Innehåll. Ansvariga skribenter

Transkript

1 1

2 Innehåll 1 Övergripande utmaningar Befolkning Arbetsmarknad Bostäder Näringsliv Regionen Infrastruktur Landsbygd Idéburen sektor Ekologisk hållbarhet Demokrati, trygghet och hälsa - aspekter på social hållbarhet IT Ekonomi Personal Ansvariga skribenter Redaktör: Holmström Tove (Ks) Ass. redaktör: Larsson Andreas (Ks) Befolkning: Schütz Roland (Ks) Arbetsmarknad: Schütz Roland (Ks) Bostäder: Danielsson Birgitta (MoS), Eklund Michaela MoS) Näringsliv: Nydén Michael (Nulink) Region: Holmström Tove (Ks) Infrastruktur: Nilsson Christer (MoS) Landsbygd och idéburen sektor: Armgren Karin (Ks) Ekologisk hållbarhet: Kock Åström Helena (Ks) Social hållbarhet: Stålhammar Susanne (Ks), Anders Netin (Ks), Marie Daun Eriksson (Ks) och Anna Bjärkmar (Ks) IT: Eriksson Fredrik (Ks) Ekonomi: Brandt Peder (Ks) Personal: Rydberg Kling Mia (Ks), Nyhammar Johan (Ks) 2

3 Omvärldsbevakning Bedömning Strategi Rapporten OBS 2014 avser att ge en samlad, enhetlig och kortfattad bild av nuläget samt identifiera trender inom några viktiga områden för Linköpings kommun. Rapporten som redovisas i januari aktuellt år fungerar som ett av bakgrundsmaterialen för nämndernas budgetarbete och nämndernas egna fördjupade omvärldsbeskrivningar. Utöver detta utgör rapporten en tvärsektoriell kunskapsuppbyggnad som ska bidra till att identifiera och eliminera kunskapsluckor. OBS 2014 inleds med en samlad bild över övergripande utmaningar. Därefter redovisas nuläge och trender inom nedan listade övergripande områden. Befolkning Arbetsmarknad Bostäder Näringsliv Regionen IT Infrastruktur Landsbygd Idéburen sektor Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomi Personal Kommunens övergripande visioner och mål återfinns i Strategisk plan med övergripande mål för Kommunens styrelser och nämnder har att följa de övergripande målen i sitt mål- och budgetarbete för nuvarande mandatperiod. 3

4 1 Övergripande utmaningar 2014 Stadsutvecklingsfrågor i fokus för Linköping Sverige är ett av de länder i Europa där urbansieringen sker snabbast. 1 För en stad som Linköping - mycket nära en annan stor stad, Norrköping - är urbaniseringen i många avseenden att betrakta som en möjlighet. Det sammantagna marknadsunderlaget uppgår till närmare en halv miljon människor. Ökad ekonomisk integration inom regionen är centralt för ökad tillväxt och utveckling. Detta förutsätter ökad tillgänglighet. Realiserandet av Ostlänken är en möjliggörare. Med höghastighetsjärnvägen skapas nya möjligheter att resa långt men också ökat resande inom regionen. Enligt Trafikverkets planering ska Ostlänken den del av Götalandsbana som passerar Linköping börja byggas 2017 och vara färdig senast Mot bakgrund av att sträckan Linköping-Norrköping är den mest belastade delen bör sträckan utgöra en första etapp. Ostlänken tillsammans med Innerstadens expansion över ån är att betrakta som Linköpings genom tiderna största samhällsbyggnadsprojekt. Detta förväntas att medföra en rad ekonomiska nyttor - av både samhällsekonomisk och företagsekonomisk natur. Prognoser indikerar att antalet resenärer vid Linköpings kommunikationsnav kommer att bli mellan miljoner per år mot dagens ca 5 miljoner. I de gemensamma planeringsförutsättningarna för Ostlänken bedöms att Linköpings kommun år 2030 har närmare invånare och ca ytterligare arbetstillfällen. Ungefär hälften av de nya arbetstillfällena förväntas besättas av inpendlare. Med detta förväntas Linköping även fortsättningsvis befästa sin position som regional arbetsmarknadsnod. 2 Marken på C Linköping är till stora delar obebyggd. Det ger unika möjligheter att skapa nytt. I en framtid när området är fullt utbyggt kommer området förutom ett stort kommunikationsnav, sportanläggningar och parker med mera innehålla minst 5000 bostäder och mellan arbetsplatser. 3 För att få full effekt av investeringarna krävs både fördjupade kunskaper och förbättrade förutsättningar att koordinera sinsemellan förstärkande lokala och regionala offentliga insatser. På ett övergripande plan finns strategiska ramverk att utgå ifrån - "Fördjupad översiktsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum", "Översiktsplan för staden Linköping" samt "Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping" - men dessa behöver kompletteras med strategier som ökar den operativa förmågan. För att åstadkomma s.k. "dynamiska lokaliseringseffekter" - d.v.s. ökad ekonomisk verksamhet till följd av ökad 1 DN, , I artikeln refereras bl.a. till statistik från Eurostat som visar att Sverige urbaniseras snabbast i Europa. Egen anm. Sverige är det land som har den högsta andelen invånare (56 %) som bor i mellanregioner mitt mellan storstad och landsbygd. I Linköping precis som i flera andra kommuner växer även landsbygden i kommunen samt omland kring kommunen. Sveriges tre storstäder har alla ett negativt flyttnetto mot det egna länet. I Linköping har landsbygden ökat i befolkning sedan 1980-talet. Generellt sett har också landsbygden i Linköping ett positivt födelsenetto. 2 Översiktsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum m.m. 3 Ibid. 4

5 tillgänglighet måste Linköping optimera möjligheterna att nyttiggöra investeringarna. I kombination med strukturerade och framsynta näringslivssatsningar utgående från lokal- och regionalspecifika förutsättningar kan förutsättningar för tillväxt och hållbarhet skapas. Ekonomisk utveckling kommer således att bli en funktion av god planering, möjlighetsbaserade investeringar och den faktiska infrastrukturen. För att säkerställa att miljön kring kommunikationsnavet - och kringliggande stadsdel - skapar de bästa förutsättningarna för tillväxt och attraktivitet krävs bl.a. ett strategiskt och långsiktigt förhållningssätt till kommande etableringar. Kommunal rådighet över strategisk mark är viktig för utvecklingen. I sammanhanget blir det också viktigt att identifiera verksamheter med stor potential att skapa mervärden i termer av hållbar tillväxt och attraktivitet. Härtill behöver kunskaperna kring vilka verksamheter - privata såväl som offentliga - som särskilt gynnar utvecklingen av Stångebro och skapar mervärde i en större geografi fördjupas. Kommunikationsmässigt kommer området att ligga bra till för den högförädlade tjänstesektorn. Samtidigt kommer området att utgöra ett viktigt regionalt nav där olika typer av samhällsservice med betydelse för en större geografi - dvs olika fomer av regionala funktioner att finnas. En betydande del av Stångebro kommer också att bestå av bostäder. Förutsättningar att skapa utvecklingsorienterade yttre miljöer, som stimulerar till möten över såväl stadsdels- som regiongränser, kommer därför att bli viktiga. Arbetet med att bygga ut innerstaden över ån och nytt resecentrum aktualiserar också frågor med kopplingar till utformning av trafiknät i omgivande stadsdelar. För att hela resan ska fungera krävs att kommunen investerar i kollektivtrafikstråken samt arbetar för att samordningen mellan bil, tåg, buss, cykel och gång kan utvecklas. Sannolikt finns behov av mycket stora förändringar som också kommer att kräva stora investeringar, vilket i sin tur kräver förberedelser i den ekonomiska planeringen. I närtid kommer arbetet med järnvägsplan för Ostlänken genom staden, i samarbetet med Trafikverket, att kräva stora kommunala insatser. Frågan om järnvägstunnel eller bro måste avgöras för att det fortsatta arbetet med tillåtlighetsprövning för Ostlänken, järnvägsplan samt detaljplaner för resecentrum m.m. ska kunna fortgå på ett effektivt sätt. Parallellt kommer arbetet med en utvecklingsplan/fördjupad översiktsplan för Innerstaden att pågå under Även detta kommer att kräva omfattande insatser från kommunens sida. Ovan stora samhällsbyggnadsprojekt tillsammans med byggandet av en ny simhall och ersättningsanläggning av kraftvärmeverk etc - leder till, och kommer framförallt att leda till, stort rekryteringsbehov av specialister främst ingenjörer och arkitekter samt bygg- och anläggningskompetenser. Att notera är att flera stora projekt kommer att pågå parallellt, både i landet och i Linköping. Bara i Stockholm har man beslutat att bygga lägenheter och nio nya tunnelbanestationer. 4 Konkurrensen om arbetskraft kommer att hårdna. 4 DN debatt, , Fastighetsnytt, Byggstarter från samt trafikstart från beroende på sträcka. 5

6 Innerstaden blir äldre Den genrella trenden är tydlig stora städer växer och mindre städer minskar befolkningsmässigt. Enligt prognosen kommer Sveriges befolkning att öka till drygt personer år Av den totala väntade ökningen på knappt personer ( ) antas 75 procent ske i storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) och övriga 25 procent i huvudsak i FA-regioner med större städer. 5 Allt fler flyttar således till de stora tätortsområdena. I dessa växer också de nya tjänstenäringarna på de regionala marknaderna. 6 I likhet med befolkningen är också produktionsvärden koncentrerade. År 2009 svarade storstädernas andel av rikets totala daglönesumma för 54 % - motsvarande värde var 51 % år Ovan förklarar varför städer idag tillskrivs betydelser som tillväxtmotorer, identitetsbärare och upplevelsearenor. Staden ses som en råvara för utveckling där tätheten ger urbana verksamheter. Ur ett kommunalt perspektiv är en stads attraktivitet viktig i konkurrensen med andra kommuner. Mångfald och stora utbud nämns ofta som en viktig faktor för attraktivitet men även tillgång till mötesplatser och en god infrastruktur brukar betraktas som centralt etc. Utgångspunkten för städer är ofta att skapa attraktivitet i det lokala som också bidrar till regional attraktivitet. Generellt kan konstateras att stadens betydelse för omlandet har ökat. Mellan åren har elva tätorter ökat sin befolkning inom 1980 års tätortsgräns med mer än invånare. Dessa är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Lund, Örebro, Umeå, Linköping, Helsingborg och Sollentuna. 8 En växande stad behöver en växande kärna. I Linköpings centrala stadsdelar 9 finns i relation till övriga stadsdelar ett underskott av barn och ungdomar och överskott på äldre (75 år och uppåt) samt av studentåldrar. 10 Linköpings absoluta kärna Innerstaden - blir äldre. 11 Andelen äldre (65 år -) är drygt 23 % att jämföra med kommunsnittet på 17 %. I absoluta tal innebär detta ca 2500 personer. Under perioden utgjorde 54 % av Innerstadens ökning av personer som var 55 år eller äldre. Innerstaden har härtill negativa födelsenetton. Antalet barnfamiljer är lågt. Från en stark befolkningstillväxt sedan 1980-talet förväntas befolkningen i Innerstaden fram till 2022 minska något. Det är framförallt åldersklasserna år, år samt 80 år och äldre som förväntas minska. Att befolkningen minskar i de 5 Tillväxtanalys Tillväxtfakta Tillväxtfakta SCB, Välfärd 3/2013. Sollentuna har dock upphört som egen tätort och ingår sedan 1995 i Stockholm. 9 Innerstaden, Vasastaden, Hejdegården, Gottfridsberg, Tannefors, Ramshäll, Ekkällan och Östra Valla. 10 Detta framkommer när man tittar på väntevärdeskillnader där väntevärdet= 0 är lika med kommunen. Väntevärdet beskriver hur åldersklasserna skulle kunna ha sett ut i förhållande till kommunen som helhet. Minusvärden betyder att det är färre än kommunsnittet och plusvärden att det är fler än kommunsnittet. Man skulle kunna tala om underskott och överskott i åldersklasserna. 11 I Innerstaden ingår delarna Hunneberg, Innerstaden nv, Innerstaden no, Innerstaden sv, och Innerstaden so. Innerstaden har idag över lägenheter och invånare. I Innerstaden förväntas nedgången för år samt 80 år och äldre bli 450 personer till 2022 och motsvarande nedgång för åldersklassen år beräknas bli 300 personer. 6

