Elområdenas påverkan på Flextrus ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elområdenas påverkan på Flextrus ekonomi"

Transkript

1 Kandidatuppsats STS, Företagsekonomi, 15hp Vårterminen 2012 Elområdenas påverkan på Flextrus ekonomi Handledare: Sofia Wagrell Författare: Emil Holmgren & Simon Walsh Datum:

2 Sammanfattning Behovet av energi är något som ökar för varje dag som går. Sverige är inget undantag och har under en längre tid varit beroende av tillgången på el. I norra Sverige finns det ett överskott av elproduktion, medan det motsatta förhållandet gäller i södra Sverige. Under 2009 fick Sverige ett krav från EU, kravet innebar att Sverige måste förbättra överföringskapaciteten av el till Danmark. Den 1 november 2011 förändrades elmarknaden i Sverige efter att en ny modell infördes. Den nya modellen skall ge signaler på ett tydligare sätt var produktion måste ökas i landet och vart det finns fysiska överföringsbegränsningar. Modellen innebar att gå från tidigare ett elområde med samma elpris till konsumenterna över hela landet, till att bli uppdelad i fyra olika elmarknader inom landet. Indelningen har inneburit förändringar i resursfördelning mellan de olika aktörerna som verkar på elmarknaden. Den tydligaste förändringen som skett på elmarknaden är att mer resurser har gått till det statliga affärsverket Svenska Kraftnät på bekostnad av elkonsumenter, framförallt i södra Sverige. Utbudet av elhandelsföretag har även minskat i elområdet i södra Sverige efter införandet utav den nya modellen. Elintensiva företag som verkar inom elområdet i södra Sverige kommer att påverkas i hög utsträckning med ett dyrare pris för elen. Ett av dessa företag är förpackningstillverkaren Flextrus. En ökning av elpriset på 1 öre/kwh, påverkar företaget med ökade kostnader på kronor per år. För företagets del uppskattas elkostnaderna öka med 2 miljoner år Studien visar även att Flextrus kommer att tappa sina konkurrensfördelar mot andra länder i och med införandet utav elområden. 2

3 Innehåll 1. Inledning Syfte Avgränsningar Tidigare studier inom elområden Teori Nätverksmodell Aktörer Aktiviteter Resurser Bindningar Nätverksstrukturer Elmarknaden som nätverk Metod Metodik Intervjuer Källkritik Den svenska elmarknaden med ett marknadsområde Bakgrund Förpackningsföretaget Flextrus Elpriset Nätverket på elmarknaden Aktörer på elmarknaden Resursfördelning mellan aktörer Elmarknaden med fyra elområden EU-krav att stoppa flaskhalsar Metoder för flaskhalshantering Marknaden delas in i elområden Svenska Kraftnät Energimarknadsinspektionen Energibolaget EON Flextrus Analys Förändringar i nätverket elmarknaden på nationell nivå Förändringar i nätverket - elområde fyra

4 6.3 Resursmässiga förutsättningar för Flextrus Slutsats Diskussion För vidare studier Referenser Böcker Personlig kommunikation Signerade rapporter Osignerade rapporter Hemsidor Appendix Intervjufrågor - För myndigheter Intervjufrågor - För företag

5 1. Inledning Människan i västs elberoende är något som ökar för varje dag som går. Därför ställs allt högre krav på elens tillförlitlighet och tillgänglighet. En drivkraft för samarbetet inom EU är också att ta ansvar för framtiden. Det innebär bland annat (Vattenfall, 2012): Att minska utsläppen av koldioxid för att stoppa den globala uppvärmningen. Till år 2050 ska utsläppen halverats jämfört med år Att öka andelen förnybar energi, det vill säga energikällor som inte tar slut. Exempelvis vattenkraft, vindkraft, biobränslen, vågkraft och solenergi. Att använda energin effektivare. För att klara dessa krav har EU som ambition att knyta samman EU-länderna till en gemensam elmarknad. Tanken är att de europeiska kunderna skall kunna köpa el från elhandelsföretag i hela Europa. EU-kommissionen har riktat kritik mot den svenska elmarknaden på grund av att importen och exporten till andra länder idag är begränsad, vilket strider mot EU:s regler (EON, 2012). Begräsningen av import och export av el i Sverige beror på att det finns för få anslutningar till de omkringliggande länderna och att de befintliga anslutningarna har en begränsad överföringskapacitet inom landet och utåt sett. En uppdelning av den svenska elmarknaden i fyra stycken elområden är en åtgärd som kommer att bidra till att minska begränsningarna i överföringskapacitet inom landet. Detta bidrar i sin tur till att det blir enklare för Sverige att ansluta sig till grannländer. Dessa åtgärder ligger i linje med EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad. (Svenska Kraftnät, 2012a) Fram till 1 november 2011 var det samma elpris i hela Sverige, oavsett hur produktion och efterfrågan förhöll sig till varandra. Det enhetliga priset speglade inte tillgången och efterfrågan på el som i själva verket varierar geografiskt. Efter införandet av elområdena bestäms elpriset på samma sätt som när andra varor eller tjänster köps och säljs, det vill säga på en öppen marknad. Detta innebär att om elen behöver transporteras långa sträckor kommer den således att kosta mer. Grundtanken är att det höjda elpriset i dem elområden som lider av underkapacitet, skall bidra till ett ökat incitament för nya investeringar inom elproduktion. De nya elområdena är därmed inte enbart av nytta för att uppfylla EU:s krav, utan kommer även att göra den svenska elmarknaden mer jämlik prismässigt sett. (Svenska Kraftnät, 2012a) 5

