 8 PROJEKT Näringslivsutveckling och entreprenörskap 10 Infrastruktur, transporter och planering 16 Miljö och energi 28 Maritima frågor 36 Innovation, forskning och utveckling 44 Utbildning 56 Kompetensutveckling och arbetsmarknad 64 Turism och profilering 74 Kultur, medier och fritid 84 Hälso- och sjukvård 94 Säkerhet och beredskap 100 PROJEKTLISTA 106 KONTAKT 114 2

3 FÖRORD Dette projektkatalog er et indblik i EU programmet Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak et program som støtter samarbejde mellem Danmark, Sverige og Norge. Programområdet oplever mange af de samme problemer og udfordringer og ved at arbejde sammen på tværs af lande og grænser kan programmet bidrage til at vores region i fremtiden bliver en af verdens bedste regioner at leve i. I kataloget har vi samlet de 59 projekter, som er godkendt i perioden marts 2008 til juni Du vil møde nogle af folkene bag projekterne, og du vil ud af de mange projektbeskrivelser opleve et program, som spænder vidt i temaer og som formår at involvere mange forskellige aktører. Vi har valgt at inddele projekterne i 11 temaer for netop at understrege bredden i programmet. Vi håber også at temainddelingen kan være med til at inspirere nye projektmagere. Projektkataloget er skrevet af os som arbejder i det fælles tekniske sekretariat, her arbejder både svenskere, danskere og nordmænd. Du vil kunne finde mere information om programmet på God læselyst 3

4 Programområde Varje gränsregionalt program omfattar en viss geografi, ett så kallat stödberättigat område. Med stödberättigat område menas det område inom vilka gränser Interregmedlen kan utdelas och användas. Alla partners ska ligga inom programmets kärnområde eller så kallade angränsande områden (20 %-områden). Geografisk giver programmet mulighed for tre (3) typer af projekter: Øresundsprojekt i delprogram Öresund Kattegat-Skagerrak-projekt i delprogram Kattegat-Skagerrak Øresund-Kattegat-Skagerrak projekt for programområdet som helhed Hele programmet rummer 15 regioner opdelt på 12 regioner i Kattegat-Skagerrak og 3 i Øresund samt 273 kommuner. Det støtteberettigede område i delprogram Öresund omfatter: Sjælland og øerne, Bornholm samt Skåne län. Det stödberättigade programområdet Kattegat-Skagerrak inne fattar: Hallands och Västra Götalands län i Sverige, Region Nordjylland och delar av Region Midtjylland i Danmark, samt fylkena Østfold, Akershus, Vestfold, Buskerud, Telemark, Aust-Agder, Vest-Agder och Oslo kommun i Sydöstra Norge. Vissa områden som angränsar till kärnområdet kan också inkluderas i projekt, men endast 20 % av programmets budget kan gå till dessa områden. Kattegat-Skagerrak ÖRESUND ÖRESUND-Kattegat-Skagerrak 4

5 Programmålen Alla projekt ska bidra till att utveckla Öresund-Kattegat- Skagerrak-regionen mot programmets gemensamma vision; att bli en attraktiv och konkurrenskraftig region, som kännetecknas av ett kunskapsbaserat samarbete och hållbar utveckling. Visionen uppfylls genom 3 prioriterade områden som öppnar upp för ett brett samarbete kring många olika teman: Hållbar ekonomisk tillväxt PrioritET 2: Binda samman regionen Detta insatsområde ska stimulera framväxten av insatser med strukturell eller institutionell inriktning där huvudsyftet är att binda samman organisationer och institutioner över landsgränserna. Inom ramen för insatsområdet kan det bli aktuellt med större strategiska insatser inom miljö, fysisk planering och byggande, transport och infrastruktur. Det kan exempelvis röra sig om gemensamma strategier, program, planeringsunderlag eller analyser som ger de tre länderna gemensamma utgångspunkter. Binda samman regionen Vardagsintegration PrioritET 1: Hållbar ekonomisk tillväxt Detta insatsområde ska stimulera till en hållbar ekonomisk tillväxt i programområdet genom insatser som stärker näringslivets förutsättningar, såväl befintligt företagande som nyföretagande. Det kan handla om insatser som underlättar till exempel etablering, rekrytering, forskning och utveckling i regionen. Fokus ska ligga på insatser som bidrar till att undanröja mentala, fysiska och kulturella hinder och barriärer som begränsar näringslivet att ta del av de gränsöverskridande möjligheterna. Det kan också röra sig om tillväxtfrämjande insatser som bidrar till att utveckla befintliga näringar eller kluster där programområdet har en förhållandevis stark position i jämförelse med andra regioner. PrioritET 3: Vardagsintegration Detta insatsområde ska bidra till att minska såväl mentala som fysiska barriärer mellan den norska, svenska och danska sidan. Bland annat genom att skapa konkreta lösningar som underlättar kontakter över gränsen mellan människor, företag och organisationer. Det ska vara enkelt att bo, studera, arbeta och ta del av kultur och natur samt föreningsliv i hela regionen 5

6 GODKÄNDA PROjekt Programmet har godkendt 59 store projekter og en række mindre projekter (mikro og forberedende projekter). I projektkataloget fokuseres på de 59 store godkendte projekter. De mindre projekter findes i en projektliste bagerst i kataloget. Figurerne viser godkendte projekter per prioritet og per programgeografi. Godkendte projekter per prioritet Antal projekt/delprogramgeografi Hållbar ekonomisk tillväxt (21 projekt) Binda samman regionen (29 projekt) 9 21 Öresund-Kattegat-Skagerrak 7 Öresund Vardagsintegration (9 projekt) 29 Kattegat/Skagerrak Temaer 11 temaer er udkrystalliseret i programmet. Inddelingen i temaer er for at vise programmets bredde og projekternes vigtigste arbejdsområder. De 11 temaer er: Näringslivsutveckling och entreprenörskap (9%) Infrastruktur, transporter och planering (15%) Miljö och energi (6%) Maritima frågor (6%) Innovation, forskning och utveckling (20%) Utbildning (6%) Kompetensutveckling och arbetsmarknad (12%) Turism och profilering (15%) Kultur, medier och fritid (5%) Hälso- och sjukvård (3%) Säkerhet och beredskap (3%) Figuren viser, hvordan projekterne fordeler sig indenfor de forskellige tematiske områder. En stor del af Interreg-midlerne går til projekter indenfor Innovation, forskning og udvikling (20%), Infrastruktur, transporter og planlægning (15%) og endelig Turisme og profilering (15%). 6

