Regional utvecklingsdag Kristianstad. Allmänt

Transkript

1 Regional utvecklingsdag Kristianstad Allmänt Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. I denna rapport redovisas nuläget samt vad som har hänt under Under 2008 har bland annat följande hänt: I maj 2008 fick kommunen besked om att ytterligare ett klimatinvesteringsprogram, det fjärde, blivit godkänt. I programmet ingår bland annat fjärrvärmeanslutning av ytterliggare 1000 småhus, ångledning från Allöverket till Skånemejerier och övergång till biogas och fjärrvärme på Scans anläggning på Långebro. Bygget av skyddsvallar har fortsatt. Projektet kostnadsberäknas totalt till ca 200 Mkr med Arbete med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer har fortsatt. Biogasförsäljningen ökade mycket tack vare export till andra kommuner. Allöverket producerade mer förnybar el än någonsin tidigare, MWh

2 Fjärrvärme Allöverket och fjärrvärmeutbyggnaden är den enskilt mest betydande klimatåtgärden i Kristianstad. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad har t.o.m minskat CO2-utsläppen med ca ton/år. Andelen förnyelsebara bränslen och den totala energiproduktionen i kommunens fjärrvärmesystem har ökat snabbt de senaste decennierna tillfördes 464 GWh bränslen, dessutom utvinns motsvarande 25 GWh med hjälp av rökgaskondensering. Andelen förnybar energi uppgår till över 99 % av bränslet, varav flis är huvuddelen, se figur 6a, tillväxten visas i figur 6b. För varje såld enhet värme kan ca 20 % förnybar el produceras i Allöverkets turbiner. Ca 70 GWh el producerades under 2008, vilket är ca 7 % av kommunens elbehov. Biogas 9% Pellets 4% Gasol 0% Olja 0% El 0% Hetvatten 0% Bioolja 8% Flis 79% Figur 6 a. Bränslemix fjärrvärme GWh Hetvatten Bioolja Olja El Gasol Pellets Rökgaskond Biobänsle Biogas Figur 6 b. Fjärrvärmetillväxt och produktionsmix

3 Biogas För att bland annat minska utsläppen av CO2 från transporter satsar kommunen på biogas som fordonsbränsle. Biogas är ett förnyelsebart bränsle som inte bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten återförs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och med tanke på näringsämnesläckage. Försäljningen av biogas till fordon har ökat kraftigt i Kristianstad de senaste åren, se figur 12, där biogasförsäljningen är uppdelad på långsamtankning och snabbtankning, samt export till andra kommuner. Under 2008 kom exporten av biogas till andra kommuner igång på allvar, ca MWh såldes till bland annat Olofström, Ystad och Hässleholm. Totalt såldes ca MWh gas från Kristianstad under Sammanlagd uppgraderingskapacitet vid kommunens båda reningsanläggningar är ca MWh/år. Närmast på gång under 2009 är tankstation i Åhus (juni), tankstation för sopbilar och ytterligare export (Karlshamn). Aktuellt är också regiontrafik på biogas med de första fem gasbussarna i drift under våren Biogassatsningen i Kristianstad har t.o.m minskat CO2-utsläppen med ca ton/år inom Kristianstads kommun. MWh Långsamtankning Snabbtankning Export Figur 12. Försäljningen av biogas

