ÅSIKTSPROGRAM ANTAGET AV FULLMÄKTIGE

Transkript

1 ÅSIKTSPROGRAM ANTAGET AV FULLMÄKTIGE

2 Förord Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet verkar som studentkår vid Lunds universitet. Kåren har bland annat till uppgift att driva studentpolitiska frågor. Till studentpolitiska frågor räknas sådana som direkt har att göra med de studerandes utbildning och inflytande, deras ekonomiska och sociala situation, bostadsförhållanden samt förhållande till kommunala och statliga myndigheter. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet driver en strikt studentfacklig linje. Detta innebär att Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet inte tar ställning i allmänpolitiska frågor, om de inte berör de studerande just i deras egenskap av studerande. Det skulle föreligga en stor risk att Samhällsvetarkåren vid Lunds universitets agerande i utbildnings- och studiesociala frågor inte tas på allvar om Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet samtidigt agerar allmänpolitiskt. Agerar Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet allmänpolitiskt innebär det att dess vilja att främja just studenternas intressen kan ifrågasättas. I åsiktsprogrammet finns Samhällsvetarkåren vid Lunds universitets åsikter i studentpolitiska frågor samlade. Åsiktsprogrammet är tänkt att fungera som vägledning för kårens representanter i organ inom universitetet, exempelvis institutions- och fakultetsstyrelse, och i organ inom sammanslutningar där Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet är medlem eller intressent, exempelvis Lunds Universitets Studentkårers ting och Sveriges Förenade Studentkårers fullmäktige. I åsiktsprogrammet kan även Samhällsvetarkåren vid Lunds universitets medlemmar och andra intresserade få svar på vad kåren har för åsikter i olika studentpolitiska frågor. Åsiktsprogrammet har fastställts av kårens högsta beslutande organ, kårfullmäktige, och kan endast ersättas eller förändras av detsamma. 2

3 Innehållsförteckning 1 Synen på universitetet, den högre utbildningen och forskningen 1.1 Universitetets roll 1.2 Kunskaps- och utbildningssyn 1.3 Universitetets styrning och ledning 1.4 Studentinflytande 1.5 Finansiering av högre utbildning och forskning 2 Internationalisering 2.1 Det internationella universitetet 2.2 Gränsöverskridande samarbete 2.3 Utbytesstudier 2.4 Studieavgifter 2.5 Internationalisering på Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet 3 Utbildningen 3.1 Rekrytering 3.2 Antagning 3.3 Examina 3.4 Kurs- & utbildningsplaner 3.5 Introduktion till universitetet 3.6 Samordning, valfrihet och flexibilitet 3.7 Arbetslivsanknytning 3.8 Undervisningen 3.9 Uppsats och handledning 3.10 Examination och betyg 3.11 Läraren 3.12 Kurslitteratur 3.13 Bibliotek 3.14 Fysisk arbetsmiljö 3.15 Psykosocial arbetsmiljö 3.16 Mångfald, jämställdhet och likabehandling 3.17 Studenter med barn 3.18 Studentens rättssäkerhet 3.19 Information, stöd och vägledning 3.20 Kvalitetssäkring 4 Studentens sociala och ekonomiska situation 4.1 Studenten och samhället 4.2 Studiemedelssystemet 3

4 4.3 Bostäder 4.4 Kollektivtrafik 4.5 Frisk-, sjuk- och tandvård 4.6 Socialförsäkringssystemet 4.7 Föräldrapenning 4

5 1 Synen på universitetet, den högre utbildningen och forskningen 1.1 Universitetets roll Universitetets uppgift är att bedriva utbildning och forskning samt att bidra till samhällets utveckling. Organiserat kunskapssökande är det vi kallar forskning. Forskning är nödvändig för att för att skapa nya kunskaper och kritiskt värdera rådande föreställningar om människa, natur och kultur, igår, idag och imorgon. Den vetenskapliga metoden och dess resultat ger oss en vidgad grundläggande kunskap och hjälper oss att strukturera vår värld. Vi menar att forskningen har fyra viktiga roller: Forskning som metod att nå en högre kunskapsnivå där kunskapssökande och kunskapen i sig är satt i centrum. Forskning som metod att lösa mänskliga, samhälleliga och globala problem. Forskningen som bas för den högre utbildningen, som alltid ska vara kopplad till forskningen. Forskningen som försvar av grundläggande värden såsom demokrati, frihet och tolerans. Universitetet ska svara för en fri och kritisk granskning och analys av omvärlden och samhällets utveckling. Det är därför viktigt att värna om forskningens integritet. Varken stat, näringsliv eller annan aktör ska tillåtas att ensidigt diktera forskningens mål. Universitetets så kallade tredje uppgift, att bidra till samhällets utveckling, innebär att universitetet ska förmedla kunskap genom att interagera med det omgivande samhället. Detta gäller i högsta grad gentemot både avnämnare så väl som gymnasieskolorna. Både universitetet och samhället utvecklas genom gemensamt kunskapsutbyte. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser... att Lunds universitets uppgift är utbildning, forskning och samhällsmedverkan. att forskningen har fyra viktiga roller: forskning som metod att nå en högre kunskapsnivå, forskning som metod att lösa mänskliga, samhälleliga och globala problem, forskning som bas för utbildningen samt forskning som försvar av demokrati, frihet och tolerans. att forskningens integritet ska värnas så att varken stat, näringsliv eller annan aktör ensidigt kan diktera forskningens mål. att Lunds universitet ska samverka med både avnämnare och gymnasieskolan. att både universitet och samhället utvecklas genom gemensamt kunskapsutbyte. 1.2 Kunskaps- och utbildningssyn En grundläggande princip av största vikt är att utbildning är en rättighet och aldrig får behandlas som något annat. Den grundläggande universitets- och högskoleutbildningen ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Universitets- och högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund. Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar samt förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem. Då kunskap inte är något beständigt utan något som hela tiden utvecklas, är det nödvändigt att utbildningen uppmuntrar till ett livslångt lärande och ger studenten beredskap att möta förändringar i arbetslivet och förmåga att följa kunskapsutvecklingen. Vi anser därför att universitetsutbildning som är anpassad till en viss arbetsgivare bara får förekomma som uppdragsutbildning. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå samt förmåga att utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. För att studenten ska kunna förmedla den kunskap han eller hon besitter är det viktigt att utbildningen ger färdigheter i muntlig och 5

