FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD. Servicelinjen för kurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen (Tules-kurser)

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Bilaga 2 Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD Servicelinjen för kurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen (Tules-kurser) Gäller från

2 INNEHÅLL SERVICELINJEN FÖR KURSER FÖR PERSONER MED SJUKDOMAR I RÖRELSEORGANEN (TULES-KURSER) Kurser för personer i arbetslivet med sjukdomar i rörelseorganen (Tules-kurser för personer i arbetslivet) Allmänt Målsättning Rehabiliteringsklient (klient) Personal Utformning Planering av rehabiliteringen Genomförande Inledningsskede Inledande period Precisering av klientens mål och kursplan Programmets innehåll De mittersta kursperioderna Avslutande period Utvärdering och mätning Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Frivilliga mät- och bedömningsmetoder Kurser för personer utanför arbetslivet med sjukdomar i rörelseorganen (Typo-Tuleskurser) Allmänt Målsättning Rehabiliteringsklient (klient) Personal Utformning Planering av rehabiliteringen Genomförande Inledningsskede Inledande period Precisering av klientens mål och kursplan Programmets innehåll De mittersta kursperioderna Avslutande period Utvärdering och mätning Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder... 34

3 SERVICELINJEN FÖR KURSER FÖR PERSONER MED SJUKDOMAR I RÖRELSEORGANEN (TULES-KURSER) Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och en del för varje servicelinje. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Denna servicelinje omfattar följande kurser: - Kurser för personer i arbetslivet med sjukdomar i rörelseorganen (Tules-kurser för personer i arbetslivet) - Kurser för personer utanför arbetslivet med sjukdomar i rörelseorganen (Typo- Tules-kurser) Avsnitten om Tules-kurserna för personer i arbetslivet respektive Typo-Tules-kurserna innehåller närmare beskrivningar av målsättningar, målgrupp, personal, utformning, genomförande och mätmetoder. 1 Kurser för personer i arbetslivet med sjukdomar i rörelseorganen (Tules-kurser för personer i arbetslivet) 1.1 Allmänt Förhandsurval 1.2 Målsättning Kurserna för personer i arbetslivet med sjukdomar i rörelseorganen (Tules-kurser för personer i arbetslivet) är rehabiliteringskurser. Kursprogrammets tonvikt beror på om kursen är avsedd för personer med symtom i ryggen, nacken eller lederna. Kurserna för finskspråkiga är regionala, medan kurserna för svenskspråkiga är riksomfattande. Klienter från alla försäkringsdistrikt inom ifrågavarande FPA-försäkringskrets får delta i de regionala kurserna. Kurserna ordnas av FPA i form av rehabilitering enligt prövning. Förhandsurval tillämpas inte för dessa kurser. Syftet med Tules-kurserna för personer i arbetslivet är att stödja uppfyllelsen av de mål som satts upp i samråd med klienten för att säkerställa eller förbättra dennes arbetsoch funktionsförmåga. Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt och med utnyttjande av specialkompetens i rehabilitering av personer med sjukdomar i rörelseorganen. Förutom att bevara och förbättra klientens fysiska och psykiska och/eller sociala arbets- och funktionsförmåga är målsättningen med kurserna - att klienten förstår betydelsen av rehabilitering och sunda levnadsvanor - att klienten förstår smärtmekanismen och lär sig smärthanteringsmetoder - att klienten får stöd för egenvård - att stärka klientens förmåga att hantera sitt liv - att finna metoder som hjälper klienten att klara sig i arbetet - att aktivera klienten att utnyttja service- och stödnätverken på hemorten

4 2 - att koppla samman rehabiliteringsprocessen med de fortsatta insatser som genomförs på hemorten och inom företagshälsovården eller hälso- och sjukvården. Rehabiliteringsperiodens målsättning grundar sig på vårdinstansens läkarutlåtande B eller motsvarande medicinsk utredning, på serviceproducentens förhandsförfrågan, på kursplanen, på intervjuerna under inledningsskedet, på bedömningar och på de mål som formulerats i samråd med klienten. Tillsammans med en medlem av det multidisciplinära teamet sätter klienten upp sina personliga rehabiliteringsmål med hjälp av GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). För att målen ska nås är det viktigt att klienten är motiverad för rehabiliteringen och upplever att det är viktigt att förbättra sin arbets- och funktionsförmåga. 1.3 Rehabiliteringsklient (klient) Målgruppen är vuxna personer som har sjukdomar i rörelseorganen, är med i arbetslivet, återgår i arbete, har rehabiliteringsstöd eller studerar, och som på grund av sjukdom har behov av multidisciplinär rehabilitering i kursform. En förutsättning är att arbets- eller funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom planerad rehabilitering. Dessutom förutsätts att hälso- och sjukvården har konstaterat behovet av rehabilitering. Till Tules-kurserna för personer i arbetslivet väljs - klienter med rygg-, nack- eller ledsjukdom som diagnostiserats på behörigt sätt - klienter med symtom i rörelseorganen som varat i över 3 månader - klienter som har genomgått de undersökningar som hälso- och sjukvården ansett nödvändiga - klienter som i regel använt sig av sådan terapi och behandling som fastställts av den behandlande läkaren samt egenvård, men resultatet har varit otillräckligt med tanke på arbets- och funktionsförmågan; nyttan av åtgärderna och tidigare genomförd rehabilitering beskrivs i läkarutlåtandet - klienter som har behov av multidisciplinär aktiverande grupprehabilitering och funktionell träning och som kan ha nytta av att fungera i en grupp - klienter med försämrad arbets- och funktionsförmåga som gör det svårare för dem att klara av sitt arbete och sina dagliga aktiviteter; arbetet kan medföra fysisk överbelastning, ergonomiska problem samt psykisk belastning som hänger samman med symtomen - klienter som är motiverade att förbättra sin arbets- och funktionsförmåga och sin förmåga att klara av sitt arbete samt att förändra sina levnadsvanor. Utöver sjukdomar i rörelseorganen kan dessutom psykiska, sociala eller funktionella symtom eller övervikt öka behovet av rehabilitering. Till rehabiliteringen väljs inte - personer med akut eller allvarlig somatisk och/eller psykisk sjukdom som skulle hindra dem från att klara av rehabiliteringen och därmed försvåra rehabiliteringsprocessen - personer som lider av sjuklig övervikt (BMI över 40), som hindrar deltagande i fysisk grupprehabilitering