6 Spelreglerna på den svenska elmarknaden har efter införandet av elområden den första november 2011 förändrats, vilket innebär att konkurrenssituationen mellan aktörerna på elmarknaden har ändrats. Stora producenter på den svenska elmarknaden idag är Vattenfall, EON och Fortum, vilka står för 86 % av marknaden (Konkurrensverket, 2007), resten kan definieras som små producenter. Elproducenter, elhandelsföretag, myndigheter, elbörs, och övriga parter som är involverade i aktiviteter på elmarknaden kan med ett samlingsnamn kallas aktörer. Relationerna mellan aktörerna bildar ett nätverk. Införandet utav elområden kan komma att påverka nätverket mellan aktörerna på elmarknaden. För att studera förändringarna i nätverket kommer studien först att undersöka hur nätverket såg ut innan områdesindelningen. Därefter granskas nätverkets struktur efter införandet av elområden, och i synnerhet undersöker studien om de ekonomiska resurserna fördelas annorlunda mellan aktörerna. Företag belägna i södra Sverige kommer troligtvis att bli mest ekonomiskt påverkade av elområdenas införande, eftersom efterfrågan i elområde fyra (Malmöregionen) är högst i landet i förhållande till produktionen inom området. Vad innebär detta ekonomiskt sett för elintensiva företag belägna i område fyra som konsumerar el? 6

7 1.1 Syfte Med elområdenas införande har ett system som tidigare varit komplext blivit mer komplext. För att studera vilken påverkan elområdesindelningen har på ett elintensivt företag, kommer en fallstudie av företaget Flextrus att genomföras. För att vidare kunna undersöka påverkan av nya elområden på det specifika företaget, behöver studien förstå den kontext av andra företag av som Flextrus verkar mellan. Frågeställningen är därför: Vilka förändringar i resursfördelningar mellan aktörerna på elmarknaden har skett sedan elområden infördes? Hur påverkas Flextrus ekonomiska resurser av elområdesindelningen? 1.2 Avgränsningar Studien kommer att behandla flertalet av aktörerna som ingår i de ekonomiska transaktionerna, som äger rum mellan ett elhandelsföretag och en elkonsument. Tillsammans skall dessa aktörer ge en samlad bild över de ekonomiska resurserna på elmarknaden. För att tydligare kunna urskilja den ekonomiska påverkan som elområdesindelningen möjligen innebär, har ett elintensivt företag i elområde fyra valts. Företaget heter Flextrus och är ett företag som verkar inom förpackningsbranschen. Energiföretaget EON valdes som elhandelsföretag och elproducent, detta för att företaget har konsumenter i elområde fyra. Aktörerna i elområde fyras utländska kunder eller leverantörer kommer inte att ingå i beskrivningen av nätverket. 1.3 Tidigare studier inom elområden Elområden är ett nytt ämne inom elmarknaden, därför är utbudet av rapporter och studier för det berörda ämnet litet. Två stora studier har däremot framställts sedan 2007, varav den ena är en svensk studie utgiven år 2007 vilken handlar om hur begränsningar i överföringen av el i stamnätet bör hanteras i Norden och särskilt i Sverige. Studien, kallad POMPE-utredningen (PrisOMråden På Elmarknaden), framställdes av Svenska Kraftnät (SVK) tillsammans med Energimarknadsinspektionen (EI), Svensk Energi och Svenskt Näringsliv. Den andra rapporten som har uppmärksammats inom ämnet är Anmälningsområden på den svenska elmarknaden från SVK. Rapporten är skriven 2009 och förklarar problematiken kring den svenska elmarknaden berörande utbud och efterfrågan. SVK ger ett förslag på en lösning med indelning i olika anmälningsområden, de som i vardagligt språk kallas för elområden. 7