6 skriftlig framställan. Utbildningen ska därför innehålla moment som innefattar såväl muntliga presentationer som skriftliga uppgifter. Forskarutbildningen ska, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser... att utbildning är en rättighet att den grundläggande universitets- och högskoleutbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. att universitets- och högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund. att den grundläggande universitets- och högskoleutbildningen ska ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. att den grundläggande universitets- och högskoleutbildningen, utöver kunskaper och färdigheter, ska ge studenterna förmåga att följa kunskapsutvecklingen, förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå samt förmåga att utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom det område utbildningen avser. att universitets- och högskoleutbildningen ska ge färdigheter i såväl muntlig som skriftlig framställning. 1.3 Universitetets styrning och ledning Universitetet ska vara en organisation som kännetecknas och genomsyras av demokratiska förhandlingar och förhållanden. Studentrepresentation är en lagstadgad rättighet. Det är både studentkårernas uppgift att se till att studenter finns till platser i beredande och beslutande organ, men även universitetet ska arbeta aktivt och medvetet med att uppmuntra studenter till deltagande och dessutom släppa in studenterna överallt där beslut fattas och bereds. Rätten till medbestämmande rör inte bara studenter. Vid ett demokratiskt universitet har även teknisk och administrativ personal rätt att delta i beredande och beslutande organ. Ett enkelt sätt att säkerställa de olika gruppernas inflytande är att se till att ingen enskild grupp, så som exempelvis lärare, teknisk administrativ personal eller studenter, har egen majoritet i något organ. Lunds universitet är ett decentraliserat universitet och måste så vara på grund av sin storlek och omfattning. De olika fakultetsstyrelserna och -nämnderna har därför stort inflytande över prioritering och planering av verksamheten. Universitetsstyrelsen måste emellertid ha verktyg för att kunna utvärdera och planera universitetets verksamhet, främst i förhållande till regleringsbrev, statliga ålägganden, strategiska beslut och så vidare. För detta krävs främst ett tydligt och väl genomlyst budgetunderlag. Även om den akademiska friheten är något som bör värnas om ska universitetet inte vara åtskilt från det övriga samhället. Det ska finnas utrymme för påverkan från staten för att ge incitament eller riktlinjer för prioriteringar i verksamheten. Det är främst fakulteterna som ansvarar för kvalitetsutvärderingen av utbildningen på grund och avancerad nivå. Dock har inte fakulteterna tillräckligt stort inflytande över samtliga kostnader i samband med utbildningen. På något sätt måste alltså ett fördelningsbeslut tydligt visa exempelvis lokalkostnadernas effekt på utbildningens kvalitet. Därtill finns en viss service som studenterna bör erbjudas lika över hela universitetet, exempelvis studie-administration, studievägledning och studenthälsovård, även om behovet kan skifta. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser... att Lunds universitet ska styras i enlighet med svenskt lagrum. att studenter, lärare och teknisk/administrativ personal gemensamt ska leda Lunds universitets verksamhet. 6

7 att sammansättningen i Lunds universitets olika universitetsorgan ska säkerställa att ingen grupp ensamt utgör en majoritet. att budgetprocessen vid Lunds universitet ska vara tydlig och transparent. att Lunds universitet på universitetsnivå bör avgöra vilken service som ska erbjudas studenterna och vem som ansvarar för vilken service. att universitetsstyrelsen ska ha en god konsekvensanalys i sitt fördelningsbeslut, så att kvalitetsfaktorer blir tydligt belysta. 1.4 Studentinflytande Det är viktigt att studenten ges möjlighet att medverka och påverka för att utveckla och förbättra utbildningskvaliteten. En viktig princip är därför att studenterna ska ses som aktiva medarbetare och som en naturlig del av universitetet snarare än tillfälliga besökare som passivt konsumerar utbildning. Detta borde vara en självklarhet för alla inom universitetet, speciellt då det ligger i universitetets uppgift att främja ett demokratiskt synsätt. Enligt högskoleförordningen har de studerande rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Denna bestämmelse är betydelsefull för studentinflytandet, men lämnar också en viss tolkningsfrihet åt universitetet. Då avgörandet för vad som berör studenterna ligger i universitetets händer, uppstår situationer där studenterna inte får delta, varken i beredandet av ett ärende eller när beslut tas i ärendet, fastän ärendet kunde ha ansetts ha betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Vi anser därför att de studerande själva ska få avgöra i vilka organ de ska vara representerade. Valet av rektor, dekanus och prefekt har stor betydelse för utbildning och studenternas situation. Trots det får studenterna ofta inte delta i beredningen och valet av akademiska ledare på samma villkor som lärarkollektivet. Därför ska de studerande ha rätt att vara med vid kravspecifikationen, beredning och tillsättning av dessa kandidater på samma villkor som lärarkåren. Motsvarande ska även gälla vid tillsättning av studierektorer. Att studenterna inte är en del av universitetet under en längre tidsperiod skapar ett kontinuitetsproblem. När studeranderepresentanten väl behärskar mötesformalia, mötesteknik och har god kännedom om universitetet och organisationen är det dags att gå vidare i livet och en ny student som saknar motsvarande erfarenhet tar vid. Avsaknaden av kontinuitet leder till att studentgruppen får svårt att hävda sig i styrelser och andra organ och har därmed inte samma möjlighet till inflytande som lärarkåren, som oftast har längre erfarenhet. Studentgruppen behöver därför mer stöd än lärarkåren. Universitetet ska därför varje termin erbjuda studeranderepresentanterna utbildning. En förutsättning för studentinflytande på universitetet är att formella möten hålls där studenterna kan och får komma till tals och att handlingar till dessa möten är studenterna till handa i god tid före mötet. Det är viktigt att beslutsprocessen är transparent och att ärenden inte bereds i informella arbetsgrupper utan studentrepresentation. Om studenterna inte har en given plats i detta arbete har de liten chans att påverka beslutet, då det i realiteten redan är taget innan det kommer upp för formellt beslut. Remisser från Högskoleverket och Lunds universitet angående olika frågor skickas vanligtvis till Lunds Universitets Studentkårer (LUS) och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och därmed till studentkårerna. För att kunna åsikts bilda i en fråga krävs att remisserna finns hos LUS, SFS och studentkårerna i god tid. När en student agerar som studeranderepresentant krävs att personen i fråga deltar på möten. För att kunna gå på dessa måste studenten ibland avstå från en obligatorisk lektion eller föreläsning. Från institutionernas sida krävs förståelse för missade undervisningstillfällen på grund av deltagande i styrelser och andra organ. Det finns annars risk för att studenter inte vill ta på sig uppdrag som studeranderepresentant. Det är även viktigt att studeranderepresentanter 7