5 3 1.4 Personal * Multidisciplinärt team - personer som, omedelbart efter avslutad vård, för tillfället får fortsatt vård inom hälso- och sjukvården. Klienten, vårdinstansen och FPA funderar tillsammans med klienten, utgående från klientens individuella situation, på en lämplig tidpunkt för när denne ska delta i en rehabiliteringskurs. Klienten kan, beroende på vilket behovet är, delta i en kurs antingen inom sluten- eller öppenvården. Anhöriga deltar inte i Tules-kurserna för personer i arbetslivet. Det multidisciplinära teamet svarar för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen vid Tules-kurserna för personer i arbetslivet samt för beaktandet av klienternas individuella behov. Det multidisciplinära teamet vid kurserna består av fyra medlemmar. Om två läkare ingår i det multidisciplinära teamet består det av fem medlemmar. Medlemmarna i det multidisciplinära teamet är alla olika personer. Det multidisciplinära teamet omfattar - specialistläkare, vars/vilkas andel av kursen utgör minst 20 timmar totalt; detta kan ordnas enligt två olika alternativ: fysiater, vars andel av kursen är minst 20 timmar, eller både fysiater, vars andel av kursen är minst 5 timmar, och specialist inom företagshälsovård, allmän medicin eller idrottsmedicin vars timmar plus fysiaterns timmar ska uppgå till minst 20 timmar totalt. - fysioterapeut - psykolog - arbetslivskonsult, som är företagsfysioterapeut, företagshälsovårdare eller rehabiliteringshandledare (YH). Samtliga medlemmar av det multidisciplinära teamet har minst tre års erfarenhet av rehabilitering för personer med sjukdomar i rörelseorganen. Under varje kursperiod håller det multidisciplinärä teamet egna gemensamma möten där man går igenom läget vad gäller kursen och klienterna. Alla möten dokumenteras klientvis. De timmar som använts för mötena räknas inte som timmar som ingår i klienternas program. * Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar). Kurspersonalens timmar är klientens individuella timmar och grupptimmar som hör till programmet.

6 4 Grupphandledare Specialiserad personal Grupphandledare för kursen är det multidisciplinära teamets fysioterapeut. Målet är att grupphandledaren inte byts ut under kursens gång. Klienten ska ha möjlighet att kontakta grupphandledaren under rehabiliteringsprocessen. Grupphandledaren har till uppgift att - ha hand om kursen som helhet och vägleda kursdeltagarna under kursens gång - i samråd med teamet se till att kursens målsättningar och innehåll förverkligas - allmänt se till att fungerande kontakter har upprättats med olika aktörer. 1. Obligatorisk specialiserad personal Vid Tules-kurserna för personer i arbetslivet medverkar alltid följande specialiserade personal som inte ingår i det multidisciplinära teamet: - näringsterapeut - socialarbetare eller socionom (YH) 2. Annan specialiserad personal Också annan specialiserad personal som inte ingår i det multidisciplinära teamet kan medverka vid kurserna: Den specialiserade personalen bestäms utifrån klientgruppens och klientens individuella behov. Det kan vara fråga om t.ex. - fysioterapeut - sjukskötare eller hälsovårdare - ergoterapeut - idrottsinstruktör - specialistläkare - läkare med pågående specialistutbildning Annan rehabiliteringspersonal 1.5 Utformning Längd och periodisering Gruppstorlek Också annan personal med uppgifter inom sin bransch kan delta i genomförandet av kurserna, t.ex. konditionsskötare, fotvårdare, fritidsledare, sysselsättningsledare, kostrådgivare, rehabiliteringshandledare eller massör. Tules-kurserna för personer i arbetslivet genomförs i sluten och öppen vård. Klienterna kan delta i en kurs som genomförs i sluten eller öppen vård, beroende på vilka behov de har. Kurserna varar 15 dygn. De genomförs i tre eller fyra delar, t.ex dygn. Den första perioden varar minst 5 dygn. De övriga perioderna varar minst 3 och högst 6 dygn. Kursen genomförs under vardagar (måndag lördag). En kurs har 10 deltagare.

7 5 Rehabiliteringsdagens program och längd Vid kurser i sluten eller öppen vård omfattar en rehabiliteringsdag minst 6 timmar. Både inom öppen- och slutenvården ska minst 5 timmar per dag vara rehabilitering under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen. Lördagens rehabiliteringsprogram ska till innehåll och längd motsvara det program som ordnas under vardagar. I det handledda rehabiliteringsprogrammet kan ingå allmänna föreläsningar och allmänna motionsandelar som är avsedda för alla klienter på rehabiliteringsinrättningen och som hänför sig till kursens mål och innehåll. Dessa andelar utgör högst 5 timmar sammanlagt av kursprogrammet. 1.6 Planering av rehabiliteringen 1.7 Genomförande Inledningsskede Inledande information Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med standardens allmänna del. De uppgifter som erhållits med blanketten eller genom en intervju bör serviceproducenten ha innan rehabiliteringen påbörjas. (Se standardens allmänna del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen). Utöver kallelsen och blanketten med förhandsförfrågan ska serviceproducenten i första hand sända de frågeformulär för bedömningar och mätningar till klienten som denne kan fylla i hemma på förhand. Frågeformulären för bedömningar och mätningar ska serviceproducenten be klienten returnera före kursen eller under den inledande perioden. Kurserna genomförs inom 12 månader efter att de inletts. Den andra perioden genomförs 3 6 månader efter den första perioden och den sista perioden 12 månader efter den första. Klienterna får inledande information av serviceproducenten i enlighet med standardens allmänna del (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringens inledningsoch slutfas). I samband med den inledande informationen diskuterar man med klienterna de mål som inför kursen ska sättas upp för gruppen och individen Inledande period Under den inledande kursperioden skapar man förutsättningar för att bilda en aktiv grupp, går igenom de erfarenheter som gäller insjuknande och även klientens behov av förändringar i sitt liv samt behandlar olika teman tillsammans med klienten.

