HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 65, V.23, (Årgång 4)

Transkript

1 TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 65, V.23, (Årgång 4) Innehåll Ordföranden har ordet! 2 HSO Uppsala kansli har sommarstängt 3 Arbete vid Akademiska sjukhuset, ing Bra behandling av typ 1 diabetes i Uppsala 5 Undersökning visar: killar ser ljusare på sin framtid 6 Ny förtroendemannaorganisation för landstinget föreslås 8 Landstinget kan använda sämre cancerbehandlingar 10 Svensk sjukvård blir inte bättre om den redan anser sig bäst 13 Forum för brukarinflytande håller öppet hus 16 Förslag om nötförbud blev löften om skylt 17 Påminnelse: Dialog med politiska partier i höst 18 Påminnelse: Kurser i samband med HCK skolan 20 TÄNKVÄRT 24 ~ 1 ~

2 Ordföranden har ordet! onja Inför sommaren 2015 Vi har haft en tidig vår men sommaren har låtit oss vänta något. Nu har i alla fall alla föreningar haft sina årsmöten. Vi planerar för en lugn och i bästa fall solig tid tills vi ses i full aktivitet i augusti. Men det är ju inte alla som liksom jag lämnar Uppsala. Föreningsgården Ekolsnäs, som jag kunnat följa från början av 70-talet finns där och välkomnar alla som söker sig ut till Mälarens vatten här i Uppsala. Det finns sommarcafé, tror jag, och naturen är fantastisk där ute. Har du inte prövat ett besök på Ekolsnäs, så ta chansen nu. Själv skall jag åka till mitt hus på Gotland. Jag har en släktbakgrund som ger mig en särskild känsla för Gotland men familjen har också gett mig dessa möjligheter. Något helt annat är att i Visby finns det olika sommarveckor: en är Almedalsveckan, skapat mer eller mindre av Olof Palmes kärlek till Fårö och hans initiativ till att skapa ett diskussionsforum i Almedalen. Detta har växt enormt och idag är det under en vecka mer än 3000 olika program, som alla behandlar viktiga frågor av samhällspolitisk betydelse. Handikappförbunden har ett eget tält i Visby hamn. Jag kommer att var där och berätta om tidskriften Forskning pågår, som alla intresserade kan prenumerera på gratis och som ger information om viktig forskning inom funktionshinderområdet. Tidskriften ges ut av Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet. Jag ~ 2 ~

3 kommer att mingla på en träff anordnad av tidningen Föräldrakraft, jag kommer att ägna denna fantastiska vecka i Visby till förkovran och inspiration för vårt funktionshinderpolitiska arbete i Uppsala. Så ses vi sedan på HCK-skolan i Gysinge, en viktig resurs som vi har sedan många år. HSO i Uppsala län presenterar två kurser den ena är om hur vi bäst bevakar fysisk tillgänglighet och vi behöver fler personer i det arbetet! den andra en utbildning hur vi gemensamt representerar funktionshinderrörelsen. Tveka inte, pröva om du kan få en plats på Gysinge i augustikursen eller septemberkursen. Glad och skön sommar tillönskas av Sonja HSOs kansli på Kungsgatan 62 och 64 har SOMMARSTÄNGT vecka = 6 juli 26 juli Torsdagen den 27 augusti, mellan klockan har HSO och övriga kanslier på Kungsgatan 62 och 64 stängt för storstädning. Den dagen ser vi över och reparerar/städar alla inventarier. Så inga konferenslokaler kan bokas under detta datum! ~ 3 ~

4 Efter sommaren, i vecka 32, kommer man att börja gräva kring huvudentrén i ingång 70 på Akademiska sjukhuset, för att bland annat göra plats för den nya teknikbyggnaden till 70- huset. För att förhindra att infektionskänsliga och patienter med nedsatt immunförsvar skall få allvarliga infektioner p.g.a att byggdamm dras in i byggnaden har det beslutats att öka på städningen i huvudentrén. Man kommer även att lägga ut extra mattor med uppmaningen att torka av skosulor och "rulla av" vagnar, rullstolar etc. Mattorna kommer att användas som taktila stråk, för synskadade fram till receptionen i ingång 70. Landstingsservice Landstinget i Uppsala Län ~ 4 ~