8 ska kunna framföra avvikande åsikter eller agera utan risk för repressalier från lärare eller institution. Studentkårerna är demokratiska i sin uppbyggnad, vilket bland annat innebär att alla medlemmar har rätt att kandidera till de uppdrag som kårerna tillsätter. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet ska inte bara vara en stark mot- och förhandlingspart genom en bred representation, utan även i kraft av den kompetens den kan samla inom organisationen. För att denna kompetens ska vara möjlig att vidmakthålla och utveckla krävs lokaler, utrustning och möjlighet att arvodera studenter. Det krävs med andra ord att verksamheten finansieras på något sätt. Det nu avskaffade systemet med kårobligatoriet säkerställde kårernas oberoende och minskade behovet av andra finansiärer. Om statsbidrag och andra bidrag finansierar verksamheten finns det uppenbar risk att kårernas ambitionsnivå inte upprätthålls. Med avskaffandet av kårobligatoriet uppstod också stor risk för en free-rider situation, det vill säga att såväl betalande medlemmar som studenter som inte är medlemmar får ta del av de förbättringar som studentkåren bidrar till att skapa inom utbildningen. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser... att studentinflytande och medbestämmande är en förutsättning för att universitetet och utbildningen ska kunna utvecklas och förbättras. att de studerande ska ses som en naturlig del av Lunds universitet och som medarbetare vid Lunds universitet. att de studerande ska beredas plats i alla beslutande och beredande organ inom Lunds universitet, där studenterna anser sig vilja vara representerade, med närvaro-, yttrande-, yrkande- och rösträtt. att studenterna ska beredas tillträde till dekanrådsmöten, prefektmöten, studierektorsmöten och andra sammankomster som kan ha betydelse för utbildning och de studerandes situation. att studentrepresentanter ska få delta vid såväl beredning som beslut vid tillsättning av rektorer, prorektor, dekan, prodekan, prefekt och studierektor. att Lunds universitet ska erbjuda alla studeranderepresentanter utbildning för att dessa ska kunna klara sina uppdrag som ledamöter i berörda universitetsorgan. att möteshandlingar och remisser är studentkår och studentföreträdare till handa i så god tid att dessa har möjlighet att sätta sig in i frågorna och åsikts bilda. att institution och lärare ska ta hänsyn till att studenten ibland tvingas hoppa över obligatoriska moment i undervisningen på grund av sitt engagemang som studentrepresentant. att det inte får förekomma att studeranderepresentanter eller andra kåraktiva studenter drabbas av repressalier från lärare eller Lunds universitet. att bred representation och en god finansiell grund är en förutsättning för reellt studentinflytande. 1.5 Finansiering av högre utbildning och forskning För att garantera ett visst mått av oberoende och långsiktighet ska universitet och högskolor vara statligt finansierade. Överdriven privat finansiering av utbildning och forskning riskerar att leda till kortsiktiga marknadsanpassningar där bildning blir utbildning och forskning blir en jakt på nästa lönsamma patent. Framstående forskning och god forskningsanknytning är av stor betydelse för både utbildningen och universitetet. Risken för utarmning av forskarmiljöer när man koncentrerar både lärosätesresurserna och de externa resurserna till starka forskningsmiljöer bör inte underskattas. Likaså kan en hög andel konkurrensutsatta medel leda till att den nyfikenhetsdrivna forskningen får stryka på foten till förmån för projekt med en mer säker utgång. Den likriktning och 8

9 kortsiktighet dessa faktorer leder till riskerar att medföra en utarmning av den inomvetenskapliga och den nyfikenhetsdrivna forskningen. Att staten garanterar resurser för en bred, långsiktig och nyfikenhetsdriven forskning är därför av största vikt för forskningens inriktning och kvalitet. Ett generöst grundanslag minskar också tiden som forskare idag tvingas lägga på att söka medel för sin forskning. Samtidigt ska universitetet inte vara en sluten och världsfrånvänd institution. Det är därför viktigt att också vara öppen för privat finansiering. Det är också viktigt att uppmärksamma samspelet mellan forskning och grundutbildning. Att bevara den nyfikenhetsdrivna grundforskningens bredd är även viktigt om man ser till de behov av forskningsanknytning som finns inom utbildningen på grund- och avancerad nivå. För att garanterna en god forskaranknytning i utbildningen bör alla studenter komma i kontakt med lärare som forskar, och för utbildningens kvalitet är det viktigt att bedriva forskning med viss bredd av rent kompetensbevarande skäl. Om staten inte tar ett helhetsgrepp och ett övergripande ansvar för finansieringen av utbildning och forskning riskeras därmed även grundutbildningens kvalitet. När det gäller forskarutbildningen är det viktigt att staten tar sitt ansvar och fullt ut finansierar doktorandernas anställningar under hela utbildningstiden. Att doktorera får inte vara förbehållet de som kan hitta privat finansiering. För att möjliggöra och stimulera studenter att fortbilda sig och samtidigt tillgodose behoven av forskningsanknytning och säkerställa en god forskningsmiljö är det viktigt att antalet forskarstuderande står i proportion till antalet studenter på grund- och avancerad nivå. Uppdragsutbildning innebär att arbetsgivare anlitar universitetet för att utbilda sina anställda i utbyte mot betalning. Uppdragsutbildningen ligger utanför de vanliga antagningsformerna och ingår inte i universitetets reguljära verksamhet. Trots detta kan uppdragsutbildning ses som ett positivt inslag i universitetets verksamhet eftersom den ger möjlighet till livslångt lärande och fortbildning och dessutom bidrar till ett ökat kunskapsutbyte mellan universitet och det omgivande samhället. Det är dock viktigt att kurser som ges på uppdrag inte inverkar menligt på det som alltid ska vara universitetets högsta prioritet - den reguljära utbildningen och forskningen. Uppdragsutbildning får heller inte ställa lägre krav på studenterna än vad som är brukligt vid universitetet. Till utbildningen på grund- och avanceradnivå får universitetet med dagens resurstilldelningssystem pengar dels för det antal studenter som antas och dels för det antal som tar sina högskolepoäng. Olika ämnen har olika utbildningspengar som leder till en godtycklig värdering av utbildningens samhällsvärde. Det är viktigt att de nationella såväl som universitetsinterna utbildningspengarna kan rättfärdigas utifrån den faktiska kostnaden för utbildningen och inte vara godtyckligt satta. Ett stort problem är att dagens utbildningspeng baseras på historiska uppfattningar om kostnaderna för att bedriva olika sorters undervisning. De är inte förankrade i dagens undervisningsformer eller kvalitetstänkande, och inte heller i faktiska undersökningar av hur mycket resurser som krävs för att bedriva en högkvalitativ utbildning. Inom de samhällsvetenskapliga ämnena är det därför tyvärr inte ovanligt att studier på heltid består av knappa fyra lärarledda timmar i veckan kombinerade med mycket extensiva självstudier. Utan tätare kontakt mellan lärare och studenter blir personlig kontakt och genuin och gemensam kunskapsutveckling omöjlig, och utan stöd av lärare riskerar många studenter att misslyckas med sina studier. Det är på intet sätt rimligt att heltidsstudier på universitet till mesta del består av självstudier. Kravet på att studenterna ska ta sina högskolepoäng sägs ofta leda till att universitetet sänker kraven för att klara ekonomin. Det kan också ses som ett incitament för universitetet att se till att studenterna faktiskt klarar sina studier; ett slags skydd och garanti för de som blir antagna. Att universitetet åläggs att utbilda ett visst antal studenter för de resurser som finns att tillgå är å sin sida vad som garanterar tillgången till den högre utbildningen. Högre utbildning ska inte vara ett privilegium förbehållet en liten utvald elit. Det är därför positivt med incitament för högskolorna att anta studenter. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser... att högre utbildning i huvudsak ska vara statligt finansierad. 9