7 Vasastaden Innerstaden Hejdegården Gottfridsberg Tannefors Johannelund Ramshäll Ryd Ekkällan Garnisonen Östra Valla Ulrika Ekholmen Rappestad Vimanshäll Vidingsjö Gistad Berga Hjulsbro Malmslätt Bestorp Skäggetorp Ljungsbro Vikingstad Ullstämma Brokind Nykil Jägarvallen Sjögestad Västerlösa Lambohov Skeda Udde Sturefors Berg Tallboda Hackefors Linghem Bankekind Askeby Slaka Ekängen äldre åldersklasserna ger utglesningseffekter i bostadsbeståndet. 12 Den relativt sett höga andelen äldre påverkar också rörligheten på bostadsmarknaden. Äldre har generellt en lägre flyttbenägenhet. För att antalet invånare i Innerstaden ska hållas intakt över tid måste antalet inflyttare motsvara de antal som bidragit till utglesningseffekter. Antalet planerade nyproducerande lägenheter i Innerstaden är fram till år Detta räcker inte för att kompensera för en förväntad utglesning utan riskerar att skapa inbromsningseffekter för befolkningstillväxten. Innerstadens befolkningsstruktur är ett viktigt ingångsvärde i det fortsatta utvecklingsarbetet kopplat till stadsutvecklingen i Linköpings inre delar (vilka är fler än bara Innerstaden). 45,0% Andel barn 0-15 år i stadsdelar och tätorter i Linköpings kommun ,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Figur 1 Andel barn 0-15 år i stadsdelar och tätorter i Linköpings kommun 2011 Linköping växer Hösten 2013 passerade Linköping invånare. 14 Efter några år med måttlig befolkningstillväxt har 2013 inneburit en tydlig uppgång. Med detta tar Linköping tillbaka sin position bland Sveriges snabbväxande kommuner. Även Norrköping ökade i befolkning. Befolkningstillväxten i Norrköping uppgick till 1664 personer och i Linköping till För länets del betyder detta att befolkningstillväxten sannolikt kommer att öka med mer än personer Senast detta hände var Med utglesningseffekter avses att antalet boende minskar i vissa delar av bostadsbeståndet som en effekt av att antalet boende per lägenhet blir färre. Tydligast är denna effekt för när änkor och änklingar bor kvar där det tidigare bott två personer. 13 Prognosperioden är 10 år. 14 Sista veckan 2013 uppgick Linköpings folkmängd till personer. 15 SCB presenterar definitiva siffror för 2013 i februari Det som främst skiljer mellan kommunerna är att flyktingmottagandet under året varit större i Norrköping. Totalt har det tagits emot ca 1883 flyktingar i länet under 2013 års första 11 månader detta motsvara ungefär hälften av befolkningstillväxten. 7

8 Mycket av 2013 års snabba uppgång förklaras med ökad inflyttning från utlandet samt ett stabilt födelsenetto. Under har antalet utrikesfödda ökat med personer i Linköping. 16 Befolkningen som helhet har ökat med personer i genomsnitt under åren Födelsenettots utveckling är stabil vilket kan härledas till att Linköping har en gynnsam åldersstruktur. Betydligt fler föds än dör. Många kommuner brottas med negativa födelsenetton. Inflyttning från utlandet till kommunen har bidragit till att motverka en sned åldersfördelning. Vi kan dock konstatera att åldrarna år ökar stadigt framöver vilket kommer att påverka åldersstrukturen framgent. Flyttnettots utveckling är ett observandum för Linköping. Linköpings storlek motiverar i grunden ett större flyttnetto mot övriga Sverige. Ser vi till utvecklingen för har fler i åldrarna år flyttat ut än in. Även för de yngsta är flyttnettot negativt. 17 Bland Sveriges län intar Stockholms län en unik ställning vad gäller att locka åringar till länet. Med dessa följer fertiliteten, vilket rent teoretiskt kan innebära en dubbel eller trippel befolkningsförlust för Linköping. Som påtalats i tidigare OBS-rapporter minskar antalet åringar i landet. Denna minskning pågår fram till och uppskattas uppgå till ca personer. Detta kan komma att påverka antalet nybörjare vid Linköpings universitet liksom övriga universitetsorter. Idag syns dock ingen nedgång i statistiken för nybörjare. Hösten 2013 började 163 fler studenter i Linköping än föregående år. Antalet heltidsstuderande i Linköping var dock färre än Master, javisst men var finns jobben? Sverige har en i internationell jämförelse stor andel högutbildad befolkning. Linköpings utbildningsnivå är hög i ett svenskt perspektiv. 18 Detta är intimt förknippat med att Linköping är en universitetsstad. 19 Kunskapsprofilen bekräftas också i en studie över kunskapsintensiva städer som Internationella Handelshögskolan i Jönköping genomfört. I denna studie hamnar Linköping på tionde plats bland Sveriges alla städer enkom Stockholmskommuner samt Lund och Uppsala listas före Linköping. Göteborg hamnar på en 13:e plats, Jönköping på en 32:a plats och Norrköping på en 56:e plats. 20 Skälet till placeringen förklaras bl.a. av att 16 Statistik & Utredningar 17 Statistik & Utredningar 18 Vi kan också konstatera att antalet personer med förgymnasial och gymnasial utbildning minskat över tid. Detta förklaras främst av att många med förgymnasial utbildning växt in i åldersklassen 65 år och äldre. Dessutom har många med förgymnasial utbildning i ökande grad skaffat sig eftergymnasial utbildning. 19 Andelen med eftergymnasial utbildning var i regionen år ,9 %. I riket uppgick andelen till 34,1 % och Linköping 45,2 %. År 2011 var andelen med eftergymnasial utbildning 36,5 % i regionen siffra för riket uppgick till 37,5 och för Linköping 49,4%. 20 Internationella Handelshögskolan i Jönköping har i en studie rankat alla Sveriges 290 kommuner baserat på andelen högutbildade och andelen kreativa klassen. Undersökningen visar att ju högre upp på listan städer ligger, desto bättre förmåga har kommunen att attrahera människor och kapital. Generellt sett har kommunen också lägre arbetslöshet. 8

9 Linköping har en stark position genom ett väletablerat universitet av hög kvalitet och en högteknologisk industristruktur. Universitetets närvaro påverkar Linköpings och regionens generella försättningar för kunskapsutveckling och tillgång till kompetens. Forskning visar att befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå förklarar en stor del av olika länders och regioners tillväxt. 21 Humankapitalet har över tid blivit en allt viktigare lokaliseringsfaktor. För fortsatt konkurrenskraft är Linköping beroende av att privata och offentliga verksamheter har tillgång till individer med rätt kompetens samt förmåga till förnyelse och utveckling. Linköpings utgångsläge är i detta avseende gott. Emellertid räcker inte en högutbildad befolkning för att skapa tillväxt. Av stor betydelse är förmågan till effektiv användning av det tillgängliga kunskapskapitalet. Det huvudsakliga instrumentet för detta är en fungerande arbetsmarknad. 22 Förutsättningar för matchning blir därmed viktig. Sett till matchningseffektivitet dvs matchningen mellan kompetens och lediga arbeten - är siffrorna på sina håll låga för Östergötland. 23 Figur 2 Regionala skillnader i matchningseffektivitet Förhållandet styrks också i de undersökningar kring kompetensförsörjning i länet som Östsam regelbundet genomför. Rapporterna vittnar om stora behov inom en del näringslivsområden. Ett av dessa områden är IKT-sektorn som uppger stora behov av nyrekrytering. Motsvarande förhållande råder inom el- och energisektorn där sektorn anger att man lider brist på flera kompetenser. 24 Också industrin Östergötland är ett industrilän där ungefär var tredje person arbetar direkt i sektorn aviserar att bristen på kvalificerad arbetskraft i industrin blir större Regional tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 22 Ibid 23 Karlsson & Skånberg 2012: Matchning på den svenska arbetsmarknaden, Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen, Regeringskansliet 2012, Den vertikala skalan mäter den procentuella skillnaden i matchningseffektivitet mellan de olika länen och ju högre stapel, desto högre matchningseffektivitet. Jämtlands län har den högsta effektiviteten medan Blekinge alltså har den lägsta. 24 Regionförbundet Östsam 2013: det framtida kompetensbehovet inom el- och energisektorn. 25 Debattinlägg av företrädare för industrin, Östgöta Correspondenten 21/

10 Detta i kombination med ett minskat intresse för de mer yrkesinriktade industritekniska utbildningarna på gymnasiet är olycklig. Linköping har ett synnerligen gott utgångsläge vad det gäller andel högutbildade - och en betydande reserv i ungdomar och utrikesfödda - men matchningseffektiviteten är på sina håll en fortsatt utmaning för regionen och Linköping. Förhållandet gäller dock även för flera delar av Sverige. När det gäller tillgång till lämplig arbetskraft uppger drygt vart femte (20,7 %) småföretag och mer än vart fjärde (26,8 %) medelstortföretag att detta utgör ett stort hinder för företagens utveckling och tillväxt. 26 Tillväxt, stagnation och tillbakagång en del av Linköping Linköping har regionens starkaste ställning som arbetsmarknadsnod. År 2012 redovisades det högsta antalet förvärvsarbetare i Linköping personer hade sin arbetsplats i kommunen. Detta motsvara en ökning på personer mot föregående år. 27 Antalet personer som pendlar in till Linköping har ökat kontinuerligt under sexton år. Pendlingsnettot är stabilt mot samtliga kommuner i Östergötland utom Finspång. Pendling över kommungräns sker i första hand gentemot Norrköping och Mjölby. Sedan 1997 har Linköping haft ett stabilt pendlingsöverskott i förhållande till Norrköping. 28 Totalt sett pendlade nästan personer in till Linköping och mer än pendlade ut för att förvärvsarbeta i en annan kommun. År 2012 uppgick pendlingsöverskottet till över 7000 personer. Även Linköpings flygplats, LCA visar på stadigt ökat resande. Flygplatsen har etablerat sig som regionens affärsflygplats med fokus på internationell trafik. Med SAS etablering 2014 kommer flygplatsen att ha två stora internationella flygoperatörer KLM och SAS. Linköpings näringsliv är att betrakta som robust i den meningen att strukturen vilar på flera ben. Detta tillsammans med en tämligen stor offentlig sektor minskar sårbarheten och ger bättre förutsättningar att stå emot konjunktursvängningar. Sett till huvudområden i relation till antal anställda dominerar tjänstesektor med ca , tätt följd av den offentliga sektorn med närmare anställda. Tillverkningssektorn sysselsätter ca och handelssektor omfattar närmare anställda. Ser vi till hela näringslivet ökar såväl antal företag, antal anställda som omsättning. Det finns dock stora branschvariationer i tillväxttakt och härtill tecken på både tillbakagång och stagnation. Sedan 2009 har branscher som tillverkning, handel och hälsa procentuellt minskat i relation till både anställda och omsättning. Detaljhandeln har dessutom vuxit svagt under det senaste året vilket är ett trendbrott i relation till de senaste 15 åren. Som motvikt till detta växer branscher såsom företagstjänster, finansiell verksamhet, byggverksamhet, samhälleliga och personliga tjänster, hotell och restaurang samt energisektorn. Sett till omsättning har den finansiella verksamheten vuxit mest och störst procentuell 26 Tillväxtverket (2011) 27 Statistik & Utredningar 28 Utpendlingen till Norrköping har i princip varit oförändrad sedan

11 förändring av antal anställda kan ses i branschgruppen samhälleliga och personliga tjänster. 29 En analys av Linköpings näringsliv - där man utgått ifrån förädlingsvärdens utveckling mellan åren 2006 och visar på samma mönster. Även här sticker företagstjänsternas starka utveckling ut liksom växande branscher såsom besöksnäring. Analysen bekräftar också verkstadsbranschens dominerande ställning men visar samtidigt att andelen företag varit konstant. [30 Antar vi ett något längre tidsperspektiv bekräftas bilden av att Linköping genomgått en tämligen snabb förändring. Den procentuella fördelningen av antal anställda i Linköping fördelat på bransch mellan visar att tillverkningsindustrin har minskat medan utbildning och forskning samt företagskonsulter och företagstjänster bl.a. inom IKTklustret 31 ökat. Detta förhållande avspeglar sig också i de kluster och sektorer där kommunen är särskilt stark. Till dessa hör bl.a. flyg inklusive obemannade farkoster, IT samt gröna näringar, inklusive miljöteknik. Flygklustret är väl definierat och berör via anställning, tjänsteköp eller fritidsverksamhet ca personer. I dag finns bl.a. ett i sammanhanget stort antal tillverkare av obemannade flygfarkoster. Försvarsmaktens beställning av 60 flygplan och Brasiliens val av Gripen innebär att Linköping väl försvarar sin plats som flyghuvudstad. Att alltfler väljer Gripen ger bättre möjligheter att utveckla planet över tid samtidigt som det verkar positivt på arbetstillfällena i Linköping. Inom de gröna näringarna har etableringen av Vreta kluster inneburit en koncentration av inte enbart företag utan även forsknings- och innovationsarbete. IKT sektorn har sedan många år haft en stark position. Mjärdevi Science Park fortsätter att växa. För närvarande arbetar alltfler i parken samtidigt som fler IKT-företag även etablerar sig på andra platser i Linköping. Sektorns position bekräftas också genom antalet sysselsatta. I Linköping är nästan dubbelt så många verksamma inom IT jämfört med riket. Detsamma gäller tekniska konsulter. Ericssons etablering av ett nytt forsknings- och utvecklingsinriktat ITC-center där man valt Linköping som en av tre platser i världen är ett kvitto på Linköpings konkurrenskraft. Ser vi till arbetsproduktivitet vilket ger en fingervisning om regioners och kommuners konkurrensförmåga ligger Linköping tämligen högt i ett Sverigeperspektiv. År 2011 uppgick lönesumman per sysselsatt efter FA-regioner till kronor. I Stockholm var motsvarande summa till kronor, Uppsala kronor och Umeå kronor. 32 Storstadsregionerna har ofta en hög arbetsproduktivitet men även regioner med 29 Se diagram i avsnittet om näringsliv s. 35. [2] Grufman-Reje 2013, Simpleranalys av Linköpings utveckling. 30 Grufman-Reje 2013, Simpleranalys av Linköpings utveckling. 31 IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) 32 Arbetsproduktiviteten är den samlade lönesumman för regioner, delad i den sysselsatta dagbefolkningen. Tillväxtanalys- myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. 11