7 EKONOMI Dette afsnit viser nogle af de økonomiske tendenser i programmet. Af det samlede programbudget (inklusiv Norske midler) på næsten 121 millioner EUR er der på nuværende tidspunkt bevilliget næsten 65 millioner EUR. Hvert projekt har altså i gennemsnit fået bevilliget over 1 million EUR, hvilket betyder, at gennemsnitsprojektet inklusiv medfinansiering har omkostninger for over 2 millioner EUR. Halvvejs i programperioden er der ca. 55 millioner tilbage i puljen. Programmets samlede finansiering opdelt per prioritet Prioritet Total budget Budget ERUF Budget Norge 1. Hållbar ekonomisk tillväxt Binda samman regionen Vardagsintegration Total Bevilgede midler Programmet har bevilget omkring 53% af midlerne (juni 2010). bevilgede midler per prioritet Prioritet Total budget Budget ERDF Budget Norge Bevilgede midler % 1. Hållbar ekonomisk tillväxt % 2. Binda samman regionen % 3. Vardagsintegration % Total % Bevilgede midler per delområde i programmet Prioritet Total budget* Budget ERDF Budget Norge Bevilget støtte % Öresund-Kattegat-Skagerrak % Kattegat-Skagerrak % Öresund % Total % *Budget per delområde er indikativ 7

8 Aktører i programmet Programmet retter sig mod den offentlige sektor, dvs. regioner, kommuner, skoler, universiteter, NGO er samt regionale og statslige myndigheder. Programmet har en relativ stor bredde på aktører. En af de grupper der i perioden frem til nu udmærker sig er universiteter og højskoler, dels er de aktive i mange projekter, dels står de for en stor del af de penge projekterne selv skal bidrage med (projekternes medfinansiering). I figurerne nedenfor har vi valgt at vise de 15 største partnere målt på deres medfinansiering samt forskellige organisationers typers engagement i hele programmet. Top 15 finansiärer finansiärer fordelt på hele programmet Lunds Universitet Danmarks Tekniske Universitet Aalborg Universitet Region Skåne Region Halland Öresundsuniversitetet Köpenhamns Universitet Östfold fylkeskommune Göteborgs universitet Aalborg Sygehus Region Hovedstaden Region Midtjylland Forskningsparken Oslo Region Själland Göteborgs Stad Övrigt Statlig myndighet/ inst/fylkesmen Regionråd/ Kommunförbund Region/ Fylkeskommun Kommunala bolag/iks Branch-/intresse-/nätverksorg Kommun FoU/Universitet/ Högskolor

9 Näringslivsutveckling och entreprenörskap Infrastruktur, transporter och planering Miljö och energi Maritima frågor Innovation, forskning och utveckling Utbildning Kompetensutveckling och arbetsmarknad Turism och profilering Kultur, medier och fritid Hälso- och sjukvård Säkerhet och beredskap 9

10 Näringslivsutveckling och entreprenörskap

11 PROJEKT Women in Business INTERVJU LISA Landsbygdutveckling i Skandinavien Øresund Business Match Näringslivsutveckling och entreprenörskap

12 Women in Business KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP I KATTEGAT-SKAGERRAK Endast 30 procent av nya företag i Kattegat/Skagerrak-regionen startas av kvinnor. Det vill vi ändra på, berättar Hilde Lona, projektledare för Women in Business. Projektet som har beviljats stöd från Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak, ska få grepp om vad det är som stimulerar kvinnor att starta företag. Som det är idag har de skandinaviska länderna olika satsningar för kvinnliga entreprenörer. Vi gör projektet gemensamt över landsgränserna för att kunna lyfta frågorna så att nya kunskaper om vilka faktorer man bör fokusera på i arbetet med kvinnliga företagare fås fram. Samtidigt stärker projektet de del tagande företagen och bildar ett stärkt skandinaviskt nätverk, berättar Hilde Lona. Konkreta, mätbara resultat Projektet har klara mål, målgrupper, aktiviteter och metoder för att mäta uppnådda resultat. Bland annat ska 80 procent av de deltagande före tagen i projektet ha styrkt sin innovationsförmåga efter att ha deltagit i projektet. De framtagna resultaten ska enkelt kunna överföras till andra aktörer som arbetar med frågorna och kunskapen om kvinnligt entreprenör skap ska öka väsentligt i programområdet. För att uppnå detta arbetar projektet direkt med att stödja redan etablerade kvinnliga entreprenörer samt bygger upp en stöd apparat för framtida nyetableringar. Likaså samarbetar projektet med universitet och forskningsinstitutioner för att öka kunskapen om problemställningarna, samtidigt som de arbetar aktivt med frågorna gentemot offentliga organisationer med inriktning mot näringslivsutveckling. Sammantaget gör detta att projektet kommer att ha stor påverkan på entreprenörskapet i hela regionen. 12

13 Gränsöverskridande projektutveckling Women in Business har totalt tio partners från Norge, Sverige och Danmark. Analysarbetet som gjordes tidigt i projektet, både för att tydliggöra problemen, och för att kartlägga styrkor och svagheter i partnerskapet, har varit avgörande för utvecklingen av projektet. Under utvecklingen av Women in Business har vi lagt stor vikt vid att få partnerskapet att mötas regel bundet. Det har varit nyttigt för alla, både för att gemensamt Hon vill också understryka att det varit mycket viktigt vid partnerskapsmötena att diskutera olika begrepp, så att alla har samma uppfattning om vad till exempel begreppet entreprenörskap innebär, eftersom det visat sig ha olika betydelse beroende på vilket sammanhang man kommer ifrån. Jag vill också rekommendera andra som håller på att planera projekt att man knyter en ekonom till projektet så tidigt som möjligt för att underlätta i planeringen. Det är också att rekommendera att LEAD PARTNER KATTEGAT-SKAGERRAK Foreningen Norden / Nordisk informasjonskontor NORSK PROSJEKTEIER Aust-Agder fylkeskommune PARTNERS Fylkesmannen i Vest-Agder, Væksthus Nordjylland, Västra Götalandsregionen, Föreningen Norden, Vest-Agder fylkeskommune, Fylkesmannen i Aust-Agder, Innovasjon Norge, Aust-Agder fylkeskommune, Region Nordjylland, Frederikshavn Erhvervsråd PROJEKTPERIOD Näringslivsutveckling och entreprenörskap kunna diskutera projektet, men också för att enas om förväntningar och mål, säger Hilde Lona. utnyttja möjligheten att få uppföljning och rådgivning som sekretariatet erbjuder, säger Hilde Lona. BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Hilde Lona / hilde.lona@norden.no / > WEBBSIDA 13