8 6 Individuella intervjuer, undersökningar och möten under den inledande perioden Individuella mål Avslutande möte Individuella intervjuer och undersökningar som gäller alla och som utförs av medlemmar av det multidisciplinära teamet - Specialistläkaren intervjuar och undersöker klienten individuellt under den första eller andra rehabiliteringsdagen. - Fysioterapeuten intervjuar klienten individuellt under den första eller andra rehabiliteringsdagen och gör en undersökning av den fysiska funktionsförmågan. - Psykologen intervjuar klienten individuellt under den första perioden och går igenom frågorna om den psykosociala funktionsförmågan. Individuella intervjuer och undersökningar kan genomföras som pararbete. I samband med intervjuerna utreder man tillsammans med klienten om individuella intervjuer eller möten med annan specialiserad personal är nödvändiga under rehabiliteringsperioden. Individuella intervjuer eller möten enligt klientens individuella behov - Arbetslivskonsulten i det multidisciplinära teamet intervjuar klienten under den första perioden. - Socialarbetaren eller socionomen (YH) intervjuar klienten individuellt under den första perioden. - Näringsterapeuten intervjuar klienten individuellt under den första perioden. - Annan specialiserad personal, t.ex. sjukskötare, hälsovårdare eller ergoterapeut, intervjuar eller träffar klienten individuellt under den första perioden. Individuella intervjuer och möten kan genomföras som pararbete. Klienten och det multidisciplinära teamet samt den övriga specialiserade personalen ska ha tillräckligt med tid för att bedöma klientens rehabiliteringsbehov och helhetssituation. Målet är att få en god helhetsbild av situationen och att nå samförstånd om klientens resurser och behov. Vid intervjuerna och mötena behandlar det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen tillsammans med klienten dennes individuella mål. Under den inledande perioden går sedan en eller flera av det multidisciplinära teamets medlemmar med klienten igenom och sammanfattar klientens mål med hjälp av GASmetoden (måldiskussion). I slutet av den inledande perioden håller två av det multidisciplinära teamets medlemmar ett avslutande möte med klienterna. Vid mötet går man allmänt igenom bl.a. uppgifterna för mellanperioderna och planerna för fortsättningen. Dessutom ska en eller flera av det multidisciplinära teamets medlemmar tillsammans med varje klient individuellt gå igenom klientens uppgifter för mellanperioderna och planerna för fortsättningen.

9 Precisering av klientens mål och kursplan Kursplan Individuella mål Gruppens mål Under den inledande perioden utarbetar det multidisciplinära teamet och klienten tillsammans en kursplan för klienten. I planen beaktas klientens mål, hälsotillstånd, fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, förmåga att klara sig i arbetet och hemma samt klientens önskemål och preferenser. Kursplanen kompletteras under perioderna, även med rekommendationer för fortsatta åtgärder. I samband med intervjuerna, undersökningarna och mötena under den inledande perioden kartlägger man de individuella målen tillsammans med klienten, och avslutningsvis sammanfattar en medlem eller medlemmar av det multidisciplinära teamet målen på målblanketten tillsammans med klienten. Samtidigt går man igenom klientens personliga kursplan. Under varje kursperiod reserverar man tid för att med klienten på nytt gå igenom kursplanen och målen för att utvärdera och eventuellt precisera dem. I samråd med klienten definierar man klientens personliga målsättningar med hjälp av målblanketten och GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling GASkäsikirja). Även om klienterna i utgångsläget har samma sjukdom blir målen för rehabiliteringen genom samarbete olika och anpassade för varje enskild individ. Målen ska beskrivas konkret och antecknas tydligt samt anges med vilken yrkesperson målen satts upp. Målen antecknas antingen av klienten, en medlem av det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen. En person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen hjälper klienten att konkretisera målen och skalorna. De mål som formulerats i början av rehabiliteringen preciseras med hjälp av målblanketten, och förändringarna utvärderas tillsammans med klienten. Klienten får i uppgift att fundera över sina egna mål i en kursdagbok e.dyl. där han antecknar sina framsteg. Klienten får också en kopia av GAS-målblanketten. Metoderna antecknas i ett separat dokument (t.ex. klientens kursplan eller kursdagbok). Dessutom ska måluppfyllelsen aktivt följas upp med hjälp av klientens individuella kursdagbok. Vid gruppdiskussioner redogör man för hur målen sätts upp; man beskriver allmänt målen för rehabiliteringen och gruppen samt berättar att även individuella mål ska utarbetas för varje klient. Klienterna och en eller flera medlemmar av det multidisciplinära teamet samtalar inom gruppen under den inledande perioden efter intervjuerna och kartläggningarna om rehabiliteringens mål och program samt även om frågor som gäller klienternas hälsa och deras arbets- och funktionsförmåga. Gruppens gemensamma mål antecknas som utgångsläge för planeringen under perioden samt för uppföljningsperioderna. Dessa mål påverkar också det slutgiltiga kursprogrammet.

10 8 Gruppens mål sammanställs utifrån de individuella målen. Gruppen kan föra gemensam dagbok över kursen där frågorna behandlas allmänt på gruppnivå, inte individuellt. Kursdagbok Under kursen och mellanperioderna ska klienten föra en egen kursdagbok som man följer med under kursens gång. Tillsammans med kurspersonalen och eventuella andra samarbetspartner samlar klienten uppgifter om sin rehabilitering i kursdagboken. Gruppernas gemensamma kursdagböcker är fritt formulerade och de görs av intresse och efter gruppens behov Programmets innehåll För rehabiliteringskursen utarbetar det multidisciplinära teamet - ett veckoschema med ledare och - för klienterna ett program som grundar sig på deras personliga mål och på vårdinstansens läkarutlåtanden och där klienternas behov beaktas på ett övergripande sätt med klienten i fokus. På kurserna behandlas förutom symtomen i rörelseorganen också klienternas psykosociala resurser utifrån vars och ens individuella behov. Rehabiliteringens innehåll ska stödja de uppställda målen. Målen bearbetas under hela processen. Samtliga arbetstagare som deltar i genomförandet av en rehabiliteringskurs har en helhetssyn på klienten och på klientens målsättningar samt utför ett interaktivt och systematiskt arbete tillsammans med klienten. Rehabiliteringskursen är en del av vård- och rehabiliteringsprocessen. Under kursen utövas nätverkssamarbete med övriga aktörer i rehabiliteringskedjan. Vid rehabiliteringen beaktas de riktlinjer i rekommendationerna för God medicinsk praxis som gäller rörelseorganens sjukdomar. Standarden för Tules-kursernas servicelinje är dock primär i förhållande till rekommendationerna. Rekommendationer som ska beaktas är t.ex. God medicinsk praxis-rekommendationerna om sjukdomar i nedre ryggen hos vuxna och om behandling av nacksmärta och av artros i knä och höft. Klienten får stöd och handledning under rehabiliteringen. Han får hjälp med att varsebli sitt eget beteende och sina medvetna eller omedvetna tankemönster, av vilka en del kan vara oändamålsenliga med hänsyn till rehabiliteringen och fördröja den. Klientens tidigare liv, livssituation och miljö är faktorer med betydelse för verksamheten, rehabiliteringen och handledningen som ska beaktas. ICF-klassifikationens referensramar utnyttjas i enlighet med principerna för god rehabiliteringspraxis. (ICF - International Classification of Functioning, Disability and Health - är en internationell klassifikation av funktionsförmåga, funktionsbegränsningar och hälsa). I kurserna ingår aktiverande rehabilitering både i grupp och individuellt.

