BÄTTRE EXEGETIK ELLER FÖRSVAR AV DEN EGNA TROSPOSITIONEN?

Transkript

1 Universitetet i Linköping Institutionen för Tema Avd. för religionsvetenskap BÄTTRE EXEGETIK ELLER FÖRSVAR AV DEN EGNA TROSPOSITIONEN? En undersökning av I. Howard Marshalls evangelikala kritik mot den moderna bibelvetenskapen. Ulf Jämterud C-uppsats, Re 3, ht 1995 Handledare: Edgar Almén

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING INLEDNING MATERIALET SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD DEN GÄNGSE BILDEN AV EVANGELIKAL TEOLOGI MARSHALLS KRITIK MOT DEN MODERNA BIBELVETENSKAPEN NÅGRA TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Forskningshistorisk tillbakablick Evangelierna som historiskt källmaterial Historieforskningens problematik Om tro och det övernaturliga Den historiske Jesus eller trons Kristus? ANALYS OCH KRITIK AV BIBELVETENSKAPEN Evangeliernas ursprung och karaktär Evangeliernas formhistoria Evangeliernas traditionshistoria DEN HISTORISKE JESUS Historikerns bild av Jesus - the historical Jesus Trons bild av Jesus - the historic Jesus TOLKNINGSLINJE ETT: MOT EN SÄKRARE EXEGES UTGÅNGSPUNKT TOLKNINGEN Vidareutveckling av bibelvetenskapen genom att peka på obeaktade fakta Vidareutveckling av bibelvetenskapen genom avslöjande av antaganden SAMMANFATTNING TOLKNINGSLINJE TVÅ: HIT MEN INTE LÄNGRE! UTGÅNGSPUNKT MARSHALLS TEOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER Bibelsynen som utgångspunkt Marshalls kristen -begrepp som utgångspunkt Marshalls syn på evangelium/historia som utgångspunkt TOLKNING Marshalls ansatser Ladds och Morris ansatser Slutsatser SAMMANFATTNING DISKUSSION OCH AVSLUTNING...38 LITTERATURFÖRTECKNING

4 4

5 1. INLEDNING 1.1 Inledning Den moderna bibelvetenskapen har alltsedan dess framväxt under 1800-talet inriktats på att nå en allt säkrare kunskap om evangeliernas tillkomst. Många kristna har upplevt detta som ett hot mot tron på evangeliernas egna utsagor. Kristna som i enlighet med sin tro och tradition har tagit för givet att man kan lita på det som står i evangelierna om Jesu liv och gärning har i många fall upplevt hur hela denna tro har skakats i sina grundvalar inför utmaningen från den moderna bibelvetenskapen. Inte minst har ett flertal kristna teologistuderande upplevt en stark konflikt när de har konfronterats med ett religionsvetenskapligt och historiskt-kritiskt synsätt på bibeltexterna. Fler än en troende student har kapitulerat inför denna konfrontation och upplevt att de berövats sin barnatro. Samtidigt har åtskilliga studenter erfarit en mognad och utveckling när de har fått en förståelse för evangeliernas komplicerade tillkomstprocess, och när de fått verktyg för att integrera sin tro med nutida vetenskap. Det finns ett behov inom den teologiska undervisningen på högskolor och universitet att lyfta fram att det finns kvalificerade bibelforskare och teologer som har ifrågasatt och bearbetat det som brukar framställas som allmänt vedertaget. Man nämner inte ofta att det till exempel finns evangelikala bibelforskare som grundligt har satt sig in i de historiska och vetenskapliga problem som föreligger vid studiet av bibeltexter och som har försökt att dra slutsatser utifrån detta, men kommit till andra slutsatser än det som brukar framställas som allmänt vedertaget. 1 Denna uppsats handlar om ett sådant försök. 1.2 Materialet Materialet som ligger till grund för min undersökning utgörs av några böcker som är skrivna av evangelikala teologer. Urvalet har gjorts efter tips av och i samråd med Mikael Tellbe, lärare i exegetik på Örebromissionens teologiska högskola i Örebro, med Russ Pepin, pastor i Aneby, samt i samråd med min handledare Edgar Almén. Huvudboken heter I believe in the Historical Jesus, och är skriven av I. Howard Marshall. Marshall är professor i Nya Testamentets exegetik vid universitetet i Aberdeen och har skrivit ett 15-tal böcker, de flesta inom nytestamentlig teologi och exegetik. I believe in the Historical Jesus är en kritisk analys av den moderna bibelvetenskapen, och Marshall försöker i boken visa att bibelforskningen i mycket hög grad bygger på antaganden som inte alltid är så övertygande. Marshall går mycket grundligt igenom problematiken med det historiska studiet, och visar på alternativa tolkningsmöjligheter när det gäller formkritik och traditionskritik. Som boktiteln antyder så koncentrerar Marshall studiet till frågan om evangelierna som källor till kunskap om den historiske Jesus. 1 Även om det någon gång nämns att det finns andra synsätt än det historiskt-kritiska så avfärdas dessa inte sällan som fundamentalistiska ; t ex skriver Anders Jeffner att alla universitetsteologer utom vissa amerikanska fundamentalistiska skolor hör till den grupp som accepterar den historiskt-kritiska bibelforskningens resultat, och att dessa är de enda som brukar tas på allvar i dogmatikläroböcker. Jeffner, 72. 5

6 Vidare har jag använt mig av några andra böcker för att kunna få en bredare inblick i den evangelikala kritiken mot den moderna bibelvetenskapen, främst för att försöka identifiera Marshalls motiv bakom kritiken. Här följer en kort presentation av dessa böcker. Essentials: A liberal-evangelical dialogue är en slags dialog eller debatt mellan den anglikanska prästen och teologen David L. Edwards som karaktäriserar sig själv som liberal, och den evangelikala teologen och ledaren John Stott. Edwards har läst och kritiskt analyserat de över tjugo böcker som Stott har skrivit, och sedan har Stott fått svara på Edwards synpunkter och kritik. Resultatet är en intressant bok där det tydligt framgår på vilka punkter liberaler och evangelikaler skiljer sig åt när det gäller olika teologiska frågor, men också var det finns gemensamma förhållningssätt. Historical Criticism of the Bible av den tyska teologen Eta Linnemann är en mycket kritisk uppgörelse med hela den moderna bibelvetenskapen. Författaren var själv grundligt skolad i disciplinen - hon studerade för bl a Bultmann, Gogarten och Ebeling - och hade en professur i teologi vid universitetet i Braunschweig, samt en hedersprofessur i Nya Testamentet vid Marburguniversitetet. Men sedan Linnemann blivit frälst så har hon helt tagit avstånd från sin bakgrund och förkastar numera den universitetsteologi hon förut var verksam inom. Linnemann räknar sig numera som evangelikal, och är verksam som missionär i Indonesien. Jag tror på Jesu uppståndelse av George E. Ladd är en bok som bemöter olika forskares tolkningar av uppståndelsetron vilka Ladd ser som bortförklaringar. Ladd redogör också för uppkomsten av den kristna tron och analyserar NT:s vittnesbörd om Jesu uppståndelse. Ladd visar också hur viktig tron på uppståndelsen som ett historiskt faktum är för en helhetssyn på den bibliska uppenbarelsen. George Ladd är professor emeritus i Nya Testamentets teologi och exegetik vid Fuller Theological Seminary i California. Ladd tillhör den evangelikala rörelsen. Jag tror på uppenbarelsen av Leon Morris är en bok som behandlar frågan om det finns en gudomlig uppenbarelse i Bibeln, eller om Bibeln enbart är mänskliga ord. Författaren hävdar bestämt att Gud har uppenbarat sig genom Bibeln, och att man därför inte kan betrakta den eller studera den enbart som varje annan bok från antiken. Leon Morris är nytestamentlig forskare från Australien, och även han är evangelikal. Är Bibeln trovärdig? av I. Howard Marshall behandlar vilka frågeställningar man har att brottas med när man vill tränga in i frågan om bibelsynen. Marshall strävar efter att så sakligt som möjligt redovisa de vanliga och aktuella lösningar som förekommer när det t ex gäller frågan om Bibelns inspiration, tillförlitlighet och auktoritet, samt problem vid det historiska studiet och tolkningen av olika bibeltexter. Marshall redogör utförligt för sina egna ställningstaganden i boken. Förutom de böcker jag nu har nämnt så har jag använt en del annan litteratur av olika karaktär. Böckerna har inte varit föremål för ett lika grundligt studium som de ovan nämnda, men de har ändå givit värdefull och viktig information, bidragit med kontrastmaterial och alternativa tolkningar. Dessa böcker kommer att presenteras efter hand i den löpande texten. 6

7 1.3 Syfte, frågeställningar och metod Syftet med denna uppsats är att undersöka evangelikal kritik mot den moderna bibelvetenskapen, och för att uppfylla detta syfte har jag valt ut en huvudbok som blir föremål för en grundlig undersökning, nämligen I believe in the Historical Jesus (hädanefter kallad I believe ) av I. Howard Marshall, vilket nämndes ovan. Min uppgift har varit att försöka redovisa tankegången i Marshalls bok. För att göra detta har jag helt enkelt studerat boken, gått igenom argumentationslinjerna och försökt sammanfatta Marshalls kritik. Detta redovisar jag under kapitlet 2. Boken är mycket utförlig, men jag har avsiktligt försökt att skriva så kortfattat som möjligt och bara ta med de viktigaste resonemangen. För att sedan analysera Marshalls bok djupare har jag följt två olika tolkningslinjer. Den första tolkningslinjen går ut på att se Marshalls kritik som ett försök att skapa en bättre och säkrare bibelvetenskap, en säkrare exeges. Genom att avslöja tankeförutsättningar, antaganden och hermeneutiska cirklar inom bibelvetenskapen kan man förhoppningsvis nå fram till en säkrare vetenskap. All vetenskap måste ju vara öppen för självkritik och vara beredd att ifrågasätta och pröva sina metoder, sina antaganden och sina teorier, om man vill se några framsteg. Det är inte möjligt i denna uppsats att göra någon längre genomgång av detta ämne, utan det kommer närmast att bli ett skissartat försök att tolka Marshalls bok utifrån denna linje. Resultatet redovisas under kapitel 3. Den andra tolkningslinjen går ut på att se Marshalls kritik som ett försök att avväpna argumenten mot den evangelikala bibelsynen, alltså ett slags försvar för den bibeltro som är kännetecknande för evangelikala kristna. Min uppgift i den här avdelningen är också att försöka analysera var Marshall sätter gränserna för hur långt han är villig att följa vetenskapen och den historiskt-kritiska bibelforskningen. Han accepterar en hel del av disciplinens teorier och antaganden, men långt ifrån alla. Var drar han gränserna? Hur motiverar han dessa gränsdragningar? Då Marshall inte själv talar så mycket om vilken bibelsyn han företräder har jag använt annan evangelikal litteratur, skriven av George Ladd och Leon Morris, vilka står i samma eller liknande kristen tradition som Marshall själv. Dessa böcker presenterades ovan. Dessutom har jag tagit del av ytterligare några böcker som Marshall har skrivit, för att på så sätt få en tydligare bild av vilken bibelsyn han företräder, för att lättare kunna avslöja hans motiv bakom kritiken. Resultatet av denna tolkning redovisas i kapitel 4. Slutligen kommer jag i kapitel 5 att väga de två tolkningslinjerna mot varandra och se huruvida det går att svara på frågan som angivits i uppsatsens titel; nämligen om Marshall i första hand strävar mot en bättre vetenskap eller om han helt enkelt är ute efter att försvara sin egen uppfattning. I detta kapitel kommer jag också att diskutera kring frågor som min undersökning väcker, och jag kommer också att sammanfatta några viktiga slutsatser man kan dra av undersökningen. 7

8 1.4 Den gängse bilden av evangelikal teologi Eftersom den litteratur jag använder till stor del är skriven i polemik mot vad man utifrån ett evangelikalt perspektiv uppfattar som modernistisk eller liberal teologi, kommer jag här att försöka beskriva evangelikalernas egen begreppsapparat, dvs definitioner och begrepp som evangelikaler själva använder för att beskriva hur de ser på sig själva och dem de ser som avvikande. Jag kommer här att förklara en del termer och begrepp som jag använder mig av i uppsatsen eller som är viktiga för att få en helhetsbild av evangelikal teologi, och jag gör det till stor del utifrån ett amerikanskt evangelikalt uppslagsverk; Evangelical Dictionary of Theology. Jag har också använt artikeln Modernistisk teologi som är skriven av Per-Axel Sverker och Göran Janzon, (båda är lärare på Örebromissionens teologiska högskola i Örebro) och som finns publicerad i boken Vad ska man tro egentligen? för att få en uppfattning om hur evangelikaler ser på det de kallar modernistisk eller liberal teologi. Förutom detta har jag även använt uppgifter ur några andra källor. Bibelsyn. När evangelikaler talar om bibelsyn menar de i allmänhet hur man uppfattar Bibelns helhetskaraktär, och det gäller i första hand tre aspekter; Bibelns inspiration, Bibelns tillförlitlighet samt Bibelns auktoritet. Med Bibelns inspiration avses en tro på att Guds Ande har inspirerat Bibelns olika författare, och man menar att Bibeln själv ger uttryck för detta (vanligtvis refererar man till 2 Tim.3:16; Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, men också till en rad andra bibelställen). 2 Man refererar också till Jesus, vars höga tankar om Skriften sägs befästa inspirationstanken (t ex Matt.5:17-18; Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Sannerligen, innan himlen och jorden förgår, skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. ). 3 Eftersom Bibeln är inspirerad och ingiven av Gud är den Guds Ord i betydelsen att den är ett gudomligt uttryck för Guds uppenbarelse, och inspirationen ska inte förstås som en diktamen (strikt verbalinspiration) utan att den Helige Ande ledde, hjälpte och samarbetade med de olika författarna i deras val av ord och meningar. 4 Detta medföljer också att man ser på hela Bibeln som en enhet med ett enhetligt budskap, och att man kan harmonisera de olika bibelböckerna. 5 Evangelikalerna menar att denna syn på hela Bibeln som Guds skrivna Ord var allmänt accepterad inom den kristna traditionen ända fram till de moderna kritiska teorierna under det förra århundradet, och att även reformatorerna anslöt sig till denna bibelsyn. 6 Av Bibelns inspiration följer dess tillförlitlighet, dvs evangelikaler menar att eftersom Bibeln är inspirerad och ingiven av Gud så är den tillförlitlig, eftersom Gud är sanning och inte kan ljuga. 7 Här kommer frågan om Bibelns eventuella ofelbarhet och felfrihet in. James I. Packer, professor i historisk och systematisk teologi vid Regent College i Vancouver, har skrivit en bok vari han bl a visar att det huvudsakligen finns två synsätt på ofelbarheten hos evangelikaler. Det ena synsättet hävdar Bibelns fullständiga ofelbarhet och felfrihet i allt den uttalar sig om, såsom Guds handlande i skapelsen, världshistoriska 2 Elwell (red.), ibid, ibid, ibid, 138f, 142f. 6 ibid, ibid, 139f, 142f. 8

9 händelser, Bibelns gudomliga inspiration och Guds handlande genom Jesus. 8 Det andra synsättet begränsar ofelbarheten till att gälla Bibelns undervisning om Gud och om frälsningen genom Jesus, och fäster sig alltså inte vid historiska eller vetenskapliga detaljer. 9 John Stott belyser också dessa två synsätt i Essentials, och skriver att man brukar kalla det senare synsättet för partiell eller begränsad ofelbarhet ( limited inerrancy ) för att skilja det från det förra sättet som föreskriver fullständig ofelbarhet ( inerrancy ). 10 Merparten av evangelikalerna verkar inta den första av dessa båda ståndpunkter, dvs att de uppfattar Bibeln som fullständigt ofelbar, vilket tydligt uttrycks i Evangelical Dictionary of Theology. Här förklarar man ofelbarheten på detta sätt: När alla fakta blir kända kommer de att visa att Bibeln - i sina originalmanuskript och rätt tolkad - är fullständigt sann och aldrig falsk, i allt den påstår. 11 Man för alltså in två kriterier för ofelbarheten, nämligen att den endast gäller Bibelns originalmanuskript, vilka ju inte finns bevarade, samt att Bibeln måste tolkas rätt för att kunna räknas som ofelbar. Man påpekar också att det är omöjligt att påvisa ofelbarheten i nuläget, eftersom vår kunskap är begränsad. 12 Stott påpekar i sammanhanget att förbehållen i sina originalmanuskript och rätt tolkad manar till en stark betoning av studium av Bibeln, både i form av textkritik (för att komma fram till den mest tillförlitliga texten), och i form av hermeneutik (för att rätt kunna uttolka Bibeln). 13 Evangelikalerna hävdar att Bibeln själv befäster sin tillförlitlighet, genom att Bibeln sägs vara Guds ord; ofelbarheten följer av inspirationen. 14 Man hävdar också att synen på Bibeln som ofelbar har varit en del av kyrkans traditionella lära genom hela kyrkohistorien, och den synen kan bekräftas både hos Augustinus, hos Luther och hos Calvin. 15 Av Bibelns inspiration och ofelbarhet följer auktoriteten; eftersom Bibeln är Guds inspirerade och tillförlitliga ord så har den auktoritet för den enskilde kristne och för kyrkans tro och praxis menar man. 16 Man hävdar att Bibeln själv talar mycket tydligt om detta, men ytterst sett har Bibeln auktoritet därför att det är Gud själv som talar. 17 Enligt evangelikalernas uppfattning är Bibelns syfte att föra människor till tro och frälsning genom Jesus Kristus, och det är Bibelns funktion som ges mest betydelse. 18 De menar att man även i denna aspekt har stöd av traditionen, och lutar sig här främst tillbaks på reformatorerna. De menar att Bibelns auktoritet hänger samman med dess syfte och funktion, och att Bibeln blir auktoritativ genom den Helige Andes verk i den enskilda människan. 19 Naturligtvis finns det många varianter av bibelsyn hos evangelikaler, men detta kan ändå sägas utgöra några huvuddrag i evangelikal bibelsyn. Evangelikal bibelforskning använder sig av historisk metod men utifrån förutsättningar som står i överensstämmelse med Bibelns egenart. Eftersom Bibeln är en historisk skrift studerar vi den historiskt. Eftersom den samtidigt är uppenbarelse studerar vi den med vördnad och lydnad Packer, 48f 9 ibid, Edwards & Stott, 100f. 11 Elwell (red.), 142. Översättningen från engelska är här 9