Läsår 2012/2013. Foto: Anna Schou. Skapande skola. Enköpings kommun

Transkript

1 Läsår 2012/2013 Foto: Anna Schou Skapande skola Enköpings kommun

2 Skapande skola För skolår 1 9 Skapande skola är regeringens satsning på samverkan mellan skolan och kulturlivet. Kulturrådet har nu för femte året fördelat bidrag till Skapande skola. Hela grundskolan omfattas av bidraget. Enköpings kommun har beviljats kronor för läsår Syftet är att långsiktigt integrera kulturen som en del av lärandet och att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar. Med hjälp av bidraget kommer olika projekt att genomföras på de kommunala skolorna i Enköpings kommun. Under läsår fördjupar sig alla elever i någon konstform enligt följande: Årskurs 1 6: slöjd, film, skrivande, drama, dans, konst eller nycirkus Årskurs 7: dans Årskurs 8: drama Årskurs 9: lajv Drama-, dans- och konstpedagoger samt Länshemslöjden, Film i Uppland, Lajvverkstaden och gycklargruppen Trix kommer att undervisa eleverna i dessa uttrycksformer. Skolan är den miljö där alla barn, oavsett geografiska hinder eller föräldrarnas resurser, kan möta kultur i dess många former. Tack vare bidrag till Skapande skola kan professionella kulturaktörer och kulturpedagoger tillsammans med lärare ge elever möjligheter till personlig utveckling och inspiration och skapa nya former för lärande i skolan. Barns och ungas rätt att både förstå och uttrycka sig på många sätt är en ledstjärna i Skapande skola. Skapande skola är inget tidsbegränsat projekt utan en långsiktig statlig satsning. 2

3 Foto: Tina Tombrock Ur LGR 11 skolans uppdrag Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Lärare Lärarna ska vara insatta och delaktiga i Skapande skola. Lärarna ska samarbeta med kulturaktörerna och kombinera sina skolämnen med de kulturella uttrycken. Genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen ökar elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Lärarfortbildning Tisdag den 14 augusti är det fortbildning i Skapande skola. De kulturaktörer som ska arbeta inom Skapande skola i Enköping kommer då att hålla olika workshops och berätta om sina verksamheter. Lärarna ges möjlighet att ställa frågor och prova på några av de aktiviteter som eleverna ska ägna sig åt under läsår Elever Eleverna ska ha inflytande över de insatser som ingår i Skapande skola. På varje skola ska det finnas elevkulturombud från varje skolår, så kallade kulturnissar. Kulturnissarna ska vara rådgivande vid inköp och planering av kulturaktiviteter och ska medverka vid utvalda möten under terminen. Kulturnissarna är välkomna att delta på Stora kulturdagen, som i år infaller den 9 oktober på Uppsala Konsert och Kongress Kulturombud På varje skola finns minst ett kulturombud som planerar aktiviteterna tillsammans med kultursekreterarna. Kulturombudet ska bevaka den egna skolans intressen och vara länken gentemot upplevelseförvaltningen. Kulturombudet har en viktig funktion i att kommunicera och planera kulturfrågorna på skolan. Kulturombudets information ska vara en stående punkt på skolornas personalmöten/ arbetsplatsträffar och varje skola ska skapa goda och tydliga förutsättningar för kulturombudet så att informationen når all personal. Ett kulturombud ska ha schemalagd tid för kulturarbete. Kulturombudet bör vara med på den egna skolans ledningsmöte vid behov för att föra fram kulturgruppens frågor och synpunkter. 3

4 Presentation av kulturaktörerna Kulturaktörerna är navet i Skapande skola. Här följer en presentation av de kulturaktörer som kommer att arbeta inom Skapande skola i Enköpings kommun under läsår Länshemslöjden i Uppsala län Slöjden erbjuder ett utforskande och undersökande arbetssätt där eleverna kan uttrycka sig i olika estetiska former, tekniker, färg och material. Genom samverkan med slöjd kan måluppfyllelsen i andra ämnen ökas; till exempel matematik, historia, svenska och andra språk. Vi använder naturmaterial, diskuterar andra material och hur de produceras och används lokalt och globalt. Genom vetenskapliga undersökningar vet man att slöjd ger avkoppling och minskad stress. Ett långsamt arbetssätt som får ta tid. Hållbar utveckling är ett självklart ämne inom hemslöjden där man i alla tider tagit vad man haver, och använt material och kunskap på ett resurssnålt och smart sätt. Vi formar aktiviteterna efter era önskemål i dialog med eleverna. Helena Elvidotter Forslund Dramapedagog I drama och teater får vi lära oss mer om oss själva, våra och andras känslor, olika situationer och karaktärer. Samarbete, fantasi och berättarglädje är viktiga ingredienser. Genom drama- och trygghetsövningar uppstår en tillåtande stämning. Tillsammans skapar vi drama- och berättarmagi! Min tanke är att tillsammans med läraren/lärarna i klassrummet vara en del av det som eleverna i klassen jobbar med. Därför känns planeringen innan tillsammans med lärarna både viktig och spännande. Jag vill få eleverna att växa, att våga, att leva sig in i en annan värld och i andra roller. Och jag vill att det ska vara lustfyllt och inspirerande för oss alla som är med. Foto: Håkan Fernqvist Jag heter Helena Elvidotter Forslund och är utbildad dramapedagog, skådespelare och clown. Jag bor i Österunda, 2,5 mil nordöst om Enköping. Jag har sedan 1990-talet haft barn- och ungdomsteatergrupper. Först i Stockholm, Uppsala och sedan 2005 I Österunda bygdegård. Jag arbetar också som Clownen Ludmilla och har nu nio olika föreställningar som jag turnerar med. 4

5 Film i Uppland Film i Uppland har i uppdrag att främja utvecklingen av filmkulturell verksamhet för barn och ungdom samt att främja kompetensutveckling på filmområdet. Vi bedriver mediepedagogisk verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar i länet. Vi jobbar ute i skolor i olika projekt, verkstäder och anordnar fortbildning för lärare. Ett filmprojekt som vi ofta jobbar med är Digitala historier som passar för alla årskurser. Digitala historier är ett flexibelt pedagogiskt verktyg där en historia byggs upp med sju stillbilder, en rörlig sekvens, berättarröst och ljud. Man kan här jobba med olika teman som rör till exempel mobbing, genus, sagor, reklam, skolans värdegrund och hälsa. Emelie Gyllander Tano Dramapedagog Jag heter Emelie Gyllander Tano och är auktoriserad dramapedagog. Jag är utbildad på Västerbergs folkhögskola och på Högskolan i Gävle. Efter utbildningen startade jag och tre andra dramapedagoger kooperativet Dramatoriet ( som jag arbetar genom idag. Under våren 2011 arbetade jag på Kultur- och ungdomsförvaltningen i Falu kommun med bland annat forumspel, interaktivt berättande och samarbetsträning. Ursprungligen kommer jag från Mora. Under flera säsonger jobbade jag på sagolandet Tomteland. Där inspirerades jag av sagornas och fantasins värld, något som jag gärna använder mig av i mitt arbete. Att tillsammans med en grupp kliva in och ut ur en historia, en gammal folksaga eller något som vi skapar i stunden, tycker jag är lika fantastiskt varje gång. Dramapedagogik brukar även kallas upplevelsens pedagogik. Saker och ting blir tydligare och lättare att förstå om man får gå in i en roll och pröva att befinna sig i olika fiktiva situationer. Denna pedagogik kan hjälpa en grupp som har samarbetssvårigheter, liksom elever som ska lära sig hur det var att leva under en viss tidsålder till exempel. Jag ser fram emot att få arbeta med eleverna i skolår 8. Jag hoppas att det kommer bli givande, lärorikt och inte minst roligt! 5

6 Tina Tombrock Konstpedagog Jag heter Tina Tombrock, är konstnär och kommer från Tyskland. Jag kom till Sverige 1988 på inbjudan av dockmakaren Arne Högsander för att arbeta i hans verkstad som dock- och maskmakare under ett år. Nu har jag bott i Sverige i 24 år och jag har följt en röd tråd i mina yrkesval, där skapandet och att arbeta med människor har varit det centrala. Jag arbetade inom Skapande skola under föregående läsår. Elever som har svårt att hålla koncentrationen i de teoretiska ämnena arbetade målinriktat, och elever som inte vanligtvis tar så stor plats i gruppen släppte fram starka känslouttryck. De flesta elever arbetade aktivt och självständigt. Att våga prova, våga släppa loss, att kunna hålla koncentrationen och vara med från början till slut har fyllt många elever med stolthet. Min främsta uppgift har då varit att stödja och uppmuntra för att eleverna ska komma över tröskeln av dåligt självförtroende eller för höga krav på sig själva, som ofta hindrar skapandet. Som jag ser det är Skapande skola ett utmärkt forum för alla elever att få prova sina vingar, att ta plats och visa upp sig, att fokusera och fördjupa sig i en kreativ uppgift. Det finns ett behov av att få arbeta fritt. Många elever frågade mig en extra gång för att försäkra sig om att de verkligen får göra som de tänkt sig. Andreas Jäderqvist Danspedagog Andreas blev Svensk Juniormästare i Bugg 1996 och placerade sig på en femte plats på Världsmästerskapen i Lindy Hop Under årens lopp har han tagit tio pallplaceringar vid Svenska Mästerskapen. Andreas började sin danskarriär redan som fyraåring i hemstaden Enköping och blev senare tävlingsdansare i Bugg, Dubbelbugg, Boogie Woogie och Lindy Hop. Efter utbildningen på Balettakademien i Stockholm 1998 flyttade han till England för att utbilda sig på Andrew Lloyd Webbers treåriga musikalskola, Arts Educational School i London. Andreas började sin professionella karriär med att turnera världen över som Bob i Bob The Builder World Tour, i bland annat New York, London, Sidney och Toronto. Han fortsatte senare med uppsättningar som Aliens New Millennium i Luxemburg och barnföreställningen Havet är Blått. Han har även medverkat i musikalerna Spindelkvinnans Kyss på Malmöoperan, Ronja Rövardotter på Kastellet och Hair-the Tribal Love-Rock-Musical i Tyskland, Danmark, Tjeckien och Italien. Vidare kan du se Andreas i olika film och tv-produktioner som till exempel Nina Frisk, Absolute Boogie, Sing-a-Long och Svt:s Världarnas Bok. 6

7 Jeanette Bernövall Dramapedagog Jag heter Jeanette Bernövall och är auktoriserad dramapedagog. I botten har jag en mellanstadielärarutbildning och sedan en vidareutbildning till dramapedagog. Jag har arbetat i grundskolan som lärare och nu de senaste sju åren som dramapedagog. Vad handlar drama om? Det finns flera definitioner av detta. Här kommer en av dem: Drama är upplevelsens pedagogik som tar med hela människan i en lärande process. Drama är en konstnärlig och pedagogisk arbetsform där lekar, gruppövningar, rollspel och olika teaterformer ingår. I exempelvis rollspel återskapas situationer från det dagliga livet. Genom att pröva olika roller kan en ökad förståelse för andra människor utvecklas. Jag ser fram emot höstens dramasamarbete med Korsängsskolan och Örsundsbroskolan. Gycklargruppen Trix Alla människor har en kreativ kraft. Det är utgångspunkten i nycirkus. Här blandas många olika uttryckssätt och konstformer vilket ger alla elever möjlighet att uttrycka sin skaparlust och unika personlighet. Därför är nycirkus ett bra pedagogiskt verktyg i skolan. En stor skillnad med att ta in cirkus på schemat jämfört med till exempel fotboll är att den förutom att ge fysisk träning stimulerar elevernas kreativitet och saknar tävlingsmoment. Träningen stimulerar både motorik, koordination och koncentration. Och i till exempel parakrobatik och i samband med föreställningar utvecklar eleverna sociala förmågor såsom självkänsla, samarbete och tillit. Gycklargruppen TRiX cirkusprojekt är ett nytänkande sätt att stimulera lärandet även hos barn som har svårt med den traditionella undervisningen. Nycirkusen som pedagogik är en undervisningsform som stimulerar inlärningen, självkänslan och sätter eleverna i rörelse på ett lustfyllt sätt. Ett utmärkt sätt att få in mer aktiviteter och rörelse i skolans vardag som ofta präglas av allt för mycket stillasittande. 7

8 Lajvverkstaden Lajv som pedagogisk form är upplevelsebaserad, deltagande och kreativ. Istället för att sitta vid sin bänk och svara på frågor ställs eleven mitt i ett skeende. Lajvformens stora fördel är att det skapar en empatisk anknytning till det som eleven förväntas lära sig. Det blir lättare att diskutera svåra ämnen, eftersom eleven fått en känsla av att ha varit där och kan sätta sig in i skeendet från ett första-persons-perspektiv. När vi jobbar med lajv i skolan är alla deltagare. Lärarna har en viktig del i undervisningen. Att en lärare tar på sig en roll är värdefullt dels för att eleverna får se en annan sida av sina lärare, men även för att läraren får ta del av elevernas upplevelse och kan diskutera utifrån den i efterarbetet. Den deltagande formen gör också att alla kan vara med på egna villkor. Att ta på sig en roll, ofta med tillhörande dräkt, gör att eleven aktiveras. Att vara i spelet är i sig att delta oavsett om du vill vara mycket eller lite aktiv, så bidrar du ändå genom att du är där. I efterdiskussionerna kan även den passiva eleven prata om sin upplevelse av spelet därför att eleven varit mitt i det, sett det, upplevt det. Att ha varit engagerad i ett skeende leder till intresse. För att kunna gestalta en person i 1700-talets franska revolution, måste eleven veta något om hur en sådan person skulle kunna resonera, tänka och se ut. Efter lajvet väcks frågan: Men hur var det egentligen när det hände? Här finns stora pedagogiska poänger att hämta. Effektivt lärande, som leder till att man faktiskt minns det efteråt uppstår när alla sinnen aktiveras, när den som ska lära sig något är deltagande i sitt lärande. När du lajvar är du aktiv med hela din kropp och alla dina sinnen. I höst ska eleverna i skolår 9 lajva under en halv dag. Tema för lajvet är mod och medkänsla. 8

9 Ylva Karlsson Författare Efter ett par misslyckade försök med att åka på seglarläger for jag tretton år gammal på mitt första skrivarkollo. Det var underbart. För första gången i mitt liv var jag omgiven av jämnåriga som tyckte att böcker var bland det viktigaste som fanns Jag har alltid skrivit. Skrivit och skrivit och läst. Jag lärde mig till och med att skriva innan jag kunde läsa. När jag var sju år bestämde jag mig för att bli författare, eller snickare, eller cirkusartist. Sista året på gymnasiet när man skulle skriva specialarbete tyckte jag att det var dags att testa om jag kunde skriva en hel bok. Det tog sin tid, men det gick. Jag kunde! Sen dess har jag varvat skrivande med olika jobb och med att plugga på universitetet. Sen ett par år tillbaka skriver jag på heltid. Att skriva är det roligaste jag vet. Och det jobbigaste. Rätten till konst och kultur Flera av artiklarna i barnkonventionen handlar om barns kulturella rättigheter. Artikel 31 erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionen slår också fast att konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Staterna ska också uppmuntra sådan kulturell och konstnärlig verksamhet som är lämplig och som kommer alla barn till del. Vi vuxna måste ge barn och unga goda förutsättningar att utvecklas till självständiga individer genom att ge dem tillgång till olika kulturella uttrycksformer samt kunskap och resurser för eget skapande. Barn har rätt att få ta del av kultur i form av till exempel konst, musik, teater, dans, film och litteratur. De har även rätt att själva producera kultur i olika former. 9

10 FÖR MER INFORMATION Kulturombuden på din skola Kontaktperson på upplevelseförvaltningen: Lovisa Klint, kultursekreterare, skolår 1-6 Telefon: E-post: Eva Selgeryd, kultursekreterare, skolår 7-9 Telefon: E-post: Kontaktperson på skolförvaltningen: Jessica Lindegren, informatör Telefon: E-post: Information från regeringskansliet regeringen.se Statens kulturråds information om Skapande skola kulturradet.se 10