11 9 Inledande intervjuer samt övriga individuella intervjuer och möten Grupprehabilitering Med medlemmarna av det multidisciplinära teamet, den specialiserade personalen och gruppsamtalsledarna har klienterna efter den inledande perioden enligt behov möjlighet till intervjuer, möten och uppföljning samt även terapi som stöder rehabiliteringen. Största delen av verksamheten under kurserna sker i grupp. I grupperna försöker man uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständig rehabilitering. Den grupprehabilitering som leds av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen utgör ca 80 % av det rehabiliteringsprogram som leds av yrkespersoner. På motsvarande sätt utgör den individuella rehabilitering som leds av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen ca 20 % av det rehabiliteringsprogram som leds av yrkespersoner. Vid valet av teman (ämnen) för det slutliga kursprogrammet beaktas rehabiliteringsgruppens och de enskilda klienternas behov. I programmet för Tules-kurser för personer i arbetslivet ingår inte massage som ges av annan rehabiliteringspersonal. Klienten har möjlighet att anlita massagetjänster på egen bekostnad. (Se standardens allmänna del, avsnitt 2.1). E-tjänst Mellan rehabiliteringsperioderna kan man också använda sig av en e-tjänst för rehabilitering som kan utnyttjas t.ex. vid handledda nätdiskussioner, i en elektronisk inlärningsmiljö eller genom e-posten. Detta sker i en skyddad omgivning med iakttagande av överenskomna användningsregler. (Se standardens allmänna del, avsnitt Dokumentering och E-tjänst). Temainriktning vid Tules-kurserna för personer i arbetslivet Temainriktningen i Tules-kursernas program kan variera något, särskilt när det gäller temat Fysisk aktivering och handledning. - Vid rehabiliteringen av personer med symtom i nack- och skulderregionen betonar man särskilt en tillräckligt belastande och långvarig träning av muskulaturen i nacke, axlar och skuldror för att förbättra muskelstyrkan eller - uthålligheten eller båda. - För personer med symtom i ryggen ligger tonvikten på rehabilitering som förbättrar funktionsförmågan. Här ingår aktiv träning som förbättrar allmänkonditionen och muskelstyrkan samt funktionella övningar och en kognitivbehavioristisk rehabiliteringsmodell. - För personer med symtom i lederna ligger tonvikten på träning av rörligheten, muskelstyrkan och allmänkonditionen samt funktionella övningar. Klientens egen roll som aktiv aktör stärks, och klienten får hjälp med att förstå smärtans natur och betydelsen av egenvård.

12 10 Kursteman De teman (ämnen) som behandlas på kurserna presenteras i rubrikerna nedan. Serviceproducenterna ska ha beredskap att behandla alla dessa teman på kurserna. Temanas andelar av programmet beror av kursens målgrupp och klienternas målsättningar, men särskilt den fysiska aktiveringen och handledningen utgör minst 25 % av hela grupprogrammet. Temagenomförandet byggs upp som en målinriktat framskridande helhet, som stöder klientens motivation för rehabiliteringen, klientens resurser, hemträningen och deltagandet i arbetet och i vardagens aktiviteter. Temana ska innehålla rikligt med funktionella övningar. Också i samband med föreläsningar bör utnyttjandet av funktionella övningar beaktas. Som temaledare fungerar medlemmar av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. Fysisk aktivering och handledning Den fysiska aktiveringen syftar till att aktivera klienten till egenvård och till att ta i bruk sina resurser, att utarbeta en plan för fortsatt rehabilitering och att motivera klienten för den, att genomföra ett eget motionsprogram samt att träna rörelseorganen på ett allsidigt sätt. En allsidig träning innehåller bl.a. följande element: - funktionella fysiska övningar - träning av muskelstyrka och aerobisk uthållighet - mätning av träningspulsen - information om betydelsen av smärtförnimmelser vid fysisk aktivitet och träning - metoder för smärthantering, t.ex. avslappningsställningar samt kallt/varmt - kroppskännedom och -gestaltning samt träning av rätta ställningar - handledning i gymredskap och principerna för gymträning - kartläggning av och handledning i lämpliga motionsformer samt anvisningar för hemgymnastik - stretchnings- och avslappningsövningar - vattengymnastik - individuell fysioterapi eller fysioterapi i grupp, också i simbassäng. Sjukdomskunskap och hälsorådgivning Klinten får information och vägledning i frågor som rör hälsa och välbefinnande med särskilt beaktande av sjukdomen i rörelseorganen. Temana rör bl.a. - information om sjukdomen i rörelseorganen och behandlingen av den, inklusive rätt användning av läkemedel - information om rörelseorganens uppbyggnad och funktion - information om sunda levnadsvanor, rekommendation för hälsomotion - handledning och information om olika egenvårdsmöjligheter. Kostrådgivning Klienten ska få information och vägledning i frågor som rör hälsosam kost och viktkontroll. Härvid beaktas dessutom de begränsningar som sjukdomen i rörelseorganen medför. Vid kostrådgivningen är det bra att beakta de näringsrekommendationer som givits ut av Statens näringsdelegation. (