14 LISA LandsbygdSutveckling i Skandinavien KATTEGAT-SKAGERRAK Landsbygden ska bli attraktiv Landsbygden i Norden har många unika värden men stora delar är idag glest befolkade och drabbas bland annat av vikande service, försämrade transporter och utflyttning. Företagandet är viktigt i dessa områden och en helhetssyn på attraktionskraft för företagande och boende är nyckeln till en positiv utveckling. Projektet ska arbeta för att få företag, föreningar, boende och myndigheter att samverka för utveckling av arbetstillfällen, attraktivt boende och företagande. Metodutveckling för en levande landsbygd Projektets huvudsakliga mål är att få igång utvecklingen på ett antal platser i Kattegat/Skagerrak-regionen genom att öka attraktiviteten och därmed inflyttningen. Ett andra mål är att få fram en arbetsmetod. Arbetsmetoden ska grunda sig på nyttan med att arbeta gränsregionalt med utvecklingsfrågor på landsbygden. LEAD PARTNER Region Halland NORSK PROSJEKTEIER Knutepunkt Sørlandet PARTNERS Region Halland, Vennesla kommune, Evje og Hornnes kommune, Skive kommune, Varberg kommun, Birkenes kommune, Norddjurs kommune, Falkenberg kommun, Hylte kommun, Högskolan i Halmstad, DLBR Landscentret, Universitetet i Agder, VIA University College, Laholms kommun PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Susanne Paulsson / susanne.paulsson@regionhalland.se / > WEBBSIDA LANDSBYGDSUTVECKLING I SKANDINAVIEN 14

15 Øresund Business Match Två marknader blir en Små och medelstora företag i Öresundsregionen har länge verkat åtskilda på två marknader som en följd av natio nella lagar, komplicerade regelverk och differentierade näringslivsstrukturer. Genom en rad initiativ och aktiviteter avser Øresund Business Match stärka möjligheterna för entreprenörer och företag och bidra till att hela Öresundsregionen blir en närmarknad fri från gräns hinder. Anpassad rådgivning och match-making För att uppnå målet om en region med ett gränsöverskridande företagsklimat ska projektet utbilda företagsrådgivare inom näringslivsfrämjande organisationer så att Öresundsdimensionen inkluderas i deras vägledning. LEAD PARTNER Erhverv.net PARTNERS Region Skåne, Københavns Kommune (KEC), Region Hovedstaden, Region Sjælland, Helsingborg Stad, Malmö Stad, Helsingør Kommune, Erhvervssamarbejdet Sjælland PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR Öresund Näringslivsutveckling och entreprenörskap En plattform för tillväxt Genom projektet ska de cirka små- och medelstora företag som finns i regionen få upp ögonen för varandra. Förhoppningen är att det i förlängningen ska leda till ökad konkurrens, högre effektivitet och därmed en förbättrad samhällsekonomisk välfärd för regionens invånare. > KONTAKT Jacob Nielsen / jn@erhverv.net /

16 Infrastruktur, transporter och planering

17 PROJEKT IBU-Øresund, Infrastruktur og Byudvikling Øresund INTERVJU STRAKKS Strategier for byudvikling i mellemstore nordiske kundskapsbyer COINCO North Infrastruktur, transporter och planering Øresund som cykelregion VISÖ Visualisering av infrastuktur och hållbar stadsutveckling i Øresund Hållbara Boplatser i Øresundsregionen Øresund EcoMobility NORDISKE CYKELBYER

18 IBU Øresund Infrastruktur og byudvikling Projektet IBU-Öresund har beviljats 1,9 miljoner euro i stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden för att analysera behovet av investeringar i transportinfrastrukturen i Öresundsregionen. Öresundsprojekt med regionförstoring som mål I projektet samverkar Region Skåne med sina danska grannregioner Huvudstadsregionen och Region Själland. Projektet kommer att löpa fram till slutet av Ett 30-tal kommuner, regioner och myndigheter på båda sidor om sundet deltar. Målet är att utarbeta ett gemensamt kunskapsunderlag och uppnå en samsyn kring vilka investeringar som bör prioriteras, säger projektledaren Charlotte Lindström på Region Skåne. Dessutom ska parterna i projektet kunna använda resultaten och analyserna i sitt arbete. Ett annat mål är att Region Huvudstaden, Region Själland och Region Skåne får en samsyn i dialogen med den nationella nivån i Sverige och Danmark. På den svenska sidan finns idag mellan 1,1 och 1,2 miljoner invånare. Regionförstoring och en stor kritisk massa av arbetskraft och kompetens är en viktig faktor i konkurrensen med andra regioner. En integrerad arbets- och bostadsmarknad i Öresundsregionen är en utvecklingspotential. Totalt har Öresundsregionen en befolkning på cirka 3,6 miljoner invånare. Men en ökad integration kräver goda kommunikationer och hög till gäng lighet. Att utveckla samarbetet över landsgränsen och ha gemensamma mål och prioriteringar är därför viktigt, säger Charlotte Lindström. Öresundsregionen har en mycket hög tillgänglighet till övriga Europa. 18

19 Tack vare att vi har Kastrup centralt i regionen når vi idag en hel rad destinationer i utlandet. Men vi behöver också planera för alternativ till flyget och ha en beredskap om eller när flygets konkurrenskraft minskar och med hänsyn till utsläppen av koldioxid. Det är där frågan om höghastighetståg kommer in säger Charlotte Lindström. Det är viktigt att vi sprider resultaten brett, säger Charlotte Lindström. Det behövs för att exempelvis kommuner ska planera för effektiv markanvändning och för hållbara och robusta transportlösningar, avslutar hon. LEAD PARTNER Region Skåne Öresund PARTNERS Landskrona kommun, Lunds kommun, Kristianstads kommun, SöSK, Trafikverket, Vellinge kommune, Hässleholms kommun, Helsingborgs stad, Malmö stad, Eslövs kommun, Kävlinge kommun, Region Skåne, Länsstyrelsen, Staffanstorps kommun, Skånetrafiken, Holbæk kommune, Ballerup Kommune, Næstved Kommune, Faxe Kommune, Frederikssunds Kommune, Allerød Kommune, Vestegnssamarbejdet, Region Hovedstaden, Fonden Fermern Bælt Forum, Region Sjælland, Kalundborg Kommune, Helsingør Kommune, Vordingborg Kommune, Køge Kommune Infrastruktur, transporter och planering PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Charlotte Lindström / charlotte.lindstrom@skane.se / > WEBBSIDA 19