12 större städer och ett antal mindre regioner uppvisar hög arbetsproduktivitet. Även Östergötland kommer förhållandevis högt bland Sveriges FA-regioner. 33 Antalet snabbväxande företag används ibland som ett mått på konkurrenskraft. Under senare tid har alltfler studier pekat på att de flesta företag inte växer alls utan tillväxten är koncentrerad till ett fåtal så kallade snabbväxande företag. Dessa tillskrivs ofta egenskaper som nytänkande och kreativitet. 34 I den årliga SYNA-mätningen där företag måste visa en omsättningsökning om minst 5 % sedan föregående år och en ökad vinst samt ökat antal anställda kommer Linköping väl ut. Linköping har ca 1, 7 % av Sveriges aktiebolag men hade 2012 nästan 21 % av alla SYNA-företag i landet 296 av stycke. 35 Samtidigt som den starka flygsektorn tillför mycket innebär Saabs dominans en viss sårbarhet. SAAB köper dessutom många tjänster av andra företag i Linköping. Detta förhållande framgår bl.a. tydligt i Grufman-Rejes simpleranalys av Linköping. I denna intar SAAB:s förädlingsvärde en särställning. Mycket av den tekniska utvecklingen och forskningen är härtill kopplad till just flygverksamhet, vilket innebär ökad kompetens såväl som ökad sårbarhet. Sårbarheten uppstår dels genom att mycket av flygverksamheten är inriktad på export och dels genom att många produkter kan användas både civilt och militärt. Skulle de svenska reglerna för export - som klassas som krigsmaterial - ändras påtagligt skulle detta kunna få stora konsekvenser för orter som Karlskoga, Örnsköldsvik och Linköping. Ett observandum för Linköping är att andelen företagare är lägre jämfört med riket samt att företagsamheten inte växer lika snabbt relativt vår omvärld. Utvecklingen visar snarast på en nedgång, vilken även kan noteras för städer som Jönköping och Norrköping. Dessvärre visar sig mönstret över en längre tid. Nyföretagande visar emellertid på en ökande trend ökningen är dock inte i paritet med riket. 36 Ökade möjligheter men inte för alla! Världsekonomin håller långsamt på att stabiliseras. Krisen har dock satt bestående spår. USAs ekonomi växer - men med historiska mått i svagare takt. Även Kina visar osäkra tillväxtsiffror. Mycket talar för att tillväxten i Kina blir lägre framöver. Enligt flera bedömare får vi räkna med svagare global tillväxt ett antal år framöver. Många länder inte minst inom euroområdet - brottas fortfarande med en svag tillväxt eller recession. Den svenska arbetsmarknaden har stått emot konjunkturavmattningen 2012 och 2013 tämligen väl. Det är framförallt den inhemska konjunkturen som håller sysselsättningen uppe. För Linköping är sysselsättningsutvecklingen positiv vilket sannolikt kan hänföras till såväl 33 FA-regioner (funktionella analysregioner) är en geografisk indelning av Sverige. En FA-region är en grupp av kommuner som i hög grad antas vara självförsörjande vad det gäller arbetstillfällen och arbetskraft på sikt. Indelningen baseras på prognoser av arbetspendlingen över kommungränser. Tillväxtanalys (myndigheten) ansvara sedan 2009 för indelningen. Dåvarande Nutek införde indelningen. 34 Regional Tillväxt en rapport om regional tillväxt och utveckling 35 NuLink 36 Se diagram i avsnittet om näringsliv 12

13 inhemska konjunkturella som lokalt strukturella förklaringar. Förhållandet gäller dock inte för hela regionen där vissa delar sysselsättningsmässigt utvecklats svagare. I Linköping sjönk arbetslösheten mellan december 2012 och december 2013 från personer arbetslösa till personer. 37 För längre tidsserier krävs att det tidigare sättet att redovisa arbetslösa på används dvs. att man utgår från alla i befolkningen i åldern när man definierar arbetskraften. I Östergötland har andelen arbetslösa och personer i program år parkerat på en nivå 7,4-7,8 procent de tre senaste åren. I Linköpings kommun har arbetslösheten gått ner svagt från 6,4 procent 2012 till 5,8 procent Går vi tillbaka några år i tiden kan vi konstatera att arbetslösheten för såväl kvinnor som män sjunkit sedan 2009 och Linköping har legat nära riket sedan Konjunkturförstärkningen manifesteras bl.a. genom att arbetsmarknaden för män förbättrats. Män är i större utsträckning anställda inom den privata sektorn. Sektorn är generellt mer konjunkturkänslig än den, till stora delar kvinnodominerade, offentliga sektorn. Under högkonjunkturen 2007 var gapet mellan män och kvinnor lågt för att sedan öka under 2009 och Nu minskar gapet igen. Också trenden för arbetslösa ungdomar i åldern år är positiv. En tydlig nedgång kan noteras sedan sommaren Arbetslösheten uppgick i november 2012 till 1580 personer och sjönk i november 2013 till 1229 personer. Detta har delvis en strukturell förklaring vilken bottnar i att antalet ungdomar börjat minska. Nedgången förväntas minska fram till åren Mer bekymmersamt är att arbetslösheten för utrikesfödda ännu inte förbättrats nämnvärt. Antalet arbetslösa utrikesfödda uppgick i november 2012 till personer och i november 2013 till Samtidigt visar siffror från SCBs (riket) att tre av fyra nya jobb - som skapats sedan har gått till utrikesfödda. Bakom ökningen ligger huvudsakligen en ökning av servicejobb. Detta kan tyckas paradoxalt när samtidigt arbetslösheten bland utrikesfödda generellt stiger. Förklaringen ligger i att arbetskraftsutbudet ökar dvs det har kommit ett stort antal människor från andra länder. 38 I Linköping har arbetskraften för utländska medborgare och utrikesfödda ökat med under åren 2006 till Detta motsvarar 91 % av den totala tillväxten. 39 Invandringen av arbetskraft är tudelad. Mer än hälften utgörs av arbetskraftsinvandrare och universitetsstuderande. Resterande del utgörs av flyktingar. Mellan dessa grupper råder stora skillnader i utbildningsnivå. Av tillskottet har en eftergymnasial utbildning, ca 930 gymnasial utbildning och ca en förgymnasial utbildning. 40 Detta förklarar delvis varför arbetslösheten för utrikesfödda ökar samtidigt som en stor del av jobben tillfaller personer med den bakgrunden. Mäter vi den ekonomiska aktiviteten i termer av förvärvsfrekvens den del av befolkningen som har ett arbete - kan vi konstatera att Linköping har lägre värden än riket. Detta kan verka förvirrande när andra mått visar på en i jämförelse stark arbetsmarknad. En viktig förklaring ligger i att förvärvsfrekvens ofta mäts i ålderskategorin år. Eftersom Linköping har en 37 Avser antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i åldern år 38 DN, Statistik & Utredningar 40 Personer som uppgift om utbildning saknas för har förts till förgymnasial utbildning. 13

14 stor mängd - ca folkbokförda studenter i kommunen slår detta igenom i statistiken. Mäter vi förvärvsfrekvens i ålderspannet år blir skillnaden mot riket marginell. 41 Bor du fortfarande hemma? Bostadsbyggandet behöver öka. Orderläget för byggsektorn är fortfarande svagt. Antalet tomma hyreslägenheter ligger på samma nivå som föregående år d.v.s. mycket lågt. Omflyttningsfrekvensen minskar eftersom hyresgästerna har svårt att hitta bra alternativ. Det skulle behövas ett nettotillskott om ca 700 bostäder per år för att antalet boende per bostad inte skall öka. 42 Av länets påbörjade 900 lägenheter 2012 svarade Linköpings kommun för 590 lägenheter. Den nuvarande situationen medför att antal boende per bostad stiger. Förtätning i områden som Skäggetorp, Ryd och Berga visar stadigt ökande siffror avseende antal boende per lägenhet. Av befolkningsstatistiken framgår att antalet boende i Skäggetorp har ökat med 1534 personer mellan år 2000 och 2012 utan att stadsdelen fått fler bostäder. På goda grunder kan vi därmed tro att trångboddheten har ökat. En liknande utveckling syns även i Berga där befolkningen har ökat med 1267 personer under samma period. Här har det dock byggts 246 nya bostäder, och fler är planerade. I Ryd ökade befolkningen med personer under den aktuella perioden samtidigt som det tillkom nya bostäder. Här är dock boendetätheten betydligt lägre än i Berga och Skäggetorp, och därmed också risken för trångboddhet lägre. Andra grupper som påverkas är ungdomar och studenter. Andelen mambor har ökat påtagligt. Bara mellan åren har antalet personer i åldern år - som är folkbokförda hemma hos sina föräldrar - ökat med 781. I oktober 2013 var i åldersgruppen fortfarande folkbokförda i föräldrahemmen. Samtidigt som antalet hyreslägenheter är lågt ökar bostadsrättspriserna. Under det senaste halvåret har försäljningspriserna på bostadsrätter i Linköping ökat påtagligt. Marknaden för småhus är trögare bolånetaket bedöms av Boverket generellt ha en begränsande effekt. 43 Priserna för småhus har stigit med 3 % för riket 44. I Östergötland är det Linköping och Norrköping som dominerar prisbilden. Under miljonprogramsåren byggdes ca bostäder i flerfamiljshus i Linköping. 45 Flera stadsdelar såsom Ekholmen, Skäggetorp, Berga och Ryd - tillkom under dessa år. Husen börjar bli åldersstigna och flera är i behov av omfattande renoveringar. Ekholmen, men även Berga, har en stor andel äldre befolkning - dvs pensionärer. I Ekholmen är medelåldern runt 50 år att jämföra med kommungenomsnittet på ca 40 år. 46 I Skäggetorp, Berga och Ryd finns i ett Linköpings perspektiv stora grupper ekonomiskt utsatta. 41 Siffor från 2010; Förvärvsfrekvens år Linköping 66, 8 % - riket 71, 1 %, Förvärvsfrekvens år Linköping 77, 9 % - riket 78, 5 %. 42 Uppgifter från Statistik & Utredningar, Boverkets indikatorer, Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden. Maj 2013, November Dagens Nyheter Under åren byggdes totalt flerfamiljshus i Linköping. 46 Statistik & utredningar 14

15 Renoveringar är ofta förknippade med hyreshöjningar vilket kan komma att försvåra situationen för de som idag bor i dessa områden. I kommunens planreserv fanns i oktober 2013 ca bostäder, vilket motsvara ca 6 års bostadsproduktion. Detaljplaneläggning pågår för fortsatt utbyggnad inom flera områden i kommunen däribland i Valla, i Tannefors och i centrala staden etc. Den lagakraftvunna detaljplanen för Västra Valla (Vallastaden) innehåller ca 1000 nya bostäder. Härutöver finns drygt 1000 byggklara lägenheter i främst Övre Vasastaden i detaljplaner som överklagats. För dessa inväntas slutligt ställningstagande gällande gränsvärden för buller. I utredningen Flygbuller och bostadsbyggande, SOU 2013:67 föreslås att reglerna för bostadsbyggande och miljöprövning samordnas och att riktvärden och undantag läggs fast i förordningar. Ambitionen är att lagbestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli För Linköpings del möjliggör förslaget att bostäder kan byggas samtidigt som Saab kan fortsätta att utveckla sin verksamhet. Ytterligare positiva signaler kommer från byggföretagen, vilka är optimistiska och räknar med både ökade orderstockar och produktion. 47 I Linköping kan tecken skönjas i termer av ökat antal påbörjade lägenheter. År 2013 har det påbörjats 708 lägenheter i Linköpings kommun vilket är den högsta nivån sedan Antalet färdigställda lägenheter år 2013 var preliminärt 566. Trots ökningen kan vi konstatera att behovet av bostäder är stort. Så stort att bostadsmarknaden de närmaste tre åren kan komma att utgöra en broms för inflyttningen till Linköping. 48 Enligt kommunens näringslivsbolag NuLink signalerar såväl näringslivet som universitetet att bostadssituationen försvårar nyrekryteringar. Behovet av studentbostäder betraktas också som stort - vakansnivåerna gällande studentbostäder är mycket låga. Svårigheter att få tag på bostäder hämmar möjligheterna att behålla fler studenter efter avslutade studier. Problem finns dock inte bara i Linköping utan kan noteras på många håll i landet. Storstäder och universitetsstäder är särskilt utsatta. På många håll växer omlandet kring större städer. Linköping är inget undantag. Grannorter som Grebo, Mantorp och Borensberg har ökat relativt snabbt. Boendesegregationen ökar Under den senaste 15 åren har antalet utrikesfödda i Linköpings tätort ökat med personer. År 2012 bodde utrikesfödda personer i Linköpings tätort att jämföra med ca i hela kommunen. I relativa tal innebär det att 90 % är bosatta i Linköpings tätort. Ser vi till fördelningen inom Linköpings tätort kan vi konstatera att stadsdelarna Skäggetorp, Berga och Ryd visar en markant ökning av utrikesfödda. Dessa har tillsammans med Lambohov svarat för 74 % av den totala ökningen av utrikesfödda. I den mest invandrartäta stadsdelen Skäggetorp - bodde år ,7 % utrikesfödda - att jämföra med 18, 1 % år 47 Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, bygg- och anläggningsverksamhet oktober Befolkningsprognos för Linköpings kommun