13 11 Följande teman behandlas: - de centrala principerna för viktkontroll - hälsofrämjande kost och vad den består av (betydelsen av kostfiber, fettmängd och -typ, salt, alkohol mm.) - praktiskt genomförande vad gäller kosten (att välja och tillreda mat, att komponera olika maträtter, portionens storlek, måltidsrytmen etc.) - identifiering av risken för benskörhet i samband med sjukdomen i rörelseorganen och nödvändig supportiv behandling - svar på särskilda frågor enligt behov och aktualitet, möjlighet till individuell rådgivning vid behov. Psykosocial handledning och rådgivning Klienten får information och handledning i frågor som rör hans psykiska välbefinnande och resurser. Klienten får också stöd för att kunna definiera och strukturera sina individuella målsättningar. De psykosociala temana och använda metoderna rör bl.a. - kartläggning av faktorer som påverkar humöret och orken - identifiering av de egna styrkorna och helhetsbetonat utnyttjande av de egna möjligheterna - bearbetning av smärtrelaterade rädslor och kartläggning av lämpliga smärthanteringsmetoder - strukturering av livssituationen och de individuella förändringsmålen - skapande av interaktion mellan klienterna och stöd av andra i samma situation. Social aktivering och rådgivning Tillsammans med klienten funderar man över möjligheterna till social interaktion och t.ex. olika hobbyer. Temana och de använda metoderna rör bl.a. - socialt deltagande inklusive arbetets betydelse för välbefinnandet - vägledning i att använda social-, hälsovårds- och idrottsväsendets tjänster samt kulturella tjänster och tredje sektorns tjänster, kartläggning av möjligheterna till hobbyverksamhet - information om den sociala tryggheten och ett ändamålsenligt stödnätverk. Arbete och studier I samråd med klienten ska de problempunkter och utmaningar som rör klientens förmåga att klara sig i arbetslivet utredas och olika lösningar sökas. Med hjälp av aktiva övningar får klienten stöd i att klara sig i arbetslivet. Temana och de använda metoderna rör bl.a. - hantering av problem som minskar klientens förutsättningar att klara sig i arbete eller studier - handledning och träning i anslutning till arbete och studier - psykisk och fysisk ork samt hantering av arbetet - arbetsergonomisk handledning och rådgivning - arbetsrelaterade funktionella övningar - metoder för stresshantering - kartläggning av metoder och resurser med tanke på förändringar i arbetet eller studierna samt stöd för planeringen av en tillräcklig tidtabell för de uppställda målen.

14 12 Nätverksarbete Syftet är att koppla samman rehabiliteringsprocessen med de insatser som sker på hemorten och inom företagshälsovården samt hälso- och sjukvården. Det är mycket viktigt att kursen inte förblir en enstaka åtgärd, utan att den på ett förnuftigt sätt knyts samman med rehabiliteringen som helhet. Ett lyckat genomförande av rehabiliteringsprocessen förutsätter informationsutbyte mellan de aktörer som stöder rehabiliteringen. Vid förmedlingen av information är det önskvärt att man försöker använda uttryck som förstås lika av alla. Klienten ska aktiveras och få hjälp med att kartlägga ett samarbetsnätverk på hemorten som främjar och stöder rehabiliteringen. Det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen har under kursen med klientens samtycke efter behov kontakt med de samarbetsparter som är viktiga med tanke på främjandet av rehabiliteringen, t.ex. med företagshälsovården eller någon annan vårdinstans samt med service- och stödnätverken på hemorten. Målet är att på detta sätt säkerställa att klientens rehabiliteringsprocess fortsätter efter kursperioderna och att komma överens om fortsatta rehabiliteringsinsatser och stödja klienten så att han klarar sig i arbetslivet. Utgående från klientens individuella behov kan kontakten under kursen skötas med hjälp av gemensamma möten eller i form av överläggningar per video eller telefon, varvid deltagarna består av klienten och en representant för serviceproducenten samt en representant för företagshälsovården eller hälso- och sjukvården. Tillsammans med klienten kan man följa med utvecklingen av nätverkssamarbetet. Samtidigt försäkrar man sig tillsammans med klienten om att det på hemorten och hos företagshälsovården finns ett nätverk som fyller klientens behov under kursen och efter den. Uppgifter mellan perioderna Den träning som klienten utför på egen hand mellan kursperioderna och vars syfte är att främja måluppfyllelsen och att upprätthålla den nivå som klienten nått är en viktig del av rehabiliteringen som hjälper till att nå en långvarig effekt. De teman som behandlas under kurserna bearbetas med hjälp av uppgifterna som ges för tiden mellan perioderna. Klienten, det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen kommer tillsammans överens om de uppgifter som ska utföras mellan perioderna. Klienten får skriftliga instruktioner om uppgifterna. Uppgifterna gås igenom i början av de mittersta perioderna och den avslutande perioden. Klienten får alltid följande hemuppgifter för varje intervall mellan kursperioderna: - att på överenskommet sätt följa med och förverkliga de mål som antecknats på målblanketten - fysiska övningar och motionsövningar. För intervallerna mellan kursperioderna utarbetar fysioterapeuten i samråd med klienten ett individuellt träningsprogram för att utveckla den fysiska arbets- och funktionsförmågan.

15 13 Beroende på det individuella behovet kan även följande hemuppgifter komma i fråga för intervallerna mellan kursperioderna för klienten: - bearbetning av förändringar i levnadsvanorna och självutvärdering - att genomföra försök eller utredningsarbete i anslutning till arbetet, studierna eller vardagsmiljön - att anteckna målsättningarna i kursdagboken - att föra dagbok över matvanorna och vikten. Klienten rapporterar avtalade hemuppgifter individuellt till fysioterapeuten och till en annan utsedd kontaktperson enligt avtalad tidtabell De mittersta kursperioderna Under de mittersta kursperioderna som infaller mellan den inledande och den avslutande perioden behandlar man olika teman tillsammans med klienterna och följer med hur väl målen uppfyllts och hemuppgifterna utfallit. Dessutom träffas klienterna och det multidisciplinära teamets medlemmar eller den specialiserade personalen under de mittersta kursperioderna enligt följande: Individuella intervjuer som gäller alla - Det multidisciplinära teamets fysioterapeut intervjuar klienterna individuellt under samtliga mittersta perioder. De individuella intervjuerna kan genomföras som pararbete. Individuella intervjuer och möten enligt klientens individuella behov - Det multidisciplinära teamets specialistläkare intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Det multidisciplinära teamets psykolog intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Det multidisciplinära teamets arbetslivskonsult intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Socialarbetaren/socionomen (YH) intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Näringsterapeuten intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Annan specialiserad personal, t.ex. sjukskötare, hälsovårdare eller ergoterapeut, intervjuar eller träffar klienten individuellt. Individuella intervjuer och möten kan genomföras som pararbete. Uppföljning av individuella mål Avslutande möte En eller flera medlemmar av det multidisciplinära teamet går tillsammans med klienten igenom de individuella målen och måluppfyllelsen vid individuella intervjuer (GASmetoden) under de mittersta perioderna (måldiskussion). Dessa frågor kan man fundera över också i samband med gruppdiskussionerna, men den egentliga utvärderingen sker under de individuella samtalen. Under de mittersta perioderna håller minst två av det multidisciplinära teamets medlemmar ett avslutande möte med klienterna. Vid mötet går man allmänt igenom bl.a. hemuppgifterna för mellanperioderna eller planerna för fortsättningen.

16 Avslutande period Den sista periodens slutskede Den avslutande kursperioden omfattar såväl individuella intervjuer och undersökningar som övningar och diskussioner i anslutning till kursens teman. Vid gruppdiskussionerna och de individuella samtalen granskar man hur rehabiliteringen framskrider, utreder frågor i samband med detta, utvärderar hemuppgifterna, funderar på lösningsalternativ och stöder klienten att varsebli och utnyttja sin egen arbets- och funktionsförmåga. I den avslutande perioden ingår förutom en måldiskussion följande individuella intervjuer och möten med och undersökningar av klienten: Individuella intervjuer och undersökningar som gäller alla och som utförs av medlemmar av det multidisciplinära teamet - Specialistläkaren intervjuar och undersöker klienten individuellt, varvid sammandrag gjorda av den övriga specialiserade personalen finns att tillgå. Läkaren och klienten går tillsammans igenom de ärenden som ska skrivas in i rehabiliteringsrapporten. - Fysioterapeuten intervjuar och undersöker klienten individuellt. Individuella intervjuer och undersökningar kan genomföras som pararbete. Individuella intervjuer och möten enligt klientens individuella behov - Det multidisciplinära teamets psykolog intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Det multidisciplinära teamets arbetslivskonsult intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Socialarbetaren/socionomen (YH) intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Näringsterapeuten intervjuar eller träffar klienten individuellt. - Annan specialiserad personal, t.ex. sjukskötare, hälsovårdare eller ergoterapeut, intervjuar eller träffar klienten individuellt. Individuella intervjuer och möten kan genomföras som pararbete. Uppföljning av individuella mål Avslutande möte Vid individuella intervjuer går en eller flera av det multidisciplinära teamets medlemmar tillsammans med klienten igenom uppfyllelsen av klientens mål (GAS-metoden) under den avslutande perioden (måldiskussion). Måluppfyllelsen kan man fundera på även i samband med gruppdiskussionerna, men den egentliga utvärderingen sker under de individuella samtalen. Under den avslutande perioden går man igenom hur rehabiliteringen framskridit och målen uppnåtts med hjälp av blanketten GAS - Målformulering, funderar över eventuella fortsatta åtgärder och följande målsättningar samt går igenom vad som ska antecknas i rehabiliteringsrapporten. Måluppfyllelsen antecknas på GAS-blanketten. Minst två av det multidisciplinära teamets medlemmar håller ett avslutande möte med klienterna under den avslutande perioden. Vid mötet görs en kursutvärdering och säkerställs tillgången på behövliga skriftliga instruktioner och ett stödnätverk samt utvärderas de uppställda målen och planerna för fortsättningen.

17 15 Dessutom ska en eller flera av det multidisciplinära teamets medlemmar tillsammans med varje klient individuellt gå igenom klientens uppgifter för mellanperioderna och planerna för fortsättningen. 1.8 Utvärdering och mätning Med hjälp av olika mät- och utvärderingsmetoder stöder man rehabiliteringsprocessen och följer med rehabiliteringens effektivitet. Det multidisciplinära teamets medlemmar och den specialiserade personalen utvärderar rehabiliteringsresultaten för sina respektive andelar. Måtten visar närmast förändringar som gäller funktions- och arbetsförmågan och symtomen. Den som utför mätningarna ska ha god erfarenhet av och tillgång till utbildning i att använda och tolka mät- och utvärderingsmetoden i fråga. Vid testningen ska det som sägs i instruktionerna om utförandet av testet iakttas. Prestationstesten och bedömningarna ska göras med beaktande av deras ändamålsenlighet samt hälso- och säkerhetsaspekter och klientens behov. Med den remitterande/vårdande instansen inom hälso- och sjukvården är det bra att komma överens om förfaringssätten t.ex. vid användning av utvärderingsmetoder som det inte är förnuftigt att upprepa ofta. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns sedan år 2011 samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( Vid Tules-kurserna för personer i arbetslivet ska serviceproducenterna utföra de mätningar som nämns i följande avsnitt. De mått eller metoder som används vid evalueringen ska vara allmänt etablerade, tillförlitliga och valida Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder GAS-metoden Mätningar och test GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling) används alltid som hjälpmedel för att sätta upp och utvärdera rehabiliteringsmålen. Målen sätts upp under den inledande kursperioden, och de preciseras och utvärderas under rehabiliteringens gång. Måluppfyllelsen utvärderas i kursens slutskede. Under de mittersta perioderna kan nya mål sättas upp och en utvärdering göras under den avslutande perioden. Vid Tules-kurser för personer i arbetslivet ska målutvärderingen för samtliga klienter alltid göras med GAS-metoden och - med hjälp av blanketten GAS - Målformulering. - Målutvärderingen görs under varje kursperiod. Vid Tules-kurserna för personer i arbetslivet ska serviceproducenten utföra följande mätningar eller utvärderingar av klienterna (punkterna 1 6). Tidpunkten för mätningarna och förfrågningarna nämns i samband med varje utvärderingsmetod.