20 STRAKKS Strategier for byudvikling i mellemstore nordiske kundskapsbyer KATTEGAT-SKAGERRAK Triple-Helix samarbete för kunskapsbaserad stadsutveckling STRAKKS är ett stadsutvecklingsprojekt mellan danska och norska kommuner, fylkeskommuner och kunskapsmiljöer. För att attrahera nya företagsetableringar, både nationella och internationella, och stimulera till fler innovationer satsar de deltagande kommunerna i projektet på kunskapsutveckling i ett antal medelstora städer. Projektets utgångspunkt är en värdebaserad stadsutveckling och stadsbildens nya betydelse för kunskapssamhället. Målet är att etablera nätverk, stärka kompetensen och utveckla modeller för att kombinera Triple-Helix det vill säga närings liv, kunskapsmiljöer och forskning med stadsutveckling, för att därigenom främja kunskapsbaserad stadsutveckling. Teori, kunskap och erfarenheter varvat med urbana laboratorier Modellerna, prövning av olika metoder samt uppsamling av konkreta erfarenheter ska bidra till ny kunskap och nya sätt att arbeta med stadsutveckling. Projektet ska utveckla och testa fältet mellan teori, kunskap och erfarenheter på den ena sidan, och etablera urbana laboratorier för utprövning av nya modeller och konkreta ingrepp i stadsutvecklingen på den andra sidan. LEAD PARTNER Aalborg Kommune NORSK PROSJEKTEIER Skedsmo kommune PARTNERS Aalborg Kommune, Skedsmo kommune, Aalborg Universitet, Akershus fylkeskommune, Arkitektur, Designhøgskolen i Oslo (AHO) PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Andreas Bjørnnes / andreasb@skedsmo.kommune.no / Tel

21 COINCO North Strategisk utvikling av infrastruktur COINCO North er et strategisk utviklingsprosjekt som skal binde ulike deler av Öresund-Kattegat-Skagerrak-området tettere sammen og styrke tilknytningen til kontinentet. Dette vil prosjektet gjøre gjennom å utrede muligheter og alternativer for en forsering av utbygging av infrastruktur for miljøvennlig transport og bedre forutsetninger for næringslivsutvikling, innovasjon, kultur og opplevelser i den såkalte 9 millioner byen (aksen Oslo-København). Formålet er å styrke bærekraftig vekst og utvikling gjennom å redusere reisetid og kostnader knyttet til gods og persontransport. Utviklingen av effektive togløsninger i aksen Oslo-Göteborg-Malmø er avgjørende for å øke mobiliteten i regionen og binde sammen regionen. Et mer effektivt transportsystem styrker regionen Noen av prosjektets viktigste resultat vil være ny kunnskap som kan lede til at reisetiden reduseres og transportsystemene effektiviseres. Nye nettverk for samarbeid mellom næringsliv, helsesektoren og akademia innenfor life science. Bedre utviklingsplanlegging på regionalt nivå som følge av økt kunnskap om sammenhenger mellom innovasjon og effektive transportsystemer. En sterkere kulturprofil i regionen og bedre forutsetninger for etablering av nye foretak. Öresund-Kattegat-Skagerrak LEAD PARTNER Business region Göteborg NORSK PROSJEKTEIER Oslo Teknopol IKS PARTNERS Akershus fylkeskommune, Trafikverket, Business Region Göteborg, Helsingborg stad, Jernbaneverket, Malmö stad, Oslo stad, Oslo Teknopol, Region Halland, Region Skåne, Statens Vegvesen, Västra Götalandsregionen, Östfold fylkeskommune PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR Infrastruktur, transporter och planering > KONTAKT Floire Nathanael Daub / fnd@oslo.teknopol.no / > WEBBSIDA 21

22 Öresund som cykelregion Öresund Cykeln ett miljövänligt fordon Projektets övergripande mål är att öka cyklandet i regionen och höja cykelns status som färdmedel. Genom en gemensam satsning i projektet önskar kommunerna och regionerna utbyta erfarenheter, samordna satsningar och ta fram koncept som binder samman Öresundsregionen som en cykelregion. Ambitionen är också att göra regionen mer tillgänglig för cyklister. Cykelkarta De konkreta resultaten från projektet består i nya robusta samarbetsstrukturer för att arbeta gränsöverskridande med frågor kring cyklande samt framtagande av en webbaserad cykelkarta, en cykelreseplanerare för städer, ett cykelturistpaket och ett nytt koncept för att främja arbetspendling med cykel. I projektet kommer även ett upphandlingsunderlag för låne- och hyrcykelsystem i Öresundsregionen att tas fram. LEAD PARTNER Region Skåne PARTNERS Region Hovedstaden, Malmö stad, Helsingborg, Lund and Kristianstad, Københavns Kommune, Roskilde, Helsingør og Køge Kommune, Högskolan i Kristianstad, Trafikverket PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Patrick Leijon / patrick.leijon@skane.se / > WEBBSIDA 22

23 VISÖ Visualisering av Infrastruktur och Hållbar Stadsutveckling i Öresund Scenarier för framtida bebyggelse och infrastruktur Projektet VISÖ är ett konkret samarbete mellan statliga och regionala huvudmän för trafik- och planeringsstrategier på båda sidor om Öresund. Ytterst bidrar projektet till en hållbar statsutveckling i Öresundsregionen. Motivet för projektet är att skapa förutsättningar för en mer effektiv och transparent planerings- och beslutsprocess. Genom gränsregionalt samarbete avser projektet leda till en gemensam metod samt ett planeringsverktyg baserat på samordnad fakta, kartor och virtuella verklighetsanimationer. Planeringsverktyget ska sedan användas för att, ur ett gränsregionalt perspektiv, beräkna och på ett pedagogiskt sätt visa och kommunicera konsekvenserna av framtida scenarier för bebyggelse och infrastrukturutveckling. LEAD PARTNER Trafikverket PARTNERS Vejdirektoratet, Region Skåne, Region Hovedstaden, Region Sjælland PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR Öresund Infrastruktur, transporter och planering Infrastruktur i 3D-visualisering I projektet ska en operationell prototyp till ett planeringsverktyg tas fram. Verktyget ska kombinera en samordnad markanvändnings- och transportmodell med en 3D visualiserings- och presentationsmodell samt en process för dialog och kommunikation. Verktyget ska bland annat visa på komplexa förhållanden vad gäller markanvändning, strukturella förändringar och rörlighet genom åskådliggörande. > KONTAKT John Hultén / john.hulten@vv.se / > WEBBSIDA 23

24 Hållbara Boplatser i Öresundsregionen Öresund Samarbete mellan traditionellt skilda kunskapsområden Idag har många kommuner svårt att omsätta övergripande miljöstrategier till konkret handling i dess uppdelade kommunala förvaltningar. Trots att forskningen inom hållbarhetsområdet är sektorsuppdelad saknas ett helhetskoncept för ett hållbart samhälle. Projektets långsiktiga mål är att stärka regional kompetens inom hållbara stadsdelar genom att sammanföra kompetenser inom rumslig utformning, transportsystem och beslutsprocesser. Samarbete mellan universitet och kommun Projektet utgörs av arbetsgrupper där representanter från olika kommunala förvaltningar och forskare från olika ämnesinriktningar ska utveckla scenarier för olika bebyggelsetyper och trafiklösningar. Bostadsområden (case) i fem olika kommuner utreds och utöver tekniska, arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga aspekter undersöks vilka möjligheter till påverkan som funnits/finns och hur beslut om planering och uppförande fattats politiskt samt administrativt. Därmed byggs en regional kompetens upp för att möta de nya utmaningar som en hållbar utveckling kommer att kräva i form av nya handlingsprogram, beslutsprocesser och arbetsmetoder. LEAD PARTNER Lunds Universitet Institutionen för designvetenskaper PARTNERS Lunds Universitet, Köpenhamns universitet, Statens Byggeforskningsinstitut, Malmö stad, Helsingborg stad, Lunds kommun, Kunstakademiets arkitektskole, Albertslund kommune, Instututet för hållbar utveckling, Hilleröd kommune PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Peder Duelund Mortensen / Peder.Duelund@karch.dk /

25 Øresund Ecomobility Klimavenlig transport Projektets mål er at etablere et videns- og innovationscenter, hvor virksomheder, myndigheder og universiteter kan dele viden om bæredygtige transportløsninger i fremtiden, da Øresundsregionen som trafikalt knudepunkt oplever en stadig større forurening fra blandt andet tung transport. Denne tendens skal bremses. Viden samles og viden spredes Øresund EcoMobility fokuserer på to indsatsniveauer. I det første niveau vil regionens kompetencer samles igennem specialiserede videndelingsnetværk bestående af eksperter fra Danmark og Sverige. Videndelingsnetværkene vil udgøre platformen i Øresund EcoMobility Viden- og Innovationscenter. I det andet niveau, vil centeret skabe, udvikle og sprede viden til virksomheder, myndigheder, studerende og andre relevante aktører gennem en lang række aktiviteter som kurser, konferencer, publikationer, innovationsprojekter m.m. Øresund EcoMobility vil på denne måde forøge regionens kompetence niveau og derigennem fremme klimavenlig mobilitet og tilgængelighed i Øresundsregionen. LEAD PARTNER Öresundsuniversitet /Lunds Universitet Öresund PARTNERS Lunds Universitet, DTU Danmarks Teknisk Universitet, Copenhagen Business School, Malmö Högskola, Öresundsuniversitetet, RUC Roskilde Universitets Center, Köbenhavns Kommune, Trafikverket, Trivector PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR Infrastruktur, transporter och planering > KONTAKT Jesper Köning/Kerstin Belin / jesper.konig@oresund.org / > WEBBSIDA 25

26 Nordiske Cykelbyer Kattegat-Skagerrak Cykeltrafik före biltrafik Kommunerna i Kattegat/Skagerrak-regionen står inför nya utmaningar. Användandet av bil ökar och trycket på infrastrukturen blir allt större även i mindre orter, samtidigt som det globalt arbetas för en minskning av koldioxidutsläppen. Kommunerna märker också av ökade kostnader kring välfärdssjukdomar orsakade av inaktivitet. Kommunerna vill genom att främja cykeltrafik möta ovanstående problem. Utformning av cykelpolitik på kommunnivå Syftet med projektet är att över gränserna sammanfoga olika erfarenheter och kompetenser kring cykeltrafik från de deltagande kommunerna. Projektdeltagarna ska lära av varandra och utnyttja varandras kunskap för att gemensamt främja cykeltrafiken i alla deltagande kommuner. Målet med projektet är att med hjälp av olika mätningar skapa en bild av cykeltrafiken i kommunerna. Utifrån underlaget ska det utformas en cykelpolitik i respektive kommun som inkluderar handlingsplaner och cykelfrämjande insatser. LEAD PARTNER Frederikshavn Kommune NORSK PROSJEKTEIER Sandefjord kommune PARTNERS Frederikshavn kommune, Svenljunga kommun, Varberg kommun, Mariestad kommun, Viborg kommune, Silkeborg kommune, Tranemo kommun, Mölndal kommun, Randers kommune, Sandefjord kommune, Kristiansand kommune PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Finn Rasmmussen / tf@frederikshavn.dk / > WEBBSIDA 26

27 27 Infrastruktur, transporter och planering

28 Miljö och energi

29 Miljö och energi PROJEKT BioM Odling för bioenergi, vattenmiljövård och markvård CCS Kattegat/Skagerrak PRINCIP Vind i Øresund Integrering mellem bæredygtiga byggeprocesser

30 BioM Odling för bioenergi, vattenmiljövård och markvård Kattegat-Skagerrak Ökad produktion av förnyelsebara energiresurser I Skandinavien skiljer sig det nationella arbetet, erfarenheterna och kompetenserna åt på området biogasproduktion. Projektet BioM ska därför arbeta för att binda samman regionen strukturellt genom att utveckla ekonomiskt och miljömässigt hållbar biogasproduktion för energianvändning i storskala genom att samla den kompletterande kunskapen som finns i Sverige, Norge och Danmark. Bidrar till den miljöpolitik som förs i EU Genom att samla den kunskap som finns och gemensamt dokumentera miljöeffekter i samband med biogasproduktion ska projektet arbeta med att utveckla, optimera, demonstrera och implementera ekonomiska och miljömässigt hållbara modeller för att skapa en bred och omfattande biogasproduktion i Kattegat/Skagerrak-regionen. Modellerna ska sedan spridas i hela programområdet genom gemensamma vägledningar och verktyg för en ökad produktion av förnyelsebara energiresurser. På detta sätt bidrar projektet till den energi och miljöpolitik som förs i både EU och Skandinavien. LEAD PARTNER AgroTeck A/S NORSK PROSJEKTEIER Bioforsk PARTNERS Länsstyrelsen i Västra Götaland, Region Midtjylland, Århus Universitet, Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen, Innovatum ab, Falköpings kommun, Bioforsk PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Anke Stubsgaard / aks@agrotech.dk / > WEBBSIDA 30

31 CCS Kattegat/Skagerrak En felles infrastruktur for fangst og lagring av karbondioksid Prosjektet skal avdekke grunnlaget for en felles infrastruktur og felles løsninger knyttet til CCS (Carbon dioxide Capture and Storage) det vil si fangst, transport og lagring av CO 2 fra store utslipspunkt i regionen. Prosjektet skal videre avdekke de økonomiske og teknologiske forutsetningene for at industrien skal kunne benytte seg av en slik infrastruktur. Samlede skandinaviske ferdigheter I dette samarbeidet er skandinavisk spisskompetanse på hele verdikjeden fra utslipp og fangst til transport og lagring samlet for å finne felles løsninger og dermed kunne gi et betydelig input til reduksjonen av CO 2 -utslippene i regionen. Prosjektet har følgende fokus: - Kartlegge og identifisere egnede lagringssteder for CO 2 - Utrede ulike infrastruktur og transportmuligheter - Identifisere og løse juridiske barrierer for felles fangst, transport og lagring av CO 2 - Heve kompetansenivået og skape en felles forståelse om fangst og lagring av CO 2 i programområdet. LEAD PARTNER Chalmers tekniska högskola NORSK PROSJEKTEIER Tel Tek Kattegat-Skagerrak PARTNERS Handelshögskolan i Göteborg, Västra Götalandsregionen, Svenska Energimyndigheten, Innovasjon Norge, Vestfold Fylkeskommune, Högskolen i Telemark, Telemarks fylkeskommune, Universitetet i Oslo PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR Miljö och energi > KONTAKT Dag Bjørnsen / dag.bjornsen@tel-tek.no /

32 PRINCIP Kattegat-Skagerrak Omstilling af energiforsyningen Klimaforandringerne stiller store krav til omstilling af energiforsyningen, også i Kattegat/Skagerrak-regionen. Blandt løsningerne er afløsning af fossile brændsler med fornybar energi, baseret på lokale og regionale ressourcer. Også energieffektivisering er et middel på vejen. PRINCIPs mål er, blandt andet gennem et øget Triple-Helix-samarbejde, at bidrage til at gøre Kattegat/Skagerrak-regionen til en foregangsregion for klimasmarte energiløsninger. Klimasmarte beslutninger PRINCIP skal kortlægge kommuners og regioners gevinst ved at arbejde med energieffektiviseringer i form af mindsket forbrug. Projektet skal se på barrierer og konkrete løsningsforslag til energieffektiviseringer inden for udvalgte sektorer. I løbet af projektet skal der indsamles erfaringer fra kommuner/regioner i Kattegat/Skagerrak-området. Ud fra det indsamlede materiale skal der sammen stilles et inspirations- og aktivitetskatalog, som skal fungere som vejledning for kommuner og regioner når der skal tages beslutninger om for eksempel energiforsyning. Hensigten er at myndighederne skal få bedre muligheder og værktøj til at tage klimasmarte beslutninger. LEAD PARTNER Aalborg kommune PARTNERS Göteborgs Stad, Aalborg Universitet, Frederikshavn kommune, IVL Svenska miljöinstitutet AB, Morsø Erhvervsråd, Göteborg Energi, Skedsmo kommune PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Christina Zinck Folmand Knudsen / czf@aalborg.dk / > WEBBSIDA 32

33 Vind i Öresund Stärkt vindkraftsforskning Danmarks Tekniske Universitet (DTU) och Lunds Tekniska Högskola (LTH) har kompletterande och ledande roller inom forskningen för en säker, förnyelsebar och ekonomiskt hållbar vindenergi. På DTU Risø testas vindkraftsteknik i världsklass och LTH har stor kompetens inom modeller som kan användas för att förutse bland annat vindförhållanden. Projektet fokuserar på att skapa gemensamma universitets kurser samt ökad långsiktig utbildningssamverkan inom vindkraft. Stärkt näringslivsstruktur för vindkraft Projektet har även som mål att stärka regionens konkurrensfördelar inom vindkraftsområdet genom ökad säkerhet och ekonomisk drift av vindkraftanläggningar. Projektet fokuserar på utbildning för kvalificerad arbetskraft samt synliggörande av regionen som vindteknologiskt kluster. Projektet deltog i Klimat-toppmötet 2009 och kommer att delta i ett antal internationella konferenser. Speciella arrangemang kommer även att riktas till offentliga myndigheter och företag. LEAD PARTNER Lunds Universitet PARTNERS Lunds Universitet, Danmarks Tekniske Universitet (DTU) PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR Öresund Miljö och energi > KONTAKT Henrik Madsen / hm@imm.dtu.dk /

34 Integrering mellem Bæredygtiga Byggeprocesser Öresund Fælles byggemarked i Øresundsregionen Bygherrer, entreprenører og leverandører skal kunne krydse sundet for at få de bedste handler og priser på bygge projekter. Projektet har med det udgangspunkt givet sig i kast med at gøre det muligt at købe og sælge ydelser på tværs af grænsen inden for byggebranchen. Det skal dels øge handlen med ydelser, dels reducere produktionsomkostninger og ikke mindst gøre regionen mere konkurrencedygtig samlet set. Fælles sprog og koder For at kunne øge den grænseoverskridende handel med køb og salg af ydelser, skal man kunne forstå hinandens systemer. Man har i Danmark og Sverige forskellige normer, retningslinjer og byggeklassifikationer. Det er en anden opgave, projektet dykker ned i og giver løsninger på gennem bland andet oversættelser af nationale systemer og forslag til fælles strategier for retningslinjer i forskellige byggetekniske aspekter. LEAD PARTNER Danmarks Tekniske Universitet (DTU Byg) PARTNERS Lunds Universitet, Statens Byggeforskningsinstitut PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Jan Karlshöj / jak@byg.dtu.dk / > WEBBSIDA 34

35 35 Miljö och energi

36 Maritima frågor

37 Maritima frågor PROJEKT Bärkraftigt räkfiske i Skagerrak INTERVJU Hav möter land MARKIS NORD-OSTRON

38 Bärkraftigt räkfiske Genom ett förbättrat samarbete och en gemensam analys av ny och äldre data ska projektet Bärkraftigt räkfiske i Skagerrak ta fram information kring räkbeståndet i Skagerrak. Resultaten ska sedan användas som underlag för en hållbar förvaltningsplan för räka i Skagerrak. Nytt grepp för tryggat räkfiske i Skagerrak Räkfisket är det ekonomiskt viktigaste fisket i Kattegat/Skagerrakområdet med ett förstahandsvärde på runt 500 miljoner SEK per år. En stor andel av befolkningen i regionen är bosatt vid kustområdena i Sverige, Norge och Danmark och räkfisket är definitivt en viktig ekonomisk resurs som många lever utav. Räkbeståndets storlek varierar dock mellan olika år vilket påverkar kvoter och priser. Projektet har mot- tagit stöd från programmet för att arbeta med ett hållbart användande av den betydande naturresursen. Projektet ska genom ett förbättrat samarbete och en gemensam analys av ny och äldre data ta fram underlag kring räkbeståndet i Skagerrak. Utifrån det samlade materialet ska det sedan gå att ta bättre beslut kring hur man på bästa sätt åstadkommer ett hållbart räkfiske i Skagerrak. Projektet ska samman ställa existerande kunskap, samverka i kluster, identifiera lokala räkbestånd med modern DNA-teknik samt integrera kunskapen i en förbättrad modell som underlag till förvaltningsplan för räkor i Skagerrak. I och med klimatförändringar finns det många olika faktorer som påverkar hur framtiden för räkbestånden ser ut. Idag vet man inte om det i Skagerrak finns 2 eller 10 arter och man hoppas därför kunna 38

39 ta reda på så mycket som möjligt om räkan och sprida kunskapen så att vi även i framtiden kan få fortsätta att njuta av den, berättar Halvor Knutsen, projektledare för projektet. Samarbetet i projektet sker mellan olika relevanta aktörer i regionen. Forskningsenheter samarbetar med förvaltningsmyndigheter och representanter från fiskerinäringen i regionen. Fiskarna är också involverade eftersom de har värdefull kunskap om fiskevattnen. I och med att samarbetet sker mellan ett brett spektrum av aktörer hoppas vi kunna använda forskningsresultaten på ett effektivare sätt än vad som annars hade varit möjligt, säger Halvor Knutsen. Kattegat-Skagerrak LEAD PARTNER Göteborgs Universitet, Institutionen för Marin Ekologi NORSK PROSJEKTEIER Havforskningsinstituttet PARTNERS Danmarks Tekniske Universitet DTU Aqua, Ministeriet för Fødevarer, Landbrug och Fiskeri, Danmarks Fiskeriforening, Fiskeridirektoratet, Fiskelaget Sør, Fiskeriverket Maritima frågor PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Halvor Knutsen / halvor.knutsen@imr.no /

40 Hav möter land Kattegat-Skagerrak Förbättrat samspel på det maritima området Projektet Hav möter land tar utgångspunkt i havet som naturresurs och har till syfte att etablera gemensamma förvaltningsstrategier i Kattegat/Skagerrak-regionen inom ett antal specifika områden. Projektet bygger på en rad EU-direktiv och konventioner inom det marina området, som utgör underlag för förvaltning av både det öppna havet, kustnära havsområden och aktiviteter på land. Visionen är att få de olika förvaltningsområdena med olika aktörer att samspela bättre genom koordinerade insatser och gemensamma förvaltningsstrategier. Arbete för hållbara havs- och kustområden Hav möter land har som mål att bidra till ett långsiktigt hållbart nyttjande av de värden som representeras av Kattegatt och Skagerraks havs- och kustområden. Arbetet kommer bland mycket annat att beröra datainsamling kring klimatförändringen i Kattegat/Skagerrak-området, karakterisering och klassificering av vattenförekomster och tillhörande åtgärdsplaner. Andra aktiviteter är att utveckla ett gemensamt planeringsverktyg där underlag och fakta görs tillgängliga för olika planeringsnivåer samt att sprida information. LEAD PARTNER Länsstyrelsen i Västra Götalands län NORSK PROSJEKTEIER Østfold fylkeskommune PARTNERS Vestfold fylkeskommune, Buskerud fylkeskommune, Aust Agder fylkeskommune, Telemark fylkeskommune, Fylkesmannen i Østfold, Fylkesmannen i Telemark, Fylkesmannen i Vestfold, Fylkesmannen i Aust-Agder, Fylkesmannen i Buskerud, Århus universitet, Koordinerande partner, Göteborgs universitet, SMHI (Sveriges meteorologiska och hydro - logiska institut), Region Halland, Länsstyrelsen i Halland, Orust kommun, Kungsbacka kommun, Sotenäs kommun, Lysekils kommun, Falkenbergs kommun, Naturvårdsverket, Artdatabanken, Västra Götalandsregionen PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Ingela Isaksson / ingela.isaksson@lansstyrelsen.se / /

41 Markis Et nyt maritimt vækstområde Den maritime branche står over for store miljøudfordringer, blandt andet i form af nye nationale og internationale krav til skibstransporter om mindskede emissioner. De maritime virksomheder og vidensinstitutioner i Kattegat/Skagerrakregionen har kun en fragmenteret viden og know how på området. Kan denne viden og know how bringes sammen, er der gode muligheder for at skabe et nyt maritimt vækstområde. MARKIS skal udvikle et samarbejde som kan fastholde og skabe nye arbejdspladser inden for blandt andet maritim miljøteknologi, og gøre regionen førende på dette område. Miljøvenlig maritim virksomhed Projektets mål er at skabe konkurrencedygtig, miljøvenlig søfart, miljødreven vækst i de maritime erhverv og et attraktivt maritimt innovationsmiljø. På sigt skal MARKIS resultere i reducerede miljø- og klimapåvirkende udslip til vand og luft fra søfarten, et integreret innovationsmiljø, en integreret uddannelses- og arbejdsmarkedsregion, øget mobilitet af kompetenceressourcer, samt en veludviklet infrastruktur for maritim tværfaglig kommunikation i regionen. LEAD PARTNER Västra Götalandsregionen NORSK PROSJEKTEIER Høgskolen i Vestfold Kattegat-Skagerrak PARTNERS Region Nordjylland, Aalborg Universitet, Fredrikshavn Kommune/Maritime Network Fredrikshavn, Fredrikshavn Erhvervsråd, Maritime Training and Education Center (MARTEC), Vestfold fylkeskommune, Telemark fylkeskommune, Aust-Agder fylkeskommune, Maritimt Forum Sørøst- Norge, Oslo Maritime Nettverk, Innovasjon Norge. Chalmers Tekniska Högskola, Svenskt Marintekniskt Forum, Uddevalla kommun/högskolecentrum Bohuslän. PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR Maritima frågor TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Agneta Pettersson / agneta.pettersson@vgregion.se / > WEBBSIDA 41