10 att forskning i stor utsträckning ska vara statligt finansierad. att en större andel av forskningen ska finansieras med statliga grundanslag att staten ska garantera tillräckliga resurser för en bred, långsiktig och nyfikenhetsdriven forskning. att staten ska finansiera samtliga doktoranders hela studietid. att finansieringen av forskarutbildningen ska garantera god tillgänglighet och en god vetenskaplig miljö inom alla ämnen och kunskapsområden. att finansieringen av forskning, forskarutbildning och utbildning på grund- och avancerad nivå ska främja utbildningens kvalitet och tillgänglighet för alla. att uppdragsutbildning inte får inverka negativt på övrig utbildning och forskning. att full kostnadstäckning ska tas ut för uppdragsutbildning. att uppdragsutbildning ska hålla samma nivå som annan universitetsutbildning. att de statliga utbildningspengarna ska motiveras och där det behövs också höjas. att staten ska ge tillräckliga resurser för att garantera studenterna de lärarledda timmar och det stöd de behöver för att ta sina högskolepoäng. 10

11 2 Internationalisering 2.1 Det internationella universitetet Lunds universitet ska välkomna mångfald och tillvarata fördelarna med internationalisering. För att bibehålla en konkurrenskraftig position i en allt mer globaliserad värld måste utbildningens innehåll få en ökad internationell prägel. En internationell studiemiljö ger en större medverkan i den mångkulturella samhällsutvecklingen och en konkurrensfördel för studenterna. Studenter från olika delar av världen medverkar till en mångfald av perspektiv och berikar studieupplevelsen för alla. För att underlätta internationalisering vid universitetet behöver såväl utbildning som administration anpassas för att möta krav från studenter och lärare. Universitetets campus måste hållas tillgängliga för alla studenter, och lärare ska ha möjligheten att stärka sin kompetens att undervisa på engelska för att hålla en hög kvalitet på undervisningen. På samma sätt bör kurser i svenska ges till internationella studenter oavsett hur länge de stannar i Lund. Universitetet bör sträva efter att underlätta integration mellan svenska och internationella studenter för att alla ska få så mycket som möjligt ut av den rika mångfalden Lund har att erbjuda. att Lunds universitet och Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet ska behandla alla studenter lika, oavsett deras nationalitet, om de betalar studieavgifter, eller är utbytesstudenter och så vidare. att utbildningens innehåll och kurslitteraturen vid Lunds universitet ska ha ett internationellt perspektiv och förbereda studenter för en globaliserad värld. att Lunds universitet uppmuntra svenska studenter att läsa internationella program och kurser vid Lunds universitet, så kallad internationalisering på hemmaplan. att Lunds universitet ska erbjuda svenska språkkurser av hög kvalitet till alla internationella studenter. att nivån på kunskaper i engelska bland lärare bör höjas. Lunds universitet bör erbjuda kurser i att undervisa på engelska för de anställda. att institutioner marknadsföra samtliga kurser som är möjliga att läsa på engelska till internationella studenter. att Lunds universitet tillhandahåller all relevant information för studenter både på svenska och på engelska. att internationella studentrepresentanter har samma möjligheter som svenska representanter, vilket innebär att Lunds universitet ska sträva efter att hålla möten på ett språk som inkluderar samtliga närvarande ledamöter. att Lunds universitets administration ska vara anpassad till en internationell kontext. att Lunds universitet ska ta en aktiv roll i att stödja och underlätta processen för internationella studenter att ansöka om visum. 2.2 Gränsöverskridande samarbete Universitetet måste kunna säkerställa att det inte uppstår komplikationer när studenter byter universitet inom Sverige och internationellt för att öka studentmobiliteten. Detta kräver ett säkert och enkelt system för överföring av högskolepoäng och att studenten förstår reglerna innan de åker utomlands. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet menar att utlandsstudier är värdefulla både för studenten och för universitetet. Därför bör universitetet uppmuntra studenter att plugga 11