8 2. Teori Införandet av elområden kommer att möjliggöra en förändring i elproducenters och elkonsumenters beteenden. Exempelvis så kan det bli dyrare för en elkonsument att verka i södra Sverige, där konsekvensen blir att delar av verksamheten flyttar utomlands. Det kan även bli så att elproducenter i elområde 4 börjar köpa in el från andra länder i Europa i högre utsträckning. För att kunna estimera vilka konsekvenser elområdesindelningen fått för elmarknaden så är det av vikt att studera dynamiken mellan aktörer på elmarknaden. Först och främst är det essentiellt att förstå vilka aktörer som var delaktiga i elhandeln mellan elhandelsföretag och elkonsument i södra Sverige innan elområdesindelningen. Det är därefter viktigt att ta reda på om några förändringar i relationerna mellan aktörerna förändrats sedan elområdesindelningen, eller om det tillkommit/bortfallit aktörer. För att analysera ovanstående är det lämpligt att använda en teori om nätverk. 2.1 Nätverksmodell En nätverksmodell som tar hänsyn till relationerna mellan olika aktörer och skildrar förändringar i ett nätverk är nätverksmodellen, även kallad ARA-modellen. I modellen består nätverket av tre centrala enheter: aktörer, resurser och aktiviteter (Axelsson & Agndal, 2005). Aktörerna utför aktiviteter och kontrollerar resurser, och i aktiviteterna så använder de sina resurser för att utbyta resurser. Resurserna i sin tur används för att aktörerna ska kunna utföra aktiviteter. De tre enheterna kopplas således samman och aktiviteterna utförs i repetitiva cykler (Axelsson & Easton, 1991). Dessa enheter är centrala för att beskriva relationen såväl mellan företag som inom företag på alla nivåer, ända ned till individnivå (Axelsson & Agndal, 2005). Framförallt är nätverksteori tillämpligt vid studier av industriella aktörer där antalet konkurrenter, leverantörer och kunder är begränsat (Håkansson & Snehota, 1989). Nedan beskrivs de tre enheterna mer ingående Aktörer Aktörer kan definieras som individer eller som kollektiv i form av grupper, organisationer, nätverk av organisationer och på flera andra sätt. Primärt så är aktörens syfte att utföra och kontrollera aktiviteter (Håkansson & Johansson, 1992). Genom dessa aktiviteter ser aktörerna till att den större aktören de befinner sig inom (företaget, organisationen eller marknaden) växer (Axelsson & Agndal, 2005). Aktörerna är målinriktade och agerar för att nå sina mål genom aktiviteter som sker i kombination med andra aktörer. Oavsett vilket mål aktörerna har, så finns det alltid en generell strävan efter att utöka sin makt i nätverket. Valet av 8

9 aktiviteter som utförs av en aktör har sin grund i vilka resurser de kontrollerar. Aktörerna utvecklar relationer med varandra, och styrkan på relationerna påverkar aktörernas tillgång till andra aktörers resurser. Kontrollen av resurserna kan vara direkt eller indirekt, där direkt kontroll innebär ägarskap och indirekt kontroll innebär att resurserna beror på relationer med andra aktörer. Ökad makt inom ett nätverk innebär även ökad självständighet och för att uppnå detta så måste en aktör öka sin kontroll av vissa resurser i förhållande till andra aktörer genom att utöka eller förbättra sina relationer med andra aktörer eller minska de andra aktörernas kontroll av resurserna och därmed deras självständighet (Håkansson & Johansson, 1992) Aktiviteter Aktiviteter uppstår när en eller flera aktörer kombinerar, utvecklar, utbyter eller skapar resurser genom att utnyttja varandras resurser (Håkansson & Johansson, 1992). Eftersom att aktörerna utför aktiviteter så antas det att aktörerna har en viss kunskap om aktiviteterna. För att kunna länka samman aktiviteterna eller binda samman resurserna måste det finnas en god relation mellan aktörerna (Axelsson & Agndal, 2005). Det finns två typiska aktiviteter företag ägnar sig åt: transformationsaktiviteter och överföringsaktiviteter. Den förstnämnda aktiviteten kontrolleras endast av en aktör, medan överföringsaktiviteter innebär ett överförande utav resurskontroll mellan aktörer och involverar alltid mer än en aktör. Överföringsaktiviteter länkar även samman olika aktörers transformationsaktiviteter. Aktiviteterna länkas samman i repetitiva aktivitetscykler där ett antal samberoende aktiviteter upprepas. En komplett aktivitetscykel innehåller alltid både transformations- och överföringsaktiviteter, vilken kontrolleras av flera aktörer. Aktivitetscykler kan vara tätt eller löst sammankopplade mellan varandra. Flera utav aktiviteterna är en del av många olika aktivitetscykler. De flesta aktiviteterna som utförs av enskilda aktörer är utbytbara i ett nätverk och detta innebär att nätverket alltid förändras och kan effektiviseras genom omorganisation av aktiviteterna (Håkansson & Johansson, 1992). Aktiviteterna som en godtycklig aktör utför i nätverket är antingen liknande den andra aktörens aktiviteter eller komplementär. Liknande aktiviteter kräver att aktörerna har samma resurser och kompetenser, medan komplementära aktiviteter representerar olika steg i en produktionsprocess (Sousa, 2010). 9

