Undersökning bland elevråd i Kronobergs län Underlagsrapport för länsgemensam handlingsplan för barns och ungas uppväxtvillkor

Transkript

1 Undersökning bland elevråd i Kronobergs län Underlagsrapport för länsgemensam handlingsplan för barns och ungas uppväxtvillkor Maj 2014

2 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) 1 Introduktion Inom ramen för arbetet med en länsgemensam handlingsplan för barns och ungas uppväxtvillkor i Kronobergs län genomfördes vinter 2013/våren 2014 en undersökning bland länets elevråd. Syftet var att inhämta barns och ungas tankar och åsikter kopplade till den vision som slogs fast i den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Undersökningen skulle ge underlag till handlingsplanen. 2 Genomförande Utifrån visionen i den länsgemensamma folkhälsopolicyn och med hjälp av landstingets barnrättsstrateg togs 9 frågor fram. Dessa skickades ut till länets alla skolor genom kommunernas folkhälsosamordnare, som även samlade in och sammanställde materialet för sin kommun. Därefter satte Landstingets folkhälsoenheten samman denna rapport. Svaren inkom under vintern 2013/våren 2014, i lite olika form. I vissa fall besvarades frågorna av elevrådet i andra fall av hela klasser och i något fall av alla elever separat. Detta innebär att materialets omfattning skiljer sig åt mellan kommunerna, alla svar har inkluderats. Eftersom underlaget ska användas ur ett länsperspektiv har det sammanfattats. Materialet har kategoriserats och redovisas nedan fråga för fråga. Underlaget har studerats och använts i arbetet med att ta fram en länsgemensam handlingsplan för barns och ungas uppväxtvillkor i Kronoberg. 3 Resultat Nedan sammanfattas elevernas svar på varje fråga. Samtliga svar redovisas i bilaga I vilka frågor tycker ni att det är extra viktigt att vuxna lyssnar på barn och ungdomar? Intresse och engagemang Eleverna beskriver att vuxna bör lyssna på barn och unga i alla frågor men att det är extra viktigt att vuxna lyssnar när någon är ledsen, behöver tröst, råd eller inte mår bra. Det är viktigt att vuxna är intresserade och frågar vad barnen gör på fritiden och vilka kompisar de har.

3 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Inflytande Eleverna lyfter också att det är viktigt att de får vara delaktiga och har möjlighet att påverka undervisningen, miljön och maten i skolan. Det pedagogiska stödet är betydelsefullt, att läraren lyssnar och kan hjälpa när något är svårt. När det finns svårigheter Vuxna behöver särskilt lyssna när barn och unga har problem, om det förekommer mobbing, kränkningar, diskriminering, bråk eller om man inte känner sig trygg och att vuxna då vågar gripa in. Vuxna bör också vara uppmärksamma och lyssna när någon skadat sig och är sjuk. Vuxennärvaro är något som lyfts inom alla områden, rastvakter lyfter barnen som något extra viktigt. 2. Hur tycker ni att en trygg vuxen ska vara? En trygg vuxen beskrivs i positiva ordalag så som snäll, lugn, hjälpsam, bra på att lyssna, omtänksam, som någon som finns tillgänglig, någon som ser alla och är uppmärksam. Någon som ställer lagom med krav, är stabil och tar emot idéer från barnen. En trygg vuxen är också någon som är trovärdig, ärlig, tydlig, pålitlig, som kan hålla ordning, dra gränser och vara bestämd, rättvis och ansvarstagande. En trygg vuxen skäller inte, är inte hårdhänt, inte stressad eller ser ner på någon annan. 3. Vad tycker ni att det krävs för att barn och ungdomar ska känna sig trygga i skolan? Närvarande vuxna När det gäller att känna sig trygg i skolan svarar eleverna att det är viktigt att det finns närvarande vuxna. Eleverna efterfrågar rastvakter, faddrar och fler vuxna. Bra lärare och andra vuxna som de kan vända sig till, hjälpsamma vuxna. Trygghetsvandringar och bussvakter togs också upp som exempel. Elevernas relationer Relationer är viktigt för tryggheten. Att eleverna är snälla och respekterar varandra. Att inte skratta om någon är annorlunda. Att det finns en bra sammanhållning och goda vänner, att flera leker tillsammans. Att det inte förekommer mobbing, eller våld och att det inte finns obehöriga på skolan. Att vuxna uppmärksammar, ser mobbing och gör något åt det. Trygg miljö Eleverna lyfter också att en god, säker miljö och att arbetsro är viktigt för att de ska känna sig trygga. Rena toaletter, brandlarm bör finnas och skolgården ska kännas säker. Ett rum där man kan sitta i lugn och ro på rasten.

4 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) 4. Vad tycker ni är viktigt för att barn och ungdomar ska nå sina mål i skolan? Bra resurser Några elever beskriver att det är viktigt att de får veta vilka målen i skolan är och vad målsättningarna egentligen står för. Om de inte känner till eller förstår sina mål blir det naturligtvis svårt att uppnå dem. Bra och utbildade lärare, som är tydliga, som planerar väl och kan hjälpa. De beskriver att de nyanlända barnen behöver mer hjälp i skolan och att det bör finnas mer hjälp på det egna språket. Att få hjälp och stöd hemifrån är också viktigt. Pedagogik och hjälpmedel Eftersom alla lär på olika sätt och i olika takt säger eleverna att det behövs bra hjälpmedel, mer tid och extra resurspersoner för att alla ska ha möjlighet att nå sina mål. Eleverna lyfter också egenansvaret, att det är viktigt att de själva tar vara på tiden och lyssnar bra för att lära sig. Arbetsmiljön är viktig, att det är lugn och ro så att man kan koncentrera sig. 5. Vad tycker ni att det krävs för att barn och ungdomar ska ha en positiv fritid? Valfrihet Valfrihet och att det finns olika saker att välja på är viktigt för en positiv fritid. Tillgången till olika typer av aktiviteter, simhallar, sporthallar, parker, ridhus, ponnytrav och teater. Fritidsverksamheter Att det finns fritidsverksamhet och fritidsgård som är tillgängliga för alla och som har öppet alla dagar i veckan. Att det finns tillgång till läxhjälp efter skoltid. Transporter är viktigt för att man ska kunna ta sig till aktiviteter. Det är viktigt att man kan känna sig trygg när man ska gå någonstans. Det är också viktigt att det finns en balans, att man både hinner med lek och läxor. Flera lyfter att de vill ha mindre läxor eftersom de redan är så pass många timmar i skolan. Lugnt och tryggt För att få en positiv fritid ska det vara tyst och lugnt i klassrummet så de kan fokusera på undervisningen och på så sätt inte behöva sitta så länge hemma med läxor. Fungerande relationer, både bland vänner och med vuxna, lyfter också många i sina svar. Att det är lugnt i familjen, att man känner sig trygg och får stöd hemifrån. Bra levnadsvanor Eleverna beskriver att bra sömn, bra mellanmål och att det är viktigt att de får röra på sig mycket utomhus.

5 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) 6. Vad tycker ni är viktigt för barn och ungdomar när det gäller kultur? Olika aktiviteter Tillgången till olika aktiviteter, ställen och evenemang var det vanligaste som lyftes på frågan om kultur. Exempel var museum, musikskola, biograf, bibliotek, bio och konserter. Eleverna ville gärna ha fler möjligheter att provapå olika typer av kulturaktiviteter. Undersökningen visar också att skolan är viktig, att kulturutbudet i skolan kan förbättras, mer film, teater, dans och musik på skoltid. Mångfald Mångfald var också ett område som lyftes i samband med kultur. Att respektera varandras kulturer och lära sig mer om andra länder, kulturer och traditioner. Ekonomi Den ekonomiska aspekten fanns också med bland elevernas svar, att alla ska ha råd att få kultur. Möjligheten till gympa utan kostnad och att alla ska ha råd att gå på musikskolan var två exempel. Kulturen är viktig ur ett självförverkligande perspektiv, möjligheten att göra det man vill och tycker är roligt och på samma gång lära sig. Eleverna nämde också fritidsgård för yngre barn och att kommunen bör marknadsföra kulturen bättre. 7. Vad tycker ni är viktigt för barn och ungdomar när det gäller eget skapande? Egen utveckling och respekt På denna fråga lyfte eleverna främst möjligheterna till egen utveckling, att få bestämma själva och använda sin fantasi och ha roligt. Att få använda sin kreativitet, att få göra saker själv och inte att läraren tar över eller styr för mycket. Eget skapande stärker självförtroendet. Det är viktigt att man sedan får beröm och inte hånar varandra. Tillräckliga resurser För att detta ska vara möjligt krävs tid och utrymme för eget skapande i skolan. Det är också viktigt att det finns tillgång till mycket material och någon som kan hjälpa till med idéer.

6 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) 8. Vad tycker ni är viktigt för barn och ungdomar när man inte mår bra och behöver sjukvård? Tillräckligt stöd i skolan Många beskriver vikten av elevhälsovården. Att det finns en skolsköterska som är tillgänglig, gärna varje dag. Bra om det även finns skolkurator på bestämda tider. Att det finns kunnig personal och vuxna som lyssnar och hjälper till. Effektiva och tillgängliga resurser Om man inte mår bra är det viktigt att man snabbt kan få hjälp. Att det finns sjukhus, ambulans och läkare. Att det inte ska kosta pengar om man blir sjuk. Gosedjur i ambulansen ger trygghet. Hemmet Stödet hemma lyftes också. Att lärarna har tillgång till föräldrarnas telefonnummer, så att de kan komma i kontakt med dem och berätta när något har hänt. Att man kan få vara hemma när man är sjuk. 9. Vad tycker ni att ett barn eller en ungdom som har det svårt hemma, eller inte har det bra på andra sätt, ska få för hjälp? Stöd i skolan Om man har det svårt hemma eller inte mår bra säger eleverna att det viktigaste är att det finns någon vuxen att prata med, någon som lyssnar och bryr sig. En skolsköterska, kurator, lärare eller en kompis som kan hjälpa. Fritidsgården är också viktig om man har det svårt hemma. Man ska inte behöva vara i klassrummet om man är ledsen. Om man är orolig för en kompis bör det också finnas någon vuxen att prata med. Samhällsstöd Hjälp ifrån samhället är viktigt, att kunna få hjälp från socialen, möjligheten att få bo någon annanstans eller att få hjälp av psykolog eller polis om det skulle behövas. Möjligheten att ringa BRIS är bra, några tyckte att det skulle finnas mer information/reklam i skolan om BRIS eller andra ställen man kan vända sig till om man mår dåligt. Även här beskrevs det ekonomiska perspektivet, eleverna uppmärksammade att det finns barn och familjer som behöver pengar till mat och kläder.

7 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Bilagor Till Rektor xxxx Bilaga 1. Brev till rektor Hej! Just nu pågår arbetet med en handlingsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet. Handlingsplanen fokuserar på barns och ungas uppväxtvillkor. Barn och ungdomar har rätt att vara delaktiga i de beslut som tas kring dem. För att ta del av barn och ungdomars åsikter om vad som är viktigt för dem inom folkhälsomorådet vänder vi oss nu till länets alla elevråd. Vi har formulerat 9 frågor som vi gärna skulle vilja att ni vidarebefordrar till era respektive elevråd. Vi är intresserade av att elevråden diskuterar och svarar på de 9 frågorna så att vi kan få en uppfattning av vad barn och ungdomar tycker i Kronobergs län. Resultaten kommer att sammanställas och ni kommer att få återkoppling på detta som elevråden får ta del av, så att de vet hur vi förvaltar deras åsikter. Vi kommer att använda elevrådens svar som ett av underlagen i handlingsplanearbetet, vilket beräknas vara klart 2014/2015. Tacksam om ni skickar elevrådens svar till mig senast fredag den 13 december Med vänliga hälsningar Folkhälsosamordnare/xxx Kommun xxx Kontakt xxx

8 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Elevrådets hjälp att lyfta fram barns och ungdomars åsikter Alla barn och ungdomar har rätt att växa upp och utvecklas i sin egen takt, få lära sig i skolan, ha god hälsa och känna sig trygga. För att kunna ge barn och ungdomar ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att vi vuxna lyssnar på vad ni tycker och har med oss era funderingar när vi tar beslut. Vi har därför satt ihop 9 frågor som vi vill veta vad eleverna på er skola har för tankar om. Vi kommer att titta på svar från alla elevråd i Kronoberg och se vad ni barn och ungdomar tycker är viktigt. Vi väger sedan in era åsikter med vårt vuxna tänkande och kommer att berätta för er lite senare i vår vad vi har kommit fram till. Skola: Årskurser: 1. I vilka frågor tycker ni att det är extra viktigt att vuxna lyssnar på barn och ungdomar? Svar: 2. Hur tycker ni att en trygg vuxen ska vara? Svar: 3. Vad tycker ni att det krävs för att barn och ungdomar ska känna sig trygga skolan? Svar: 4. Vad tycker ni är viktigt för att barn och ungdomar ska nå sina mål i skolan? Svar: 5. Vad tycker ni att det krävs för att barn och ungdomar ska ha en positiv fritid? Svar: 6. Vad tycker ni är viktigt för barn och ungdomar när det gäller kultur? Svar: 7. Vad tycker ni är viktigt för barn och ungdomar när det gäller eget skapande? Svar: 8. Vad tycker ni är viktigt för barn och ungdomar när man inte mår bra och behöver sjukvård? Svar: 9. Vad tycker ni att ett barn eller en ungdom som har det svårt hemma, eller inte har det bra på andra sätt, ska få för hjälp? Svar: Svaren lämnas till rektorn. Tack för att ni delar med er av hur eleverna på er skola tycker i dessa frågor!

9 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Bilaga 2. Sammanställning av samtliga svar Upprepningar har lyfts bort och ersats med antal bortplockade inom parantes. 1. I vilka frågor tycker ni att det är extra viktigt att vuxna lyssnar på barn och ungdomar? Ledsen, delaktighet När man är ledsen (4) Det är viktigt att vuxna alltid lyssnar på oss (2) Nästan alltid. Alltid (1) Alla! (2) Hur vi mår (1) Regler (1) När man vill berätta något (1) När barnen behöver säga något viktigt till någon vuxen. Lyssnar på hur barn tänker. Lyssna på vad barnen vill göra. Att lyssna. Ja, dom ska lyssna på barnen. Lyssna extra när det hänt något. Vi tycker att de vuxna här på skolan lyssnar för det mesta. När vi säger vad vi tycker. När barn vill ha hjälp, tröst och råd Ny på skolan. Alltid ta alla samtal på allvar och lyssna när barnen berättar något. Alla frågor som barn ställer till vuxna. I skolan, allt är lika viktigt. Att vuxna tar oss på allvar! När man varit borta och vill berätta. Ta reda på hur det är i skolan, om man behöver hjälp. Tycka vad man vill. Frågorna som angår barnen och ungdomarna. Vad man verkligen vill göra, så man trivs med sitt liv. När barn eller ungdomar har något att förbättra av den vuxna. Så att man får säga vad man tycker om skolan. Vi är ju mycket i skolan under en vecka så det är viktigt att vi får vara med och påverka. Att regler är samma på skolan och fritids. Att vuxna har hårdare regler för de som inte sköter sig i skolan. Både på raster och under lektioner. Det hade varit bra att ha en lektion där man diskuterar igenom det tillsammans. Det är viktigt att vuxna ser oss ungdomar och frågar om något inte stämmer. Vuxna ska också våga säga till om någon/ några gör fel. När man frågar om hjälp i skolan. Vuxna behövs om någon behöver prata. Alla frågor som berör barn och ungdomar, oavsett vad. Barnen ska alltid ha en chans att säga sin åsikt. Rättvisa, när man får bestämma, inflytande vid hjälp. När vi har elevråd och vill förändra skolgården. Elevråd.

10 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Hur man mår med kompisar. Om man behöver hjälp med något. Om man har några funderingar. Allt som berör barn. Om hur man mår på skolan. Hälsorelaterade frågor. När det gäller psyket. Hur man mår, behöver hjälp. De borde inte bli sura och arga när vi inte tycker som de utan de borde lyssna på vad vi har att säga. När man behöver hjälp. Viktigt att de vuxna lyssnar varje gång men mest viktigt på allvarliga saker. Om man skolkar, vilket val som dem själva ska få ta. Vad man vill med sin framtid När man har det svårt. Vad de vill förändra. Om något hänt som man behöver diskutera. Pedagogiskt stöd Innehållet i lektionerna, särskilt idrott. Om man inte förstår och behöver hjälp. Vid genomgångar. När barn ställer frågor och inte kan. Hjälp i skolan. När barnen ska lära sig nya saker och man inte förstår och behöver få det mer förklarat för sig. Då behöver de vuxna ge råd och stöd. I skolarbetet. Att det finns tolkar på alla språk, som man kan översätta. Om man behöver hjälp i ett ämne eller inte hänger med. Det kan också vara i skolfrågor. Om vi kommer med idéer som rör vår undervisning. Att man får vara med och påverka undervisningen. Om man behöver hjälp med t.ex. Läxor, om man inte förstår något. Hur man kan få bra betyg. Om man tycker att man behöver extra hjälp om man tycker att något är svårt. Och få svårare uppgifter om man tycker att något är lätt. Vad barnen tycker om skolan. Hur det går med plugget. Olika sätt att lära sig. Om man har svårt för något i skolan. Hur man har det i skolan. Om man tycker något är jobbigt i skolan. Skolan, sport, om man har svårt med något. Om man inte fattar en uppgift. Vuxna hjälper med läxor. Problem, mobbing, konflikter, bråk, utanförskap, trygghet, trivsel Vid mobbing (8) I allvarliga frågor, t. ex mobbning. När man inte mår bra om någon är taskig eller om man blir mobbad. När någon känner sig mobbad eller kränkt och kommer och berättar för en vuxen. Kränkningar och diskriminering, frågor som rör oss ungdomar. När ett barn är ensamt eller retas så måste de vuxna hjälpa till.

11 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Om någon är dum mot en. När någon gör något dumt. Man säger till när någon är elak. Om någon retas i skolan. När någon bråkar (2) Lyssna när det är bråk och man behöver hjälp att lösa problemet. När barn har bråkat med varandra. Bråk. När det blir bråk på skolgården. Att vuxna är hjälpsamma, motverkar utanförskap och vågar att gripa in. Känsliga frågor (hur man mår, om man är ledsen, om man har det svårt hemma, missbruk). Vid konflikter (4) Lyssna när det hänt något tex en konflikt, hjälpa till att lösa dem. Vid problem (4) Vid problem och hjälpa t.ex. när man bråkat med vänner. När någon slåss. När någon har varit elak mot någon och t.ex. slagit honom/ henne. Om någon berättar att de blivit utsatta för något. Om någon gjort vapen av pinnar och stenar i skogen, och man säger till en vuxen. När man slagit sig (1) Trygghetsfrågor (3) Trivsel. Vid utanförskap (1) Om pengar. När vi vill gå ut någonstans. Förklara om det är bra att göra si eller så. När någon gömmer leksaker. När eleverna är orkeslösa och inte klarar av sina studier. När man behöver hjälp i skolan. Om man har dåligt i skolan med kompisar. Då vi behöver hjälp eller då det har hänt något. När det hänt något på skolan. Om det är bråk, om man är hungrig (hemma). Olyckor, skada, sjuk, fysisk hälsa Om man är sjuk (2) När något barn har blivit skadat och när det har skett olyckor eller om barnet har ont någonstans. Det är extra viktigt att lyssna när någon skadat sig (6) Om någon skadar sig tex på gungan att någon hjälper till då. När man slagit sig och behöver hjälp. När vi har slagit oss (4) När barn mår dåligt. När man inte mår bra. Hälsoråd. Hälsan. Rastvakter, rast skolgård, vad som behövs i skolan Saker som behövs i skolan. Rastvakter. Att man lyssnar på eleverna om att det behövs fler rastvakter på rasterna. Det känns som att det har blivit färre rastvakter allteftersom. Raster. Hur skolgården ska se ut, vad det ska finnas för saker. Både utemiljö och innemiljö samt läromedel. Hur skolgården är.

12 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Mat Det är vi som ska äta maten. Skolmaten. Matfrågor. Vad man tycker om skolmaten. Även frågor kring mat. När det är om mat. Viktigt för att vi ska må bra i skolan att maten är bra. Frågor angående skolmaten. Matråd är ett bra forum men det känns inte riktigt som att våra åsikter blir hörda. Läxa och fritid Läxor (3) Hur man har det. fritid. Eleverna tycker det är viktigt att vuxna frågar vad de gör på fritiden, vilka kompisar de träffar osv. Ej kategoriserad Vet inte (2) När bollen åker ut på vägen. Barns rättigheter. Vad betyder det? För annars hör man inte vad de säger. Man ska säga till om något gått sönder, då är det lättare att fixa till det. Varför biljardbordet är otryggt. 2. Hur tycker ni att en trygg vuxen ska vara? Snäll, glad och lugn Snäll (49) Hjälpsam (18) Lugn (14) Lyssnar (11) Omtänksam (9) Rrolig (3) Schyst (2) Positiva (2) Uppmärksam (2) Ha förståelse (2) Tröstar barn (2) Hjälpa barn (1) Vänlig (1) Alltid vara nära. Bra. Lyhörd. Åtgärdar. Bryr sig. Man ska vara lugn. Kunna mycket. Man kan prata med den vuxna. Avslappnad Trevlig. Glad. glada Bryr sig om oss elever. Lagom sträng. Tålmodig. Spontan. Varierad. Lätt att prat a med. Bry sig om. Respektera barnen. Lite busig. Stark. Accepterande. Välkomnande. Tacksam. Respektfull. Säga när något är bra. Ge beröm. Ödmjuk Kreativa Smarta. Ser alla. Social.

13 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Läraren hjälper. Skoja ofta Trevlig att prata med. Ta emot idéer. Prata lugnt. Ställa lagom med krav. Pigga. Självsäker. Vara närvarande. Tillgänglig Kunna skoja när det passar. Vet vad den gör. Hjälpa till mycket. Han ska vara snäll. Lärare som lyssnar. De ska visa respekt. En trygg vuxen slåss inte. Han/ hon ska vara ute på rasterna. Viktigt med glada, positiva lärare. Tar sig tid och är intresserade av oss. Viktigt att de visar att de tycker om en. De ska lyssna på vad barnen vill säga. En trygg vuxen lyssnar och visar respekt. En som man kan prata med på lektioner. Kunna sätta sig in i annan persons situation. En trygg vuxen pratar mycket med oss barn. Hjälpa till med problem med t.ex. vänner. Den vuxna ska bry sig om - lyssnar på eleverna - vara omtänksam snäll. Svara snällt på frågor från barn. Alltid finnas om man vill prata. En trygg vuxen lyssnar på eleverna. Uppmuntrar och stöttar om någon har det svårt. Gå runt i klassrummet sa man prata med alla barn. De ska lyssna på oss barn, då blir man bekväm. En trygg vuxen ska bry sig om sina elever. En frågvis vuxen som intresserar sig för oss utan att vara nyfiken. Pålitlig och rättvis Pålitlig (7) Ärlig (5) Rättvis (5) Bestämd (1) Lite sträng (1) Trygg (1) Konfliktlösare. Ordningsam. Regler. Dra gränser. Stabil. Tydlig. Ansvarstagande. Förtroendeingivande. Lärare som säger till. Hålla det man lovar. Reagera på saker som händer. Att vuxna kollar vad som händer, fler vuxna ute. Vara tydlig i tal och skrift. Överens med andra vuxna. Att man ska kunna lita på den vuxne.

14 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Ansvarsfulla och engagerade i det de gör på skolan. De ska ha självförtroende och vara säkra på vad de gör tex när det handlar om våld. En persona som man kan lita på, tar ens åsikter på allvar och behandlar alla rättvist. Kan lita på den, Kunna lita på ban. Någon att lita på. Säker och bestämd med det de gör. säker på det han/hon gör. Att man kan lita på den vuxne. Trygg och hålla på sin tystnadsplikt. kunna hålla ordning. Snäll mot alla, inte bara mot vissa, rättvist. Läraren ska hålla förtroenden. Läraren ska hjälpa till och lyssna till alla lika mycket. Alla ska få säga vad de tycker. Man ska kunna lita på den vuxne. Inte hålla på med något annan när vi behöver uppmärksamhet. Men inte så att vi får göra som vi vill. Kunna behålla hemligheter, alltid pålitlig, samt anpassa sig efter varje situation. kunna hantera olika situationer, kunna hantera olika situationer utan att stressa upp sig. Bevara det man säger till personen för sig själv. Behandla alla barn lika. Ska kunna prata med den vuxne. Säga till att någon gör fel. Inte tänka på sig själva. Att man ska kunna lita på den vuxne. Att de håller vad de lovat! Kunna behålla hemligheter. Håller ordning i klassrummet. Måste finnas regler. Lita på att den vuxne bestämmer. Vuxna som vågar säga till när det händer något. Säker på sig själv och en bra förebild. Kan anpassa sig utifrån situationen. Inte vara arg, skrikig eller hårdhänt Inte bli arg (2) Inte slå. Aldrig hota. Inte svära. Inte skrikig. Inte skälla. Inte sträng. Tramsar inte. Inte hårdhänt. Inte vara sträng. Inte vara kaxig. Inte för stressad. Ingen dubbelmoral. Inte vara uppkäftig. Inte se ner på någon. Se inte ner på någon! Inte taskig, skriker inte. Inte skrika utan tala vänligt. Inte för snäll, inte för sträng. En trygg vuxen är snäll men inte för snäll. Inte heller skälla på någon utan prata istället. Inte arg! inte för stäng, inte skrika eller bli irriterad.

15 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Pedagogik Bra lärare. Kunna förklara. Lärarna ska kunna lära ut bra (alla gör det inte nu). De vuxna ska visa förståelse inför att man känner att det ibland blir för mycket skolarbete. Ej kategoriserat Vet ej. Ha ett vårdat språk. Följa med till bussen. Rent på toaletterna. Som en mamma. Får göra vad man vill. Hjälpa-inte stjälpa. Låta barnen ta ansvar. Att alla pratar samma språk. Kunna behandla en som en vän. Bry sig fastän man har gjort fel. Bra ekonomi och lita på sina barn. Vara med kända vuxna jobbigt och otryggt med vikarier. När något händer, gör så det inte blir så stort. Snälla kompisar som lyssnar inte lämnar någon utanför. Behandla ungdomen som en vän blandat med föräldrar (som sitt eget barn). Ska man jobba här ska man älska barn och ungdomar. 3. Vad tycker ni att det krävs för att barn och ungdomar ska känna sig trygga skolan? Visa respekt och vara snälla mot varandra Kompisar/vänner (6) Att alla är snälla mot varandra (6) Att man är snäll mot varandra (2) Alla respekterar varandra (2) Att alla får vara med (1) Alla behandlas lika (1) Bra sammanhållning (1) Kompisar, alla ska få vara med. Att man får vara med och leka. Snälla lärare Få hjälp om man är ny Att barnen lyssnar Alla elever schysta Göra roliga saker ibland i skolan. Att dom trivs och har vänner. Hjälp, att de trivs i skolan. Det är tryggt när det är tyst och lugnt. Att alla är tillsammans oavsett religion. Att alla är vänner och är med och har roligt. Att alla visar varandra respekt och hänsyn. Roliga saker att göra både inne och ute. Elever som lärt sig visa respekt. Att vi hjälper varandra. Att man har någon att vara med. En bra värdegrund (PBS) Fler lekar tillsammans Att alla är snälla och sociala.. Ett bra elevråd. Att säga hej. Schysta elever. Alla ska vara snälla. Att man trivs. Kompisar som hjälper. Regler.

16 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Lugn och ro på de ställen man behöver det. Kompisar med varandra, fråga ensamma barn Alla hjälps åt så att det inte blir konflikter, ingen är utanför. Att de stora är snälla så att man inte behöver vara rädd Att man lär känna alla på skolan så ingen känner sig utanför eller uttittad. Att jag kan leka med kompisar, att min storebror är här, att jag får leka med barn från olika klasser. Ingen mobbing eller kränkande behandling Ingen mobbing (6) Ingen slåss (4) Stoppa det minsta lilla mobbing. Program som kämpar mot mobbing. Veta att det inte finns mobbare Nolltolerans för kränkning och mobbning. Ingen annan kränkande handling. Det ska inte finnas elever i klassen som man är rädd för. Att det inte ska finnas några elaka kompisar. Ingen får känna sig utanför Känna att man får vara med. Inga obehöriga på skolan. Att de stora eleverna inte slåss. Vi vill ha en skola utan bråk. Inga hot. Ta tag i slagsmål. Ta bort farliga saker om det finns. Att inte någon är elak. Vara snäll och inte elak Man ska ha roligt och ha kompisar. Och känna att man trivs på skolan Ingen ska vara elak. Inga rasister. Tydliga gränser. Inga kränkningar ord, inga svordomar, inga sexuella ord, inget våld. Att säga att det inte finns några läskiga platser på skolgården Elevrådet kan hjälpa till att berätta för lärarna om någon säger dumma saker på sitt modersmål. Fler närvarande vuxna Rastvakter (8) Fler vuxna (2) Att man inte skrattar när någon gör fel eller när någon är annorlunda Att det finns många lärare ute på rasterna (rastvakter). Att det finns vuxna man litar på och kan prata med. Lärarna ska vara hårdare med de som mobbar. Att man sätter tydliga regler vad som gäller. Att föräldrarna ska vara med någon gång ibland. Rastvakter skall röra sig runt på skolgården. Att det är många vuxna ute på rasterna. Rastfaddrar som går runt. Vuxna som hjälper en, inte dömer en Att vuxna tar saker på allvar. Snälla, trygga vuxna. Mer personal. Att alla elever har någon på skolan att vända sig till Att det finns hjälpsamma vuxna

17 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Lärarna lyssnar och bryr sig Mentor ska prata med dom som inte sköter sig. Att det finns regler. en lärare som är snäll, sträng och trevlig Vuxna som märker mobbing och gör något åt det En lärare man kan lita på och som uppmuntrar när man har det svårt i skolan och hjälper till så att man kan nå målen i skolan. Personal som lyssnar och förhindrar att barn och ungdomar blir mobbade av andra elever. Hjälpsamma och snälla vuxna. Kurator och skolsköterska. Vi tycker det är viktigt att ha många vuxna i närheten. Någon man känner till och litar på. Rastvakter är också viktiga. Finnas rastvakter i varje område Lärare ska hålla koll på barnen så det inte blir bråk. Rastvakter och snälla lärare, rastvakter. Vuxna ska försöka ordna så att barn inte är rädda på skolan. Låg personalomsättning Regelbundna trygghetsvandringar. Många snälla lärare och hjälp. Snälla lärare, som kan säga till ibland. Lärare som ser om elever är ängsliga och rädda att misslyckas och hjälper eleverna framåt. Lärare som håller ordning och skapar en trygg klassrumsmiljö. För att eleverna ska känna sig trygga på skolan vill de att lärarna ska vara trygga, positiva, snälla, samt "starka" i sin roll och våga säga till om något inträffar. Bra/snälla lärare/fröknar/anställda (16) Kunniga lärare. Tålmodiga lärare. Bra vuxna. Trygga lärare. Lärare som ser. Bussvakter. Fler som ha koll. Fler ögon. God gemenskap. När man känner sig trygg med lärare och i matsal med matpersonal. Övrig personal som skolvärdar, som man också kan vända sig till är också viktiga. Trygg personal som sätter elever i första hand. Man ska ha vuxna som man kan lita på om man behöver hjälp. Att det finns vuxna man kan gå till. Det finns vuxna runt barnen. Att lärarna är snälla och ler när man möter dem i korridoren. Mer lärare på rasterna. Lärare som fungerar som vänner. Lärare som försöker prata med elever Kurator och lärare ska finnas tillgängliga. Att de vuxna ska ta hand om de stökiga. Man bör lära känna lärare, andra arbetar så att man vågar säga allt. Lärarna ska vara tydliga och noga med att upptäcka och sätta stopp för mobbning Flera vuxna ute på raster. Genom att ha bra betyg, dvs. extra hjälp eller mera jobb (om man behöver) Mera lärare i korridorerna. Program som kämpar mot mobbing. Veta att man kan prata med personalen lärarna.

18 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Snälla kompisar. Faddrar. Folk som bryr sig. Vuxna tillgängliga på rasterna, vuxna ska lyssna på barnen. Snälla kompisar, regler. Lärarna ska förstå en och vara snälla. inget utanförskap. Att det finns vuxna någonstans. Brandsäkerhet, bra trygg miljö, fin miljö, arbetsro Arbetsro (1) Det ska vara lugn och ro. Att man får arbetsro. Bra miljö. Trevlig miljö (1) Fin miljö. Att vi har en bra miljö. En trygg miljö att visats i. Roliga lärmiljöer. Säkra lokaler. Bra lokaler. Säker och bra lokal. Trygg miljö för elever är. Rutiner är viktigt. Mer brandövning. Brandsäkerhet. Brandlarm. Ett område och larm. Tjuvlarm. Brandsläckare. Säkra leksaker. Inte farliga saker. En trygg skolgård. Fin skola där man kan trivas. Bra leksaker på skolgården. Att man har en bra skolgård (2) Många platser att umgås på. Ändra biljardbordets placering. Att det är lugnare i kapprummet. Rena toaletter, så att inte sjukdomar sprids. Trygg och säker miljö och snäll natur. Rent vatten, så att man inte behöver vara törstig. Ett rent klassrum, så att man kan arbeta i det. Man ska inte behöva känna sig otrygg i skolan. Ha något att göra och göra så att det är tryggt i skolan. Jag vill ha ett rum på skolan där man kan sitta i lugn och ro på rasterna. Ej kategoriserat Bättre datorer. Bättre miniräknare. Fler datorer. Egen dator. Bra mat. Här ville barnen dela på rasterna och inne i klasrummet.

19 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Rasterna. I klassrummet. Detta är viktigt både i klassrummet och på rasten. Raster, lunch och ro. Att man får göra vad man vill på rasterna. Vet inte faktiskt. Vet inte. Att vi får leka. Att man trivs i sin klass. Man måste våga prata och vara sig själv. 4. Vad tycker ni är viktigt för att barn och ungdomar ska nå sina mål i skolan? Lära sig grunder, pedagogik, lärare, förstå målen Bra/snäll lärare/klassförståndare (19) Bra genomgångar (1) Stöd av lärare. Hjälp. Motivation (1) Inspiration. Bra feedback. Lite inflytande. Bra utbildade lärare. Lärare som stöttar. Att man får hjälp. Konkreta uppgifter. Lära sig grunderna. Tydliga instruktioner. Veta vilka målen är. Att få mycket hjälp. Skynda långsamt, vara noga. Tillräckligt mycket tid. En förståelig kursplan. Lagom stränga lärare. Disciplin, krav på barnen. Att lektionerna är roliga. Bra hjälp av lärarna. Man ska bli förstådd. Vara positiva och glada. Hjälp av vuxna när man behöver. Att man får den hjälp man behöver. Att jobba med det som är svårt, inte det man redan kan, fler utmaningar vid behov. Bra om man vet vad man måste kunna i varje område/ämne. Att läraren talar om vad man behöver jobba med. Få den hjälp de behöver. Att man får reda på målen. Många lärare med tålamod. Att man kan diskutera saker i klassen. Att de vuxna visar oss hur man ska göra. Att man får jobba i sin egen takt. Att lärarna planerar och är noggranna. Att man får ensamtid med läraren.

20 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Vi tycker att läraren ska anpassa sig till individen. och att läraren berättar och hjälper eleven med sina mål. Att de vuxna hjälper oss. Om någon har det svårt med något ämne ska den få hjälp. Läraren ska förklara bättre. Om det är någon som har svårt i skolan måste lärarna hjälpa till bättre. Man bestämmer på måndagen vad som ska vara färdigt till på fredag. Att lärarna är bra på att förklara. Att lärarna ser till att det är tyst och lugnt. Att lärarna pratar ihop sig så att prov och inlämningar sprids ut. Man måste få hjälp när man behöver. Lärarna ska hjälpa barnen när de inte förstå De ska få hjälp när de behöver och ska få veta när de gjort något fel t.ex. matte Att lära sig läsa, bokstäver, skriva. Om man ej klarar det får fröken hjälpa Man ska få ställa frågor till läraren. Att man trivs i sin klass Bra och glada lärare och extra lärare. Ha mindre grupper med en lärare. Få extra hjälp om man har svårt för något att vissa får sitta själva. Få hjälp om man har någon svårighet. Att lärarna är tydliga med att förklara vad målen står för. Hjälpsamma och bra lärare som lyssnar och hjälper. Man måste veta vilka målen är. För att kunna nå sina mål i skolan önskar eleverna att varje lärare ger det stöd varje enskild elev behöver. De ska kunna förklara var man befinner sig i varje ämne, samt kunna förklara vad man ska göra för att kunna uppnå ett högre betyg, (tydliga mål). Motivation av lärare. Oavsett var man kommer ifrån ska lärare vara villiga att lära ut. Alla elever tar olika tid på sig och alla måste få en chans. Ägna mer tid till de elever som behöver detta. Nivågruppera ibland så att alla når sina mål. 2 lärare i matematik hade varit bra och gärna 2 klassrum för det är stor spridning i just matematik. Då krävs också att läraren är kunnig i sitt ämne, samt kan förklara på ett enkelt sätt och ge exempel. Viktigt att det är små grupper. Uppgifter som man kan förstå, bra förklaring från läraren.. Engagerade lärare, mål, varierad undervisning, individanpassat. Speciallärare. Vuxna som tar ansvar och hjälper barnen när de behöver hjälp. Uppmärksamma elever. Vuxna som kan hjälpa till och lära ut. Att fröken hjälper till Dom vuxna hjälper till Hjälp och tid Hjälpsamma lärare Lärare som planerar med eleven. Läraren ska kunna ge typ extrauppgifter till elever som vill ha högra betyg men inte nått dit än. Ge eleven ett mål så att den vet varför den ska plugga Man ska ha kul med lite utmaning. Att man anpassar tempot för den enskilda eleven. Lärare som tror på och som pushar eleven. Lärarna ska vara tydliga om vad man behöver kunna och märka tidigt om eleven behöver extra hjälp och iså fall ge den det. Att lärarna berättar exakt vad det är som behövs för att man ska nå sina mål och hur man ligger till.

21 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Lärare som är medvetna om elevernas mål och hjälpa dem att nå dem Man ska inte låta en elev förstöra för resten av klassen. Lärare som kan engagera eleverna på ett roligt sätt. Extra lärare för dem som behöver Att man får den hjälp man vill ha Få den hjälp de behöver, roligt gå i skolan. Känner att skolan är viktig. Känner att det är på rätt nivå. Man måste träna på rätt saker. De vuxna ser och hjälper alla. Vuxna som inte tvivlar på en. En lärare som beter sig på ett bra sätt. Få hjälp från en lärare. Dom får hjälp (3) Få hjälp av fröken. Alla ämnen är viktiga. Det ska vara rolig. Att få hjälp och att vara med på lektionerna. Och om dom har det svårt kan man få hjälp av en lärare. Man kan ha olika sätt att lära sig ämnen. Idrott, barnen får bestämma egna lekar. Engagerade vuxna som lyssnar på eleverna. Mer tid till vissa uppgifter. Eleverna själva, lyssnar, egenansvar Jobba God sömn. Kompisar. Sköta sina läxor. Eget ansvar. Att dom jobbar Väntar på sin tur Ta vara på tiden. Att vi tar ansvar. Vara bra i skolan. De måste jobba hårt. Disciplin av eleven. Att man gör sitt bästa. En fungerande hjärna. Att man gör sitt bästa Tyst i klassrummen. Att vi hjälper varandra. Att vi räcker upp handen. Att man koncentrerar sig. Sitta still och följa med Attn man är med på lektioner Ha kompisar som hjälper. Ta eget ansvar för läxläsning. Lyssna pålärare/fröken (6) Koncentrerar sig på lektionerna Man måste själv arbeta bra. Vara med på lektionerna Vara med och lyssna hela tiden Man är aktiv på lektionerna Att man lyssnar på lektionerna och gör sina läxor hemma.

22 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Vi tycker det är viktigt att vi barn och ungdomar lyssnar på de vuxna, börjar arbeta med en gång. Vi tycker också det är viktigt att vi elever hjälper varandra. Att man ta till sig kunskap på lektioner Att hela klassen tar ansvar för att arbeta lugnt. Att dom som är omkring sig ska vara tysta Sitta ner och vara tyst och lyssna. De ska koncentrera sig och lyssna på vad läraren har att säga Lyssna, tyst i klassen, inte pilla på varandra Att alla på skolan tar ansvar för sig själva. Resurser, material, hjälpmedel Extrahjälp om man inte förstår Bra hjälpmedel Bra arbetsmaterial Mer tid att öva Få tid till att öva mycket Att det finns bra material t.ex. att det finns Ipad och datorer till varje elev Att man får tid att göra läxorna i skolan på en läxhjälpstid Att man får vara längre i skolan bra elever Att man som elev hamnar på en nivå där man kan utvecklas bra kompisar Det ska finnas olika hjälpmedel för att kunna nå målen. elever som koncentrerar sig Att ha en bra klass Lärorika skolsaker Spel Försöka själv innan man ber om hjälp Konkret material Finnas material som fungerar. Att eleverna ska jobba själva Gå till skolan varje dag. Fråga lärarna om du är osäker Att man får hjälp, resurspersoner, stöttning Miljö, arbetsro Arbetsro (8) Bra arbetsmiljö. Lugn och ro i klassrummet (3) Att det är varmt i klassrummet Att man kan känna sig trygg (1) Att man ska få möjlighet till att sitta själv och jobba om man behöver det. Att det inte är högljutt där jag jobbar. Hörselkåpor till de som behöver. Att det är tyst så att man kan tänka och lära sig saker. Att det kan vara tyst så att man kan koncentrera sig (1). Det ska vara i en miljö där de känner sig fokuserade. Nyanlända, svenska Prata mycket svenska. Vi vill också att de nyanlända får mer hjälp i skolan. Hjälp på sitt eget språk.

23 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Lärarna måste förstå varifrån eleven kommer och hjälpa eleven för att dom inte är svenska Hemma Familj. Beröm. Föräldrar. Stöd hemma. Få hjälp från både föräldrar. Hjälpande föräldrar. Om något hänt hemma ska man kunna prata med någon i skolan, som hjälper en. Ej kategoriserat Vet inte. I framtiden. Viktigt. Att det är roligt. Inte många läxor. Att lärarna ger bra betyg. Våga fråga om man inte förstår. Lärarna måste våga säga till om en elev inte sköter sig och stör de elever som vill nå ett bra betyg. För att det är viktigt att lära sig. Tillgång till datorer så man kan leta upp fakta. 5. Vad tycker ni att det krävs för att barn och ungdomar ska ha en positiv fritid? Fritidsaktiviteter, sport, hästar, klubbar, förening, transport Fritids Hästar Valfrihet Tillgängliga Sporthallar Gröna ytor Simhallar Teater Leksamer Spel Ridhus Fler parker Ponnytrav Aktiviteter Spela x-box. Ut och jogga. Mer transporter. Man måste ha fritid. Få göra det dom vill. Nå sina mål. Vara bra i skolan. Bra utbildning. Att man har roligt i skolan.

24 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Ha roligt (3) Olika sportaktiviteter, äventyrsbad. Mera leksaker på fritids. Att det finns aktiviteter. Bra saker som aktivererar barnen. Att fritidsgården är tillgänglig till alla. Det är viktigt att det finns roliga saker att göra. Att man har tillgång till TV, ishall, fotbollsplan, gräsplan, idrottshall och simhall. Olika mötesplatser för de olika aktiviteterna. Aktiviteter för att skapa möten ex. mer disco. Man kan åka till nya ställen och träffa nya vänner. För att ha en positiv fritid behöver vi ha platser där vi kan vara på fritiden tex lekplatser, hallar för idrott/lek. Vi behöver också ha ledare och föreningar som anordnar lag av olika slag osv. Om man vill gå på en sport så ska man få göra det. Det är också viktigt att det finns ett utbud, tex Allhallen, ridhus m.m. Fritidsgård - öppen hela veckan. Att man hittar på roliga grejer Att man får leka och ha det roligt Att ha det roligt i skolan Att man får leka Att ha roligt i skolan Spela fotboll, leka, gympa Engagerade klubbar./föreningar Det är bra om alla går på någon aktivitet Aktiviteter: Fotboll, hockey m.m Möjlighet till aktiviteter. Fritidsaktiviteter som pingis, fotboll m.m. Att det finns olika föreningar, som kampsport, fotboll och brottning Ska finnas lekparker, bor och bänkar där man kan ha picknick. Bra att man kan åka buss gratis till Markaryd. Det ska finnas många olika sorters träning som är billiga. Ett bra utbud billigt så att alla kan vara med. Att man är glad. Anordna aktiviteter. Utöva sportaktiviteter... Sitta framför datorn. Trygga kreativa föreningar Konst bör införas. Något som får en på andra tankar. Fixa grejer utomhus istället för inomhus.. Det krävs att de gör det som de tycker är roligt Att bli uppmuntrad. Bra möjligheter till träning i föreningar. Lärosamma lektioner och lärare Även någon förening/klubb som man kan spendera lite av sin tid på. Att man ska få vara med i allt även fast man har något handikapp. Det ska finnas olika aktiviteter Trygg när man ska gå någonstans Hinna med både lek och läxor att det finns saker att välja på Att man får göra det man tycker är kul. Träffa kompisar genom aktiviteter. Det ska finnas flera aktiviter att välja på Långa och bra hockey-träningar. Fritids för alla om man vill. Göra mycket som man tycker om.

25 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Ett bra fritidhem. Man kan variera sig. Ha roligt och inte tjafsa. Roliga saker att göra helst med en vuxen. Vara med i en förening/aktivitet. Att man har någon rolig aktivitet tex ridning, fotboll, dans, lagkänsla är viktigt. Göra vad man vill hemma. Att det finns olika aktiviteter att välja mellan. Man kan vända sig till vuxna så att de finns med. Platser där ungdomar kan spendera sin fritid. Läxor och prov Mindre läxor (7) Uteläxor. En läxfri skola. Sluta tidigare och inga läxor. Inte prov för ofta. Att man inte har några läxor (2) Att skolan inte tar för mycket tid. Förklara läxorna bra så att man inte behöver krabba med dem hemma. Inga läxor för att hinna med att ha fritid. Man är ändå så många timmar i skolan under en dag. I så fall skulle man ha obligatorisk läxläsning på skoltid. För att kunna få en positiv fritid tycker eleverna att de ska ha "tyst" och lugnt i klassrummet, vilket innebär att de kan fokusera på undervisningen och då inte sitta så länge med läxorna hemma. Möjligheter till läxhjälp efter skoltid. En bra utbildning, Inte behöva ta med sig skolan hem. Att inte har för långa skoldagar för tidigt. Att inte ha för många läxor varje vecka..., inte för mycket läxor. Det ska vara lite läxor Inte för många prov och inlämningsuppgifter Att läxorna stannar i skolan det ska finnas mycket att välja mellan. Inte för mycket stress och press från skolan man finns för att jobba där inte för att jobba hemma. Få färre läxor, att lärarna har bättre koll på hur många läxor eleverna redan har. Att de inte ska få så mycket läxor Mindre och färre läxor i stället för få och långa. Fungerande relationer Kompisar/Vänner (13) Familj. Kärlek. Att man har kul. Känna sig ledig. Att man är snälla mot varandra Vuxna eller ungdomar som ställer upp Att man är snäll mot varandra Man har någon att prata med. Man ska inte bråka med folk eller kränka andra eller bli kränkt. Man ska kunna känna sig trygg i samhället och man ska följa samhällets regler. Ha roligt när man är med kompisar och leker Att man har vänner att leka med. Att man trivs hela dagarna även i skolan Att ev. bråk reds ut innan skoldagen är slut Att de ska vara trygga i skolan.

26 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Leka med vem man vill. Engagerande föräldrar som umgås med sina barn Lugnt i familjen. Familj som bryr sig. Glad och positiv familj. Att föräldrarna är hemma. Ha det skönt hemma. En vuxen hemma när man kommer hem Att de vuxna inte jobbar natt Ett bra hem där man kan mysa Föräldrar ska uppfostra bra, och finnas till för barnen. Göra roliga saker med familjen. Få hjälp och stöd av föräldrarna till att planera sin fritid (läxor, idrottsaktiviteter mm) att man har det tryggt hemma Att man har det bra hemma (1) Föräldrar som ställer upp. Det beror på hur ungdomarna har det i hemmet Ekonomi som håller föräldrar engagerade Vara ute mera hemma, inte bara tv eller dator. Det vore roligt om föräldrarna är lediga lite mera Nöjd med sig själv, självkänsla, självbestämmande Leka fritt Få ta det lugnt Bestämma över sin egen fritid Gör något man tycker är kul Att man gjort sitt bästa i skolan och är nöjd Bra planering så man hinner med både skola och fritid Att man känner sig stolt över skoldagen Att man ska känna att man är klar med läxorna Man ska göra något man tycker är roligt Levnadsvanor, sömn, motion, mat God mat. Tid för vila. Tid för lek. Röra på sig. Ta det lugnt. Lite gott ibland. Mer tid för sig själv. Vara mer i skogen. Leka och cykla ute. Sömn, bra mat, motion. Annat mellanmål, inte bara mackor Röra sig mycket på fritids eller hemma så man blir pigg Man ska äta riktigt, träna och röra på sig... Går ut med en hund eller katt. Vara ute i naturen, få lugn, ro och vila. Att man tar hand om sig själv (mat, motion, frisk luft) Ej kategoriserat Telefonen. Vet inte. Bra skoldag.

27 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Pengar. Lite pengar. Inget utegångsförbud. Man ska inte vara kaxig. Ha rätt till lek och ha roligt. Elever ska ha det bra i skolan. Man ska ha tid att göra det man vill. Att lärarna inspirerar, tex idrottslärarna kan inspirera till att prova nya sporter. Det hade behövts fler affärer i Strömsnäsbruk. Svampen har lite saker för ungdomar vilket är bra de kunde ha mer. När man kommer tillbaka till skolan efter ledigheten vill man känna att man är trygg i skolan. 6. Vad tycker ni är viktigt för barn och ungdomar när det gäller kultur? Evenemang, aktiviteter, ställen Bibliotek (4) Bio/Biograf (5) Musikskolan. Konsthall. Slöjd. Elitgymnastikhall. Bio oftare. Idrott. Teater. Film (2) Museum (1) Många olika fritidsaktiviteter som målning, sång, bokläsning. Att vi får åka iväg på olika saker t-ex- simhall, teater och museum. Få tillgång till olika kulturer t.ex. genom film. Att vi får åka på teater oftare. Alla får lära sig att spela ett instrument om man vill. Saker att göra och titta på för rätt ålder. Att alla får åka på bio, musikshower och teatrar m.m. Mer drama. Få rätt till musik, bibliotek och dans. Alla ska få tycka om olika saker som musik, bild, konst, dans, böcker, drama och teater. Att få läsa böcker, gå på bio och att få åka och bada. Vi tycker det är viktigt att kultur finn i vår närhet tex bio på Folkets Hus i Hovmantorp så man slipper åka iväg. Större bioutbud i kommunen. Filmer anpassade för ungdomar. Bio och konsert är ej så viktigt. Mer är inte så viktigt - jo lite, alla är lite viktiga. (den var konstig). En fin biograf, mer konserter för ungdomar. Bra med bibliotek och bio. En kommun som har olika aktiviteter som barn och ungdomar kan välja på. Att få se teater, film och låna böcker. Att det kan finnas en bio i Strömsnäs som skolan kan gå till och titta på film. Bra att det finns musikskola i Strömsnäsbruk. Att det finns gott om kulturella aktiviteter, att man får testa olika saker. Att det finns möjligheter att göra det man vill. Det finns ett bra bibliotek med roliga böcker. Det ska finnas biografer och teatrar för barnen.

28 LANDSTINGET KRONOBERG Maj (38) Information. Konserter. Mer dans och musik. Som ovan plus musik, kör och dans. Tillfälle att få se på dans, typ. Att få åka till Växjö och delta i saker som har kultur med sig. Bild är bra! Viktigt att ha tillgång till det. Det är viktigt att alla på något sätt kan har tillgång till någon slags kultur. Man får åka till olika museer eller olika teatrar Film, teater, fotboll, innebandy, rally Kunna gå på teater. Att man har mycket att välja på. Det ska finnas olika sorters kultur. Fritidsgård för yngre. Att kommunen ska marknadsföra den kultur som finns bättre Att det ska finnas mer kultur för barn och ungdomar Att man får se film och teater i skolan. Mer teater att öva på. Lyssna på musik. Det behöver inte vara aktiviteter regelbundet men fler aktiviteter som man kan prova på. Ungefär som idrottsskolan fast inte med sporter. Att det ska finnas i skolan så att alla kan ta del av det. Mångfald Ingen rasism. Snacka om andra länder. Att man respekterar olika kulturer. Att få veta mer om traditioner. Alla har rätt att tro vad de vill. Att man får ha vilken kultur man vill. (anm. Detta är en fråga som är svårare att få med sig barnen på i dessa åldrar) Barnen tycker att det är bra att vi blandar de olika kulturerna som finns på skolan. Att man inte retas för vilken hudfärg man har. Man ska vara den man är. Man ska få ha slöjor som tillhör ens kultur. Ej bli retad. Respektera olika kulturer. Diskutera mycket och prata mycket utifrån hur samhället ser ut idag, (från olika folkgrupper, kläder, dans, samt till musik) Kunna sin kultur och respektera andras. Att de ska få vara hur de vill. Att man respekterar varje kultur och hur man ser ut Jag tycker att ungdomar måste anpassa sig till Sveriges kultur. Lektioner om hur det funkar med deras kultur och vår kultur. Att man tar seden dit man kommer. Det är viktigt att man vet vad olika kulturer innebär eftersom det finns elever från många olika kulturer på skolan. Att man ska behandla andra såsom man själv vill bli behandlad Att man visar olika kulturer och visar att inga kulturer är fel. Att dom får leva med sin egen kultur så länge det inte stör skolans kursplan. Skolans kulturutbud, lärare Bra lärare. Skolutflykt. Upplevelser. Dans på skolan. Lyssna på musik i skolan. Titta på film i skolan.