18 16 1. Förfrågan om livskvalitet * - 15D, RAND-36 eller WHOQOL-BREF eller motsvarande svenskspråkigt test - Blanketterna fylls i före kursen eller under den inledande perioden samt under den avslutande perioden. 2. Förfrågan om sinnesstämning och livstillfredsställelse * - BDI-21, DEPS, SOC eller Life Satisfaction Scale - Blanketterna fylls i före kursen eller under den inledande perioden samt under den avslutande perioden. 3. Fysiska test av prestationsförmågan - Ändamålsenliga test av kroppens och extremiteterna muskelstyrka och -uthållighet enligt symtom/diagnos/problematik t.ex. mätning av muskelstyrkan med dynamometer och utvärdering av muskeluthålligheten med prestationstest (t.ex. test enligt modell av Invalidstiftelsen) - Testen görs under varje kursperiod. - Ändamålsenliga mätningar av rörligheten enligt symtom/diagnos/problematik mätningar av rörelseomfånget i halsryggraden och de stora lederna med goniometer mätningar av ländryggradens rörlighet med hjälp av måttband (Schober, fingertopparna sträcks mot golvet, fingertopparnas position på låren vid sidoflexion) eller goniometer rörligheten i de övre extremiteterna och i nedre ryggen - Mätningarna görs under varje kursperiod. - Ändamålsenligt syreupptagningstest enligt symtom/diagnos/problematik t.ex. gångtest eller cykelergometertest - Testet görs under den inledande och den avslutande perioden. 4. Bedömning av smärta och upplevd olägenhet * - Bedömning av smärtintensiteten, smärtskalan VAS - Lämpliga frågeformulär: Oswestry, symtom och olägenheter i nacken eller WOMAC - Smärtlokalisering: Smärtritning - Blanketterna fylls i före kursen eller under den inledande perioden samt under den avslutande perioden. 5. Hälsorelaterade mått - Viktindex (BMI) och mätning av midjemåttet - mätningarna görs under den inledande och den avslutande perioden, men om målet är att gå ner i vikt ska mätningarna göras under varje kursperiod. - Förfrågan om aktivitet vad gäller motion på fritiden* - blanketten fylls i före kursen eller under den inledande perioden. * En del av frågeformulären skickar serviceproducenten i första hand hem till klienten tillsammans med kallelsen och blanketten med förhandsförfrågan och klienten fyller i dem på förhand.

19 17 6. Bedömningsmetoder som gäller arbetsförmågan och arbetet * - Förfrågan om arbetsförmågan (t.ex. Arbetshälsoinstitutets arbetsförmågeindex (TKI) eller motsvarande metod) - Förfrågan om kartläggning av arbetsförhållandena - Blanketten fylls i före kursen eller under den inledande perioden samt under den avslutande perioden. Vid mätningarna beaktas klientens individuella behov utifrån symtomen. Läkaren, en medlem av det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen bedömer vilka test eller mätningar som inte är lämpliga för klienten Frivilliga mät- och bedömningsmetoder Utöver de obligatoriska mät- och bedömningsmetoderna kan man även använda andra lämpliga mått, frågeformulär och test. Vid bedömningen rekommenderas att man använder de prestationsmått som nämns i rekommendationerna för bedömning av funktionsförmågan (FACULTAS-projektet) samt i rekommendationerna för behandling av sjukdomar i nedre ryggen hos vuxna, nacksmärtor och artros i knä och höft (God medicinsk praxis, Gängse vård-projektet) ( * En del av frågeformulären skickar serviceproducenten i första hand hem till klienten tillsammans med kallelsen och blanketten med förhandsförfrågan och klienten fyller i dem på förhand.

20 18 2 Kurser för personer utanför arbetslivet med sjukdomar i rörelseorganen (Typo- Tules-kurser) 2.1 Allmänt Förhandsurval Kurserna för personer utanför arbetslivet med sjukdomar i rörelseorganen (Typo-Tuleskurser) är rehabiliteringskurser. Typo-Tules-kurserna för finskspråkiga är regionala, och kurserna för svenskspråkiga är riksomfattande. Klienter från alla försäkringsdistrikt inom ifrågavarande FPA-försäkringskrets får delta i de regionala kurserna. FPA ordnar kurser i form av rehabilitering enligt prövning. Förhandsurval tillämpas inte för dessa kurser. 2.2 Målsättning Syftet med Typo-Tules-kurserna är att stödja uppfyllelsen av de mål som satts upp i samråd med klienten för att upprätthålla och/eller förbättra klientens rörelseförmåga och övriga funktionsförmåga och underlätta för klienten att klara sig hemma och i sin egen livsmiljö. Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt och med utnyttjande av specialkompetens i rehabilitering av personer med sjukdomar i rörelseorganen. Förutom att bevara och förbättra funktionsförmågan är målsättningen med kurserna - att klienten förstår betydelsen av rehabilitering och sunda levnadsvanor - att klienten förstår smärtmekanismen och lär sig smärthanteringsmetoder - att klienten får stöd för egenvård - att stärka klientens förmåga att hantera sitt liv - att finna metoder som hjälper klienten att klara sig i vardagen - att klienten knyter nya sociala kontakter och får dela sina erfarenheter med övriga deltagare i gruppen - att aktivera klienten att utnyttja service- och stödnätverken på hemorten - att rehabiliteringsprocessen sammankopplas med de fortsatta insatserna på hemorten. Rehabiliteringsperiodens mål grundar sig på vårdinstansens läkarutlåtande B eller motsvarande medicinsk utredning, på en omfattande förhandsförfrågan från serviceproducenten, på kursplanen, på intervjuerna under inledningsskedet, på bedömningar och på de mål som formulerats i samråd med klienten. Tillsammans med en medlem av det multidisciplinära teamet sätter klienten upp sina personliga rehabiliteringsmål med hjälp av GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). För att målen ska nås är det viktigt att klienten är motiverad för rehabiliteringen och upplever att det är viktigt att förbättra sin funktionsförmåga.