12 utomlands, och på samma gång se till att universitetets samarbetsparter erbjuder utbildning av god kvalitet. att Lunds universitet ska garantera att studenter kan överföra sina betyg både inom och utanför Sverige. Studenter ska informeras huruvida deras svenska betyg kommer att accepteras i deras hemland innan de söker sig till Lund. att Lunds universitet ska uppmuntra studenter att studera och/eller ha praktik utomlands. att Lunds universitet ska kontinuerligt kvalitetssäkra och underhålla nuvarande utbytesnätverk arbeta för att etablera fler nätverk jorden runt. att Lunds universitet ska samarbeta med andra lärosäten för att försäkra sig om att samordning sker för att underlätta studentmobilitet. att regler för tillgodoräknande ska vara tydliga för internationella studenter och ställda i förhållande till reglerna i deras hemländer. 2.3 Utbytesstudier En viktig del av internationaliseringen av universitetet är utbytesavtal. Att åka på utbyte är berikande på samma sätt som redogjorts för i kapitlen 2.1 och 2.2, men administrationen och tillvägagångssättet är annorlunda till sin art och därför har vi specificerat Samhällsvetarkåren vid Lunds universitets åsikter kring utbytesstudier här. att utbildningarna planeras så att det är lätt att resa ut utan att behöva ta igen eller gå om kurser då student återvänder hem. att Lunds universitet ska verka för att antalet utbytesprogram och utresande studenter ökar. att utöka antalet utbytesprogram med länder utanför EU för att öka antalet deltagande internationella studenter i mastersprogrammen för att på så vis kompensera för den eventuella minskningen av internationalisering på Lunds universitet till följd av den rådande terminsavgiften. att utlandsstudier inte endast ska ses som en förmån för de allra bästa studenterna, utan som en naturlig del av den svenska högskoleutbildningen. att utbytesavtal som tecknas ska leda till att Lunds universitet också systematiskt kvalitetsgranskar lärosäten och värnar om de utresande studenternas situation. Detta genom fasta rutiner för utvärdering. att studenter som deltar i utbyten anordnade av Lunds universitet före avresan ska erhålla fullständig information om tillgodoräknande av studier och andra relevanta regler, möjlighet att ta del av tidigare utbytesstudenters erfarenheter samt allmän information om mottagaruniversitetet. att hitresande studenter ska tas om hand ordentligt av Lunds universitet genom tydlig information före ankomst kring boendesituation, ekonomiska förutsättningar för ett liv i Lund samt kring studiesituationen. 2.4 Studieavgifter 12

13 Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet är av den grundläggande åsikten att utbildning ska vara fri för alla oavsett nationalitet. Ett av huvudargumenten för avgiftsbelagd utbildning är att avgifter skulle kunna höja kvaliteten på utbildningen, något vi med bestämdhet bestrider. Införande av avgifter kan istället leda till att utbildningen börjar betraktas som en handelsvara och studenterna som kunder hos universiteten. Detta skulle vara en mycket problematisk utveckling. Studenter är inte kunder som passivt konsumerar utbildning. Studenter är, och skall vara medarbetare i den fria akademin. I de länder som infört studieavgifter, inklusive Sverige, har den statliga tilldelningen till universiteten dessutom minskat med lika mycket som avgifterna har tillfört, varvid den kvalitetshöjning som avgiftsförespråkare väntat sig gått om intet. Avgifter riskerar att motverka mångfald och breddad rekrytering på universitetet, vilket vi aktivt arbetar för att utveckla. Även studenter utan större ekonomiska medel ska få möjlighet att utveckla sin förmåga i den akademiska miljön. Utbildning är till nytta för samhället och inte bara en privatsak med personlig vinning som mål. Samhället i stort tjänar på att medborgarna är högutbildade. Ur demokratisk synpunkt är det dessutom nödvändigt att varje individ besitter kunskap, förmåga att se stora sammanhang, förmåga till kritisk analys och förmåga till abstrakt tänkande. I dagsläget delar stat och individ på kostnaden för individens utbildning; Individen genom att ta studielån och avstå från eventuella förvärvsinkomster och den pension de genererar, staten genom att finansiera universiteten. Att låta individen själv stå för hela kostnaden genom att inför avgifter, är inte acceptabelt och att detta nu har gjorts för studenter som är medborgare utanför EU och EES är beklagansvärt. Det ska vara möjligt för alla studenter att söka stipendier för att klara av studieavgifter och levnadskostnader i Sverige. Dessa stipendier måste vara meritbaserade, då det är omöjligt att på ett säkert sätt bedöma utefter studentens individuella behov. att anmälnings- och utbildningsavgifter avskaffas. att Lunds universitet arbetar för att tillhandahålla meritbaserade stipendier för studenter från hela världen för att bära upp studieavgifter och levnadskostnader. att Lunds universitet ska koordinera hanteringen av avgifter för att säkerställa att alla regler är tillgängliga på ett klart och adekvat sätt för att undvika förvirring och felaktig information. studenterna som betalar anmälnings- och/eller utbildningsavgift skall ges möjlighet att återfå beloppet för anmälnings- och/eller utbildningsavgiften vi de tillfällen då tillhandahållen utbildning bedöms vara undermålig. 2.5 Internationalisering på Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet ska reflektera den mångfald som finns bland våra medlemmar på flera olika nivåer. Mer specifikt strävar vi efter att alla medlemmar, oavsett språktillhörighet, ska känna sig välkomna att delta i Samhällsvetarkåren vid Lunds universitets aktiviteter och informationsmaterial bör därför finnas tillgängligt för alla medlemmar. Detta är viktigt då Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet internt måste vara en plattform och ett nätverk där alla medlemmar kan ta del av information, resurser och aktivt delta i kvalitetsarbetet. att interna dokument och information ska vara tillgängliga och uppdaterade på både svenska och engelska. att Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet ska aktivt uppmuntra internationella studenter att engagera sig i Samhällsvetarkåren vid Lunds universitets beslutande organ såväl som i de sociala aktiviteter som arrangeras av Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet. 13

14 att Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet ska uppmuntra alla internationella studenter, inklusive utbytesstudenter, att delta i utvärderingar av sin utbildning (kursutvärderingar, studentbarometrar och så vidare). att möten på kåren ska hållas på engelska om inte alla närvarande ledamöter förstår svenska. att Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet ska sträva efter att förstå och motarbeta akademiska, sociala och logistiska svårigheter som är specifika för internationella studenter. 14