10 2.1.3 Resurser För att utföra transformations- och överföringsaktiviteter krävs resurser. Aktörer kontrollerar resurser, en del självständigt och andra gemensamt. Resurserna är olika och kan användas på olika sätt i ett flertal olika områden eller sammanhang, vilket innebär att användningsområdena för dem aldrig kan få en fullständig definition (Håkansson & Johansson, 1992). Det finns fem huvudtyper av fysiska resurser enligt Gadde & Håkansson (1993), vilka är: Tekniska resurser (inklusive patent och licenser) Varor Personal Marknadsföringsresurser Kapital Kunskaper kan även ses som resurser i relationen mellan aktörer. Genom att aktörer anpassar resurserna utefter de andra aktörerna så kan resursanvändandet göras mer effektivt (Ford, Gadde, Håkansson, Snehota & Waluszewski, 2008). Resurser kan även delas in i kategorierna interna och externa. Interna resurser innebär exempelvis de fysiska resurserna som presenterats ovan som finns inom en aktörs verksamhet. Externa resurser är resurser som kontrolleras av flera aktörer och kan ses som de resurser som ingår i överföringsaktiviteter (Gadde & Håkansson, 1998) Bindningar Relationerna mellan aktörerna i nätverket kallas för bindningar, vilka kan vara tekniska, sociala, juridiska etcetera (Axelsson & Agndal, 2005). Incitament för att skapa bindningar är att alla parterna får ett gemensamt utbyte av aktiviteter utav varandra och det skapar en jämnhet i utbud och efterfrågan (Lenney & Easton, 2009; Håkansson & Snehota, 1989). Det är bindningarna med andra aktörer som definierar företaget självt och bindningarna krävs för att kunna utnyttja andra aktörers kunskaper och resurser samt för att skapa en trygghet sinsemellan. Bindningarna mellan aktörerna, länkande aktiviteter och sammanbundna resurser är alla viktiga element i industriella nätverksstrukturer (Lenney & Easton, 2009; Håkansson & Snehota, 1989). Den typ av bindningar som länkar samman aktörer, resurser och aktiviteter i nätverksteorin brukar kallas business-to-business relationer (Mouzas, Henneberg & Naudé, 2007). Bindningarna påverkas inte enbart av vad som händer mellan aktörerna utan även av 10

11 interna förändringar hos enskilda aktörer. För att förstå utvecklingen av de olika enheterna krävs en förståelse för de interaktioner som aktörer, resurser och aktiviteter är inblandade i och har varit inblandade i. Detta innebär att om man vill studera ett företag i ett nätverk så måste själva interaktionsprocessen mellan aktörens olika bindningar studeras. Oftast är det externa processer snarare än interna som påverkar ett företags förändringar. (Ford, Gadde, Håkansson, Snehota & Waluszewski, 2008). Aktörer Nätverk Resurser Aktiviteter Figur 1. ARA-modellen Nätverksstrukturer Nätverk kan ha olika struktur, vilken kan variera i täthet. I ett tätt strukturerat nätverk är rollfördelningen mellan aktörer tydlig. Aktiviteterna respektive resurserna är starkt länkade till varandra. Det omvända fallet gäller för ett löst strukturerat nätverk. Detta innebär att det är svårare att göra positionsförändringar (exempelvis etablera nya kunder) i ett tätt strukturerat nätverk än i ett löst strukturerat sådant. Det råder ofta en hierarkisk struktur i ett nätverk, vilket innebär att vissa aktörer i ett nätverk har mer makt att genomföra förändringar än andra (Axelsson & Agndal, 2005). Även kontrollen över aktiviteter och resurser styrs utav maktrelationen i ett nätverk och organiseras med hänsyn till maktrelationen. Nätverket har ett minne vilket är summan av de händelser som skett tidigare, relationer, kunskaper med mera. För att kunna genomföra förändringar i ett nätverk implicerar detta att huvudparten av aktörerna måste godkänna förändringarna, och att dessa förändringar generellt sett kommer att vara marginella. Detta innebär att stabilitet och utveckling inom ett nätverk har en nära 11

12 relation. Genom att utveckla sina aktiviteter kan en aktör säkra sin hierarkiska position i nätverket. När en aktör har en stabil maktposition blir det även lättare att utveckla användningen av specifika resurser (Håkansson & Johansson, 1992). 2.2 Elmarknaden som nätverk I denna studie kan nätverket definieras som den svenska elmarknaden. Aktörer definieras som större företag och organisationer, vilket innebär att relationer på individnivå helt utesluts. Några av dessa är elproducenter och studien kretsar kring EON, men även andra elproducenter såsom Vattenfall ingår i EON:s nätverk då el handlas mellan producenter i olika områden. Elkonsumenten är Flextrus och bland övriga aktörer finns bland annat den nordiska elbörsen Nord Pool Spot och SVK. Kapital och el motsvarar resurser och transaktioner av resurser mellan elproducenter och elkonsumenter är exempel på aktiviteter. Nätverksteori kommer att vara av intresse för att studera strukturen på elmarknaden. Detta kommer att påverka både de stora och små aktörernas roller och resursförhållandet mellan de stora och små aktörerna kommer att studeras. Fokus kommer att ligga på att ta reda på vilka aktörer som är involverade i nätverket och hur relationerna har förändrats sedan nätverket förändrades, det vill säga sedan elmarknaden delades upp i flera områden. Aktiviteterna är även av stor betydelse, genom att spåra den väg som resurserna tar när ett elhandelsföretag i område fyra säljer sin el till Flextrus, kan information fås om vilka aktörer som är inblandade i aktiviteterna. Genom att spåra förändringar i resursflöden blir det troligen lättare att förstå den förändring som skett mellan det gamla och nya nätverket. Även information om hur nätverket i sin helhet hänger samman kommer att kunna utvinnas med hjälp av studien av aktiviteterna. För att urskilja förändringar i nätverkets dynamik sedan införandet av elområden är det av intresse att ta reda på hur nätverksstrukturens täthet har förändrats. Flera elområden skulle kunna innebära en ökad möjlighet för positionsförändringar. 3. Metod I detta avsnitt förklaras hur tillvägagångssättet för att genomföra studien gått till. Därtill pressenteras ett avsnitt gällande källornas trovärdighet. 3.1 Metodik För att besvara rapportens frågeställningar kommer studien i huvudsak att använda sig utav en kvalitativ metod. I studien av relationen, exempelvis mellan aktörer på en marknad, är en kvalitativ metod att föredra (Olsson & Sörensen, 2007). 12

13 Den nya situationen med elområdesindelningen har endast existerat under en kortare tid, vilket innebär att studier ännu inte hunnit göras i särskilt stor utsträckning. Med bakgrund av detta har studien valt att i första hand använda intervjuer som verktyg för att inhämta information, vilket innebär att en stor del av de data som studien använder sig utav kommer att vara primärdata. Intervjuer kommer att genomföras med Flextrus, EON, SVK och EI. Motiveringen till att Flextrus och EON valdes, finns med i ett tidigare avsnitt utav studien. För att få en objektiv bild av vad elområdesindelningen innebär i sin helhet valdes statliga myndigheter som intervjuobjekt. EI är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som har till uppgift att ansvara för tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning på energimarknaden. Svenska Kraftnät är en statlig organisation som ansvarar för effektbristen på el inom landet. Dessa två myndigheter valdes för att de var ansvariga inom området och även de mest pålästa inom området. Från Nord Pool Spot kommer statistik för elprisets utveckling att inhämtas. Intervjuerna kommer att ligga som grund för att studera konkreta förändringar mellan aktörernas nätverk. Tidigare nämnd information kommer att kompletteras med sekundärdata om elmarkanden, i form av empiriskt material från rapporter och artiklar. 3.2 Intervjuer För att bättre förstå övergången från den tidigare elmarknaden till den nya med elområden kommer studien som tidigare nämnts, ta hjälp av närverksmodellen ARA. Intervjuerna kommer att vara semistrukturerad, vilket innebär att samma frågor ställs till alla informanter. Detta ger intervjuade personer en mer jämlik chans att säga sin åsikt om samma frågor (Bryman, 1997). Intervjufrågorna kommer således att utformas efter nätverkstänkandet som genomsyras av ARA-modellen. Intervjuer kommer att ske med berörda aktörer på elmarknaden, där EI, SVK och EON kommer att ingå. Med hjälp av intervjuerna från de nämnda aktörerna, kommer studien kunna besvara den första frågeställningen, om vilka förändringar i resursfördelningar mellan aktörerna som har skett på elmarknaden sedan elområden infördes. Studien kommer att använda sig utav en intervjuguide (se appendix). Intervjuguiden innehåller öppna frågor, som möjliggör att intervjupersonen kan tala fritt. Intervjufrågorna kommer att kompliceras med uppföljande frågor under intervjuernas gång (Olsson & Sörensen, 2007). Vid slutet av varje intervju kommer avslutningsfrågor att användas, där 13

14 syftet är att inbringa information som kan gått förlorad under den specifika intervjun (Tjora, 2010), dessa står dock inte med i intervjuguiden. Informationsmaterial som anskaffas under en intervju skall alltid transkriberas och spelas in, för att uppnå ett bra resultat (Olsson & Sörensen, 2007). Samtliga intervjuer som genomförs muntligt i studien spelas in och intervjuer via e-post dokumenteras. Den första intervjun genomfördes den 19 januari 2012 med Therese Lager på EI i Eskilstuna. Lager arbetade som ekonomisk analytiker på EI. Anledningen till att vi träffade Lager på EI, var att hon för tillfället arbetade med ett regeringsuppdrag som bestod av att studera effekterna efter att elområdena infördes. Den första februari 2012 telefonintervjuade vi Maria Jäderberg på SVK. Jäderberg arbetade som enhetschef på press och kommunikationsavdelningen. Genom intervjun med Jäderberg kunde vi få en bättre förståelse för SVK roll på elmarknaden. För att förstå EON:s roll som elproducent i elområde fyra, telefonintervjuade vi Lars Ohlsson den tredje februari Ohlsson är produkt- och verksamhetsutvecklare på EON:s försäljningsavdelning. För att kunna besvara den andra frågeställningen, om hur de ekonomiska resurserna påverkas av elområdesindelningen för elintensiva företaget Flextrus, kontaktades Sören Samefors. Samefors arbetade som HSE & Real Estate Manager på Flextrus, vilket innebär att han har hand om frågor som berör produktionskostnaderna för företaget. 3.3 Källkritik Om en studie eller mätning verkligen har mätt det den avsett att mäta så har den en hög validitet. Är undersökningen genomförd med stor noggrannhet, vilket exempelvis kan uppnås med hjälp av goda mätinstrument, så har den hög reliabilitet (Wolming, 1998). Majoriteten av den information som används i empirin anses vara någorlunda reliabla, då den kommer ifrån primära källor och har genomförts med hjälp av ett frågeunderlag som arbetats fram för att ge fakta snarare än åsikter. Generellt sett har de intervjuer som utförts genomförts på sådant sätt att intervjuobjekten har svarat på varje fråga för sig och det har varit en medveten strategi av författarna att hålla sig till frågorna för att få så konkreta svar som möjligt vilket har givit en rimlig nivå av validitet. Det är svårt att tolka och bearbeta informationen på bästa sätt i 14

