Resan till Presentation av projektet som boken bygger på

Transkript

1 Resan till Presentation av projektet som boken bygger på När vi skulle bestämma projekt till den här boken var det viktigt för oss att hitta ett innehåll som skulle kunna intressera såväl oss själva som många av våra läsare. Vi fastnade ganska snart för lekstugan på Nordiska museet i Stockholm. Här har museet på relativt liten yta inomhus skapat en kulturhistorisk miljö från svenska landsbygden på 1800-talet. Miljön är inredd med föremål, dels autentiska från talet, dels nytillverkade i gammal stil. I denna miljö leker sig barnen tillbaka till livet på landet för ungefär hundra år sedan. På organiserade tidsresor spelar barn och vuxna improviserade rollspel tillsammans med museets pedagog Mor i stugan. Tidsresorna sätts in i ett socialt, kulturellt och historiskt sammanhang och är gärna knutna till olika teman. Under lekstugans vanliga öppettider kan barn komma dit och utforska miljön tillsammans med sina föräldrar eller andra vuxna. Barn och vuxna får uppleva och erfara tillsammans. Ofta får de vuxna möjlighet att visa och berätta om sådant som de själva sett och upplevt hemma hos far- och morföräldrar. Lek, fantasi och upplevelse men även kunskap och erfarenhet är viktiga nyckelord för verksamheten i lekstugan. Tidsresemetodiken utvecklades på Jämtlands läns museum, Jamtli, i Östersund. Den första tidsresan där ägde rum Sedan dess har verksamheten utvecklats och spridits till andra museer. Lekstugan på Nordiska museet kom till 1991 under ledning av Sten Rentzhog, f.d. landsantikvarie på Jämtlands läns museum. Tidsresorna och tankarna bakom dessa borde tilltala många kultur- och historieintresserade läsare resonerade vi. Alla har dessutom varit barn en gång i tiden och många läsare har säkert egna barn, tänkte vi också. På Nordiska museet blev vi mötta med entusiasm och idel välvilja när vi beskrev vår idé. Projektets resa tillbaka till 1895 leds av museipedagog Christina Araskog-Toll på Nordiska museet.

2 84 Interaktiv multimedia med Flash 8 Tema och premiss När man skall presentera ett tema är det viktigt att tydligt definiera vad presentationen skall handla om. Temat formuleras bäst i ett enda ord eller ett kort uttryck. Det övergripande temat för projektet Resan till 1895 kan sägas vara Att levandegöra kulturhistoria. Premissen är det underliggande påståendet (kan ibland även vara en fråga) som presentationen så att säga skall bevisa. Premissen formuleras som en fullständig mening, ofta i form av att orsak leder till verkan, A leder till B. Ofta är det just detta leder till som gör historien värd att berätta. Barn leker är ett påståeende i form av en fullständig mening, men det är lekens konsekvenser som gör den betydelsefull. I vår presentation kan premissen formuleras så här: Barns lek leder till kunskap och förståelse. Premissen behöver inte vara vetenskapligt bevisad eller vara en sanning som gäller i alla sammanhang och i alla tider. Det är inte nödvändigtvis alltid så att barns lek leder till kunskap och förståelse, men i just den här berättelsen Resan till 1895 är det så, i alla fall är det vår utgångspunkt. En berättelse om vinnaren av en idrottstävling kan till exempel ha som premiss att hård och systematisk träning leder till framgång. Berättelsen om den som kom sist i mål är en annan historia som behöver en egen premiss. Premissen är den förutsättning man arbetar efter. Den skall ha en styrande funktion såväl på planering och materialinsamling som på utformningen av projektet. Vilket material behöver vi för att visa att barns lek verkligen leder till kunskap och förståelse om kulturhistoria? Vi kan t.ex. visa barn i lek i miljön i lekstugan. Vi kan visa barnen involverade i olika aktiviteter som dagens ungar inte brukar ägna sig åt. Förhoppningsvis kan vi med kamera och bandspelare fånga en och annan kommentar när barnen gör sina upptäckter. En museipedagog kan berätta om vad, hur och varför. Efter en tidsresa kan vi prata med barnen om vad de varit med om. När materialet är insamlat måste det analyseras. Håller premissen fortfarande eller måste vi formulera om den? Måste vi komplettera med något? Hur kan materialet bäst struktureras. Även om vi hade en skiss till struktur innan vi påbörjade insamlingsarbetet bestämde vi den slutliga strukturen först när materialet var klart. Det var också nu vi började arbeta med layout och grafisk design. Låser man struktur och design för tidigt är risken stor att det blir designen och inte premissen som styr det vidare arbetet.

3 Kapitel 2 - Resan till Välja medier Tidsresan och tidsresemetodiken kändes som ett naturligt tema att presentera i multimedial form. Dels spelar aktivitet och upplevelse en viktig roll, dels var det naturligt att låta människor själva få komma till tals i stället för att endast citera dem i text. Det finns ett antal olika aspekter att väga in när du skall välja medium för den information du vill förmedla. Huvudmedium eller stödmedium Skall du välja ett huvudmedium och låta övriga medier vara stödmedier eller skall flera medier tillsammans bygga det primära meningsinnehållet. I en intervju så kanske alla fakta om temat finns i det som sägs. Ljudet blir den viktigaste informationsbäraren. Ett fotografi på den som berättar kan skapa identifikation och förtroende. Bilder stärker närvarokänsla och upplevelse. Illustrerande bilder kan underlätta förståelsen och göra innehållet lättare att minnas. Bilden kan hjälpa till att informera om fenomen som är så okända för oss att vi inte klarar att skapa oss inre bilder när vi lyssnar eller läser. I sängen fanns en lusbräda som vi fick gå och tömma, berättar åttaåriga Embla. Hur många är det i dag som har sett en lusbräda? Trots dagens möjligheter att manipulera bilder med digitala medel fungerar den fotografiska bilden fortfarande som bevis på att det som berättas är verkligt och sant.

4 86 Interaktiv multimedia med Flash 8 Text är ett flexibelt medium, frågan är snarare vad text inte lämpar sig för. Den som läser skapar sig sina egna bilder. En välformulerad berättelse i text eller tal skapar sina egna stödmedier. Text kan läsas i eget tempo och läsas om efter behov. Faktaspäckad information och teoretiska resonemang gör sig bra i text. Är texten bra strukturerad och formaterad är det relativt lätt att hitta önskade upplysningar i en stor textmassa. Text i punktform kan ge överblick t.ex. över vilka delteman som kommer att beröras i en intervju. Människor med olika funktionshinder kan vara beroende av att viktig information finns tillgänglig i text. Läsare med nedsatt syn kan välja större teckengrad eller få texten uppläst med hjälp av talsyntes. Blinda kan läsa text taktilt (med fingrarna) på så kallad punktdisplay. Bild fångar uppmärksamheten och stärker närvarokänsla och upplevelse. Text ger överblick över innehållet. Ljud bär huvudinformationen. En person med stark utstrålning kommer kanske bäst till sin rätt i en videofilm som även förmedlar kroppsspråket. Att övertyga med hjälp av sin personlighet kallas ethos i retoriken. Den viktigaste informationen ligger fortfarande i det som sägs, i ljudet, men vårt förtroende för informationen stärks av berättarens ethos. Video kan vara ett bra val för speciellt dramatiska eller spektakulära händelser. Video lämpar sig också väl för att låta tittaren vara med om ett skeende över tid, till exempel just en tidsresa.

5 Kapitel 2 - Resan till En mening - flera medier Olika medier kan samverka för att skapa meningsinnehållet. Följande formulering i text: Inifrån skogen hördes något som liknade svag musik. Kanske var det näcken som spelade? kan uttryckas ungefär så här i text och bild: Inifrån skogen hördes märkliga ljud Snabba och långsamma medier Ljud och video tar tid på sig. Även det gör dem kanske extra väl lämpade för upplevelse och inlevelse. Text kan vara snabb eller långsam beroende på innehåll och formatering. Måste man läsa en berättelse från början till slut eller handlar det om en faktaorienterad och skannbar text. Att en text är skannbar innebär att man genom att snabbt svepa (skanna) med blicken över texten kan få en uppfattning om struktur och innehåll och kanske också hitta just den information man söker. För att göra en text skannbar kan man formatera den med t.ex. punktlistor, tabeller, faktarutor, mellanrubriker och markerade ledord. Ofta hjälper också ett kort och koncist språk. Bild, gärna i kombination med text kan vara det bästa valet när mycket eller speciellt viktig information behöver förmedlas fort, t.ex. för att visa utrymningsvägar vid brand. Ljud kan vara bra för att snabbt påkalla uppmärksamhet; jämför vinjettmusiken som används för att tala om att nu börjar tv-nyheterna.

6 88 Interaktiv multimedia med Flash 8 Anslag Anslaget är läsarens första möte med berättelsen. Det skall väcka intresse och snabbt komma överens med läsaren om vad berättelsen handlar om. Anslaget måste självklart spegla tema och premiss. Tema: Att levandegöra kulturhistora Premiss: Barns lek leder till kunskap och förståelse. Anslaget till Resan till 1895 består av ett 40 sekunder långt intro. Bild och musik sätter en folklig, kulturhistorisk scen som knyter an till temat. Ledsagad av bilder och musik berättar museipedagog Marcel Rådström: Det jag tycker är så fantastiskt med den här pedagogiken är just att man får vara med och delta, att lukta, smaka, känna och pröva. Man läser inte bara i en bok och sedan skall man förstå, utan man kan faktiskt få känna det i hela kroppen och på så sätt också få en förståelse för många andra saker. Marcel Rådströms resonemang underbygger premissen och skulle precis som den säkert kunna användas på många olika teman. Bilder och musik fixerar resonemanget till temat Att levandegöra kulturhistoria. Fotografier fungerar dessutom som bildbevis för att det han säger är sant. Sista bilden talar om plats. Bild, musik och tal skapar tillsammans det kompletta meningsinnehållet. Bild ur intro.... lukta, smaka, känna och pröva.

7 Kapitel 2 - Resan till Att inleda en Flash-presentation med ett intro, som nästan alltid skedde förut, är inte lika vanligt numera. Vi har valt en kompromiss där vi presenterar introt i samma gränssnitt som omhuldar resten av presentationen. Användaren möter presentationens huvudmeny redan under introt och kan när som helst välja att klicka sig vidare. Väljer man att göra anslaget som ett skip-bart intro måste en sammanfattning finnas med på huvudsidan så läsaren inte missar poängen. På huvudsidan har vi konkretiserat budskapet. Menyalternativen Tidsresan och Levande historia behandlar tidsresemetodiken och hur den tillämpas i praktiken. Huvudsidan Projektet Resan till 1895 ligger i gränslandet mellan journalistik och information. Delar av projektet skulle kunna fungera som ett multimedialt reportage om tidsresorna och pedagogiken bakom dessa. Projektet skulle även vara möjligt som museets egen presentation av denna del av sin verksamhet. Upplägg och tillvägagångssätt är tänkt att kunna återanvändas helt eller delvis på innehåll av vitt skilda kategorier och genrer som journalistik eller projekt- och produktpresentationer men även som del av en företagspresentation eller ett utbildningsmaterial. Resan till 1895 är ett rätt omfattande projekt uppbyggt av mängder med mindre moduler i form av bildspel, ljud och en interaktiv videofilm. Den som vill göra ett bildspel och publicera detta på en vanlig webbsida kan studera ett av de många bildspel som ingår i projektet. Den som vill ge sig i kast med en multimedial presentation av mer omfattande sort kan förhoppningsvis ha god nytta av att fördjupa sig i designdokumenten och den tekniska strukturen som beskrivs i kapitel 3, Designdokument.

8 90 Interaktiv multimedia med Flash 8