4 Renovering av Österängsområdet Utdrag ur slutrapport för LIP-projekt Syftet med projektet var att ta tillvara och renovera flerbostadshus i miljonprogramsområdet Österängs södra del. Renoveringen skulle innebära att området miljöanpassades och att sunda material användes vid renoveringen. Bilden till vänster visar hur ett av hyreshusen på Österängsområdet såg ut före renoveringen. Den högra bilden visar samma byggnad idag. Energikonventering Området har konverterats från direktverkande el med kollektiv mätning av elförbrukningen till vattenburen fjärrvärme. Nya stammar för vattenburen värme har installerats i samtliga byggnader. Rum har försetts med vattenradiatorer, undercentraler har byggts och anslutits till fjärrvärme. Konverteringen har minskat beroendet av el till förmån för energi framställd i ett modernt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Ny energiproduktion För att stödja utvecklingen av solceller för produktion avel har två loftgångshus utrustats med solcellssystem för produktion av el som fasas in på nätet. Användning av solenergi för att producera driftel minskar elberoendet i området ytterligare även om denna åtgärd inte har varit lönsam. Den anläggning som monterats omfattar 118 st. solpaneler a ca 0,84 m 2 vardera. Sammanlagt solcellsarea är således ca 99 m 2. Solcellerna beräknas som mest kunna producera en effekt av ca 12 kw. För att ytterligare dra nytta av solen som energikälla har tre av punkthusen utrustats med solkollektorer på taken för uppvärmning av tappvarmvatten och i viss mån värmevatten. Solfångarna har anslutits både till radiatorkretsar och varmvattensystem via värmeväxlare. Två anläggningar har nu tagits i drift och hitintills vunna erfarenheter pekar på att de kommer att ersätta ca 90 MWh sammanlagt per år. En av gavlarna med solcellspaneler. Ovanför panelen sitter en tavla som visar aktuell produktion

5 Lokalt dagvattenomhändertagande, LOD I Österängsprojektet har LOD genomförts generellt över en markyta omfattande ca m 2. Dagvatten från Österängsområdet södra del släpptes tidigare ut i ett dagvattendike som rinner förbi i områdets södra del för att sedan pumpas ut i Helge ån som i sin tur leder vidare ut i Hammarsjön för att slutligen mynna i Östersjön. Både Helge ån och Hammarsjön ingår i Kristianstads Vattenrike. Anläggningen bygger på att ett trögt system skapas där vattnet rinner fram sakta och infiltreras och renas i marken på väg mot grundvattnet. För att detta skulle bli möjligt har asfaltytor inom området tagits bort, stora delar av grönområdena utnyttjats och flera diken tillskapats. Vattnet leds en relativt lång väg över gräsbeklädnad och kvartersbäckar innan det når dagvattendammar. Nyplantering av träd och ökade grönytor ger en fördröjning av flödet genom interception av nederbörd. Vackra, miljövänliga dammar med konstverk i granit och prunkande växter breder nu ut sej över ytor som tidigare mest liknade sjöbotten. Del av systemet för lokalt dagvattenomhändertagande. Effektivt utnyttjande av naturresurser Området var i dåligt tekniskt skick på grund av att byggnaderna bl.a. uppförts med plana inåtlutande tak, att betong med låg hållfasthet används vid uppförande av balkonger och loftgångar och att installationer, lägenhetsutrustning och tillgänglighet nedprioriterats vid uppförandet. En upprustning var nödvändig för att undvika att byggnaderna inom en 10- årsperiod måste rivas och ersättas med nya men betydligt dyrare bostäder. De befintliga bostäderna har förnyats genom att fasaderna klätts in och en omfattande renovering har genomförts inomhus. Vattensnåla installationer och självavstängande vattenarmaturer har installerats för att minska förbrukningen av vatten. Kostnader för komplettering av trapphus, hissar, nya golvbeläggningar samt byten av brunnar i bad har ej belastat underlaget för bidragsberättigade åtgärder, i enlighet med regeringens beslut. Med stöd av ABK:s Miljöpolicy har mindre miljövänliga material bytts ut mot material med större beständighet och uthållighet. Utbyte av material som avger flyktiga ämnen (emissioner) och därmed medverkar till att allergier utvecklas är nödvändigt för att bryta den negativa trend där allt fler barn i förskoleålder drabbas av inomhusmiljörelaterad överkänslighet mot olika ämnen. Under arbetets gång har ständigt vidtagits åtgärder för att åtgärda befintliga, felaktiga eller miljöskadliga lösningar och materialval. Det handlar om allt från att välja nickelfria handtag och trycken till utbyte av plastmattor och att måla med lösningsmedelsfria färger. Tryckimpregnerat trä i såväl loftgångshusens syllar som i utemiljön har tagits bort och ersatts med miljövänliga och beständiga alternativ. Problem från flytspackel, PCB, limmer och lacker har eliminerats genom sanering och byte till miljövänliga alternativ. ABK har minskat de elektriska och magnetiska fälten så mycket som möjligt i enlighet med vad vi föresatt oss och därvid bl.a. sett till att elektriska fält från transformatorstationer eller kablar i mark påverkar byggnaderna så lite som möjligt. Inom byggnaderna har motsvarande omsorg lagts vid placering av ledningar och fältalstrande installationer, pumpar och andra maskiner. Vi har strävat efter att placera sådana installationer på "säkert" avstånd från utrymmen där människor stadigvarande vistas

6 Avfallshantering 12 återvinningshus med sedumtak för källsortering har byggts inom området för att underlätta källsorteringen när Kristianstads Renhållningsbolag AB genomför källsortering i Österängsområdet. Kompletterande utrustning ska finnas i samtliga lägenheter. De fraktioner som ska sorteras är organiskt, brännbart, plåt, glas, papper/tidningar, plastförpackningar, batterier, lysrör samt deponirester. Övrigt Hyresgästerna har haft kontinuerlig och full insyn i projektet och möjlighet att påverka dess utformning via sina kontaktkommittéer. Från ABK:s sida har vi utsett en särskild kontaktperson vars huvuduppgift har varit att hålla kontakt med berörda hyresgäster, svara på frågor, lösa praktiska problem samt vara en länk mellan hyresgästen, ABK och av oss anlitade entreprenörer

7 Skyddsåtgärder mot översvämningar Kristianstads kommun arbetar på flera sätt med att minska klimatförändringarnas verkningar. T.ex. är kommunen med som testkommun i ett stort EU projekt som till stor del syftar till att få bättre och mer detaljerad förvarning och riskanalys för väderrelaterade samhällsstörningar, stormar, översvämningar och skogsbränder. Skydd mot översvämningar För att eliminera risken för översvämning av staden Kristianstad arbetar kommunen sedan flera år med att kartlägga hotbilden, göra prognoser och vidta en lång rad av åtgärder. Detta är ett arbete som hade gjorts även om vi inte hade haft en förstärkt växthuseffekt, i och med att staden redan hotas av översvämningar. Men i arbetet tar man nu även hänsyn till prognoserna för framtidens klimat. Att förstärka stadens skydd är ett omfattande och kostsamt arbete, projektet beräknas kosta 200 miljoner kronor. Nya vallar och pumpstationer byggs och gamla byggs om. Anläggningarna ska en vattennivå i centrala Kristianstad på +3,70 m. Vid högvattnet 2002 var vattennivån +2,15. I och med de nya vallarna undviker man översvämningar av områden som skulle medföra mycket stora skador. Om vallarna inte klarade av det höga tryck som kan uppstå vid ett högt vattenstånd skulle Nosabyviken fyllas med vatten. Inom detta område finns bostäder för mer än personer och ett flertal viktiga samhällsfunktioner så Foto: Anders Pålsson som centralsjukhus och reningsverk. Det västa tänkbara scenariot för staden Kristianstad skulle vara att all infrastruktur slås ut och staden måste överges. Det fortsatta arbetet Utbyggnaden av vallarna beräknas vara färdig omkring år Kartan ovan visar vad som har gjorts och planerna för det fortsatta arbetet

8 Översvämningsrisken i bebyggelseplaneringen Tack vare det pågående vallprojektet i Kristianstad finns också tydliga ramar för hur risken för översvämning ska hanteras när det gäller stadens bebyggelseplanering. Områden som omfattas av vallprojektet blir i de flesta fall helt skyddade mot översvämning och annars finns en plan för tillfälliga åtgärder i en krissituation. Där invallning är planerad men ännu inte genomförd får området skyddas provisoriskt vid en översvämningssituation. Det gäller även befintlig bebyggelse i staden. I de fall ett översvämningshotat område är intressant att bebygga men inte omfattas av vallprojektet kan området skyddas separat genom skyddsvall eller upphöjd marknivå. Kustzonen från Åhus tätort och söderut har ganska nyligen uppmärksammats som ett område där man kan få problem med översvämning i framtiden. I samband med att kommunen tar fram en ny plan för kustens bebyggelseutveckling pågår också ett arbete med att kartlägga risksituationen och utarbeta en strategi för hur problemen ska hanteras