15 intervjusituationen, men eftersom att varje intervju även har spelats in så har utrymmet för feltolkning blivit snävare. Elområdesindelningarna har endast existerat sedan och studieobjektet är därmed så nytt att det är viktigt att understryka att mycket av den information som presenteras om konsekvenserna med denna indelning är spekulativ och detta är även explicit uttryckt i empirin. För att ta reda på vilken funktion elområdesindelningen har generellt sett så har både inblandade myndigheter och företag kontaktats. SVK som valde att införa områdena kan ses som något partiska. EI synes som granskande myndighet vara än mer objektiva och Lager på EI var öppen och ärlig med den information som gavs, så när det finns inslag av subjektivitet har detta förklarats i rapporten. Lars Ohlsson på EON talade vi med eftersom att andra kollegor på företaget vidarebefordrat oss till honom och ansåg honom vara mest kunnig vad gäller företagets egna konsekvenser i och med elområdesindelningen. Intervjuer med SVK och EI, samt information från nyhetstidningar som Dagens Industri styrker även Ohlssons påståenden i vissa frågor vilket ökar hans trovärdighet. I teoriavsnittet har åtta olika böcker och vetenskapliga artiklar använts, där majoriteten av dem har Håkan Håkansson som en av författarna. Håkansson har varit med och utvecklat den nätverksmodell som funnits sedan 1970-talet och ses därför som en fullt legitim kunskapskälla. Flera källor har använts från olika årtal för att ge en nyanserad bild av nätverksmodellen och för att komplettera med ny forskning. 15

16 4. Den svenska elmarknaden med ett marknadsområde Först presenteras bakgrundsinformation om den svenska elmarknaden, problematiken med begränsningar i stamnätet samt vilka aktörer som verkar på marknaden. Därefter studeras nätverket mellan de nämnda aktörerna på elmarknaden. 4.1 Bakgrund Elöverföringen i det svenska elsystemet styrs på två plan: dels genom det geografiska läget för produktionsanläggningar och konsumtionsplatserna och även genom elpriserna på gemensamma nordiska elmarknaden Nord Pool Spot (Odenberg, 2009). Fram till 1 november 2011 erbjöds konsumenterna samma elpris oavsett vart i landet de bodde (Vattenfall, 2012). I norra Sverige finns det stora naturtillgångar på malm och skog. Kombinationen av naturtillgångarna och tillgången till ett flertal älvar startade utbyggnaden av vattenkraften. Elnäten i Sverige byggdes från början upp lokalt i en naturlig monopolverksamhet. När elmarknaden avreglerades i Sverige på mitten av 1990-talet var flödena på stamnätet mindre än idag, och det svenska stamnätet kunde hållas ihop i ett område. I norra Sverige finns således ett överskott av elproduktion, medan det motsatta förhållandet gäller i södra Sverige. Produktionskapaciteten i södra Sverige utgörs främst av värmekraft, det vill säga kärnkraft, kolkraft och oljekondenskraft. Flödet genom det svenska stamnätet varierar kraftigt mellan olika dagar, årstider och år. Kombinationen av de nämnda faktorerna och att el har fått allt fler tillämpningar, bidrar till att situationen blir problematisk. (Vattenfall, 2012) Det svenska elnätet är sammankopplat med det nordiska elsystemet, det centrala läget för Sverige medför att stora elektriska flöden går genom landet. Det norska stamnätet är betydligt svagare i jämförelse mot det svenska. Detta medför att elektriska flöden från vattenkraften i Nordnorge vanligtvis tar vägen genom Sverige, för att därefter transporteras till slutkunder i Danmark och till kontinenten. (Odenberg, 2009) På senare år har överföringsbehovet på el ökat markant till Sydsverige, detta är till följd av beslutet att stänga kärnkraftverket i Barsebäck. I maj 2005 stängdes den sista reaktorn i Barsebäck, detta innebar ett bortfall av landets största elproduktionsanläggning i Sydsverige. (Vattenfall, 2012) Det svenska elpriset är normalt sett förhållandevis lågt i jämförelse mot elpriset i Danmark och andra länder i Europa. Detta beror till stor del på att Sveriges produktion av el baseras på 16