5 Patienter med diabetes typ 1 får bra vård i Uppsala län Nyhet :03 CEST Landstinget i Uppsala län ligger bra till vad gäller diabetesvård för patienter med diabetes typ 1. Det framgår av en ny rapport från Sveus, där vården i sju landsting har jämförts. Undersökningen visar att vuxna patienter i Uppsala län med diabetes typ 1 och 2 löper lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom i samband med slutenvård än patienter i de övriga landsting som ingår i jämförelsen. Men enligt rapporten finns det också förbättringsområden när det gäller vård av patienter med diabetes typ 2. Patienterna i vårt landsting har högt blodsockervärde vid nydiagnostisering. Det tyder på att sjukdomen upptäcks sent. Vi behöver bli bättre på att upptäcka diabetes typ 2 på ett tidigt stadium, säger Robert Kristiansson, chefsläkare vid Hälsa och habilitering. Landstinget bör också öka användningen av läkemedlet metmorfin vid nydiagnostisering. Att tidigt sätta in metmorfin minskar riskerna för senare komplikationer. Landstinget har startat ett programråd för diabetes, som först och främst kommer att arbeta för att förbättra vården för patienter med diabetes typ 2 genom att upptäcka sjukdomen tidigare och öka användningen av metmorfin. Sveus - nationellt samarbete för värdebaserad uppföljning Det nationella forskningsprojektet Sveus bedrivs i samverkan mellan många aktörer och styrs av sju landsting och regioner, inklusive Landstinget i Uppsala län. Syftet är främst att utveckla nya, värdebaserade, uppföljningssystem för att ge förbättrade möjligheter att följa upp och analysera hälso- och sjukvården. Rapporten om diabetes är den tredje i ordningen. Tidigare rapporter handlar om stroke och förlossningsvård och finns att läsa på Läs mer: Kontaktperson: Robert Kristiansson, chefsläkare Hälsa och habilitering, tel ~ 5 ~

6 Ny undersökning visar: Killar ser ljusare på sin egen framtid Pressmeddelande :51 CEST Det skiljer mycket mellan olika ungdomar i hur man ser på sin egen framtid. Mest positiva är killar, ungdomar som är födda i Sverige och de som kommer från hem med ekonomiskt relativt goda förhållanden. Det visar undersökningen Liv och hälsa ung, som presenteras idag. Liv och hälsa ung genomförs vartannat år i ett samarbete mellan Regionförbundet Uppsala län, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet fick möjlighet att besvara en enkät med frågor om sina livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten från undersökningen som genomfördes i mars i år har nu sammanställts. Ett av områdena som har undersökts är ungdomarnas framtidstro. De allra flesta har en positiv framtidstro för egen del. Men det skiljer mellan olika grupper. 85,5 procent av killarna ser ljust på framtiden för egen del, jämfört med 80,5 procent av tjejerna. 83 procent av ungdomar födda i Sverige ser ljust på framtiden, jämfört med 74,5 procent av de utlandsfödda. Socioekonomiska faktorer väger ännu tyngre; här skiljer det 18 procent mellan dem som kommer från ekonomiskt relativt goda förhållanden och svagare grupper. Det här är signaler som vi måste ta på allvar. Det är viktigt att politiken som rör barn och unga utgår från att man skapar förutsättningar för jämlikhet. Oavsett bakgrund, kön, eller var man bor, ska alla ges samma förutsättningar, säger Johan Edstav (MP), ordförande för Regionförbundet Uppsala län. Undersökningen Liv och hälsa ung blir ett viktigt underlag till den handlingsplan för bättre hälsa bland barn och unga i Uppsala län, som regionförbundet håller på att ta fram. ~ 6 ~

7 Övriga trender Liv och hälsa ung 2015 visar också att allt fler ungdomar aldrig röker, snusar eller dricker alkohol. Trenden bekräftas av andra undersökningar. Andelen ungdomar som uppger att de mår ganska eller mycket bra har minskat något. Nu uppger 77,8 procent att de mår bra, jämfört med 81,6 procent i förra undersökningen. I år finns i undersökningen för första gången ett batteri med frågor som mäter den psykiska ohälsan. Resultaten av dessa och övriga frågor ska nu analyseras och tillsammans med annan statistik och kunskap ligga till grund för prioriteringar, utvecklingsarbete och handlingsplaner, inom regionen, i landstinget och i länets kommuner. Läs mer: (Resultat från Liv och hälsa ung 2015, tabeller uppdelat på årskurs, kommun och kön). Ytterligare information: Henrik Andreasson, utredare, Landstinget i Uppsala län, tel Carin Östling, folkhälsostrateg, Regionförbundet Uppsala län, tel Fakta om undersökningen Liv & hälsa ung 2015 Liv och hälsa ung genomförs i samarbete mellan Regionförbundet Uppsala län, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner. Cirka elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet har svarat på frågor om sin hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Detta är sjätte gången som Liv och hälsa ung genomförs. ~ 7 ~

8 Ny förtroendemannaorganisation för landstinget föreslås Nyhet :50 CEST Landstingsstyrelsen ställde sig bakom ett förslag till en ny förtroendemanna-organisation. Den nya organisationen ska enligt förslaget införas den 1 januari Ändringarna berör främst hälso- och sjukvården. Följande föreslås: Den nuvarande beställar- och utförarmodellen avskaffas. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen tas bort. Tre nya nämnder inrättas: en sjukhusstyrelse med ansvar för bland annat vårdproduktion, utbildning och forskning vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, en vårdnämnd med ansvar för bland annat primärvård, närvård, habilitering och tandvård samt en fastighets-, teknik och servicenämnd. Det nuvarande utskottet för forskning, utveckling och utbildning får ett utökat uppdrag att också ha ett helhetsperspektiv för strategiska frågor inom hälso- och sjukvården. Antalet ledamöter i utskottet utökas från fem till nio. Landstingsstyrelsen utökas från 15 till 19 ledamöter. Det slutgiltiga beslutet om ny organisation fattas av landstingsfullmäktige vid sammanträdet den juni. Landstingsstyrelsen gav också landstingsdirektören i uppdrag att lämna förslag till en ny tjänstemannaorganisation som är anpassad till den nya förtroendemannaorganisationen. Förslaget ska lämnas senast vid landstingsstyrelsens sammanträde i november. ~ 8 ~

9 (V) lämnade ett yrkande om att det skulle bildas en hälso- och sjukvårdsberedning under landstingsstyrelsen och att hälso- och sjukvården ska hållas samman i en enda sjukvårdsstyrelse. (SD) lämnade ett yrkande om att fastighets- teknik- och servicenämndens ansvar ska placeras under landstingsstyrelsen och ett tilläggsyrkande om att den föreslagna nämnden ska ha 11+7 ledamöter. (KD) yrkade på återremiss. (M) lämnade ett tilläggsyrkande om att personalutskottet skulle tas bort och ersättas med ett FoU-utskott. Samtliga yrkanden avslogs. (M), (V), (SD) och (KD) reserverade sig. Läs mer om besluten som fattades av landstingsstyrelsen i Uppsnabbat. Uppsnabbat 1 juni 2015: /Uppsnabbat-landstingsstyrelsen-1-juni/ ~ 9 ~

10 Landstingen kan använda sämre cancerbehandlingar , Artikel från Sverige satsar mycket pengar på cancerforskning, men sedan är det upp till landstingen själva att välja läkemedel och behandlingar. Men hur ser det egentligen ut i praktiken? Forskning.se har undersökt hur landstingen förhåller sig till vetenskap och beprövad erfarenhet inom cancervården. Det grundlagsbestämda, regionala självstyret från 1862 gör att svenska landsting inte behöver välja vård som grundar sig på den senaste och bästa vetenskapen och beprövade erfarenheten. Därför kan landstingen erbjuda sjukvård som inte ger största möjliga effekt vetenskapligt sett, utan att kosta mer. Inom cancervården riskerar sådana felprioriteringar att leda till att insatser som kan rädda och förlänga liv inte genomförs. Dyra inköp trots litet vetenskapligt belägg De senaste åren har flera landsting i Sverige köpt in runt 20 maskiner för att kunna genomföra robotkirurgiska operationer det blir en total kostnad på ungefär 500 miljoner kronor. Detta trots att vi inte vet om de är mer effektiva än öppen- eller titthålskirurgi. Det är mycket pengar att lägga på något med otillräcklig vetenskaplig grund, säger Jan Liliemark. Han är cancerläkare och professor på SBU, statens kunskapscentrum för sjukvården, som ska se till att just kunskapen om de vetenskapligt bästa behandlingsmetoderna sprids ut i landet. Jan Liliemark menar att vissa landsting inte tar till sig nya behandlingsmetoder trots gedigen vetenskaplig grund, medan andra använder sig av nya metoder trots liten vetenskaplig grund. Sedan 2014 rekommenderar till exempel Socialstyrelsen och landstingens egen läkemedelsgrupp (NLT-gruppen) ett målinriktat läkemedel, Perjeta, för behandling av patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer. Trots detta finns det fortfarande landsting som inte använder läkemedlet. ~ 10 ~

11 Det förlänger livslängden med över ett år, när andra tidigare läkemedel bara lyckats göra detta i några månader, fortsätter Jan Liliemark. Nationella riktlinjer inget formellt krav Socialstyrelsen är den instans som utfärdar nationella riktlinjer om vilken vård och omsorg som bör erbjudas av landstingen. Och Socialstyrelsens rekommendationer ska vila på den senaste och bästa vetenskapen och beprövade erfarenheten, men landstingen kan ändå välja att strunta i rekommendationerna utan att behöva stå till svars eftersom de är just rekommendationer. Det finns dock krav på landstingen att de ska erbjuda sjukvård som vilar på vetenskaplig grund, men landstingen kan ha en helt annan uppfattning om vad detta är utan att förklara sig närmare. Därför finns Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, som sedan den 1 juni 2013 har tillsyn över sjuk- och hälsovården i Sverige, och i teorin kan utkräva vite av ett landsting om dess sjukvård inte följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Fast bara i teorin eftersom det aldrig hänt. I dag måste Socialstyrelsen istället få med sig landstingen på frivillig väg genom att lyfta fram goda, vetenskapligt bevisade exempel och kartlägga hur olika delar av landet uppfyller sina åtaganden, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen. Ett exempel på kartläggning: Socialstyrelsen tog 2013 fram en rapport som visade att 14 av 20 landsting använde den bästa, vetenskapliga behandlingen för prostatacancer med mellan- och högrisk i färre än 60 procent av fallen. Det borde därmed gå att öka överlevnaden för många fler om strålning eller operation, som har visat sig vara bäst i vetenskapliga studier, används mer omfattande i stället för exempelvis läkemedelsbehandling Cancervård behöver individanpassas Regeringen har initierat ett arbete de senaste åren för att minska skillnaderna i cancervård i Sverige och snabbare införa de bästa behandlingsmetoderna. Sex regionala cancercentra och en nationell cancerstrategi ska bidra till detta, för även många landsting vill kunna mäta och jämföra vården för olika grupper bättre, och sedan förändra om det behövs. Och så har Socialstyrelsen, som visat, gjort egna öppna jämförelser för att belysa kvalitet och effektivitet inom cancervården. Det har utmynnat i fyra nationella riktlinjer inom cancerområdet, den första publicerades 2007 för bröst-, kolorektal- och prostatacancersjukvård. Arvid Widenlou Nordmark är förhoppningsfull, trots att vissa landsting använder behandlingar som uppenbarligen är dåliga. Min uppfattning är att ju mer specialiserad vården är, desto snabbare tar den till sig vetenskapliga rön, säger han. ~ 11 ~

12 Men det går inte, som Jan Liliemark understryker, att enbart utgå ifrån vilka behandlingsmetoder som har vetenskapligt stöd cancervård måste ofta anpassas individuellt efter exempelvis ovanliga tumörer eller situationer, då när det saknas bra vetenskapliga studier. Då handlar det mer om läkekonst och då måste läkarna ibland förlita sig mer på beprövad erfarenhet i brist på vetenskapliga studier. Men ursprungsfrågan gällde mer generellt hur få ett avgörande genomslag för vetenskap och beprövad erfarenhet när varje landsting har möjlighet att välja sämre behandlingar, därför att det kommunala självstyret är så långtgående i Sverige. Trots att landsting uppenbarligen väljer fel vetenskap och beprövad erfarenhet. Det gäller till exempel att få landstingen som väljer fel cancerbehandlingar att förstå att de väljer fel. Att ett landsting överhuvudtaget väljer behandlingar som är sämre kan bero på att de läkare och andra som bestämmer där inte vet vilka metoder som är vetenskapligt bäst i vilka fall det finns bra vetenskapliga studier och utvärderingar eller att de av olika orsaker inte orkar ta till sig de nya och bästa behandlingarna. Det kan också handla om att enstaka landsting har en väldigt bestämd uppfattning om vad som är den bästa behandlingen, förklarar Jan Liliemark. Därför handlar nästa artikel om den stora utmaningen att göra sjukvården mer jämlik, så att den bygger på rätt vetenskap och beprövad erfarenhet för alla. Text: Timothy Tore Hebb, frilansjournalist ~ 12 ~

13 Den som redan anser sig vara bäst anstränger sig inte för att bli bättre Svensk hälso- och sjukvård är bra, men det finns ett grundproblem med dess självbild. Såväl regeringar som landsting av olika politisk färg betraktar svensk hälso- och sjukvård som världsledande. Och den som anser sig vara bäst riskerar att inte anstränga sig för att ständigt bli bättre, och då tappar man obönhörligen mark. Det säger Anders Blanck, VD för LIF de forskande läkemedelsföretagen. Ett tydligt problemområde idag är hälso- och sjukvårdens förhållande till forskning och då särskilt den kliniska forskningen. De senaste tio åren har ett stort antal utredningar, rapporter och analyser kommit fram till ungefär samma sak: Sverige tappar gentemot andra länder inom hela Life Science-kedjan, från provrören i grundforskningen till att nya läkemedelsbehandlingar leder till bot eller bättre hälsa för den enskilde patienten. Samtidigt anser vi oss ha en hälso- och sjukvård i yppersta världsklass. Häri ligger ett tydligt problem med verklighetsbeskrivningen, anser Anders Blanck. Livsvetenskaperna eller Life Science som det oftast kallas är antagligen ett av de mest komplexa system som samhället har att hantera. De ingående delarna är starkt beroende av varandra: En stark akademisk grundforskning byggd på långsiktiga statliga och privata investeringar som attraherar de främsta forskarna är en nödvändig förutsättning för forskningsgenombrott som kan skapa nya medicinska rön och ge nya forskningsföretag. En hälso- och sjukvård som medverkar i forskning och som vill befinna sig vid kunskapsfronten är en förutsättning för att kunna attrahera investeringar i klinisk forskning. Detta är i sin tur en förutsättning för att patienter ska kunna få ta del av nya läkemedel som är bättre än den tidigare generationens läkemedel. Till detta kommer den inneboende konflikten med att långsiktiga forskningsinvesteringar ska möta en hälso- och sjukvård som i huvudsak arbetar inom ramen för ettåriga budgetar. Om att få systemen att fungera ihop Utmaningen är att få de här systemen att fungera ihop, och det gör de inte i dag. Hälso- och sjukvården agerar idag inte som om man vore en del i Life Science-systemet. Jag upplever att hälso- och sjukvården idag framförallt ~ 13 ~

14 jobbar med hur man ska kunna ge lika god vård som i dag till många flera, eftersom vi blir allt fler i Sverige och lever allt längre. Detta ger ett fokus på prispress och kostnadskontroll. Man försöker helt enkelt att göra allt lite billigare. Detta kolliderar delvis med den vetenskapliga strävan om att kontinuerligt försöka göra allt lite bättre, säger Anders Blanck. Vårdens fokus idag är inte på att ständigt följa forskningens framsteg och implementera de senaste rönen, och det är ett grundvillkor om man vill ha en världsledande hälso- och sjukvård. Starkare ambition och förändrat fokus Företagen inom Life Science investerar globalt i miljöer där forskningen är stark och där patienterna får tillgång till den allra bästa vården; helt enkelt där patienterna ges nya behandlingar och där vården deltar aktivt i klinisk forskning och utveckling. De problem som Sverige står inför är enligt Anders Blanck: Vi måste ha en högre ambition: Grundinställningen idag är att Sverige redan är bäst på hälso- och sjukvård. Därför inriktas insatserna på att framförallt hålla budgeten, istället för att kontinuerligt förbättra vårdkvaliteten och delta i klinisk forskning. Koordineringen måste bli bättre: Idag brister samordningen mellan olika departement inom Regeringskansliet, mellan de olika statliga myndigheterna och mellan den statliga nivån och landstingen. Denna oklara situation drabbar hälso- och sjukvårdens möjligheter att nå målet om en världsledande position. Och den drabbar patienterna som får en sämre vård än vad som borde vara möjligt. Incitamentsstrukturen i vården måste korrigeras och bli tydligare: Idag saknas i princip incitament för läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal att delta i klinisk forskning, och kompetensutveckling av professionerna är eftersatt. Verksamhetschefer har ett stort fokus på budgetdisciplin och på att leverera den avtalade/beställda produktionen av sjukvård medan kompetensutveckling och klinisk forskning inte alls är lika högt prioriterat. Staten måste ta ett större och tydligare ansvar Anders Blanck ser ett problem i att forskning och utveckling inte längre riktigt verkar passa in i landstingens hälso- och sjukvård. Han menar att staten måste ta ett större ansvar för att hela kedjan inom Life Science ska fungera bättre. Det behövs en aktör som tar ett helhetsansvar; som helt enkelt tar på sig ledartröjan. Om staten anser att om man vill ha ett nationellt perspektiv och stärka den svenska konkurrenskraften inom Life Science så har man en viktig roll att ~ 14 ~

15 spela. Jag är övertygad om att staten måste gå in och ta ett tydligare finansieringsansvar för innovation. Idag går en stor andel av statens stöd till hälso- och sjukvården egentligen till grundforskning, men däremot är stödet till implementering av nya läkemedel och andra behandlingsmetoder bristfälligt, säger Anders Blanck. Staten får träda in de första åren När det gäller läkemedel kan han tänka sig att staten tar finansieringsansvaret för nya läkemedel under den första tiden av implementering i hälso- och sjukvården, kanske de första tre åren. Staten måste också ta ett mer samlat grepp och ansvar för sina myndigheter. Idag är myndigheternas agerande inte alltid samordnat och innovationsperspektivet är ofta underordnat jämfört med andra perspektiv i deras olika uppdrag. När det gäller landstingen, så ser jag en stor uppgift för dem i att öppna sig mer mot omvärlden. Jag har respekt för de budget- och styrningsproblem som de dagligen brottas med, men vi behöver landstingens aktiva deltagande i diskussionen om det som vi alla behöver göra. Detta för att vi ska få en världsledande hälso- och sjukvård, och även hur vi gemensamt ska göra för att Sverige inte ska fortsätta att halka efter inom den kliniska forskningen och när det gäller vår position inom det viktiga Life Science-området. Dessa frågor är alldeles för viktiga för att slarvas bort, säger Anders Blanck. ~ 15 ~

16 hälsar dig välkommen till Öppet hus måndagen den 31augusti kl på Bredgränd 6, 3 tr. i Forum gallerian. Vi bjuder på dryck och tilltugg! Vid eventuella frågor, vänligen kontakta: Anna-Maria Lundberg, tel anna-maria@brukarinflytande.se Petra Rohrer, tel petra@brukarinflytande.se ~ 16 ~