15 3 Utbildningen 3.1 Rekrytering Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att studera oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder samt socioekonomisk bakgrund. Idag är majoriteten av dem som studerar vid Sveriges högskolor barn till akademiker av svenskt ursprung medan personer med arbetar- och invandrarbakgrund är kraftigt underrepresenterade. Detta tyder på att det sker en systematisk snedrekrytering till universitet och högskolor som varken är till gagn för den enskilde studenten eller för samhället i stort. De värderingar som råder vid universitet och högskolor präglar oss och bidrar till skapandet av vår framtida syn på samhället. Jämlikhet vid högskolor och universitet är därför en förutsättning för att allas lika värde ska respekteras i undervisning, forskning och det resultat som sedermera når övriga delar av samhället. En rättvise- och en demokratiaspekt går förlorad när alla inte ges samma möjligheter till högskolestudier, men även en kvalitetsaspekt som har att göra med att viktiga bidrag från hela samhället inte når forskningen som sker inom de akademiska väggarna. Lunds universitet är inget föredöme vad gäller att motverka denna snedrekrytering. Rekryteringen till universitet och högskolor bör ske i alla delar av samhället så att alla individer är medvetna om möjligheten till högre studier, att alla vet vad det innebär och att alla känner sig välkomna i den akademiska världen. Ett steg i arbetet med att åstadkomma en bredare rekrytering är att informera om högre studier i syfte att skapa intresse och uppmuntra fler än de från studievana hem till att studera vidare. Universitet måste därför aktivt söka och använda sig av olika former av informationskanaler för att nå alla delar av samhället. att en mångfald av kurser och utbildningar med olika upplägg ska finnas vid universitetet för att attrahera olika potentiella studentgrupper. att Lunds universitet producerar och sprider lättförståeligt smat fullständigt material angående behörighetskrav, urval och förväntad arbetsinsats för de kurser universitetet erbjuder. att Lunds universitet ska informera och vara representerat på gymnasier, Komvux och folkhögskolor inför anmälningsdagar samt finnas representerat på informationsdagar för övriga delar av samhället. att Lunds universitet satsar på informerande verksamhet som riktar sig speciellt till underrepresenterade grupper. att Lunds universitets informationsenhet och studerandeenhet ska åläggas ansvar för att informera om högre studier samt att kontinuerligt utvärdera sina informationsinsatser. 3.2 Antagning För att bemöta det ojämna söktrycket från studenter från år till år, är det viktigt att dimensioneringen planeringen av antalet platser per kurs är flexibel. Det ska inte vara omöjligt att ta sig in i högre utbildning bara för att man väljer att börja studera vid fel tidpunkt. Däremot är det ohållbart att anta fler studenter än universitetet har resurser för, då detta riskerar att sänka kvaliteten på utbildningen och leda till en ohållbar arbetsmiljö för universitetets anställda. Antagningen till universitetet ska inte premiera nyutexaminerade gymnasieelever genom ett komplext antagningssystem. Utbildning är en rättighet för alla och därför måste arbetslivserfarenhet, högskoleprovet och andra faktorer vara av betydelse för möjligheten att bli antagen. Att nationella urvalsprov är avgiftsbelagda kan skapa hinder för mindre bemedlade personer att försöka nå behörighet till högskolan och alla typer av urvalsprov bör därför vara 15

16 avgiftsfria för den enskilde. Ett sätt att komma till rätta med den rådande snedrekryteringen är att tillämpa positiv särbehandling vid antagningen. Positiv särbehandling syftar i det fallet till att främja en jämnare fördelning av utbildningsplatserna mellan olika grupper i samhället genom att underrepresenterade grupper ges företräde vid lika meriter. Ett annat tillvägagångssätt är kvotering. Med kvotering menas att utbildningsplatserna fördelas jämt mellan olika grupper. Kvoteringen kan göras i förväg och då ska kvoten endast fyllas med personer från en viss grupp. Konkurrensen om platserna begränsas då till personer från den gruppen. Idag är det svårt för utländska studenter att vid antagningen få sina betyg tillgodoräknade till den svenska utbildningen för att kunna fortsätta sina studier i Sverige, vilket gör att många blir tvungna att gå om kurser de redan läst. Dessutom krävs det kunskaper i svenska för att läsa en stor del av kurserna vid universitetet. Dessa två saker är något som kan få utländska studenter att känna en tvekan inför att studera vidare i Sverige och som därmed inte främjar mobiliteten mellan länder. att Lunds universitet ska ha en flexibel dimensionering av utbildningen. att flera olika urvalsmetoder, där ingen får bli allt för dominerande ska användas vid antagning. att positiv särbehandling och kvotering av underrepresenterade grupper kan vara nödvändiga medel för att uppnå målen om mångfald och en breddad rekrytering. att nationella urvalsprov som till exempel högskoleprovet och andra lokala urvalsprov ska vara avgiftsfria. att olika meriter, såsom arbetslivserfarenhet, ska beaktas vid antagning. att Lunds universitet har ett ansvar att skapa bättre rutiner för validering av utländska meriter och betyg. att Lunds universitet ska se på forskning och utbildning som kompletterande sysslor snarare än konkurrerande verksamheter. att all utbildning ska planeras så att interaktionen mellan forskning och utbildning främjas. att studenten under sin utbildning ska komma i kontakt med de senaste forskningsrönen inom sitt område. att alla institutioner tidigt under grundutbildningen ska informera om vad forskarutbildning och doktorandtjänst innebär, hur man söker en sådan utbildning eller tjänst samt hur antagning och tillsättning går till. att alla doktorandtjänster ska utlysas nationellt. att skälen för att ge tjänsten till en viss sökande ska motiveras utförligt. att beredning och beslut om antagning ska ske i kollektiva organ där studeranderepresentation ska ingå. 3.3 Examina I avseendet examina är det viktigt att både lärare och studenter är väl införstådda med hur systemet fungerar, därför ska fullständig information alltid tillhandahållas vid början av en utbildning och ständigt finnas tillgänglig. Vi på Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet menar även att för att förenkla för studenter och ge de bästa möjligheterna efter uthämtade examina bör dessa alltid vara gångbara och likvärdiga med internationell standard. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser att studenten för att få en kandidatexamen ska ha läst minst 90 högskolepoäng inom ett ämne eller 120 högskolepoäng inom ett kunskapsområde samt ha skrivit ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng. att de huvudsakliga examensnivåerna skall vara kandidat-, masters-, och doktorsexamen 16