17 vattenkraft och kärnkraft, som tillsammans utgör ungefär 90 procent av den totala elproduktionen. I Danmark däremot produceras cirka 70 procent av elen till största delen av fossila bränslen och i anläggningar med hög produktionskostnad. Denna skillnad i produktionsapparaterna mellan länderna är en bidragande faktor till att elpriset i Danmark är högre än i Sverige. (Odenberg, 2009) Det är SVK som styr de fysiska överföringsbegränsningarna (flaskhalsarna) mellan olika delar av landet och till grannländerna, de ser även till att de inte överskrids; detta arbete kallas för flaskhalshantering. Det som försvårar arbetet för SVK är att det dessutom kan uppstå överföringsbegränsningar för kraftledningar och kopplingsstationer, eller att kraftstationer måste kopplas från nätet på grund av underhållsarbete eller allvarliga fel (Odenberg, 2009). För att kompensera för flaskhalsarna tar SVK ut en så kallad flaskhalsintäkt. Innan den 1 november 2011 tas enbart flaskhalsintäkter ut mellan grannländerna. Ungefär 2 procent av det totala elpriset går till SVK för utnyttjandet utav stamnätet i Sverige. SVK:s verksamhet finansieras i majoritet med hjälp av denna avgift (Jäderberg, 2012). Överföringstoppar i elnätet inträffar vanligtvis under en relativt liten del utav den totala tiden och därför är det inte samhällsekonomiskt försvarbart att bygga ut stamnätet för att tillgodose alla dessa behov (Odenberg, 2009) Förpackningsföretaget Flextrus Flextrus är ett företag som har varit verksamt sedan 1929 och levererar förpackningslösningar inom ett stort antal områden; ett exempel på ett sådant område är inom livsmedelsindustrin. Företaget har sin svenska verksamhet placerad i Lund, Halmstad och Landskrona, där alla tre städer ligger i område 4. Anläggningen i Landskrona förbrukar ca MWh per år, medan verksamheten i Halmstad förbrukar kwh. Verksamheten i Lund förbrukar en betydligt större mängd el i jämförelse med verksamheterna i Halmstad och Landskrona, närmare bestämt MWh per år. Verksamheten i Lund bygger på extrudering, det innebär att smälta plast, som därefter kan användas som ett klister mellan olika materialskikt. Framställning av förpackningslösningar är vanligtvis mycket energikrävande. (Samefors, 2012) 4.2 Elpriset Det svenska elpriset sätts på den nordiska elmarknaden Nord Pool Spot, vilken kan jämföras liket en handelsplats som en aktiebörs. Nord Pool Spot ägs av systemoperatörerna i Norge, 17

18 SEK/MWh UPPSALA UNIVERSITET Sverige, Finland och Danmark. På Nord Pool Spot handlas elen, där säljarna först bjuder ut sin vara till köparna. Priset för elen sätts utifrån efterfråga och utbud på börsen. På Nord Pool Spot fastställs systempriset (spotpriset) 24 timmar i förväg, för varje timme på dygnet. I princip går all el som produceras i Sverige via Nord Pool Spot. (Nord Pool Spot, 2012b) Det elpris som en genomsnittlig privatkund i Sverige betalar består till cirka 37 procent av den konkurrensutsatta kostnaden (produktionskostnaden). I denna kostnad ingår bland annat kostnader för utsläppsrätter och elcertifikat. EI granskar priset för elöverföring och bedömer rimligheten i prisnivån. Kostnaden för elöverföring är cirka 20 procent av kundens totala elkostnad. Skatter och avgifter svarar för cirka 43 procent av kundens totala elkostnader (Svenska Kraftnät, 2012b). Företag inom Sverige har något lägre avgifter för skatt och moms på el i jämförelse mot privata kunder, detta enligt gällande lagstiftning. (Lager, 2012) Genomsnittligt elpris i Sverige SE Figur 2. Genomsnittligt elpris i Sverige mellan åren 2000 till (Nord Pool Spot, 2012a) Elpriset i Sverige är något som har varierat i stor utsträckningen de senaste tio åren, se figur 2 ovan. De dagliga variationerna för el beror främst på mönsterskillnader mellan förbrukning och produktion inom landet, samt påverkningar av export och import. Årstidsvariationerna för stamnätet påverkas främst av fyllnadsgraden i de norrländska vattenmagasinen, dessa fylls på under vårens snösmältning, för att därefter tömmas under resten utav året. Den årliga variationen beror främst på den omväxlande nederbörden mellan olika år. Den i sin tur påverkar vattenkraften i landet, eftersom den står för närmare hälften utav elproduktionen i Sverige. (Odenberg, 2009) 18