42 NORD-OSTRON Kattegat-Skagerrak Innovations och näringslivsutveckling inom maritim näring i sydvästra Skandinavien NORD-OSTRON är ett samarbetsprojekt som består av universitets- och utvecklingsaktörer i Norge, Sverige och Danmark. Projektets mål är att utveckla gemensamma arbetsmodeller för hur projektets tre innovationsmiljöer tillsammans med FoU-aktörer och näringsliv i programområdet kan arbeta gränsöverskridande med maritim näringslivsutveckling. Genom att verka för en skandinavisk klustersamverkan kring skaldjursodling och dess kringindustrier ska projektet också optimera teknik för odling av ostronet Ostrea edulis i Kattegat/Skagerrak-regionen. Bred målgrupp Projektet riktar sig mot skaldjursodlare (vattenbrukare), tillverkare och leverantör av utrustning till odlingsanläggningar, bioteknikföretag med intresse för tillämpningar ur marina råvaror samt forskare och studenter vid Kattegat/ Skagerrak-regionens universitet, högskolor och forskningsinstitut. Med en bred målgrupp som involverar aktörer på flera nivåer inom maritim näring vill projektet ge ett tydligt bidrag både till utveckling av innovationer och till kluster inom maritim verksamhet, samt ge ett konkret bidrag till näringslivsutvecklingen i kustområdena. LEAD PARTNER Göteborgs Universitet, Mare Novum NORSK PROSJEKTEIER Universitetet for Miljø og Biovitenskap PARTNERS Universitetet for Miljø og Biovitenskap, Västra Götalandsregionen, Dansk Skaldyrcenter, Center for Forskning og Forvaltning af skaldyr, Mare Life, Oslo Teknopol, Ostrea Sverige AB PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Susanne Lindegarth / susanne.lindegarth@marecol.gu.se / > WEBBSIDA 42

43 43 Maritima frågor

44 Innovation, forskning och utveckling

45 PROJEKT Øresund Materials Innovation Community (FAS 1 & 2) INTERVJU KASK Inkubator Innovation, forskning och utveckling KASK:VIE Institutionelt samarbejde mellem Malmö Högskola og Roskilde Universitetscenter Governance of the sound of science PR-e-science Food KIC i Øresund NANO CONNECT SCANDINAVIA Silent Spaces

46 Öresund Materials Innovation Community (Fas 1 & fas 2) Världsledande forskare lockas till materialvetenskapligt centrum Öresundsregionen ska bli ett världsledande materialvetenskapligt centrum. Det arbetar projektet Öresund Materials Innovation Community för, och för att nå dit utvecklar man innovationssystem inom material - vetenskap. På så vis utvecklas en stor potential för en kraftfull utveckling av regionen, forskningen och näringslivet. Ett viktigt mål i projektet är att knyta samman regionen och skapa gemensamma utgångspunkter. Under projektets första fas har intervjuer gjorts med regionens aktörer för att ringa in de områden som man ska satsa på i nästa fas. Det rör sig bland annat om nätverksbygge för att säkra kommunikationen mellan forskare, entreprenörer, privata verksamheter 46

47 och offentliga aktörer samt planera utbildning och forskningsnära verksamhetsutveckling, säger projektledaren Thomas Rasmussen. Vi vill också göra regionens materialvetenskapliga innovations miljö så attraktiv som möjligt så att investerare ser fördelarna med att investera i Öresundsregionen. Erfarenheten är att regionen redan nu har en internationell styrkeposition och att etableringen av världens mest kraftfulla synkrotronstrålningsanläggning, MAX IV i Lund, och det flervetenskapliga forskningscentret ESS, European Spallation Source, i Lund och Köpenhamn kommer att göra regionen till världens ledande materialvetenskapliga centrum. Enligt Thomas Rasmussen är ledande forskare villiga att komma till Öresundsregionen för att genomföra experiment inom en rad olika områden, alltifrån medicin till energi. Genom att skapa en dynamisk innovationsmiljö och etablera ett regionalt brand of excellence önskar vi göra det attraktivt för utländska forskare och verksamheter att placera sig permanent i regionen, säger Thomas Rasmussen. LEAD PARTNER Öresundsuniversitetet/Lunds universitet PARTNERS Lunds Universitet, Københavns Universitet, Danmarks Tekniska Universitet, Roskilde Universitet, ESS Scandinavia, MAX Lab, Copenhagen Capacity, Invest in Skåne, Malmö Högskola (Fas 1) Öresund Lunds Universitet, Københavns Universitet, Malmö Högskola, Danmarks Tekniske Universitet (DTU), Roskilde Universitet, Copenhagen Business School, ESS Sekretariatet, MAX-Lab, Stiftelsen inkubatorerna i Lund Ideon, Innovationshuset 5te, Scion DTU, Innovationsbron, Copenhagen Capacity, Invest In Skåne, Vinnova, Forsknings- Innovationsstyrelsen, Region Hovedstaden, Region Sjælland och Region Skåne (Fas 2) Innovation, forskning och utveckling PROJEKTPERIOD Fas Fas BEVILJAT EU-STÖD Fas EUR Fas EUR > KONTAKT Thomas Rasmussen / thomasra@ruc.dk / TOTAL BUDGET Fas EUR Fas EUR 47

48 KASK Inkubator Kattegat-Skagerrak Fler entreprenörer och tillväxtverksamheter i Kattegat/Skagerrak-regionen KASK Inkubator önskar stärka villkoren för etablering och utveckling av nya verksamheter samt stärka möjligheterna för kommersialisering av forskningsresultat. Projektet vill med ett långsiktigt samarbete skapa fler entreprenörer och tillväxtverksamheter genom att utveckla potentialen hos och rådgivningen i inkubatorer i de deltagande regionerna. Stöd till inkubatorer Projektet ska kartlägga de regionala innovationssystemen och inkubatorernas roll däri. Vidare ska projektet utveckla servicen och erbjudanden vid inkubatorerna. För att kompetensutveckla personalen sammansätts en utbildning för anställda business coacher inom inkubatorerna. För nya och yngre företag vid inkubatorerna erbjuds ett acceleratorsprogram som ska hjälpa företagen att nå nya mål och framgång. Slutligen ska projektet etablera gemensamma samarbetsplattformar bland annat mellan deltagande företag samt mellan deltagande inkubatorer. LEAD PARTNER Region Midtjylland NORSK PROSJEKTEIER Forskningsparken AS PARTNERS Region Halland, Varbergs kommun, Vaeksthus Midtjylland, Forskningsparken i Oslo, Erhervsrådet Herning & Ikast-Brande, Vitus Bering Innovation Park, Agro Business Park, Nupark, Syddjurs Udviklingspark, Erhverv Silkeborg, Coventure PROJEKTPERIOD BEVILJAT EU-STÖD EUR BEVILJAT NORSKT STÖD EUR TOTAL BUDGET EUR > KONTAKT Allan Holst / allan.holst@ru.rm.dk /