21 Rehabiliteringsklient (klient) Målgruppen för Typo-Tules-kurserna är klienter i olika åldrar som är utanför arbetslivet och fungerar självständigt. En förutsättning är att funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom planerad rehabilitering. Dessutom förutsätts att hälso- och sjukvården har konstaterat behovet av rehabilitering. Till Typo-Tules-kurserna väljs - klienter med rygg-, nack- eller ledsjukdom som diagnostiserats på behörigt sätt - klienter med symtom i rörelseorganen som varat i över 3 månader - klienter som har genomgått de undersökningar som hälso- och sjukvården ansett nödvändiga - klienter som i regel använt sig av sådan terapi och behandling som fastställts av den behandlande läkaren samt egenvård, men resultatet har varit otillräckligt med tanke på funktionsförmågan; nyttan av åtgärderna och tidigare genomförd rehabilitering beskrivs i läkarutlåtandet - klienter som har behov av multidisciplinär aktiverande grupprehabilitering och funktionell träning och som kan ha nytta av att fungera i en grupp - klienter med försämrad funktionsförmåga som gör det svårare för dem att klara sig i hemmet och i sina övriga dagliga aktiviteter - klienter som är motiverade att förbättra sin funktionsförmåga och sin förmåga att klara sig hemma samt att förändra sina levnadsvanor. Utöver sjukdomar i rörelseorganen kan dessutom psykiska, sociala eller funktionella symtom eller övervikt öka behovet av rehabilitering. En person kan inte bli vald till rehabiliteringen om han - har en akut eller svår sjukdom som kan försvåra rehabiliteringsprocessen och utgöra ett hinder för att klara av rehabiliteringen - lider av medelsvår eller svår demens eller svår minnesstörning (resultatet av MMSE-test ska vara minst 24 p. eller mera) - lider av sjuklig övervikt (BMI över 40) som hindrar deltagande i fysisk grupprehabilitering - inom hälsovården efter avslutad vård som bäst genomgår omedelbar fortsatt vård och rehabilitering i anslutning till utskrivningen. Efter nämnda avslutade rehabilitering är det möjligt att delta i en Typo-Tules-kurs om det anses nödvändigt. Klienten, vårdinstansen och FPA funderar tillsammans utgående från klientens situation när det kan vara lämpligt att delta i en rehabiliteringskurs. Till exempel för personer som länge varit sjuka kan det ha blivit avsevärt svårare att klara sig hemma eller livssituationen kan ha förändrats, och rehabiliteringsbehovet kan ha blivit uppenbart. Klienten kan, beroende på vilket behovet är, delta i en kurs antingen inom öppen- eller slutenvården. Anhöriga deltar inte i Typo-Tules-kurserna.

22 Personal * Multidisciplinärt team Det multidisciplinära teamet svarar för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen vid Typo-Tules-kurserna samt för beaktandet av klienternas individuella behov. Det multidisciplinära teamet vid Typo-Tuleskurserna består av fyra medlemmar, som alla är olika personer. I det multidisciplinära teamet ingår en - specialistläkare (fysiatri, allmänmedicin, idrottsmedicin eller geriatri), vars andel av kursen är minst 20 timmar - fysioterapeut - sjukskötare eller hälsovårdare - psykolog. Samtliga medlemmar av det multidisciplinära teamet har minst tre års erfarenhet av rehabilitering för personer med sjukdomar i rörelseorganen. Under varje kursperiod håller det multidisciplinära teamets medlemmar egna gemensamma möten där man går igenom läget vad gäller kursen och klienterna. Alla möten dokumenteras klientvis. De timmar som använts för mötena räknas inte som timmar som ingår i klienternas program. Nyckelpersoner i det multidisciplinära teamet* Grupphandledare Utgående från klient- och sjukdomsgruppens behov och målsättningar har det multidisciplinära teamet två nyckelpersoner som har en framträdande roll vid genomförandet av rehabiliteringen. Det multidisciplinära teamets nyckelpersoner är en fysioterapeut sjukskötare eller hälsovårdare. Grupphandledare för kursen är det multidisciplinära teamets fysioterapeut. Målet är att grupphandledaren inte byts ut under kursens gång. Klienten ska ha möjlighet att kontakta grupphandledaren under rehabiliteringsprocessen. Grupphandledaren har till uppgift att - ha hand om kursen som helhet och vägleda kursdeltagarna under kursens gång - i samråd med det multidisciplinära teamet se till att kursens målsättningar och innehåll förverkligas - allmänt se till att fungerande kontakter har upprättats med olika aktörer. * Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar). Kurspersonalens timmar är klientens individuella timmar och grupptimmar som hör till programmet.

23 21 Specialiserad personal Också annan specialiserad personal, som inte ingår i det multidisciplinära teamet men som målgruppen och klienten behöver utgående från sina individuella behov, kan delta i genomförandet av Typo-Tules-kurserna såsom t.ex. en - socialarbetare/socionom (YH), rehabiliteringshandledare (YH) eller geronom (YH) - ergoterapeut - fysioterapeut - näringsterapeut - fotterapeut (YH) - idrottsinstruktör - specialistläkare - läkare med pågående specialistutbildning. Annan rehabiliteringspersonal Assisterande personal Också annan personal kan delta i genomförandet av kurserna, t.ex. en konditionsskötare, fotvårdare, fritidsledare, sysselsättningsledare, kostrådgivare, rehabiliteringshandledare eller massör. På kursen finns assisterande personal som vid behov kan hjälpa klienterna med dagliga rutiner, t.ex. närvårdare och primärskötare. 2.5 Utformning Längd och periodisering Gruppstorlek Programmets längd Typo-Tules-kurserna för personer i arbetslivet genomförs i sluten och öppen vård. Klienterna kan delta i en kurs som genomförs i öppen eller sluten vård, beroende på vilka behov de har. Kurserna varar 15 dygn. De genomförs i tre eller fyra delar, t.ex dygn. Den första perioden varar minst 5 dygn. De övriga perioderna varar minst 3 och högst 6 dygn. Kurserna i öppen och sluten vård genomförs under vardagar (måndag lördag). En kurs har 10 deltagare. Vid kurser i sluten eller öppen vård omfattar en rehabiliteringsdag minst 6 timmar. Både inom öppen- och slutenvården ska minst 5 timmar per dag vara rehabilitering under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen.