I Sverige konsumerar vi cirka tio gånger mer salt än vad vi behöver.

Transkript

1 Vi konsumerar dubbelt så mycket salt i dag som på 1960-talet. Största fällorna är färdigrätter och restaurangmat. I Sverige konsumerar vi cirka tio gånger mer salt än vad vi behöver.

2 Sanningen om saltet För mycket salt sliter på njurarna, höjer blodtrycket och pekas ut som en bov bakom stroke. Ändå äter vi bara mer och mer. Vi ger dig knepen för att minska saltintaget. TEXT SARA HJALMARSON FOTO thinkstock Saltkonsumtionen i Sverige har nästan fördubblats sedan 60-talet, enligt studier på Göteborgs universitet. Det beror inte på att vi greppar saltkaret oftare, utan på sättet vi konsumerar. Färdigrätter i butik och mat som serveras på restaurang är stora saltkällor, men också livsmedel som bröd, juice och keso innehåller salt. En deciliter mjölk kan till exempel ha en femtedel av dagsbehovet. Vi behöver 0,5 1,5 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär ett kryddmått. Livsmedelsverkets rekommenderade maxgräns ligger på fem, sex gram. I Sverige konsumerar vi i genomsnitt elva till tolv gram salt per dag, vilket är dubbelt så mycket som Livsmedelsverkets högsta gräns och cirka tio gånger mer än vad vi behöver. Högt saltintag sliter på njurarna, som skjutsar ut överskottet vi får i oss. Dessutom kan blodtrycket höjas, vilket ökar risken för stroke samt hjärt- kärlsjukdomar. Symptom på förhöjt blodtryck är huvudvärk, illamående och trötthet, fast ofta känns ingenting. Bara vid extremt högt blodtryck, som ett systoliskt blodtryck på över 200 mm Hg, säger Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition på Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs universitet. Fakta. Salt Salt består av natriumklorid som löses upp till natrium- och klorjoner i blodet. Det är ett livsviktigt mineral i små mängder, bland annat eftersom det reglerar vätskebalansen i kroppen, bidrar till nervsystemets funktion och till att hålla rätt ph-nivå i kroppen. Smaken salt är också en av grundsmakerna tillsammans med sötma, surhet, beskhet och umami. Hon menar att det finns ett starkt samband mellan högt blodtryck och saltintag. I delar av Japan är saltintaget uppe i 35 gram om dagen och där är också förekomsten av högt blodtryck väldigt stark. I Sverige säger vi att blodtrycket ökar med åldern. Saltsug aktiverar samma gener som drogmissbruk. Så är det inte i befolkningar där saltkonsumtionen är låg. Men eftersom njurarnas förmåga att hantera salt varierar mellan olika människor är det inte alla som får högt blodtryck av salt. Det är också svårt att ta reda på om man befinner sig i riskzonen, även om ärftlighet spelar roll. Precis som med kolesterol varierar det mellan individer, men jag tror att vi i framtiden kommer ta mer hänsyn till individperspektivet. Då kan vi rikta råden och få ett bättre utfall. Barn bör inte heller få för mycket salt. Spädbarns mat ska inte saltas och man bör undvika livsmedel med mycket salt. Det är för att förhindra att de blir vana vid en saltrik kost. Från två till tio års ålder ska saltintaget vara tre till fyra gram per dag. Ytterligare anledningar till att begränsa barns saltintag är att njurarnas förmåga att reglera saltbalansen i kroppen ökar först med åldern samt att saltintaget kan påverka blodtrycket både under barndomen och senare i livet. En del hävdar att om du tränar mycket så behövs extra salt, men det stämmer inte, enligt Lena Hulthén. Vi vet att det finns individuella skillnader när det gäller att svettas, men om du äter mat med ett högt energiinnehåll så finns ingen risk för saltbrist. Våra livsmedel innehåller tillräckligt mycket salt ändå. Det finns olika åsikter kring sockerberoende och ännu fler runt saltberoende. En studie på Duke University i USA visar att saltsug aktiverar samma gener som drogmissbruk. Lena Hulthén tycker ändå inte att det finns tillräckligt med stöd för saltberoende. Jag tror inte att man kan utveckla ett beroende, mer än att man blir van vid sältan. Däremot kan saltkonsumtion trigga behovet av socker. Saltet kan vara en ingång till överkonsumtion av söta drycker, säger Lena Hulthén. G Saltguide G Hälsa nr

3 Ny förpackning ute i butik snart! Bra att veta Våra tranbär finns som färdig dricka, koncentrat med eller utan socker, brustablett och som kapslar. Läs mer om produkterna på: B&P Handelskompagni AB Konsumentkontakt tel:

4 foto getty images Liten saltguide Bergsalt Bordssalt, även kallat vakuumsalt, är bergsalt som raffinerats. Även koksalt kan vara bergsalt, även om det också kan vara utvunnet ur havsvatten. Bergsalt utvinns ur gruvfyndigheter eller dagbrott. Det oraffinerade bergsaltet innehåller fler föroreningar och mineraler än det raffinerade, som i sin tur har klumpförebyggande medel tillsatt i form av e-ämnen. Både det rena bergs- och bordssaltet innehåller nästan hundra procent natriumklorid. Havssalt Saltet är utvunnet ur avdunstat havsvatten och säljs ofta oraffinerat. Därmed innehåller havssaltet en liten mängd mineraler som magnesium, kalcium och kalium. Tyvärr medföljer även föroreningar. Oraffinerat havssalt innehåller cirka 80 procent natriumklorid, medan det tvättade havssaltet har samma nivå som vanligt bordssalt. Havssalt med sina större kristaller kan med fördel användas till sallader och grönsaker för att få mer smak än vad traditionellt finkornigt salt ger. Mineralsalt En stor del av natriumkloriden har ersatts av kalium eller magnesium. Till skillnad från natriumklorid sänker kalium blodtrycket. Dessutom är det viktigt för syrabasbalansen i kroppen samt musklernas och nervernas funktion. Magnesium behövs för benstommen, muskler, nerver, proteinsyntesen och immunförsvaret. Mineralsalt är dock dyrare än bordssalt, kan upplevas som lite beskare och går inte att använda till konservering. Seltin är ett exempel på mineralsalt där 50 procent av natriumkloriden är utbytt mot kalium och magnesium. Det finns även salt som naturligt innehåller kalium, vilket Falksalt planerar att lansera i butik nästa år. Örtsalt eller kryddsalt Innehåller nästan lika mycket natriumklorid som vanligt salt, till exempel har Herbamare och Trocomare 94 procent natriumklorid. Himalayasalt Extra dyrt rosa salt som bryts från berg i Nepal, Indien eller Pakistan. Innehåller lika mycket natriumklorid som bordssalt, men kan dessutom ha spår av bly, arsenik och uran. Saltet används i både matlagning och som badsalt. Visste du att Nästan åttio procent av saltet vi får i oss kommer från inköpta livsmedel och matställen. Resten tillför vi i matlagningen hemma. Sju av tio svenskar äter mer salt än rekommenderat. Var tredje till fjärde person i Sverige har för högt blodtryck. En av tio känner oro över mängden salt i maten. Sju av tio har uppmärksammat debatten kring att vi äter ohälsosamt mycket salt. 80 procent tittar sällan eller aldrig efter salthalten i näringsdeklarationen. Av de över 300 tillsatser som EU godkänt för livsmedel innehåller ett fyrtiotal natrium. Källa: Konsumentföreningen Stockholms rapporter Salt I, II & III Minska saltet G Hälsa nr

5 foto thinkstock Smaka på maten innan du saltar. Många tar till saltkaret av ren vana. Skippa saltet välj en krydda! I butiken Enligt EU:s regler för märkning behöver inte tillverkare redovisa på förpackningen hur mycket salt en vara innehåller, men många väljer att göra det ändå. Dessutom kommer det nästa år bli lag på att ange saltinnehållet i näringsdeklarationen. Louise Ungerth, chef för konsument och miljö på Konsumentföreningen, tycker därför att det är en god idé att jämföra olika märken i affären, eftersom det kan vara stor skillnad i saltinnehåll. Särskilt färdigrätter är riktiga saltbovar. Om bara mängden natrium står på förpackningen har hon ett smart tips: Multiplicera med 2,5 för att få saltinnehållet. Kolla också efter nyckelhålsmärkta varor, som innehåller mindre mängd salt. Ett annat råd är att byta ut det traditionella bordssaltet mot ett mineralsalt, där en del av natriumet är utbytt mot kalium. Hemma Våra smaklökar vänjer sig vid sälta. Därför kan mat med mindre mängd salt i början kännas lite smaklös. Att helt slopa saltet kan vara en för drastisk åtgärd. Här följer Lena Hulthéns råd för vad du själv kan göra för att minska ditt saltintag: Smaka alltid på maten innan du saltar. Vi har ju så rika smaker i våra livsmedel. Det är bättre att låta dem komma fram än att döva med salt, säger hon. Uteslut salt från recept där övriga ingredienser har hög sälta. I exempelvis en paj med soltorkade tomater och fetaost behövs oftast inget extra salt. Ersätt färdiga buljonger med kokspad. Räkskal kan frysas in och användas till soppor eller dylikt. Fräs skalen i olivolja och häll på lite vatten och sila. Varva de salta godsakerna med cashewnötter, valnötter, rostade pumpafrön och hasselnötter och låt jordnötter och chips komma i bättre sällskap. Det är gott och enkelt att rosta solrosfrön i stekpannan. Ersätt salt med: Vitlök ç Chili Citron Lime ç Ingefära Rött eller vitt vin Källa: Livsmedelsverket FOTO thinkstock Jodsalt är nyttigt Jod är nödvändigt för sköldkörtelhormonerna, som bland annat reglerar ämnesomsättningen i kroppen. Brist på ämnet anses vara den vanligaste orsaken till struma, vilket var vanligt under mellankrigstidens Sverige. På 1920-talet introducerades därför joderat bordssalt. Numera finns de flesta saltsorter såväl med som utan jod. Om man inte vill äta joderat salt är det viktigt att framför allt äta tillräckligt med fisk och skaldjur, särskilt från havet. Det är vår naturliga källa till jod. På Island där man äter fisk tre till fyra gånger i veckan har man inte behövt jodera salt, säger Lena Hulthén. Även ägg och mjölkprodukter innehåller jod, dels för att korna slickar på saltstenar som är rika på jod men också för att ämnet ofta är tillsatt i djurfodret. 24 nr Hälsa