17 Förslag om nötförbud blev löfte om varningsskylt Anna Kopparhed som bor i Upplands-Bro är nötallergiker. Flera i hennes familj har matallergier och hon vet hur allvarligt det kan vara att få en allergisk chock. För att så få som möjligt skall utsättas för detta reste hos ett medborgarförslag om totalt nötförbud i förskolor, skolor, idrottsanläggning samt andra kommunala lokaler i Upplands-Bro kommun. En dag när Anna Kopparhed läste sin lokaltidning såg hon en notis med rubriken Nej till förslag om nötförbud. Det där måste vara mitt förslag, tänkte hon. När hon lämnade förslaget fick hon veta att hon skulle informeras om när förslaget behandlades och få tillfälle att tala för sitt förslag. Nu fick hon i stället läsa i tidningen om att hennes förslag hade avslagits. Tidningsnotisen upplyste även om att kommunledningskontoret skulle ta fram en skylt som skall informera om nötallergier. Denna skylt skall sättas upp på kommunens olika verksamheter. Vi på Matallergier.se ville veta mera och tog kontakt med kommunen. Räcker med informationsskylt Camilla Janson, kommunstyrelsens ordförande, svarade oss att enligt den information hon hade fått i ärendet så skulle medborgaren ha fått ett bekräftelsebrev, då förslaget inkom till kommunen med information om att det skulle hanteras på första Kommunfullmäktige. Sedan dröjde tyvärr vårt svar 5 månader och något besked till förslagsställaren kom inte iväg, konstaterar hon. Vi tar frågan på största allvar och jag vill betona vikten av det redan pågående arbetet med information om allergier. Vi kommer framöver ta fram en gemensam skylt som kan sättas upp på våra skolor, idrottshallar och simhall, avslutar Camilla Jansson sitt svar till oss. Nu blir det väldigt intressant att se vad som kommer att stå på skylten, på vilka platser den kommer att sättas upp. Hittills finns det inga skyltar vare sig på dagiset eller skolan där mina barn går, konstaterar Anna Kopparhed besviket. Källa: ~ 17 ~

18 HSO i Uppsala län INBJUDER TILL MÖTE/DIALOG MED LANDSTINGET I UPPSALA LÄNS ALLA POLITISKA PARTIER 29 September 2015 Klockan Plats: Lokal Storan, Kungsgatan 62, 5 trappor, Uppsala. Moderator: Janne Wallgren. Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Kom och ställ dina frågor, samt hör hur Centerpartiet, Folkpartiet Liberalerna, Kristdemokraterna samt Nya Moderaterna i Landstinget i Uppsala län arbetar med frågor som berör människor med funktionsnedsättning. Anmäl ditt deltagande till: janne.wallgren@c.hso.se de Senast den 25 september. Antal platser är begränsade. OBS! Var vänlig och tänk på dem som är överkänsliga! Använd inte parfym, rakvatten och försök att inte röka i anslutning till mötet. ~ 18 ~

19 HSO i Uppsala län vill ha ett möte/dialog med alla politiska partier i Landstinget i Uppsala län HSO i Uppsala län har i sin verksamhetsplan beslutat att under år 2015 inbjuda samtliga politiska partier i Landstinget i Uppsala län till ett enskilt möte/dialog med frågestund. HSO i Uppsala län har valt att lägga dessa möten på tre datum under året. Se nedan: Onsdag 27 maj klockan MILJÖPARTIET, SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREPARTIET samt VÄNSTERPARTIET. Tisdag 29 september klockan CENTERPARTIET, FOLKPARTIET LIBERALERNA, KRISTDEMOKRATERNA samt NYA MODERATERNA Onsdag 2 december klockan SVERIGEDEMOKRATERNA. Samtliga möten arrangeras i HSO i Uppsala läns lokal Storan, Kungsgatan 62, 5tr, Uppsala. Agenda: HSO i Uppsala län presenterar sig och hälsar välkommen! Kvällens politiska partier presenterar sig och får berätta om hur de tänker arbeta med frågor som berör människor med funktionsnedsättning i Landstinget i Uppsala län Kaffe/te/bordsvatten + någon enklare förtäring (var vänlig meddela eventuella behov av specialkost/allergier) Öppet forum för enskilda frågor och dialog. Mötet avslutas senast klockan Välkommen! Uppsala För HSO Uppsala län Janne Wallgren Ombudsman,(HSO)Handikappföreningarnas SamarbetsOrgan i Uppsala län Kungsgatan 64, Uppsala. Tfn: , mobil: Fax: E-post: janne.wallgren@c.hso.se ~ 19 ~

20 Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Till HSO i Uppsala läns 45 medlemsorganisationer, Alla kommun-hso. 30 april 2015 HSO i Uppsala län kommer att arrangera två kurser i samband med HCK-skolan på PROs folkhögskola i Gysinge; Kurs: Ökad delaktighet och tillgänglighet i hela samhället, 21/8 23/ Se preliminärt program nedan. Max antal deltagare: 18 stycken. Principen: Först till kvarn gäller. Deltagaravgift: 900 kronor/per person. Anmäl dig till Janne Wallgren: janne.wallgren@c.hso.se Kurs: Att företräda HSO, 11/9 13/ Se preliminärt program nedan. Max antal deltagare: 28 stycken. Principen: Först till kvarn gäller. Deltagaravgift: 900 kronor/per person. Anmäl dig till Janne Wallgren: janne.wallgren@c.hso.se Enligt uppdrag Janne Wallgren Ombudsman HSO Uppsala län, Tfn: , E-post: janne.wallgren@c.hso.se ~ 20 ~

21 Preliminärt program: Ökad delaktighet och tillgänglighet i hela samhället - Fortsättningskurs 21-23/8 2015, Gysinge folkhögskola Dag Lunch Inledning - Representant för HSO i Uppsala län Vad är tillgänglighet? - Barbro Mattsson Kaffepaus Fortsättning, vad är tillgänglighet? - Barbro Mattsson Middag Aktuell lagstiftning - Barbro Mattsson Fri tid Gemensam kvällsaktivitet Dag Frukost Kunskap om och kring funktions- - Barbro Mattsson Nedsättning för att kunna förändra Samhället/Checklistan Kaffe Inventering med checklistan - Barbro Mattsson Lunch Samverkan Landstingsservice - Patrik Jonasson, Landstingsservice Genomgång av inventering - Barbro Mattsson Kaffe Genomgång av inventering - Barbro Mattsson Genomgång av inventering - Barbro Mattsson Middag Gruppdiskussioner Fri tid Gemensam kvällsaktivitet Dag Frukost Utcheckning Vad gör en kontrollansvarig? - Sigurd Mattsson Brandskydd/säkerhet Kaffepaus ~ 21 ~

22 10.25 Fortsättning, Vad gör en kontrollansvarig? Attefall, Brandskydd/säkerhet. - Sigurd Mattsson Lunch Fortsättning, Vad gör en kontrollansvarig? Brandskydd/säkerhet. - Sigurd Mattsson Slutdiskussion, hur går vi vidare? - Representant För HSO i Uppsala län Avslutning Preliminärt program: Att företräda HSO 11-13/9 2015, Gysinge folkhögskola Dag Lunch Inledning - Janne Wallgren Att företräda HSO - Janne Wallgren Kaffepaus Forts. att företräda HSO - Janne Wallgren Middag Forts. att företräda HSO - Janne Wallgren Fri tid Gemensam kvällsaktivitet Dag Frukost Handikappförbundens policy När någon företräder HSO - Ingrid Burman Kaffe Ökad delaktighet och tillgänglighet i hela samhället - Janne Wallgren Lunch Kunskap om och kring olika Funktionsnedsättningar - Styrelsen HSO i Uppsala län Forts. kunskap om och kring olika Funktionsnedsättningar - Styrelsen HSO i Uppsala län Kaffe Annorlunda promenad att prova på Att ha en funktionsnedsättning - Janne Wallgren Genomgång av Annorlunda promenad - Janne Wallgren ~ 22 ~

23 17.00 Middag Gruppdiskussioner om och kring att öka medvetenheten och förståelsen, så att samhället kan förändras och göras tillgängligt även för människor med en funktionsnedsättning Fri tid Gemensam kvällsaktivitet Dag Frukost Utcheckning Att företräda HSO - Janne Wallgren Kaffepaus Samverkansgrupper, avtal - Janne Wallgren Lunch Forts. Samverkansgrupper, avtal - Janne Wallgren Slutdiskussion, hur går vi vidare? - Styrelsen HSO i Uppsala län Avslutning ~ 23 ~

24 TÄNKVÄRT Den som inte kan le ska inte öppna affär - Kinesiskt ordspråk Redaktör: Nahal Ghanbari, nahal.ghanbari@c.hso.se Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, , ~ 24 ~