19 4.3 Nätverket på elmarknaden I detta avsnitt beskrivs först vilka aktörer som verkar på elmarknaden, därefter de ekonomiska resursernas fördelning mellan aktörerna vid handel mellan elproducent och konsument Aktörer på elmarknaden Aktörer som verkar på elmarknaden är konsumenter, elhandelsföretag, nätägare, producenter, TSO (Transmission system operator), samt olika balansansvariga och systemansvariga. Den största systemansvariga aktören i Sverige är det statliga affärsverket SVK. Energimyndigheten är den största balansansvariga aktören på den Svenska elmarknaden. (Svenska Kraftnät, 2012b) Elhandelsföretag Nätägare Köper och säljer el på Nord Pool Spot, för att därefter sälja den till konsumenter. Levererar elen mellan producent och konsument. Elproducent Producerar el, som går till konsumenterna. Tabell 1. Nyckelord för aktörer på elmarknaden. (Svenska Kraftnät, 2012b) Anmärkningsvärt är att en aktör på elmarknaden, exempelvis EON, inte får producera, leverera och handla med el inom samma bolag. Detta eftersom elmarknadens konkurrensregler inte tillåter det. För att den aktören skall kunna verka inom de nämnda områdena, måste företaget vara juridiskt uppdelad i separata bolag, så kallade dotterbolag. (Svenska Kraftnät, 2012b) Resursfördelning mellan aktörer Elen som produceras utav en elproducent, säljer i sin tur den till elbörsen Nord Pool Spot. Marknaden sätter ett pris på elen efter marknadsförhållandena, utbud och efterfrågan. Elhandelsföretaget köper elen på Nord Pool Spot och levererar den till konsumenten via olika elnät. Elnätet i Sverige är uppdelat i tre olika nivåer, stamnät, regionalnät och lokala nät. Stamnätet ägs av det statliga affärsverket SVK, regionnäten i sin tur ägs av de tre eljättarna Vattenfall, EON och Fortum. Lokalnäten är de nät som i slutändan når ut till konsumenterna, de ägs och drivs av en mängd olika företag på den lokala marknaden. (Svenska Kraftnät, 2012b) 19

20 Sammanfattningsvis når de ekonomiska resurserna som flödar på elmarknaden ett stort antal aktörer när elen transporteras från producent till konsument, se figur 3. Konsumentens ekonomiska transaktion sker dels till elhandelsbolaget, som fastställer elpriset och till nätleverantören som levererar produkten. (Jäderberg, 2012) Figur 3. Resursernas väg på elmarknaden. (Svenska Kraftnät, 2012b) 5. Elmarknaden med fyra elområden I detta avsnitt studeras förändringarna av aktiviteter efter införandet utav elområden. Därefter studeras fyra olika aktörer som samverkar på elmarknaden. Slutligen beskrivs de ekonomiska konsekvenser elområdesindelningen inneburit för företaget Flextrus. 5.1 EU-krav att stoppa flaskhalsar År 2006 anmälde den danska branschföreningen Dansk Energi SVK till EU-kommissionen. Detta för att SVK vid behov begränsat exporten av el till Danmark, för att istället prioritera svenska konsumenter. Anledningen till att exporten blivit tvungen att begränsas är begränsningar i överföringskapacitet i det svenska stamnätet. Under sommaren 2009 gjordes den preliminära bedömningen från EU-kommissionens sida att SVK:s hantering av interna begränsningar i det svenska stamnätet kan strida mot EU:s konkurrensregler. Detta kan förklaras genom att SVK:s exportbegränsningar gynnar svenska konsumenter framför andra 20

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Sveriges elområdesindelning

Sveriges elområdesindelning UPPSALA UNIVERSITET FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN KANDIDATUPPSATS 15 HP VT 2013 Sveriges elområdesindelning Hur påverkas företagen? Författare: Emma Thulin Handledare: Susanne Åberg Datum: 2013-06-05

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Flaskhalsar och undanflykter

Flaskhalsar och undanflykter Flaskhalsar och undanflykter Hur det kom sig att Sydsvenska företagare och familjer betalar bristerna i det svenska elnätet BAKGRUNDSBILD: KULLEZ / FLICKR CREATIVE COMMONS 2 Handelskammarens rapport nr

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Staten på elmarknaden

Staten på elmarknaden riksrevisionen granskar: staten på marknaden Staten på elmarknaden insatser för en fungerande elöverföring rir 2013:3 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Vad är smarta elnät? Inte bara teknik. Energimarknadsinspektionens definition

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

TEN-E. Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten. Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012

TEN-E. Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten. Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012 TEN-E Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012 1 Innehåll TEN-E... 1 Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser

Läs mer

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven Planeringsrådet 26 juni 2013 Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven > Bakgrund och framtida tidsplan > Effektreservsupphandlingen 2013/2014 > Pågående utvärdering av effektreservens

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in1 1 24/9/07 14:33:22 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in2 2 24/9/07 14:33:23 Konkurrenskraft Kilpailukyky Kestävä Hållbar kehitys

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 Anmälan till Husbyggnadsvaror HBV Förening senast 15 september 2015 1(6) 1 Inbjudan Välkommen att delta i HBVs samordnade upphandling

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer