Räddningstjänsten Väst Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

Transkript

1 Antagen av direktionen Räddningstjänsten Väst Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Den enskildes respektive kommunernas skyldigheter 3 2. Vad är problemet? - en övergripande beskrivning av riskerna Övergripande riskbild Varberg Övergripande riskbild Falkenberg 4 3. Inriktning och mål Ägardirektiv Inriktning 5 4. Räddningstjänst Räddningstjänstens ledning Räddningstjänstens förmåga Alarmering och varning till allmänheten Samverkan Hamnar och dess gränser Förmåga under höjd beredskap 8 5. Förebyggande verksamhet Brandförebyggande 8 6. Styrning, uppföljning och utvärdering Hur styrs skyddet mot oönskade händelser? Uppdragsdialogen Uppföljning Utvärdering Referenser 13 Bilaga 1 Definitioner 14 Bilaga 2 Räddningstjänsten Västs förmåga förväntningar på kommuninvånarna 15 Bilaga 3 Ansvarsfördelning 16 2

3 1. Inledning Detta handlingsprogram beskriver Varbergs och Falkenbergs övergripande arbete inom området skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet är ett övergripande styrdokument för Räddningstjänsten Väst. Enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska varje kommun ha ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska omfatta så väl kommunernas förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (räddningstjänst) verksamheten. Varberg och Falkenberg har tagit ett bredare grepp om trygghetsområdet vilket innebär att detta är ett handlingsprogram för skydd mot oönskade händelser. Handlingsprogrammet är gällande från antagningsdatum till nästa handlingsprogram antas. 1.1 Syfte Syftet med detta handlingsprogram är att skapa struktur och samordning i arbetet med skydd mot oönskade händelser och därigenom öka tryggheten genom att minska antalet oönskade händelser och dess konsekvenser i såväl Falkenberg som i Varberg. Syftet är vidare att beskriva för kommuninvånaren vilket skydd som hon/han kan förvänta sig av kommunerna och vilka förväntningar kommunerna har på var och en. 1.2 Den enskildes respektive kommunernas skyldigheter Den enskildes skyldigheter I Lagen om skydd mot olyckor betonas att den enskilde fysisk eller juridisk person har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffat eller det finns en överhängande fara för en olycka, och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa. Vilka förväntningar Räddningstjänsten Väst har på dig som enskild kommuninvånare framgår i bilaga 2. Kommunernas skyldigheter Med räddningstjänst avses i detta program de räddningsinsatser som kommunen ska ansvara för enligt 1 kap 2 i Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Skyldigheten finns vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Detta ansvar gäller dock endast om det är rimligt, det vill säga om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt (exempelvis att ägaren eller den enskilde inte själv kan åtgärda det som skett). Alla dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att kommunernas ansvar ska gälla. Förutom räddningstjänst ska kommunerna bedriva förebyggande verksamhet och genomföra efterföljande åtgärder efter räddningsinsats. Kommunernas uppgift är då att utreda orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Kommunerna ska se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser. Kommunerna ska genom rådgivning, information eller på annat sätt underlätta för den enskilde för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LSO. Kommunerna ska i brandförebyggande syfte ansvara för att förbränningsanordningar samt anslutande byggnadsdelar kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Dessutom ansvarar kommunerna för att rengöring (sotning) av förbränningsanordningar och rökkanaler sker. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Kommunerna och de statliga organ som ansvarar för räddningstjänst ska se till att det finns anordningar för att larma räddningsenheterna. Utöver kommunernas lagstyrda skyldigheter inom området skydd mot olyckor så innehar Räddningstjänsten Väst ett mycket bredare uppdrag skydd mot oönskade händelser (se kap 3. Inriktning och mål). 3

4 2. Vad är problemet? - en övergripande beskrivning av riskerna 2.1 Övergripande riskbild Varberg De risker som identifierats i Varbergs kommun sträcker sig från så kallade vardagsolyckor till potentiella extraordinär händelser. (ref 1) Fallolyckor, bränder, trafikolyckor, hot om våld och vattenskador är händelser som tyvärr inträffar relativt ofta. Väderrelaterade risker innefattar allt ifrån storm/orkan, skyfall, snö- och isstorm, extrem kyla, översvämningar etcetera. Längs Viskan vid Nyebro och Veddige samt längs Lillån i Kungsäter finns viss risk för ras och skred. Även markföroreningar, ofta orsakade av tidigare verksamheter, kan utgöra en risk. Varberg har tyvärr erfarenheter från mjältbrand och det finns mer EHEC i Halland än i övriga landet. Stora mängder farligt gods transporteras genom kommunen. Motorvägen E6, länsväg 153 och riksväg 41 är utsedda som farligt godsleder. Farliga godstransporter sker även via järnväg längs Västkustbanan och Viskadalsbanan och med fartyg via T-rutten. Naturgas från Malmö/ Köpenhamn leds via huvudledning genom kommunen till Göteborg/Stenungsund. I kommunen finns det sex stycken verksamheter som är klassade som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4. Det innebär att det finns en risk att en olycka på en av dessa verksamheter kan orsaka allvarliga skador på människor och/eller miljö. 2.2 Övergripande riskbild Falkenberg Kommunens övergripande riskbild varierar något över tiden. Under 2011 (ref 2) har kommunen identifierat fyra riskområden; tekniska olycksrisker, väderrelaterade, sociala riskfaktorer och miljörisker, som har behandlats under fyra olika temadagar. De riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som presenterades i kommunens senaste risk- och sårbarhetsanalys, 2009 (ref 3), finns kvar och arbetas med kontinuerligt för att öka kunskapen och hanteringsförmågan kring dessa. Andra riskbilder för kommunen är bland andra trafikolyckor, bränder, fallolyckor, våld och hot, upplevd otrygghet, miljöolyckor, olyckor med farliga ämnen, ras och skred, drunkning, vattenskador etcetera. Kommunen har flera stora trafikleder. I väster passerar motorvägen E6 och järnvägen och mellan Falkenberg och Ullared går den relativt hårt trafikerade länsväg 154. Även länsvägarna 150 och 153 passerar genom kommunen. Att kommunen har förhållandevis många trafikolyckor beror delvis på detta. I kommunen finns det tre stycken verksamheter som är klassade som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4. Det innebär att det finns en risk att en olycka på en av dessa verksamheter kan orsaka allvarliga skador på människor och/eller miljö. Verksamheterna är Sia Glass i Slöinge, Guldfågeln i Olofsbo samt Falkenbergs terminal i Falkenbergs hamn. Verksamheterna är Ringhals, Södra Cell, Lahall, Almer oil, Getteröns flygfält samt Västkustsfilé. Hantering av farligt gods sker även i hamnen. Att Varberg är en kärnkraftskommun har på många sätt präglat kommunens riskbild och krishanteringsarbete. Översvämning i Ätran 4

5 3. Inriktning och mål 3.1 Ägardirektiv Respektive kommunfullmäktige i Varberg och Falkenberg har gemensamt beslutat om ett ägardirektiv (se kapitel 6). Syftet i ägardirektivet (ref 4) är bland annat att genom att samla det övergripande ansvaret för att förebygga och avhjälpa oönskade händelser ska det uppstå färre oönskade händelser och lägre skadekostnader i kommunerna. Tryggheten ska öka genom att främja kunskap och insikt, förebygga oönskade händelser samt hantera och begränsa konsekvenser av oönskade händelser. Vidare framgår det i ägardirektivet att kommunernas totala samordnings- och stödresurser inom ägardirektivets ram ska tillhandahållas av Räddningstjänsten Väst. Förbundet kommer att fullgöra detta. 3.2 Inriktning I ägardirektivet (ref 4) för nuvarande mandatperiod finns tre inriktingar som fungerar som övergripande mål för verksamheten. Den enskildes förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser ska öka. Antalet oönskade händelser ska minska. Responstiden ska minska. Till varje inriktning kopplas det i handlingsprogrammet en målbild och prioriterade åtgärder. Syftet med målbilden är att beskriva ett önskvärt tillstånd som ska uppnås. De prioriterade åtgärder som anges ska ligga till grund för nämnders och styrelsers egna verksamhetsplaner. Då konkretiseras arbetet ytterligare till mätbara och uppföljningsbara aktiviteter. Många av åtgärderna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rapport, Öppna jämförelser, Trygghet och Säkerhet Statistikanalysen i denna rapport ger en vägledning inom vilka området förbundet behöver jobba med för att få ett likvärdigt skydd. Statistikanalysen kommer sedan även att användas för att följa upp vilken effekt åtgärderna fått. Målbild Den enskildes förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser ska öka. Den enskilde......har goda kunskaper om vilka förväntningar som finns på kommunen inom området skydd mot oönskade händelser samt vilka förväntningar som finns på var och en.... har god kunskap och förmåga att själv kunna förebygga risken för och konsekvenserna av oönskade händelser.... har kunskap om behovet av att ge och ta emot stöd och stöttning efter allvarliga händelser och kriser.... har goda kunskaper om de hjälpåtgärder som krävs vid olycksfall och akut sjukdom.... känner sig trygg i sitt boende och tar ansvar för sin säkerhet genom att bland annat ha fungerande brandvarnare i sin bostad för att kunna upptäcka en brand i god tid, har släckutrustning för att kunna göra ett första ingripnade i väntan på räddningstjänstens ankomst och planerar för hur de ska kunna ta sig ut på ett säkert sätt vid brand. Vid varje räddningsinsats har någon påbörjat skadeavhjälpande åtgärder innan räddningstjänsten kommer till olycksplatsen. För att nå det önskvärda tillståndet, målbilden, ska åtgärder inom följande områden prioriteras: Utökad, riktad och anpassad utbildning inom området skydd mot oönskade händelser. Tillgången på information ska öka, särskilt till riskutsatta grupper. Tillsynsverksamheten och rådgivningen ska öka. Tillgängligheten och servicen till den enskilde ska öka. Räddningstjänsten Väst ska verka för att den enskilde får bättre förutsättningar för att agera (påbörja skadeavhjälpande åtgärder) vid en olycka. 5

6 Antalet oönskade händelser ska minska. Responstiderna ska minska. Målbild Det sker få antal oönskade händelser och de som trots allt uppstår genererar små konsekvenser och låga skadekostnader. Den enskilde känner sig trygg både i och utanför sitt hem. Den enskilde har god hälsa. För att nå det önskvärda tillståndet, målbilden, ska åtgärder inom följande områden prioriteras: Folkhälsoarbetet ska stärka sociala nätverk, goda livsmiljöer och ökad delaktighet. Det brotts- och drogförebyggande arbetet ska stärka förutsättningarna för ett tryggt boende, säkra närmiljöer, och en ökad social gemenskap och integration. Räddningstjänsten ska via samverkan, närhet och synlighet kunna förebygga brott samt förhindra och stoppa pågående brott. Räddningstjänstens insatsförmåga ska utvecklas och stärkas. Målbild Vid en räddningsinsats eller ett sjukvårdslarm kommer räddningstjänsten snabbt på plats och kan påbörja skadeavhjälpande åtgärder. Innan räddningstjänsten kommer på plats har den enskilde eller andra samhällsresurser påbörjat skadeavhjälpande åtgärder. För att nå det önskvärda tillståndet, målbilden, ska åtgärder inom följande områden prioriteras: Räddningstjänsten ska öka förmågan att snabbt komma fram till olycksplatsen, exemplevis med FIP (första insatsperson). Räddningstjänsten ska stödja arbetet med att utveckla smartare utlarmningsteknik i syfte att den drabbade ska kunna få snabbare och effektivare hjälp. Räddningstjänsten ska driva utvecklingen med att den enkilde eller andra samhällsresurser ska påbörja skadeanhjälpande åtgärder innan räddningstjänsten kommer på plats, så kallad IVPR (i väntan på räddningstjänst). Antalet bostadsbränder ska minska. Räddningstjänsten ska stödja kommunerna i syfte att öka förmågan att hantera allvarliga händelser och kriser. Arbetet med att förebygga självdestruktiva handlingar och suicidförsök ska stärkas. Arbete med att öka skyddet för riskutsatta grupper ska stärkas. Skadegörelsen på kommunala byggnader ska minska. Förmågan att undersöka och lära av inträffade bränder och andra olyckor ska öka. IVPR-insats 6

7 4. Räddningstjänst Med räddningstjänst menas enligt Lagen om skydd mot olyckor de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Lagen tydliggör även vilka kriterier som ska gälla för att det ska röra sig om räddningstjänst och därmed vara statens eller kommunens uppgift. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. 4.1 Räddningstjänstens ledning Räddningschefen, tillika förbundsdirektören, leder räddningstjänstens verksamhet samt är ansvarig för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad enligt LSO. Räddningschefen utser behörig personal (räddningsledare) som kan leda en räddningsinsats. 4.2 Räddningstjänstens förmåga För att kunna ingripa vid olyckor som hotar liv och hälsa, egendom och miljö finns räddningsstyrkor organiserade i Räddningstjänsten Väst. Vid normalberedskap finns räddningsstyrkor placerade i orterna Varberg, Skällinge, Tvååker, Kungsäter, Veddige, Värö, Falkenberg, Vessigebro, Ullared och Fegen. Utifrån aktuell händelse byggs resurserna upp och förmågan skapas ute på skadeplats. Räddningsstyrkornas framkomsttid till den drabbade/olycksplatsen har stor betydelse för skadeutfallet. Vid normalberedskap ska räddningstjänsten nå 85 % av alla hushållen, från larm till respons på plats, på tio minuter (ref 6). Avvikelser från normalberedskap kan ske i samband med flera räddningsinsatser, verksamhetsprioriteringar eller vid särskilda omständigheter. Räddningsinsatser inom förbundet eller vid förstärkning till annan kommun innebär att beredskapen för nya händelser minskar. Den lägst acceptabla beredskapen fastställs av räddningschefen i ett särskilt styrdokument (ref 5). Räddningstjänstens förmåga beskrivs utförligare i riktlinjen Räddningstjänstens förmåga (ref 6). Räddningstjänsten ska aktivt verka för att bedriva utvecklingsarbete och kompetenshöjande åtgärder inom området förmåga. 4.3 Alarmering och varning till allmänheten Larmcentral för Räddningstjänsten Väst är SOS Alarm. Förbundet samordnar mottagning av trygghetslarm, inbrottslarm och automatiska brandlarm till kommunsamordningscentralen i Varberg. Information eller varning till allmänheten i samband med räddningsinsatser ska vid behov tillgodoses genom räddningsledarens försorg. I delar av centralorterna Varberg och Falkenberg kan allmänhetens uppmärksamhet omgående påkallas genom användandet av signalen Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via tyfoner. Tyfonerna kan utlösas från SOS-central och från huvudbrandstationerna i Varberg och Falkenberg. I de delar av kommunerna som inte nås av ljudsignalen ska informationen och varning till allmänheten ske via radio. Räddningsledaren kan även via radio och television sända myndighetsmeddelande i form av varningsmeddelande, informationsmeddelande eller servicemeddelande. Vid avbrott eller störningar i alarmeringsfunktionen kan allmänheten larma räddningstjänsten från respektive räddningsstation. 4.4 Samverkan Gränslös samverkan Räddningstjänsten Väst har avtal med samtliga grannkommuner om gränslös räddningstjänst, vilket innebär att den drabbade kommunmedborgaren får hjälp från snabbast anländande enhet. RäddSam Halland Räddningstjänsten Väst ingår i RäddSam Halland som är ett samverkansorgan med räddningstjänsterna i kommunerna Laholm, Halmstad och Hylte. Räddsam Hallands verksamhetsidé är att genom samverkansavtal uppnå verksamhetsmässiga, ekonomiska och kvalitativa fördelar som gagnar den enskilde medborgaren. 7

8 Region Halland Enligt avtal med Region Halland utför räddningstjänsten medicinskt förstärkningslarm, IVPA - i väntan på ambulans, enligt nedan-stående: Vid situationer där SOS-operatören bedömer att räddningstjänstens insatstid blir kortare än ambulanssjukvårdens, larmas IVPA om resurser finns. Medicinskt förstärkningslarm IVPA kan också begäras direkt av ambulanspersonal. 4.5 Hamnar och dess gränser Förbundet svarar för räddningstjänsten innanför pirarna i Varberg, Bua, Träslövsläge, Videbergshamn, Falkenberg, Olofsbo, Stensjö samt Glommen. Utanför dessa gränser är det statlig räddningstjänst. 4.6 Förmåga under höjd beredskap Det rådande gynnsamma säkerhetspolitiska läget innebär att kommuner kan avvakta med planering och åtgärder för höjd beredskap under förutsättning att det finns en god förmåga i fred. Kommunernas planering inför höjd beredskap ska ske under en anpassningstid på tio år. 5. Förebyggande verksamhet Förbundet har genom ägardirektivet (ref 4) fått ett brett uppdrag där syftet är att skapa trygghet genom skydd mot oönskade händelser. Då Räddningstjänsten Väst bara har ansvar för delar av detta helhetsuppdrag ska räddningstjänsten stödja och/eller samordna övriga kommunala förvaltningar och bolag samt berörda organisationer, myndigheter med flera. Hur detta kan fungera beskrivs i kapitel 6. Vad som dock enligt LSO ska beskrivas i detta handlingsprogram är hur det brandförebyggande arbetet är ordnat och planerat. 5.1 Brandförebyggande Tillsyn Räddningstjänsten utövar tillsyn över den enskilde enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2 kap 2-4 och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) 16. Inriktningen på tillsynsverksamheten anges årligen i en tillsynsplan. Tillsynen är ordnad enligt följande: Tillsyn enligt LSO 2 kap. 2 görs över byggnader, anläggningar och verksamheter för att säkerställa ett skäligt brandskydd. Tillsyn enligt LSO 2 kap. 3 innebär kontroll av de byggnader, anläggningar och nyttjanderättshavare som omfattas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift om skriftlig redogörelse av brandskyddet (SRVFS 2003:10). Tillsyn enligt LSO 2 kap. 4 görs på de anläggningar som länsstyrelsen beslutar att verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Tillsyn enligt LBE 16 görs avseende hanteringen av brandfarliga och explosiva varor. Räddningschefen har utsett personal som utför tillsyn enligt ovan. Glommens hamn Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Förbundet utfärdar tillstånd för brandfarliga och explosiva varor enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. 8

9 Rengöring av fasta förbränningsanordningar och brandskyddskontroll Rengörningsverksamheten (sotningen) och brandskyddskontrollen bedrivs inom kommunerna på entreprenad. Räddningstjänsten Väst följer upp och ansvarar för att sotningsverksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. Räddningstjänsten Väst utfärdar även tillstånd till fastighetsägare som ansökt om att själva få utföra rengöring på sin egen fastighet alternativt låter någon annan behörig sotare utföra rengöringen på sin fastighet. (ref 7, 8, 9) Eldningsförbud Beslut om eldningsförbud och liknande åtgärder för att förebygga bränder fattas av räddningschefen enligt förordningen skydd mot olyckor (FSO) 2 kap. 7. Olycksundersökning För att tillgodogöra sig erfarenheter från olyckor vid räddningsinsatser ska så kalllade olycksundersökningar göras. Efter varje räddningsinsats skrivs en insatsrapport. Om det finns behov av en djupare undersökning genomförs en utökad olycksundersökning. Beroende på behov kan den utökade undersökningen vara mer eller mindre omfattande. Stöd till den enskilde/medborgaren Förbundet erbjuder rådgivning och genomför trygghetshöjande utbildningar och informationsinsatser till den enskilde. Genom våra utbildningar vill vi stärka den enskildes förmåga att skapa och höja tryggheten i vardagen! 9

10 6. Styrning, uppföljning och utvärdering 6.1 Hur styrs skyddet mot oönskade händelser? Arbetet med skydd mot oönskade händelser ska vara kundorienterat och utgå från kundens (den enskildes) behov. Inför varje mandatperiod ska ägarna, kommunfullmäktige i Varberg och Falkenberg, i ett ägardirektiv (1) uttrycka den politiska viljan inom området skydd mot oönskade händelser. Direktionen ska då svara med ett handlingsprogram (2) hur den politiska viljan ska konkretiseras/gestaltas. Utifrån handlingsprogrammet och de områden som förbundet har verksamhetsansvar över, enligt ägardirektivet, ska förbundsdirektören årligen ta fram en verksamhetsinriktning (3) där det beskrivs vilka åtgärder och prestationer som ska genomföras för att uppfylla den politiska styrningen/viljan. Kommuninvånarna kan utrycka sina behov inom området dels genom politiken men även direkt i en medborgardialog med Räddningstjänsten Väst. Uppdrag Kvittering - i dialog med uppdragsgivaren Ägare/kommunerna Ägardirektiv 1 Handlingsprogram Direktionen för Räddningstjänsten Väst 2 Handlingsprogram 2 Verksamhetsinriktning Förbundsdirektör 3 10

11 6.2 Uppdragsdialogen Enligt ägardirektivet ska Räddningtjänsten Väst stödja och samordna vissa områden. Varje verksamhetsår ska dessa områden behandlas i en uppdragsdialog. Nedan presenteras och visas processen i uppdragsdialogen mellan Räddningstjänsten Väst och dess ägare. Varje moment (1-6) återkommer i en cykel av ett verksamhetsår. Uppdragsdialogen inleds med en behovsanalys av vad som behöver göras för att minska antalet oönskade händelser (1). Ägarna värderar föreslagna uppdrag och lägger sedan en beställning på uppdrag (3). Beställda uppdrag genomförs av RVäst under det kommande verksamhetsåret (4). Genomförda uppdrag följs upp och utvärderas av RVäst (5). Resultaten av uppföljning och utvärdering ligger sedan till grund för nästkommande behovsanalys (1). Resultaten och effekterna av genomförda uppdrag presenteras sedan av RVäst för ägarna (6). Utifrån behovsanalysen presenterar RVäst förslag på lämpliga uppdrag för ägarna (2). RVäst Uppföljning och utvärdering av genomförda uppdrag/åtgärder (5) Behovanalys (1) RVäst/ägare Genomförande (4) Återrapportering av tidigare uppdrag (6) Presentation av behovet/lämpliga uppdrag (2) RVäst Beställning av uppdraget (3) Ägare 11

12 6.3 Uppföljning Det samlade trygghetsarbetet i kommunerna består av mål på olika nivåer. Avsikten är att målen i handlingsprogrammet ska brytas ned och konkretiseras av kommunerna och Räddningstjänsten Väst till mätbara och uppföljningsbara åtgärder och prestationer som årligen redovisas i särskilda verksamhetsplaner. Med hjälp av analys av effekten av olika åtgärder samt arbetet med lärande av olyckor kan uppföljning och utvärdering göras. I uppföljningen av Räddningstjänsten Västs verksamhetsplan ska indikatorer användas för att kunna mäta om målen är på väg att uppfyllas. Lämpliga indikatorer är bland andra SKLs (Sveriges kommuner och landsting) öppna jämförelsetal för Trygghet och säkerhet, insatsstatistik, medborgarundersökningar, folkhälsoindikatorer med mera. Resultatet av en sådan uppföljning ska årligen tillställas direktionen och medlemskommunerna. Egenkontroll av de preciserade skyldigheterna enligt lagstiftningarna LSO och LBE ska kontinuerligt genomföras och redovisas tillsammans med de viktigaste åtgärderna för att nå målen i handlingsprogrammet. Särskilda förutsättningar för Varbergs kommun I Varberg finns ett Folkhälso- och trygghetsråd som har till uppgift att ha ett nämndsoch verksamhetsövergripande fokus på frågor rörande trygghet, säkerhet och hälsa. Kopplat till rådet finns på tjänstemannanivå nätverket Trygg i Varberg. Nätverkets uppdrag är bland annat att vara samordnande resursmotor för den trygghetsfrämjande och brottsförebyggande verksamheten. Arbetet handlar bland annat om att utifrån deltagarnas arbetsområden kartlägga och analysera trygghet/ otrygghet och brottslighet i kommunen, inventera resurser, föreslå utvecklingsområden, driva på arbetet samt följa upp resultatet. Särskilda förutsättningar för Falkenbergs kommun 2011 bytte Rådet för folkhälsa och brottsförebyggande arbete namn till Rådet för Trygghet och Hälsa och fick delvis ett nytt uppdrag (ref 10). Rådets uppgift är att ha ett nämndsoch verksamhetsövergripande fokus på frågor rörande trygghet, säkerhet och hälsa. Möjlighet till att lyfta särskilda programpunkter från handlingsprogrammet in i representerade verksamhetsgrenars beslutsgångar åligger Rådets tjänstemannagruppering och därmed ytterst ledningen för Räddningstjänsten Väst. För att kunna styra inom området skydd mot oönskade händelser kan även kommunstyrelsen i samband med fastställande av kommunens budget överväga att skapa särskilda nämndsuppdrag. 6.4 Utvärdering Utifrån ägardirektivet och handlingsprogrammet ska det vart fjärde år göras en mer omfattande utvärdering av måluppfyllelsen. Utvärderingen utgår från vilken effekt/resultat som har uppnåtts samt hur detta upplevs av den enskilde. Handlingsprogrammet ska revideras varje mandatperiod. 12

13 7. Referenser Angivna dokument ligger till grund för och fungerar som bakomliggande dokument till handlingsprogrammet. Referensdokumenten är övervägande levande dokument som kommer att ändras med tiden. 1. Risk och sårbarhetsanalys, Varbergs kommun, Falkenbergs kommuns risk- och sårbarhetsanlys Falkenbergs kommuns risk- och sårbarhetsanlys Ägardirektiv till Räddningstjänsten Väst, Version 1.5, Riktlinjer för återskapande av beredskap vid pågående insatser, Räddningstjänstens förmåga, Falkenbergs kommun föreskrifter om rengöring (sotning), Varbergs kommuns föreskrifter om rengöringsfrister (sotning), Arbetsordning för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll, Direktiv till Rådet för Trygghet och Hälsa, 2011 Agneta jobbar i kommunsamordningscentralen 13

14 Bilaga 1 Definitioner BBR Boverkets byggregler, BFS 2011:26 BRÅ Den enskilde Folkhälsa Folkhälsoarbete FSO Förbundet IVPA Insatstid Brotts- och drogförebyggande Med den enskilde menas både enskilda människor och juridiska personer, exempelvis företag, föreningar med flera. Kan även benämnas kund. Betecknar det allmänna hälsotillståndet för hela eller delar av befolkningen. Målinriktade och organiserade hälsofrämjande och förebyggande insatser till samhället som helhet, till befolkningsgrupper eller enskilda individer. Folkhälso arbetet syftar till att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. Åtgärderna är inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer som främjar hälsa och på insatser för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om sambandet mellan livsvillkor och hälsa. Förordningen om skydd mot olyckor Räddningstjänsten Väst, RVäst I väntan på ambulans. Avtal med landstinget där räddningstjänsten utför medicinskt förstärkningslarm. Tid från inkommit larm tills första enheten påbörjat räddningsarbetet. LBE Lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868) LSO Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Normalberedskap Responstid Suicid Inga pågående räddningsinsatser eller behov från verksamheten. Exempel på behov kan bland annat vara utbildning, övning, olycksförebyggande arbete, akut uppkomna situationer eller särskilda omständigheter. Tiden från inkommit larm till första enheten är framme på olycksplatsen. Självmord 14

15 Bilaga 2 Räddningstjänsten Västs förväntningar på kommuninvånarna I kapitel 1.2 redovisas vilka skyldigheter du som kommuninvånare och enskild har. Utifrån dessa skyldigheter beskrivs nedan vilka förväntningar Räddningstjänsten Väst har på dig och vad du kan förvänta dig av räddningstjänsten. Förebygg olycka Ta kontakt med räddningstjänsten om du känner dig osäker på vad du kan göra för att förbättra din trygghet. Vi hjälper dig att förebygga olyckor, men det är du som har ansvaret. Vi kan bistå med utbildning, information och rådgivning. I vissa lokaler och verksamheter, exempelvis skolor, restauranger och industrier, kontrollerar vi att ägaren och nyttjanderättshavare sköter sitt brandskydd. Hjärtstillestånd Vi har defibrillator för att häva hjärtstillestånd. Det är oerhört viktigt att du eller någon annan har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår eller ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är livsavgörande! Vatten- och isolyckor Du har vattenvana och grundläggande kunskaper om bad- och båtvett och kan hantera nödsituationer på is eller vid vatten. Du förstår att undvika svaga isar. Efter olyckan Du känner till att människor som drabbats av en olycka eller kris behöver stöd. Kan du inte ge det själv så sök professionell hjälp. Räddningstjänsten Väst kan hjälpa dig på vägen. Vi följer upp alla olyckor, som föranleder räddningsinsats, för att bli bättre och lära oss mer. Vill du veta mer? Gå in på Räddningstjänsten Västs hemsida; Brand Du har en fungerande brandvarnare för att kunna upptäcka en brand i tid, släckutrustning för att kunna göra ett första ingripande i väntan på vår ankomst och har en klar bild över hur du tar dig ut på ett säkert sätt vid brand. Om brand skulle uppstå försöker du rädda och varna de som eventuellt är i fara, larmar räddningstjänsten via 112 samt försöka släcka branden. Stäng dörren till rummet som det brinner i så sprider sig branden oftast inte till andra rum innan vi är framme. Om du inte stängt dörren kan branden sprida sig till flera rum innan vi är framme vilket kan leda till stora skador. Möt upp oss och berätta om det finns personer kvar inne i byggnaden. Trafikolycka Du vet vad som behöver göras om någon blir akut sjuk eller drabbas av en olycka och tillkallar hjälp om du känner att du inte bemästrar situationen. Ring 112! Om du själv är oskadd kan du hjälpa andra skadade och utföra första hjälpen. Din insats är livsavgörande! 15

16