17 att Lunds universitet skall ha examina som är gångbara och likbördiga med den internationella standarden. Inom detta ingår att alla studenter bör ha möjlighet att få internationellt gångbara betyg. att det alltid ska finnas möjligheter att bygga på en magisterexamen till en masterexamen att lärandemålen ska ha tydliga krav på progression för varje höjd utbildningsnivå. att ett självständigt arbete om 30 högskolepoäng ska krävas för mastersexamen. att forskarutbildningen även fortsättningsvis ska vara fyraårig och att doktorander därmed ska antas med fyra års garanterad finansiering. 3.4 Kurs- och utbildningsplaner Våra argument i denna punkt bygger på vikten av kurs- och utbildningsplaner som studentens enda egentliga juridiska kontrakt med universitetet. Det är därför oerhört viktigt att kurs- och utbildningsplanerna är välformulerade och innehåller tydlig information om mål och mening och så vidare. I studentens utbildning är dessa dokument den fasta punkten att återkomma till då man behöver argumentera för sin sak, påminnas om instruktioner samt styrka innehållet i sin utbildning. Därför kan vi inte nog uttrycka vikten av väl genomarbetade och genomtänkta kurs och utbildningsplaner. Litteraturlistan säger ofta mycket om kursens innehåll. Det är därför viktigt att litteraturlistan anger litteraturens omfång, titlar och författare med förnamn. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser... att kurs- och utbildningsplaner skall fungera som ett kontrakt mellan universitet och student och därför inte kunna ändras efter kursens början. att kurs- och utbildningsplanerna tydligt specificerar vad utbildningen syftar till att åstadkomma i form av vilka kunskaper och färdigheter som studenten ska tillägna sig. att kurs- och utbildningsplaner ska vara aktuella och finnas fastställda och tillgängliga senast en månad innan sista ansökningsdatum för terminen. att kurs- och utbildningsplaner ska innehålla samtliga punkter som anges i högskoleförordningen och riktlinjerna för relationen mellan Lunds universitet och Lunds universitets studenter. att kursplanerna tydligt formulerar bedömningskraven för respektive betyg. att studenten vid eventuella förändringar i ett programs innehåll eller struktur alltid ska erbjudas att fullfölja sina studier i enlighet med den utbildningsplan som gällde när studenten antogs till utbildningen. att kursplanen ska innehålla litteraturlista med angivande av sidomfång och cirkapriser, samt att sidantalet ska följa fastställda riktlinjer vid fakulteten. 3.5 Introduktion till universitetet För att universitetet skall lyckas med sitt mål att rekrytera en heterogen studentgrupp med olika bakgrunder bör introduktionen till det akademiska livet ge en god kunskap om universitetet och dess verkningssätt. Att tydligt informera om de akademiska förutsättningarna som studenten förväntas tillgodogöra sig gör förhoppningsvis att intåget i denna värld blir lite mer begripligt. Av största vikt är även att Lunds universitet tydligt visar vilken hjälp som finns för att klara av sina studier. Den akademiska världen är för många överväldigande vid första anblick och detta bör man vara medveten om samt handla kring. För att utveckla den tvärvetenskapliga ingången men 17

18 också för att underlätta inträdet på universitetet för personer från studieovana hem och därigenom motarbeta den sociala snedrekryteringen, bör universitetet erbjuda en tvärvetenskaplig förberedelsekurs till alla nya studenter. att Lunds universitet ska ge en introduktionsdag där det informeras om studieteknik, studentens rättigheter, praktik- och utbytesmöjligheter, akademiskt språk och skrivande samt de stödfunktioner som universitetet erbjuder. Detta kan med fördel arrangeras i samarbete med studentkåren. att Lunds universitet ska erbjuda en tvärvetenskaplig förberedelsekurs till alla nya studenter. 3.6 Samordning, valfrihet och flexibilitet Många av programmen och kurserna vid Lunds universitet är planerade i en tvärvetenskaplig anda. Detta är något som bör uppmuntras för att stärka samhällsvetares gruppidentitet och sin förståelse för de teoretiska grunderna. Samtidigt måste formerna för utbildningen vara flexibla, och utbudet av sommarkurser bör stärkas för att underlätta en nedkortning av studentens studietid samt möjliggöra försörjning och studiemedel hela året runt. Livslångt lärande syftar till både formell utbildning i form av studier eller annat kunskapsinhämtande som ska värnas och fortlöpa under hela livets gång, men det syftar även på informell utbildning som sker i vardagen, på arbetsplatsen och i andra sammanhang. Så som kurser och program är utformade i dagsläget på universitetet brister det i utrymme för livslångt lärande. Distans- och nätbaserade kurser kan oftast anses vara ett alternativ sätt att studera på andra villkor på universitet, men dessa är uppbyggda på premissen att studenten på vissa kurser kan behöva närvara på vissa moment. Förändringar inom distanskurser och nätbaserade kurser måste ske så att alla har samma förutsättningar till att genomgå dem. Utbildning ska vara givande och tillgängligt. Universitetet måste ta sitt ansvar och erbjuda olika former av kurser, såsom kvällskurser och deltid- respektive kvartsfartskurser, så att en större del av samhället kan ta del av den högre utbildningen i livets olika faser. att Lunds universitet ska erbjuda ett brett utbud av fristående kurser i syfte att tillgängliggöra studentens möjligheter att skaffa sig en egen utbildningsprofil eller spetskompetens. att kurser som är relevanta eller ingår i programmen skall ges även som sommarkurser och distanskurser. att alla studenter ska ges tydlig information och lättillgänglig hjälp med att planera och knyta ihop personliga utbildningsprofiler och examina. att Lunds universitet genom ökad samordning inom och mellan områden ska verka för att studenter lättare ska kunna byta studieinriktning utan att behöva lära om kunskaper och färdigheter de redan tillgodogjort sig. att kurser och program på avancerad nivå vid Lunds universitet ska vara öppna för studenter med olika inriktning på sina grundexamina för att möjliggöra byten av studieinriktning mellan utbildningsnivåerna. att den tvärvetenskapliga samordningen ökas genom tydligare beskrivningar av vilka teorier som kommer att läras ut samt vad som möjligtvis överlappar med tidigare lästa kurser. 18

19 att Lunds universitet uppmuntrar och skapar forum för samarbeten och dialog mellan program och kurser inom fakulteten. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser att distansutbildning, kvällskurser, sommarkurser och utbildning på halv- eller kvartsfart är bra metoder för att ge fler möjligheten att läsa vidare samt för att tillgängliggöra Lunds universitet för en mer heterogen studentgrupp i olika livssituationer. 3.7 Arbetslivsanknytning På en allt hårdare arbetsmarknad är det ett krav även för högskoleutbildade att kunna visa upp viss arbetslivserfarenhet inom ämnet. Om universitetet bistår med detta skulle det kunna minimera övergångstiden mellan utbildning och kvalificerat arbete. Enligt resultaten i senaste studentbarometern framkom det att program med praktik skattas högre än program utan. Därför kan man inte nog understryka vikten av mentorskapsprogram, praktikperioder och möjligheter till uppsatsskrivande vid externa organisationer. Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet anser... att det är Lunds universitets skyldighet att se till att det finns arbetslivsanknytning i utbildningen. att arbetslivsanknytning i utbildningen aldrig får inkräkta på Lunds universitets integritet och leda till en ökad kommersialisering. att Lunds universitet ska ge möjlighet till studiemedelsberättigad praktikperiod för samtliga studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten. att Lunds universitet informera studenter om möjlighet till praktik och möjlighet att skriva uppsats i samarbete med extern organisation. att all utbildning ska vara både forskar- och arbetslivsförberedande och planeras så att interaktionen mellan utbildningen, forskningen och arbetslivet främjas. att Lunds universitet i undervisningen ska planera in och ge utrymme för studiebesök, exkursioner och gästföreläsningar. att handledning från såväl Lunds universitet som praktikanordnare ska tillhandahållas under praktik. att Lunds universitet, för att säkerställa och bibehålla goda relationer med alumni samt underlätta arbetslivsanknytningen, ska följa upp vad studenterna har för sysselsättning efter examen och att detta kontinuerligt skall redovisas. att Lunds universitet förmedlar vilka kompetenser som studenten tillägnar sig inom utbildningen. Detta är oerhört viktigt för att stärka självförtroendet och gruppkänslan inom fakulteten. 3.8 Undervisningen Vi hoppas att Lunds universitet och fakulteten ska inse vikten av undervisning inom utbildningarna och öka antalet undervisningstimmar inom de samhällsvetenskapliga utbildningarna övergripande. Att bedriva 30 timmar självstudier i veckan är inte rimliga förutsättningar för en lyckad studietid. För att sätta en hög motivationsnivå och sända signaler där universitetet visar att man tar sina studenter på allvar måste det finnas tillräckligt med tid för undervisning och kontakt med läraren. Det är även viktigt att undervisningsformerna varieras för att alla studenter med sina olika lärostilar ska kunna tillägna sig en utbildning. Valet av undervisningsform har stor inverkan på studentens studiemotivation, studentens lärande och i 19

20 slutändan på de kunskaper som studenten förvärvar. Utgångspunkt för valet av undervisningsform ska alltid vara kursplanens lärande mål. Beroende på vilka typer av kunskaper som studenten ska tillägna sig, måste undervisningsformerna anpassas därefter. att lärarledd tid på en heltidsutbildning skall uppgå till 20 timmar per vecka. att valet av undervisningsform skall vara varierande för att tillgodose en heterogen studentpopulation där olika lärostilar uppmärksammas. att valet av undervisningsform ska styras av kursplanens lärande mål. att undervisningen skall föras på ett sätt som tillgängliggör studier för en mångfald av studenter. att studenten vid rimliga skäl (begravning, studentrepresentant i institutionsstyrelser etc.) ska ha möjlighet att frånvara vid obligatoriska moment med rätt att komplettera detta vid annat tillfälle. att alla studenter oavsett bakgrund ska ha möjlighet att komma till tals i undervisningen. att obligatoriska moment i undervisningen ska vara motiverade. 3.9 Uppsats och handledning Uppsatserna är eldprovet i ens utbildning, studentens kanske viktigaste konkurrensmöjlighet inför inträdet på arbetsmarknaden. Därför bör bästa möjliga förutsättningar ges i samband med uppsatsskrivandet. Den information som ges måste vara tydlig och konkret från universitetets sida så att studenten vet vad som förväntas och vilka förutsättningar som finns. Studenten befinner sig under genomförandet av uppsatsen i en stark beroendeställning gentemot handledaren, samtidigt har handledningens kvalitet avgör-ande inverkan på uppsatsens kvalitet. Det är därför viktigt att hand-ledaren har så väl de kunskaper och kompetenser som behövs för att handleda en viss uppsats, som att tid och möjlighet att faktiskt göra det. För att stärka studentens ställning och garantera tillgången på god handledning är det viktigt att studenten dels får rätt handledare för sitt ämne och dels har möjlighet att byta handledare utan att detta inverkar menligt på vare sig tillgång till handledning eller bedömningen av uppsatsen. För att öka kontakten med det omgivande samhället, och för att möjliggöra andra perspektiv än de på institutionen förhärskande, är det viktigt att studenter ges möjlighet att skriva sina självständiga arbeten vid företag eller andra organisationer. att Lunds universitet uppmärksammar vikten av uppsatsskrivandet och därför ger varje student möjlighet att skriva uppsats enskilt om så önskas. att studenten vid kursstart ska få skriftliga instruktioner om bedömningskriterier, regelverk för uppsatsskrivande, hur uppsatsen ska skrivas och hur opponeringen ska genomföras. att institutionen ska redovisa vilka krav som studenten kan ställa på sin handledare och hur många timmars handledning man är berättigad till. Handledaren ska i största möjliga mån vara den på institutionen lämpligaste personen. att i de fall där uppsatsen skrivs i grupp ska finnas tydliga riktlinjer för hur bedömningen av den enskildas presentation görs. att uppsatshandledare under den termin som uppsatsen påbörjas måste vara fysiskt anträffbar vid minst tre spridda tillfällen om inte annan överenskommelse gjorts med studenten. 20