16 Ser vi till personer med utländsk bakgrund ökar siffran till ca 60 % år År 2003 utgjorde andelen med utländsk bakgrund 34, 4 % i Skäggetorp. Utvecklingen för disponibel inkomst, förvärvsfrekvens och hälsa visar att Linköpings invandrartäta områden skiljer sig från övriga stadsdelar i Linköping. Trenden är ökande - framförallt i Skäggetorp. Statistiken visar t.ex. att arbetslösheten i stadsdelarna Skäggetorp (17,5) och Berga (13,9) är betydligt högre än arbetslösheten i kommunen som helhet (6,2). I Skäggetorp har arbetslösheten ökat från 10,7 procent 2007 till 17,5 procent 2013 samtidigt som den ökat från 4,7 procent till 6,2 procent i kommunen som helhet. I Berga har arbetslösheten ökat från 8,1 procent till 13,9 procent under samma tidsperiod. 51 I kommunen skapas tydliga s.k. genomgångsstadsdelar, dvs. stadsdelar som präglas av en omfattande inflyttning och utflyttning till andra områden i kommunen. Ser man till flyttströmmar inom kommunen är det tydligt att linköpingsbor lämnar invandrartäta områden. 52 Stora skillnader mellan stadsdelar vad det gäller främst sociala indikatorer innebär en ökad social risk. Stadsdelar med svagare förutsättningar innebär också en större ekonomisk utmaning för kommunen. Koldioxidneutrala Linköping 2025 Det krävs stora insatser från kommunkoncernen, det lokala näringslivet och Linköpings medborgare för att nå den mycket ambitiösa målsättningen att Linköping ska vara koldioxidneutralt Den största utmaningen är att minska utsläppen av fossilt koldioxid från tranportsektorn. En avgörande faktor för att det ska lyckas är att fler väljer att resa med kollektivtrafiken eller cykla istället för att använda bilen. Kommunen kan genom klimatsnål samhällsplanering vara en stark pådrivare och medverkare till att Linköpings kommun också bidrar med sin del för att det nationella målet en fossilbränsle fordonsflotta ska nås till Konsten att balansera tillväxt och samtidigt utveckla kärnverksamheten Linköpings kommun står inför flera ekonomisktrelaterade utmaningar. En delmängd är förknippad med kärnverksamhetens kontinuerliga behov av utveckling där delar är kostnadsdrivande. Det handlar också om att hantera och klara den ökade ofta demografisk betingade efterfrågan på verksamheter. Framöver förväntas kraven på såväl effektiviseringar som innovations- och förnyelsearbete att öka. 49 Statistik & Utredningar 50 Utländsk bakgrund avser utrikesfödda samt personer födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands 51 Arbetssökande år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd, avser respektive år. Inga jämförbara uppgifter finns före 2007 på grund av en förändrad definition. 52 I detta sammanhang betraktas man som Linköpingsbo när man är folkbokförd i Linköping. Ursprunget spelar ingen roll. Det som i hög grad styr flyttningen är ändrade förutsättningar avseende arbete eller förändrade familjeförhållanden etc 16

17 Merparten av kommunens verksamhet håller god kvalitet. I jämförelse med jämnstora kommuner är kostnaderna för äldreomsorg, arbetsmarknadsåtgärder och fritidsverksamhet låga. I jämförelse är kostnader för gator, parker och näringsliv höga. Skillnaderna motiverar närmare analyser. Under senare år är det framförallt två områden där kommunens kostnader utvecklats mer än vad som planerats. Detta gäller kostnaderna för ekonomiskt bistånd samt HVB-hem. Kommunen och bolagen står inför stora investerings- och exploateringsåtaganden. Bolagens investeringar för åren kommer att ligga på ca 2,5 miljarder kronor per år. Det är en ökning på 1 miljard från åren En del av bolagens investeringar är en direkt följd av kommunala beslut såsom simhall och ridhus. Förberedande åtgärder för Ostlänken, nytt resecentrum och åtgärder i närliggande omgivning bedöms kräva investeringar i flermiljard klassen. Befolkningsökningen driver efterfrågan på bostäder och mark. I närtid står kommunen inför flera stora exploateringsinsatser där områden som Vallastaden och Övre Vasastaden behöver iordningsställas för bebyggelse. Detta förutsätter kommunala förinvesteringar. Kärnverksamheterna vittnar också om ökade behov av lokaler för förskolor, skolor och äldreomsorg etc. Mängden åtagande förväntas driva konkurrensen om kommunens samlade investeringsresurser. Kraven på prioriteringar kommer att öka liksom kraven på innovationskraft inom den kommunala organisationen. Storleksordningen på framtida satsningar förutsätter också tydligare samordning inom koncernen både i förhållande till planering och genomförande som avseende likviditet och upplåning. Oroande är att det yttre ramverket där staten aviserat ett saldomål medger begränsat utrymme för ökade statsbidrag. Ska kommuner och landsting framgent kunna utveckla skola, omsorg och vård i samma takt som hittills krävs antingen utökade statbidrag eller höjda skatter. Personalbehov idag 2014 går hemsjukvården över från Landstinget i Östergötland till de tretton kommunerna. Övertagandet innebär bl.a. en utökning av medarbetare för Linköpings kommun främst sjuksköterskor. Totalt sett har antalet tillsvidareanställda under det senaste året (2013) minskat med 136 till personer. Inom Leanlink är minskningen främst kopplad till verksamhetsövergångar inom äldreomsorgen. På grund av elevtalsminskning redovisar Utbildningsförvaltningen minskat behov av personal inom främst grundskolans högstadium samt gymnasieskolan. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har en ökning kopplad till nya uppdrag vilka primärt är relaterade till arbetet med Ostlänken. Övriga förvaltningar har mindre förändringar. Linköpings rekryteringsbehov utifrån pensionsavgångar under perioden är uppskattat till 845 medarbetar varav 54 chefer. 17

18 och imorgon År 2020 börjar vi få en åldrande fyrtiotalistgeneration, babyboomers i barnafödande åldrar och en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Barn och unga samt äldre över 80 år de stora kostnadsdragarna med kommuners ögon sett. De demografiskt betingade förändringarna kommer sammantaget att sätta välfärdssystemet inför ett stort tryck efter I samband med generationsskiftena på arbetsmarknaden uppstår också arbetskraftsbrist inom såväl offentlig som privat sektor. En åldrande befolkning förväntas ha en ökad efterfrågan på vård- och omsorgspersonal vilket gör att konkurrensen om den personalen kommer att öka. Behovet av skola och förskola ökar med fler barn och unga i befolkningen, vilket också ökar personalbehovet i skolan under perioden. Men det är inte bara en åldrande befolkning och andra ålderspucklar som sätter ökad press på kommunernas ekonomi. Människor ställer i takt med generationsskiften och ökad levnadsstandard allt högre krav på innehållet i samhällets välfärdstjänster Statistiska centralbyrån SCB 18

19 Befolkning Politisk viljeinriktning Med anknytning till befolkning finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Linköping är en stad som lockar studenter till studier och arbete Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping. År 2013 passerade Linköping invånare År 2013 passerade Linköpings kommun invånare. Efter några år med måttlig befolkningstillväxt har 2013 inneburit en tydlig uppgång. Det som bidragit till uppgången är invandringsnettot och födelsenettot. Utvecklingen har inneburit att kommunen tagit tillbaka sin position bland Sveriges kommuner när det gäller befolkningstillväxt. Linköpings befolkning ökade preliminärt med 1645 personer medan Norrköping ökade med 1664 personer. För länet innebär befolkningstillväxten en årstakt som överstiger 4000 med marginal vilket kan jämföras med ökningen 2009 som blev personer Figur 3 Årlig folkökning i Linköpings kommun Befolkningstillväxtens upp- och nedgångar i Linköpings kommun är intimt förknippade med flyttnettots upp- och nedgångar. Flyttnettots variationer över åren har ofta haft rikspolitiska orsaker. I slutet av 80-talet och början av 90-talet var det familjepolitik, invandrinsgpolitik, och utbildningspolitik som gav en historiskt omfattande befolkningstillväxt. Försvarspolitik var orsaken till den kraftiga nedgången 1997 och Uppgången kring var en kombination av invandrings- och utbildningspolitik. Uppgången under 2013 är resultatet av invandringspolitik. 19

20 Födelsenettots utveckling ger en stabil befolkningstillväxt och varierar mindre över åren. Linköpings kommun har en gynnsam åldersstruktur som innebär att många befinner sig i fertil ålder och de som är äldre än 80 år är fortfarande relativt få i förhållande till folkmängden. Effekten av detta är att betydligt fler föds än dör. Många kommuner har en sämre åldersstruktur än Linköpings och får genom detta negativa födelsenetton. Vid ett tillfälle har en babyboom haft en familjepolitisk orsak och det var när ett fördubblat barnbidrag från och med tredje barnet infördes i slutet av 80-talet. Åldersstrukturen i Linköpings kommun har haft en relativt stabil fördelning Åldersstrukturen i Linköpings kommun har haft en relativt stabil fördelning mellan de som är 0-18 år och 65 + i förhållande till åringar. En relativt stor förändring står för dörren i och med att de som är år minskar samtidigt som övriga ökar relativt folkmängdens storlek. Linköpings kommun tillhör inte de kommuner som kommer att ha störst problem med ålderstrukturutvecklingen i framtiden. Redan idag kämpar mindre kommuner i glest befolkande områden med problemet. Invandringen till kommunen har motverkat utvecklingen av en sned åldersfördelning. 65,0% Åldersfördelning i Linköpings kommun ,0% 55,0% 50,0% 45,0% 40,0% Arbetskraften år Barn 0-18 år och 65 år + 35,0% 30,0% Figur 4 Åldersfördelning i Linköpings kommun Stockholms län har en stor attraktionskraft Stockholms län har en stor attraktionskraft när det gäller personer i åldrarna år. Personer som flyttar till Stockholms län är välutbildade och klarar konkurrensen på arbetsmarknaden. Det som dessutom gynnar Stockholms län är att dessa åldersklasser befinner sig i fertil ålder och kommer att bidra till en befolkningstillväxt som teoretiskt kan bli dubbelt så stor som flyttningsnettona på ca 10 års sikt. Flyttnettot mot övriga Sverige svarar för mellan 30 och 40 procent av totala flyttnettot i Stockholms län. Som jämförelse kan Linköpings flyttnetto mot övriga Sverige 2011 och 2012 nämnas som gav svaga minussiffror. 20

21 10000 Flyttnettot mot övriga Sverige för åringar Stockholms län Östergötlands län Figur 5 Flyttnettot mot övriga Sverige för åringar Efter nedgång ökar antalet studenter vid Linköpings universitet Efter fyra års nedgång för antal heltidsstuderande studenter i Linköping blev det 163 fler nybörjare ht Antalet heltidsstuderande var dock färre än Den förestående nedgången för antalet ungdomar i åldern år har inte påverkat statistiken för nybörjare ännu. Förväntningarna är dock att nedgången kommer närmaste åren som ett resultat av att antalet 19 och 20-åringarna minskar kraftigt. Statistiken för antalet heltidsstuderande nybörjare vid universitetet i Linköping säger inte allt om hur många av dessa som är folkbokförda 141 HELTIDSSTUDERANDE i Linköping. NYBÖRJARE VID LINKÖPINGS UNIVERSITET HÖSTTERMINEN RESP ÅR År Ålder Summa Tabell 1. Heltidsstuderande nybörjare vid Linköpings universitet i Linköping

22 Befolkningen i Linköping blir allt mer segregerad I Linköpings kommun har antalet utrikes födda ökat med ca personer under perioden till ungefär personer. Av de drygt personerna har ca 90 procent bosatt sig i Linköpings tätort Figur 6 Förändring av antalet utrikes födda i jämförbara kommuner Under senaste femtonårsperioden har antalet utrikes födda i Linköpings tätort ökat med till personer I de fyra stadsdelarna med högst antal utrikes födda ses en ökning med till personer Detta innebär att dessa fyra stadsdelar svarat för 74 procent av ökningen för utrikes födda i Linköpings tätort. Andelen utrikes födda i stadsdelarna varierade mellan 4,2 procent och 18,1 procent 1997 och mellan 5,1 procent och 45,7 procent Under senaste femtonårsperioden har antalet utrikes födda i övriga tätorter ökat med 537 personer till personer I Ljungsbro och Malmslätt har ökningen varit 226 personer till totalt 685 personer. I omlanden utanför tätorterna har ökningen av antalet utrikes födda ökat med 295 personer till sammanlagt 695 personer. Det kan finnas flera orsaker till utvecklingen. Det kan vara resultatet av ett aktivt och medvetet val bland inflyttare. Att bo bland landsmän och systrar i ett främmande land kan vara en trygghet. Det kan också handla om bristande valmöjligheter vid inflyttning till kommunen - antingen av ekonomiska skäl eller på grund av bostadsbrist i andra områden. 22

23 Rappestad Ulrika Västerlösa Gistad Skeda Udde Bankekind Nykil Bestorp Sjögestad Askeby Brokind Slaka Berg Sturefors Vikingstad Linghem Ekängen Malmslätt Ljungsbro Jägarvallen Västra Valla Hackefors Ullstämma Ramshäll Ekkällan Hejdegården Vimanshäll Vidingsjö Tallboda Hjulsbro Tannefors Östra Valla Vasastaden Ekholmen Johannelund Gottfridsberg Innerstaden Lambohov Berga Ryd Skäggetorp Antal utrikes födda i stadsdelar i Linköpings kommun 1997 Antal 2012 Antal Figur 7 Antal utrikes födda i stadsdelar Antal utrikes födda i tätorter utanför Linköpings tätort Figur 8 Antal utrikes födda i tätorter utanför Linköpings tätort Hur man flyttar i sin egen kommun är en bra indikation på vilka stadsdelar och tätorter som Linköpingsborna föredrar att bo i och motsatsen. Utvecklingen visar att Linköpingsbor lämnar områden med en hög andel utrikes födda. I detta sammanhang betraktas man dock som Linköpingsbo när man varit folkbokförd och ursprunget spelar ingen roll. 23

24 Summerat flyttnetto mot egen kommun Gamla Valla Garnisonen Tallboda norra Innerstaden nordost Ekängen norra Ullstämma södra Gällstad Nedre Vasastaden Hagaberg T 1 Innerstaden sydväst Änggården Fridhem Ekängen södra Figur 9 Summerade flyttnetton i områden med större netton än och år Trender Rosendal Österberga norra Västerberga Mjärdevi Lilla Nygård Solhaga Kungsberget Sörgården Alsätter västra Invandringen har ökat i landet som helhet och förväntas kommande år ge ett stort tillskott till befolkningsutvecklingen. Antalet åringar har börjat minska i landet som helhet. Denna minskning uppskattas till personer fram till Antalet födda är ökande i riket efter två års mindre nedgång. I Linköpings kommun kan en mindre nedgång för födelsetalen noterats 2013 efter rekordåret Invandringen av främst flyktingar har ökat under både i landet och i Linköping. I Linköpings kommun har bostadsbyggandet ökat i omfattning under Statens bedömning Redan år 2017 beräknas Sveriges befolkning passera 10 miljoner. Då har det tagit 13 år för befolkningen att öka med en miljon. En folkökning på en miljon har aldrig tidigare skett så fort. Nästa miljongräns, 11 miljoner, beräknas vara uppnådd år I slutet av prognosperioden, år 2060, beräknas befolkningen ha ökat till 11,6 miljoner. Den senaste tidens snabba folkökning kan delvis förklaras av stor invandring. De närmaste åren antas invandringen ligga på fortsatt höga nivåer. I år beräknas antalet invandrare bli Det är fler än antalet utvandrare. På längre sikt antas invandringen minska samtidigt som antalet utvandrare förmodas öka, men under hela prognosperioden antas att fler invandrar än utvandrar. Idag är nästan 1,5 miljoner eller 15 procent av befolkningen född utomlands. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda utanför Sverige. 24

25 Folkökningen förklaras också av många födda barn. År 2012 föddes nästan barn i Sverige. Antalet beräknas öka fram till början av 2020-talet. En anledning är att de stora födelsekullarna födda runt 1990 kommer upp i barnafödande åldrar. Av de som föds idag kommer så många som två tredjedelar av flickorna och nästan sex av tio pojkar att finnas kvar i livet vid 90 års ålder. Då är vi framme vid år Allt fler kommer också uppnå 100 års ålder. Enligt SCB:s beräkningar blir 11 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds i år minst 100 år. En ökad livslängd medför fler äldre i befolkningen. Idag finns det nästan en halv miljon som är äldre än 80 år i Sverige. Om 20 år kommer de att vara över och i slutet av talet över 1 miljon. Då beräknas närmare en av tio i befolkningen vara 80 år eller äldre. Idag gäller det var tjugonde. 54 Observandum Flyttnettot mot övriga Sverige har utvecklats svagt Det är anmärkningsvärt att en universitetsort av Linköpings storlek genererar så svaga flyttnetton år efter år mot övriga Sverige med tanke på att årskullarna av studenter varit rekordstora. För åren 2011 och 2012 var flyttnettona - 93 och - 1 personer mot övriga Sverige. För 2013 förväntas ett mindre plusnetto mot övriga Sverige. Färre ungdomar framöver Den så kallade ungdomspuckeln börjar snart minska avsevärt. Fram till år 2020 förväntas antalet personer i åldern år minska med cirka , eller17 procent. Under åren framöver ökar i stället ålderskategorin år. Åldrarna år ökar stadigt framöver. Det finns därför anledning att fundera över vad som kommer att efterfrågas framöver på den lokala bostadsmarknaden. Stockholms län har en unik ställning i landet Stockholms län har en unik ställning i landet när det gäller att locka åringar till länet. Under perioden har flyttnettot mot övriga län givet ett årligt tillskott på ca personer. Under perioden är det summerade tillskottet till befolkningen i Stockholms län personer och personer för Östergötlands län. De personer som flyttar till Stockholms län och klarar konkurrensen på arbetsmarknaden där får anses vara både välutbildade och välmeriterade. Stockholms län skärper konkurrenssituationen genom omfattande investeringar Den satsning som regeringen, Stockholms läns landting och fyra kommuner beslutat om gällande nio nya tunnelbanestationer och nya lägenheter kommer att skärpa konkurrenssituationen ytterligare om den mest kvalificerade i arbetskraften i landet. Bedömningar har gjorts om att 1/3 av landets förvärvsarbetande kommer att ha sina arbetstillfällen i Stockholms län SCB (2012) Sveriges framtida befolkning

26 jan-06 maj-06 sep-06 jan-07 maj-07 sep-07 jan-08 maj-08 sep-08 jan-09 maj-09 sep-09 jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 maj-11 sep-11 jan-12 maj-12 sep-12 jan-13 maj-13 sep-13 3 Arbetsmarknad Politisk viljeinriktning Med anknytning till arbetsmarknad finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Utanförskapet i Linköping minskar. Tillväxten i regionen ligger över riksgenomsnittet. Linköping är en av Sveriges bästa kommuner att starta, driva och växa med sitt företag. Linköping är en stad som lockar studenter till studier och arbete. Nuläge I december 2013 var 5622 personer öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i Linköpings kommun vilket innebär en minskning med 628 personer jämfört med december En konjunkturförstärkning har gett avtryck i arbetslöshetssiffrorna i linje med hur det ser ut för riket. Varselnivåerna indikerar också en stabiliserad konjunktur. Antal arbetslösa och personer med aktivitetsstöd i Linköpings kommun jan 2006-dec Därav män Därav kvinnor Utrikes födda Ungdomar år Figur 10 Antal arbetslösa och personer med aktivitetsstöd i Linköpings kommun jan 2006 dec 2013 Arbetslösheten för såväl kvinnor som män har sjunkit sedan 2009 och Den konjunkturnedgång som förväntades förra hösten har uteblivet. Ett annat säkert tecken på konjunkturförstärkning är att arbetslösheten för män gått ner med 372 personer under Arbetslösheten för ungdomar år har gått tillbaka sedan sommaren Antalet ungdomar har börjat minska och detta i kombination med en mindre konjunkturförstärkning tros vara orsaken till nedgången. För utrikes födda ser vi ännu inte ser en nedåtgående trend. 26

27 Arbetskraften växer i takt med befolkningstillväxten och detta gör nedgången är något bättre än vad antalsuppgifterna visar. 55 För längre tidsserier krävs att det tidigare sättet att redovisa arbetslösa på används dvs. att man utgår från alla i befolkningen i åldern när man definierar arbetskraften. I Östergötland har andelen arbetslösa och personer i program år parkerat på en nivå 7,4-7,8 procent de tre senaste åren. I Linköpings kommun har arbetslösheten gått ner svagt från 6,4 procent 2012 till 5,8 procent Arbetslösheten i Linköpings kommun har legat nära rikets siffror sedan Arbetslöshetsutvecklingen i några jämförbara kommuner redovisas nedan. Tabell 2 Andel åringar som var arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen (årsmedelvärden) LINKÖPING 6,0 6,1 5,6 4,4 4,2 5,9 6,7 6,3 6,4 NORRKÖPING 7,8 8,4 8,1 6,5 6,2 8,2 9,0 9,0 9,6 JÖNKÖPING 4,8 5,2 4,6 3,3 3,2 5,4 5,5 4,8 5,1 ÖREBRO 7,4 7,7 7,3 6,0 5,8 7,5 8,0 7,3 7,6 VÄSTERÅS 7,3 7,5 7,0 5,4 4,9 7,1 8,0 7,6 7,8 UMEÅ 5,4 6,1 5,9 4,1 3,8 5,9 6,3 5,6 5,7 ÖSTERGÖTLAND 6,3 6,7 6,2 4,9 4,9 6,9 7,8 7,4 7,7 RIKET 5,7 5,9 5,4 3,9 3,7 6,0 6,9 6,3 6,5 Källa: Arbetsförmedlingen Tabell 3 Andel åringar som var arbetslösa och i program med av aktivitetsstöd i % befolkningen (årsmedelvärden) LINKÖPING 7,3 7,6 6,6 5,5 5,3 8,0 9,1 8,8 8,7 NORRKÖPING 11,0 11,6 10,1 7,6 8,1 11,6 12,3 12,9 14,5 JÖNKÖPING 6,9 7,3 6,2 3,8 4,5 8,7 8,0 6,4 7,5 ÖREBRO 10,6 11,0 10,9 7,9 7,3 10,7 11,0 10,3 10,9 VÄSTERÅS 11,1 11,8 10,8 9,2 7,6 12,6 13,7 11,6 12,2 UMEÅ 7,6 8,3 7,7 5,2 5,3 8,9 9,5 8,5 8,3 ÖSTERGÖTLAND 9,4 10,2 8,8 6,7 7,2 11,0 11,9 11,5 12,3 RIKET 8,4 8,8 7,8 5,3 5,4 10,0 11,0 9,8 10,4 Källa: Arbetsförmedlingen Varselläget i länet indikerar en hygglig konjunktur i december För ett år sedan steg varselsiffrorna och förväntningarna var då att en lågkonjunktur stod för dörren. Den inhemska konsumtionen har varit stark och detta har motverkat effekterna av den internationella avmattningen. 55 Siffrorna för arbetslösa ungdomar och utrikes födda utgör delmängder i arbetslösa år och även i statistiken för ungdomar och utrikes födda. Om man summerar antalet arbetslösa män och kvinnor får man den totala arbetslösheten 27

28 jan-07 Maj Sep jan-08 Maj Sep jan-09 Maj Sep jan-10 Maj Sep jan-11 Maj Sep jan-12 Maj Sep jan-13 Maj Sep Antal varsel månadsvis i Östergötlands län jan 2007-dec Figur 11 Antal varsel månadsvis i Östergötlands län jan dec 2013 Trender Arbetsmarknaden har stått emot den europiska konjunkturavmattningen relativt väl både 2012 och Den försvagning som höga varseltal indikerade i september- november 2012 kom av sig och en stabilisering har skett under Flera bedömare menar att det är den inhemska konjunkturen som håller sysselsättningen uppe. Delar av exportindustrin har haft en ansträngd situation på grund av en stark krona. Särskilt utsatta har skogsindustrierna varit med försämrad efterfrågan på tidningspapper och en svag dollar. Även gruvindustrin har sett en svag utveckling med försämrad efterfrågan som en effekt av en svag dollar. Statens bedömning Konjunkturen i landet förväntas ta fart under 2014, efter ett par svaga år. Men osäkerheten i vår omvärld kan sätta käppar i hjulet. Flera indikatorer talar för att vi nu går in i en fas med högre tillväxt. Förtroendeindikatorerna för företag och hushåll har stigit. Efter ett oväntat tapp i september har Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer nu letat sig upp över det historiska genomsnittet, vilket indikerar att stämningsläget i ekonomin är bättre än normalt. De svenska hushållens konsumtion förväntas, med stöd bland annat av en expansiv finanspolitik, ta fart efter två års återhållsamhet. Stigande inköpschefsindex signalerar en återhämtning inom svensk industri. Utsikterna för svensk export förbättras då viktiga handelspartners, främst i Europa, går en ljusare framtid till mötes. Det finns förväntningar på att ett stärkt USA kan axla rollen som draglok. Såväl regeringen som Konjunkturinstitutet räknar med ett uppsving i världsekonomin under 2014 och 2015 med 3,5 procents tillväxt. KI:s prognos ligger något lägre i det lite längre perspektivet. Men ännu är det inte någon riktig styrka i den statistik som rapporteras in och i världsekonomin kvarstår en hel del risker och osäkerhetsfaktorer. Utvecklingen i tillväxtekonomierna är inte lika stark som förut, USA har nyligen orsakat global skrämselhicka med sitt budget- och skuldtaksbråk och risken för bakslag i euroområdet är inte 28

29 obetydlig. Under det andra kvartalet växte eurozonens ekonomi för första gången sedan sommaren Utvecklingen skiljer sig dock kraftigt mellan olika länder. Återhämtningen är svag, ömtålig och ojämn för att citera ECB-chefen Mario Draghi. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för bygg- och anläggningsverksamhet steg något i oktober men ligger fortfarande under det historiska genomsnittet. Det är alltjämt flest företag som upplever att brister i efterfrågan är det främsta hindret för ökad aktivitet. Inför fjärde kvartalet tror företagen på ökade orderstockar och stigande produktion. Sveriges Byggindustriers (BI) prognos bekräftar konjunkturbilden; stämningen i byggsektorn är just nu inte vidare optimistisk, men en förbättrad svensk ekonomi kommer att få fart på byggkonjunkturen och bostadsbyggandet kommer att vara drivande. 56 Observandum År 2013 blev ett år då fler viktiga händelser gick Linköpings väg. För sysselsättningsutvecklingen och även för befolkningstillväxten innebär detta sannolikt ett fall framåt både på kort och på lång sikt. Ericsson har valt Linköping som en av tre platser i världen för att investera i en utbyggnad av ett ITC-center för ca 2 miljarder. Centrena kommer att inkludera Ericssons kompletta produktportfölj vilket möjliggör för FoU-organisationen att utveckla och säkerställa lösningar för nästa generations teknologier och molnbaserade lösningar. Saab:s möjligheter att sälja JAS till Schweiz har ökat. Det schweiziska nationalrådet har röstat ja till inköp av 22 Jas Gripenplan med 119 röster för och 70 röster emot. I en separat omröstning godkände församlingen även finansieringen. Betydelsen av att Schweiz tagit ett politiskt ställningstagande för affären kan vara stor även när andra länder beslutar om modernisering av sitt flygvapen. SAAB är väl positionerat för framtiden. SAAB har två större JAS-ordrar inom räckhåll vilket ger internationell uppmärksamhet för Linköping. Fler länder har på senare tid visat ett ökat intresse för JAS vilket i förlängningen kan ge nya order. Börsen reagerade med en 30 procentig uppgång till beskedet om att Brasilien väljer JAS. SAAB har även undertecknat ett samarbetsavtal med Boeing om att utveckla ett nytt skolflygplan för USA:s behov men uppdraget handlar även om marknadsföring och försäljning till andra länder. SAAB är dessutom en viktig underleverantör av flygplansdelar till AIRBUS civila flygplansproduktion som varit särskilt framgångsrik under 2012 och Flygbullerutredningens författningsförslag löser upp ett hinder för nybyggnation av bostäder. Beslutet om att bygga ostlänken mellan Järna och Linköping och ett nytt resecentrum kommer att skapa möjligheter till många nya arbetstillfällen i Linköping. 56 Boverkets indikatorer

30 Bostäder Politisk viljeinriktning Med anknytning till bostäder finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping. Linköping har en stor andel hyresrätter jämfört med andra lika stora kommuner. Av de cirka bostäder som finns i kommunen, upplåts drygt 50 procent med hyresrätt, cirka 17 procent innehas med bostadsrätt i flerbostadshus och cirka 33 procent utgör småhus med olika upplåtelseformer. 57 Antalet tomma hyreslägenheter i Linköping är på samma nivå som förra året, d.v.s. mycket lågt. Omflyttningsfrekvensen minskar på grund av att hyresgästerna har svårt att hitta bra alternativ. Hyrorna varierar mellan 800 kronor per kvadratmeter och år i det äldre beståndet och cirka kr per kvadratmeter och år i nyproduktionen Figur 12 Nettotillskott av bostäder. Årlig utökning av antalet bostäder Det skulle behövas ett nettotillskott om ca 700 bostäder per år för att antalet boende per bostad inte ska öka. 59 Detaljplaneläggning pågår för fortsatt utbyggnad inom flera områden i kommunen bl.a. Valla (Wahlbecksområdet), Tannefors (Kv Kannan, Kv Konsuln m.fl.), Berg (Gråtedalen, Drabbisdal), Ekängen samt förtätning i centrala staden (Djurgårdsgatan/Stolplyckan, Kv Eddan mfl.) 57 Statistik & Utredningar, Fickfakta Uppgifter från Hyresgästföreningen region Sydost, Uppgift från Statistik & Utredningar,

31 Den lagakraftvunna detaljplanen för Västra Valla (Vallastaden) innehåller ca nya bostäder. Detaljplanen innehåller såväl flerbostadshus som radhus och friliggande småhus. Linköpings Bo2016 är ett delområde av Vallastaden. Behovet av bostäder med särskild service för personer med olika funktionsnedsättningar har de senaste åren ökat. Omsorgskontoret har genomfört en fördjupad behovsanalys som visar på behov av utbyggnad av såväl gruppbostäder som servicebostäder. 60 Vakansnivån avseende studentbostäder är på en mycket låg nivå, samtidigt som det finns ett stort behov av studentbostäder. Under 2013 har 19 tomter i Brokind, 8 tomter i Maspelösa samt 6 småhustomter respektive 7 radhustomter i Vallastaden erbjudits via den kommunala tomtförmedlingen. Sedan tidigare finns 3 lediga tomter i Ringstorp och 27 tomter i Nykil. Trender Bostadsbyggandet behöver öka. Boverkets prognos i november för 2013 är att bostadsbyggandet i landet ökat med drygt 20 % jämfört med år Prognosen för 2014 är att bostadsbyggandet i landet kommer att öka med 11 % jämfört med prognosen för I Linköping har det påbörjats 708 bostäder och färdigställts 566 bostäder under 2013, vilket är betydligt fler än de föregående åren. 62 En ny form av husbyggande är byggemenskaper som innebär att privatpersoner i egen regi tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. Försäljningspriserna på bostadsrätter i Linköping har under det senaste halvåret ökat betydligt mer än småhuspriserna. 63 Försäljningen av nya bostadsrätter förefaller ha stärkts medan försäljningen av nya småhus går trögt. Boverket bedömer att bl.a. bolånetaket utgör en begränsande faktor, främst vid köp av nya småhus. 64 Orderläget för byggsektorn är fortfarande betydligt svagare än normalt, men företagen är optimistiska och räknar med att såväl orderstockar som produktion kommer att öka. 65 Finansinspektionen konstaterar att bankerna numera tycks följa Bankföreningens rekommendation om amortering på lån med belåningsgrad över 75 % Omsorgskontoret, Boverkets indikatorer. Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos. Nov Bygglovskontoret i Linköpings kommun. 63 Svensk Mäklarstatistik AB, Boverkets indikatorer. Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden. Maj 2013, November Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, bygg- och anläggningsverksamhet oktober Boverkets indikatorer. Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden. Maj

32 Statens bedömning För att kunna bygga fler och billiga bostäder anser regeringen att det är angeläget att skapa tekniska byggregler som är gemensamma för hela Sverige. Regeringen vill begränsa kommunernas möjlighet att ställa krav så att det blir enklare och billigare för byggföretagen att bygga bostäder. I en promemoria föreslås att plan- och bygglagen ändras så att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper. Om en kommun ställer sådana krav ska dessa krav enligt förslaget vara utan verkan. Promemorian innehåller också förslag till ny lag om kommunala markanvisningar, bl.a. att kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för markanvisningar. 67 För att främja byggandet av hyresrätter, utreds nu förslaget att avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för hyreshus. 68 Regeringen har gett Boverket i uppdrag att se över och skärpa energikraven för nybyggda hus. 69 SKL rekommenderar nu en nivå om 70 kwh/m² som flerbostadshusens maximala energianvändning i samband med försäljning av kommunal mark. 70 Regeringen har också för avsikt att föreslå regeländringar som ska leda till en effektivare plan- och bygglovprocess. Regeländringarna omfattar bl.a. nya bestämmelser om gatukostnader och exploateringsavtal. 71 Regeringen har gett länsstyrelserna i fem storstadsregioner, bl.a. länsstyrelsen i Östergötland, i uppdrag att inventera sådan mark som kommunerna planlagt för bostadsbebyggelse men där det ännu inte uppförts några bostäder. Inventeringen syftar till att klargöra varför bebyggelse inte har kommit till stånd i enlighet med de byggrätter som detaljplanen skapat. 72 Observandum Bostadsbyggandet i Linköping är fortfarande för lågt. De närmaste tre åren kan bostadsmarknaden komma att utgöra en broms för inflyttningen till kommunen, eftersom byggandet för tillfället ligger på en ganska låg nivå. 73 Byggandet styrs bland annat av kreditsituationen, bostadsefterfrågan, byggkostnader, riskoch lönsamhetskalkyler och därmed byggherrarnas vilja att genomföra projekten. Den nuvarande situationen med för lågt byggande medför att antal boende per bostad stiger, om befolkningsprognosen stämmer. För att kunna nå kommunens målsättning att behålla en större andel av studenterna efter studietiden, är det viktigt att säkerställa att bostadsbyggandet utvecklas så att det finns en god bostadsmarknad. 67 Regeringskansliet. Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar. Promemoria: S2013/6411/PBB. 68 Dagens Nyheter, Skatt kan slopas för hyresrätt, publicerad Regeringsbeslut, Uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning. S2013/6492/PBB (delvis). 70 Sveriges Kommuner och Landsting, Cirkulär 13:54, publicerad Regeringskansliet. Budgetpropositionen. Budget för boende och byggande Regeringsbeslut, Uppdrag angående viss icke ianspråktagen detaljplanelagd mark för bostadsändamål, S2013/6822/PBB (delvis) 73 Befolkningsprognos för Linköpings kommun

33 Kommunens roll är inte att i egen regi bygga bostäder utan att skapa förutsättningar för fortsatt byggnation bland annat genom att upprätthålla en god planreserv. Planreserven i oktober 2013 motsvarar cirka bostäder, vilket motsvarar ca 6 års bostadsproduktion. Kommunen har i det längre perspektivet behov av att utöka sin markreserv för att möta framtida krav på exploaterbar mark. Den mark som bebyggs idag är till stor del den mark som kommunen köpte på 60- och 70-talet. Kommunens översiktsplaner skapar möjlighet för en bra framförhållning för kommunens utbyggnad av bostäder. I dagsläget pågår arbete med framtagande av översiktsplaner för landsbygden, innerstaden, Tannefors, Ljungsbro/Berg, Vikingstad samt för Bestorp och Brokind. Beslutet om att bygga Ostlänken och nytt resecentrum innebär stora utvecklingsmöjligheter för Linköping och betyder att stor kraft fortsättningsvis kommer att behöva läggas på stadsutvecklingsfrågor. Stora delar av Linköpings kommun är utsatta för störningar från flygbuller. Boverket har publicerat allmänna råd avseende planering av bostäder i flygbullerstörda områden. Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att tillämpa Boverkets allmänna råd för bostäder. Boverkets råd skiljer sig emellertid från Naturvårdsverkets allmänna råd, vilka är betydligt strängare och tillämpas vid miljöprövning av flygplatser. Detta har lett till att detaljplaner för mer än lägenheter överklagats av Saab. En statlig utredning Flygbuller och bostadsbyggande, SOU 2013:67, som behandlar flygbullerfrågan, är föremål för remiss under oktober och början av november Syftet med utredningen är att planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer ska underlättas. Utredningen föreslår att reglerna vid bostadsbyggande och miljöprövning samordnas och att riktvärden och undantag läggs fast i förordningar. Ambitionen är att lagbestämmelserna ska träda i kraft 1 juli För Linköpings del möjliggör förslaget att bostäder kan byggas i staden samtidigt som Saab kan fortsätta att utveckla sin verksamhet. 33

34 5 Näringsliv Politisk viljeinriktning Med anknytning till näringsliv finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Tillväxten i regionen ligger över riksgenomsnittet. Linköping är en av Sveriges bästa kommuner att starta, driva och växa med sitt företag. Linköping är en stad som lockar studenter till studier och arbete. Linköpings kommun erbjuder service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam. Linköping har ett starkt och diversifierat näringsliv. Tack vare att kommunens näringsliv har flera ben att stå på minskar riskerna för att stora konjunktursvängningar får kraftiga effekter på Linköping. Figur 13: Fördelning av anställda i Linköping per huvudområde Eftersom framförallt tillverkningsindustri och tjänsteleverantörer ligger i olika fas i konjunkturen blir svängningarna motverkade. Handel har inte känt av konjunktursvängningar på de senaste 15 åren men detta ser nu ut att ändras. Det senaste året har detaljhandeln vuxit mycket svagt. Om man ser till utvecklingen över tid så är bilden inte lika ljus: Viktiga branscher som tillverkning, handel och hälsa har alla minskat procentuellt i fråga om anställda och omsättning jämfört med

35 Figur 14 Branschförändringar i Linköping över tid. Källa: Årsrapporter från Bisnode Kredit AB/Justitia Till detta eller kanske som en konskevens eller förklaring kommer att såväl företagsamhet som nyföretagande och förvärvsfrekvens visar att kommunen inte kommer upp i riksmedelnivå och också ligger sämre till jämfört med Jönköping och Norrköping. Figur 15: Andel företagare i Linköping jmf riket och Jönköping, Norrköping. Källa: Ekonomifaktas webb Andelen företagare i Linköping ligger konstant lägre över tid jämfört med såväl riket, Jönköping som Norrköping, och sjunker dessutom fortare. 35

36 Figur 16: Nyföretagande i Linköping jmf riket samt Jönköping, Norrköping. Källa: Ekonomifaktas webb Nyföretagandet uppvisar visserligen en ökande trend, men ökar inte lika snabbt som i riket eller Jönköping. Däremot ligger nyföretagandet nu på samman andel som i Norrköping. Figur 17:Förvärvsfrekvens i Linköping jmf riket och Jönköping, Norrköping. Källa: Ekonomifaktas webb Förvärvsfrekvensen uppvisar samma mönster som företagande och nyföretagande lägre värden än riket, Jönköping och Norrköping. Sammantaget kan man konstatera att Linköping är motorn i regionen men att vi inte får full effekt av detta på grund av ett antal tydliga utmaningar. Observandum Bostäder Läget för nybyggnationer av lägenheter är dåligt i hela landet och Linköping är inget undantag. Antalet färdigställda lägenheter per 1000 invånare har i stort sett sjunkit kontinuerligt sedan en topp på slutet av 1960-talet. Ur ett näringslivsperspektiv är detta mycket bekymmersamt. Flera företag har signalerat svårigheter i rekryteringsprocessen eftersom de sökande har svårt att hitta adekvat boende i kommunen. Samma signaler har kommit från universitetet, såväl vad avser personal som studenter. Situationen får också följdeffekter på många plan, t.ex. kan Mobilia i Mantorp nu expandera kraftigt eftersom Mjölby kan erbjuda de villatomter i Mantorp som Linköping inte kan erbjuda. 36

37 Figur 18: Färdigställda lägenheter över tid i Linköpings kommun: Källa: Statistik & Utredningar Den sammantagna effekten av detta är i praktiken att Linköping försörjer kringliggande kommuner med invånare som sedan pendlar in till Linköping för att arbeta. Pendlingsstatistiken visar här tydligt hur handelsbalansen mellan Linköping och kringliggande kommuner ser ut. Situationen förbättras inte av att även Linköping har ett bostadsbestånd från miljonprogrammet med stora reparationsbehov. Problemet kan nu ses i Skarpan-området men kommer inte att minska över tid. Kompetensförsörjning Regionförbundet Östsam har genomfört ett antal undersökningar om kompetensförsörjningsläget inom ett flertal näringslivsområden. 74 Rapporterna visar oftast på stora behov ur ett Östgötskt perspektiv: Således uppges behovet av nyrekrytering inom IKTsektorn generellt som mycket starkt eller starkt. Detta kan också ses bl.a. eftersom företagen på Mjärdevi uppger att de har en brist på c:a 350 högutbildade personer. Samma sak gäller inom el- och energisektorn: företagen anser att det överlag råder störst brist på drifttekniker, tekniker, elektriker, montörer och ingenjörer inom olika områden. Exempelvis nämner flera respondenter att det råder brist på drifttekniker. 75 Östergötland sticker också ut som ett län där matchningen mellan kompetens och lediga arbeten är mycket låg 76. Eftersom Linköping är en stark motor i länet är det sannolikt att bilden är densamma här: 74 Vård och omsorg, Industri och teknik, El- och energisektorn, Lantbrukssektorn, Logistik- och transportsektorn, IT- och telekomsektorn samt kompetensbehovet inför Ostlänken. 75 Regionförbundet Östsam 2013: Det framtida kompetensbehovet inom el- och energisektorn sid 13, 76 Karlsson & Skånberg 2012: Matchning på den svenska arbetsmarknaden sid 19, Statsrådsberedningen 37

38 Figur 19: Regionala skillnader i matchningseffektivitet Svensk näringsliv pekar i sin rekryteringsenkät på ett antal orsaker, bl.a. brist på personer med rätt yrkeserfarenhet och/eller utbildning, lönekrav, regionens attraktivitet, brist på svenskkunskaper, brister hos arbetsförmedlingen, svårigheter för medföljande att få jobb samt brister på kommunikationer och bostäder. 77 Det är sannolikt så att i Linköping spelar brist på bostäder och svårigheter för medföljande att få jobb större betydelse på grund av att Linköping har fler högutbildade än övriga landet. Det är också viktigt att notera att Linköpings behov av högutbildad kompetens skulle kunna klaras bättre om de studenter som utbildas i teknik och ekonomi vid LiU i högre grad valde att bo kvar i Linköping efter studierna. Här vet vi dock att de studenter som inte kommer från Linköping socialiseras till kommunen i betydligt lägre grad än de studenter som redan har rötter här. Om studenter vid LiU från andra regioner i Sverige ska stanna kvar krävs att kommunen bättre uppmärksammar dessa i fråga om kultur, bostäder och näringslivskontakter. Handeln Linköping är en stark handelsstad med Tornby som Sveriges näst största handelsplats mätt i omsättning. Samtidigt ser vi nu vikande trender för handeln efter 15 års oavbruten ökning i omsättning och förtjänst. Orsakerna till detta är sannolikt flera, men den snabba ökningen av aktivitet i Ingelsta (Norrköping) och Bråstorp (Motala) spelar sannolikt roll. En annan viktigt faktor är sannolikt e-handelns snabba tillväxt, vilket är en direkt konkurrent till butikshandeln inom många områden: Köpcentrumbranschen räknar med att näthandeln kommer att mer än dubblera sin omsättning under kommande tio åren och därmed utgöra ett substantiellt hot mot branschen. Håller denna trend i sig kommer många köpcentrum stå inför stora utmaningar. 78 Ytterligare en faktor som är värd att notera är att Tornby nu börjar bli så stort geografiskt att kundernas beteende ändras. I stället för att parkera och sedan gå till olika butiker i den omedelbara närheten tar många nu bilen till de butiker de ska besöka, vilket innebär att kundtillströmningen faktiskt minskar i många butiker. Det är värt att observera att alla dessa faktorer kan bidra till att butikshandeln kan komma att minska i kommunen. 77 Rekryteringsenkäten 2012, Svenskt näringsliv 78 Näthandel hot eller möjlighet för köpcentrum 2013, Nordic Council of Shopping Centers 38

39 Attityder Frågan om de attityder som näringslivet möter från kommunen är ett stort bekymmer eftersom dessa förefaller vara mycket stabila. De undersökningar som genomförts i regi av SKL (Insikt II 2011 samt Insikt III 2013) har visat att kommunen då det gäller myndighetsutövning ligger stilla på ett NKI-värde på 66 av 100 möjliga. Det är framförallt rättsäkerheten som sätts i fråga, d.v.s. godtycklighet i bemötandet. Ett annat exempel på bristande attityd i näringslivsfrågor berör frågan om upphandling. Kommunen upphandlar årligen för mycket stora belopp, men dessa ledsagas sällan av analyser av effekter på näringslivet. Ett konsekvent användande av lägsta pris som urvalskriterium, eller lägsta pris kombinerat med kvalitetskrav som samtliga kan uppfylla leder nästan alltid till att lokala företag har svårt att göra sig gällande. Ett tredje exempel på attitydproblem är när kommunen via sina förvaltningar ställer krav på näringsidkare som kan få stora konsekvenser för näringsidkaren utan att ge motsvarande positiva effekt för kommunen. Detaljplaneförseningar och krav på utseendet av externa miljöer kan utgöra exempel på detta. 39

40 6 Regionen Politisk viljeinriktning Med anknytning till regionen finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Tillväxten i regionen ligger över riksgenomsnittet. Linköping är en av Sveriges bästa kommuner att starta, driva och växa med sitt företag. Sverige är ett av de länder i Europa där urbansieringen sker snabbast. För en stad som Linköping - mycket nära en annan stor stad, Norrköping - är urbaniseringen i många avseenden att betrakta som en möjlighet. Det sammantagna marknadsunderlaget uppgår till närmare en halv miljon människor. Ökad ekonomisk integration inom regionen är centralt för ökad tillväxt och utveckling. Detta förutsätter ökad tillgänglighet. Realisernadet av Ostlänken är en möjliggörare. Med höghastighetsjärnvägen skapas nya möjligheter att resa långt men också ökat resande inom regionen. Enligt Trafikverkets planering ska Ostlänken den del av Götalandsbana som passerar Linköping börja byggas 2017 och vara färdig senast Sträckan mellan Linköping och Norrköping blir sannolikt första etappen. Med Ostlänken skapas nya möjligheter till regionförstoring, integration och tillväxt. Ostlänken tillsammans med Innerstadens expansion över ån är att betrakta som Linköpings genom tiderna största samhällsbyggnadsprojekt. Detta förväntas att medföra en rad ekonomiska nyttor - av både samhällsekonomisk och företagsekonomisk natur. I en framtid när området är fullt utbyggt kommer området förutom ett stort kommunikationsnav, sportanläggningar och parker med mera innehålla minst 5000 bostäder och mellan arbetsplatser. Prognoser indikerar att antalet resenärer vid Linköpings kommunikationsnav kommer att bli mellan miljoner per år (mot dagens 5 miljoner). I de gemensamma planeringsförutsättningarna för Ostlänken bedöms att Linköpings kommun år 2030 har närmare invånare och ca ytterligare arbetstillfällen. Ungefär hälften av de nya arbetstillfällena förväntas besättas av inpendlare. Med detta förväntas Linköping även fortsättningsvis befästa sin position som regional arbetsmarknadsnod. Pendlingsutvecklingen kan ses som en indikation på ekonomisk integration inom regionen. Arbetspendlingen inom regionen har under en lång period vuxit. Arbetspendlingen går framförallt från omlandet till Linköping och Norrköping. Arbetskraftspendlingen mellan de två kommunkärnorna har stabiliserats och ligger på en nivå strax under personer. Mellan LA-områden pendlar närmare personer. 79 Sedan 1997 har Linköping haft ett stabilt pendlingsöverskott i förhållande till Norrköping. För att bli en gemensam arbetsmarknad måste pendligen öka ytterligare. Ser vi till enkom pendligen till Linköpings kommun kan vi konstatera att såväl in- som utpendligen ökade under året. Nästan personer pendlade in till kommunen och mer än pendlade ut för att förvärvsarbeta i en annan kommun. Pendlingsöverskottet uppgick till över 7000 personer Antalet personer som pendlar in till Linköping har ökat kontinuerligt under sexton år. Sedan mitten av 1990-talet har inpendlingen ökat med Avser siffror för

41 procent och utpendlingen med 70 procent. Linköping har ett fortsatt stabilt pendlingsnettot mot samtliga kommuner i Östergötland utom Finspång. Vid sidan om pendlingen inom länet är det pendlingen till Stockholmsregionen som dominerar. 80 Den regionala rörligheten vittnar om inomregionla beroendeförhållanden. I förhållanden till de mindre kommunerna spelar Linköping en viktig roll som regional nod med möjligheter att tillhandahålla lokal samhällsservice utifrån en regional funktionslogik. I relation till Norrköping spelar det sammantagna befolkningsunderlaget en viktig roll. Städerna är näringslivsmässigt tämligen komplementära. Genom att låna varandras befolkningar skapas möjligheter till ett större marknadsunderlag, vilket i sin tur genererar förutsättningar för ytterligare divesifiering och specialisering. Sammantaget är en större marknad mer robust vilket är centralt för att långsiktigt säkerställa sysselsättning, hållbar tillväxt och välfärd. Arbetsmarkandens storlek är ett av de viktigaste skälen till ytterligare ekonomisk integrering i regionen. Det finns ett tydligt statsitiskt samband mellan fler arbetstillfällen och stora arbetsmarknadsregioner. Trender Den genrella trenden är tydlig stor städer växer och mindre städer minskar befolknignsmässigt. Även i Sverige förskjuts tyngdpunkten till all större storstadsregioner. Det finns en inneboende potential för fortsatt förtätning och geografisk utvidgning i framförallt Sveries tre etablerade storstadsregioner; Stockholm, Göteborg och Malmö Enligt prognosen kommer Sveriges befolkning att öka till drygt personer år Av den totala väntade ökningen på knappt personer ( ) antas 75 procent ske i storstadregionerna och övriga 25 procent i huvudsak i FA-regioner med större städer. 81 Trenden för Östgötaregionenpekar sammantaget på en positiv, men i relation till övriga storstadsregioner, långsammare ökningstakt. Under den senaste 40-årsperioden har befolkningen ökat med ca 1200 personer/år blir befolkningstillväxten betydligt högre. Sannolikt mer personer. Senast detta hände var Ökningstakten förklaras bl.a. att både Linköping och Norrköping växt mycket under SCB:s framskrivning till 2030 anger en befolkning för Östergötland på at tjämföra med dagens inåvnare. 82 Observandum För att få full effekt av kommande investeringar Ostlänk och expansion av innerstaden - krävs både fördjupade kunskaper och förbättrade förutsättningar att koordinera sinsemellan förstärkande lokala och regionala offentliga insatser. På ett övergripande plan finns strategiska ramverk att utgå ifrån - "Fördjupad översiktsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum", "Översiktsplan för staden Linköping" samt "Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping" - men dessa behöver kompletteras med strategier som ökar den operativa förmågan. För att åstadkomma s.k. "dynamiska lokaliseringseffekter" - d.v.s. ökad ekonomisk verksamhet till följd av ökad tillgänglighet måste Linköping optimera möjligheterna att nyttiggöra investeringarna. I kombination med strukturerade och framsynta näringslivssatsningar utgående från lokal- och regionalspecifika förutsättningar kan förutsättningar för tillväxt och hållbarhet skapas. Ekonomisk utveckling kommer således att bli en funktion av god planering, möjlighetsbaserade investeringar och den faktiska 80 Statistik& Utredningar 81 Tillväxtanalys Regionförbundet Östsam (2011), Regionalt utvecklingsprogram för Östergötland

42 infrastrukturen. För att säkerställa att miljön kring kommunikationsnavet - och kringliggande stadsdel - skapar de bästa förutsättningarna för tillväxt och attraktivitet krävs bl.a. ett strategiskt och långsiktigt förhållningssätt till kommande etableringar. I detta sammanhang blir det viktigt att identifiera verksamheter med stor potential att skapa mervärden i termer av hållbar tillväxt och attraktivitet. Härtill behover kunskaperna kring vilka verksamheter - privata såväl som offentliga - som särskilt gynnar utvecklingen av Stångebro och skapar mervärde i en större geografi fördjupas. Kommunikationsmässigt kommer området att ligga bra till för den högförädlade tjänstesektorn. Samtidigt kommer området att utgöra ett viktigt regionalt nav där olika typer av samhällsservice med betydelse för en större geografi - dvs olika fomer av regionala funktioner att finnas. En betydande del av Stångebro kommer också att bestå av bostäder. Förutsättnignar att skapa utvecklingsorienterade yttre miljöer, som stimulerar till möten över såväl stadsdels- som regiongränser, kommer därför att bli viktiga. Ovan stora samhällsbyggnadsprojekt tillsammans med byggandet av en ny simhall och ersättningsanläggning av kraftvärmeverk etc - leder till, och kommer framförallt att leda till, stora rekryteringsbehov av specialister främst ingenjörer och arkitekter samt bygg- och anläggningskompetenser. Att notera är att flera stora projekt kommer att pågå parallellt, både i landet och i Linköping. Bara i Stockholm har man beslutat att bygga lägenheter och nio nya tunnelbanestationer. Konkurrensen om arbetskraft kommer att hårdna. 42

43 7 Infrastruktur Politisk viljeinriktning Med anknytning till infrastruktur finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping. Linköpings kommun bidrar till en hållbar utveckling med sikte på att vara en koldioxidneutral kommun Det är lätt för linköpingsborna att själva ta ett stort eget ansvar för sin påverkan på klimat och miljö. Lokala och regionala resvanor Över förvärvsarbetande pendlade per dag till Linköpings tätort 2011, vilket innebär att 45 procent av dem som arbetar i centralorten pendlar dit (avser resor över stadsgräns). Linköpings tätort har ett positivt pendlingsnetto på ungefär personer. 83 Enligt resvaneundersökningen som gjordes under hösten 2011 fördelar sig linköpingsbornas andel resor enligt följande: 56 % med bil, 29 % med cykel och 16 % med kollektivtrafik. Den långsiktiga inriktningen från översiktsplanen för staden är att nå följande andel resor: 40 % bil, 40 % cykel och 20 % med kollektivtrafik. Nationella och internationella resmöjligheter I förslag till Nationell plan för transportsystemet finns Ostlänken med i form av nytt dubbelspår Järna Linköping med byggstart Planen har varit på remiss under 2013 och kommer att fastställas under av Med tanke på att avsnittet Linköping Norrköping är det mest belastade på den aktuella sträckan bör den byggas som den första etappen. Ostlänken är tänkt som en första del i ny svensk stambana med höghastighets- eller snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm och Malmö. Ostlänken är kommunens förstahandsprioritering när det gäller ny infrastruktur. För Linköpingsborna kommer Ostlänken att innebära att arbetsmarknaden vidgas kraftigt då restiderna till Stockholm kommer att medge daglig pendling. Även pendeltågstrafik och godstrafik kan utvecklas när Ostlänken byggts. Antalet resande som passerar Linköpings resecentrum beräknas mer än fördubblas när Ostlänken och Götalandsbanan är utbyggda. Under 2013 har en internationell arkitekttävling om det nya resecentrumområdet genomförts. Järnvägsutredningen för Ostlänken kompletteras under med sträckan Malmskogen Glyttinge i Linköpings tätort. Bland annat studeras möjligheten att förlägga Ostlänken i en tunnel. Linköpings flygplats (Linköping City Airport) har idag linjer med daglig trafik till Amsterdam och Köpenhamn. År 2012 var antalet passagerare cirka Statistik & Utredningar 43

44 Regionala och interregionala resmöjligheter Merparten av det regionala trafikarbetet sker på vägnätet med Trafikverket som ansvarig väghållare. Åtgärder inriktas i första hand på att utveckla stråk, genomföra trafiksäkerhets-, skydds-, och miljöåtgärder samt förbättra vägnätets standard. Landstinget är regional kollektivtrafikmyndighet för länet och har beställar- och kostnadsansvar för all kollektivtrafik såväl i regionen som inom varje kommun. Ett trafikförsörjningsprogram finns för perioden Pendeltågstrafiken kompletterat med busstrafik är grunden för en långsiktigt hållbar arbetspendling inom regionen. Möjligheterna att öka pendeltågstrafiken är emellertid begränsade på grund av kapacitetsbrist på Södra stambanan. Arbete pågår med att förbättra den regionala kollektivtrafikens framkomlighet i Linköpings tätort. Lokal kollektivtrafik Under flera år har antalet bussresor i staden ökat. Linköpings busslinjenät innehåller tre stomlinjer med hög turtäthet samt ett tiotal kompletterande lokallinjer. Därtill finns det ett antal skol- och företagslinjer. Målsättningen är effektivare linjenät, ökad framkomlighet, förbättring av samordningen med regional trafik samt ökad tillgängligheten för äldre och funktionshindrade. Samhällsbyggnadsnämnden tog 2012 beslut om ett handlingsprogram för kollektivtrafik i Linköpings kommun. Programmet bygger på Trafikstrategin och innehåller en åtgärdslista för en kontinuerlig utveckling av den fysiska miljön för kollektivtrafik i Linköping. Samtidigt finns ambitionen att, integrerat i den fysiska planeringen, skapa stråk där bebyggelse och kollektivtrafik samverkar till en hög andel kollektivtrafikresor. Lokal biltrafik Linköpings biltrafik följer de senaste årens nationella trend med minskning av biltrafiken. Nationellt har både medelkörsträcka och det totala trafikarbetet med personbil minskat. I Linköpings stad har vi under de senaste åren noterat en stagnation av biltrafikflöden både i de yttre delarna och i centrala staden. Under 2013 öppnades Råbergaleden (Östra länken) som kommer att avlasta Tannefors genomgående trafik. För att länken ska få effekt och avlasta även centrala staden planeras för åtgärder där. Som ett första steg planeras körfält för busstrafik på norra delen av Hamngatan under Detta förbättrar den regionala kollektivtrafikens framkomlighet och minskar attraktiviteten för biltrafiken att köra genom innerstaden. Samhällsbyggnadsnämnden tog 2012 beslut om en hastighetsplan för Linköping. Genomförande av nya hastighetsgränser planeras ske 2014 och Cykeltrafik Under den senaste tioårsperioden har en mängd olika satsningar för cykeltrafiken genomförts, bland annat genom utbyggnad av cykelvägnätet och förbättrad trafiksäkerhet. Inventeringar visar att det fortfarande finns många felande länkar och brister i cykelvägnätet. Fortsatt utveckling finns fastlagd i Cykelplan för Linköping , i översiktsplan för Staden samt i Trafikstrategin. Trafiksäkerhet Den långsiktiga trenden är att antalet trafikolyckor i Linköping minskar. En trafiksäkerhetsrevision planeras ske under Arbetet med ett fotgängarprogram har påbörjats. 44

45 Trafik och miljö Transporter är en av de samhällssektorer i kommunen som släpper ut mest koldioxid - i storleksordningen ton per år. De senaste årens ökade andel dieselbilar i nybilsförsäljningen är en trend som ger ökat beroendet av fossila bränslen. Kraven på minskning av utsläpp av klimatpåverkande gaser från trafik kommer sannolikt att öka i framtiden. Fortsatt informations- och påverkansarbete blir därmed en viktig del för att uppnå målet om ett koldioxidneutralt Linköping. Det allvarligaste trafikrelaterade hälsoproblemet i Linköping är de höga halterna av luftburna partiklar. Under 2011 överskreds miljökvalitetsnormen för partiklar längs Hamngatan under 41 dygn (35 dygn får normen överskridas). Även flera andra stora städer i Mellansverige hade 2011 överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar. Naturvårdsverket har ställt krav att Linköping ska upprätta ett åtgärdsprogram för att minska partikelhalterna. Programmet beräknas vara klart för beslut under Trender Beslutet att Ostlänken ska börja byggas 2017 innebär att en intensiv period med planering och förberedelser har inletts. Etableringen av ett nytt resecentrum kommer att innebära stora förändringar av delar av centrala staden och trafiksystemet. Förberedande åtgärder för Ostlänken, nytt resecentrum och åtgärder i dess omgivning bedöms innebära investeringar i storleksordningen flera miljarder kronor. För att klara kommunens del i detta behöver investeringsnivån för infrastruktur höjas väsentligt. Under 2014 kommer arbetet med järnvägsplan för Ostlänken genom staden, i samarbetet med Trafikverket, att kräva stora kommunala insatser. Frågan om järnvägstunnel eller bro måste avgöras för att det fortsatta arbetet med tillåtlighetsprövning för Ostlänken, järnvägsplan samt detaljplaner för resecentrum m.m. ska kunna fortgå på ett effektivt sätt. Parallellt kommer arbetet med en utvecklingsplan/fördjupad översiktsplan för Innerstaden att pågå under Även detta kommer att kräva omfattande insatser från kommunens sida. Förarbetet till översiktsplan för Staden och Trafikstrategi för Linköping visade att en fortsättning på dagens samhällsplanering skulle ge mycket stora biltrafikökningar. För att ta hand om dessa biltrafikmängder skulle det krävas mycket kostnadskrävande utbyggnader av vägnätet i form av trafikleder, trafikplatser och tunnlar. Samtidigt skulle detta leda till ännu mer biltrafik och ökade utsläpp. Översiktsplanen föreslår därför ett tydligt trendbrott avseende planeringsstrategin för trafik. Förslaget innehåller många åtgärder och som minskar biltrafikens andel. Åtgärderna bedöms tillsammans leda till en bilandel på ca 40 % jämfört med dagens ca 56 % (2011). En omfördelning av investeringar till större satsning på hållbara trafikslag krävs för att dessa mål ska nås. Som grundläggande princip för framtida trafikplanering föreslås i Trafikstrategin att den s.k. fyrstegsprincipen ska användas. Ett välutvecklat arbete enligt denna princip innebär att dyra infrastrukturinvesteringar kan undvikas eller senareläggas. Principen innebär att åtgärder väljs i ordningen: 1) Informationsåtgärder 2) Effektivisering 3) Mindre ombyggnader 4) Ny infrastruktur. 45

46 Statens bedömning Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet kompletteras av två jämbördiga mål. Funktionsmålet som innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet som formulerats enligt följande: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. I förslag till Nationell plan för transportsystemet , som varit på remiss under 2013, finns Ostlänken (nytt dubbelspår Järna - Linköping) redovisad med byggstart Den nya nationella planen ska fastställas under I förslag till länstransportplan för Östergötland , som varit på remiss under 2013, finns inom kommunen bl.a. följande projekt redovisade: - Riksväg 23/34 mellan Skeda Udde och Rimforsa (2+1-väg) ( ). - Medfinansiering till nya resecentrum i Linköping och Norrköping och anslutningarna till dessa ( ). - Riksväg 35 mellan Linköping och Bankekind (2+1-väg) ( ) - Länsväg 757 vid Linghem, byte av bro över järnvägen, ( ). Vilket är en förändring från tidigare plan där en förbifart föreslogs som skulle möjliggöra utveckling av Linghem. Utöver detta kommer det att finnas potter för mindre vägprojekt, kollektivtrafik, trafiksäkerhet samt påverkansåtgärder (mobility management). Både avseende de större namngivna projekten och potterna förutsätts att kommunen gör följdinvesteringar eller medfinansierar. Beslut om den nya länstransportplanen tas vid halvårsskiftet Observandum Ostlänken och nytt resecentrum Ostlänken har stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. Arbetet med att bygga ut innerstaden över ån och nytt resecentrum aktualiserar frågor om kopplingar till och utformning av trafiknät i omgivande stadsdelar. För att hela resan ska fungera krävs att kommunen investerar i kollektivstråken samt arbetar för att samordningen mellan bil, tåg, buss, cykel och gång ska utvecklas. Sannolikt finns behov av mycket stora förändringar som också kommer att kräva mycket stora investeringar vilket i sin tur kräver förberedelser i den ekonomiska planeringen. Det finns risk för ökad konkurrens om kommunens investeringsresurser. Hållbart resande I översiktsplan för staden och trafikstrategi för Linköping finns nu fastlagt en tydlig riktningsförändring avseende trafikplaneringen. Avseende medel i budget innebär detta behov av en tyngdpunktsförändring från utbyggnad av biltrafiknätet till utveckling av kollektivtrafik-, cykel- och gångtrafiksystemen. Fyrstegsprincipen där kostnadseffektiva informations- och påverkansåtgärder i första hand genomförs kan innebära att man kan senarelägga eller minska behovet av stora investeringar i biltrafiksystemet. Här krävs dock en 46

47 kommunal satsning i form av resurser och utvecklingsarbete för informations- och påverkansåtgärder (mobility management) om arbetet ska ge effekt. Partikelproblemen De höga partikelhalterna i gaturummen i centrala staden är en viktig förutsättning i planeringen för Innerstaden och nytt resecentrum under de närmaste åren. Genomförandet av åtgärdsprogrammet blir grundläggande för att miljökvalitetsnormen ska klaras. 47

48 8 Landsbygd Politisk viljeinriktning Med anknytning till landsbygden finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping. I mars 2013 fattade kommunfullmäktige beslut om en ny Landsbygdsstrategi för Linköpings kommun. Som en del i strategiframtagandet togs även särredovisad statistik för landsbygden fram. Tillsammans med det material som framtagits i samband med Översiktsplanen för landsbygden och småorterna har nu Linköping ett omfattande kunskapsunderlag för landsbygdens utveckling. Sedan början av 2013 har Linköpings kommun en ny organisation för kommunens Landsbygdsgrupp. Gruppen är bland annat remissinstans gällande frågor som rör landsbygdens utveckling samt driver frågor som gruppen anser är av intresse för Linköpings landsbygd. Linköpings kommun har fortsatta diskussioner kring samverkan gällande landsbygdsutveckling med våra grannkommuner. Via Landsbygdsnätverket deltar kommunen också i utvecklingen av regionala nätverk för landsbygdeutveckling i regionen. Det av Linköping initierade nätverket för storstadskommuner och landsbygdsutveckling fortsätter att utvecklas. Trender Det är ett fortsatt ansträngt läge för lanthandeln - i Sverige liksom i Linköping. Butiker i Linköping vittnar om betydande skillnader i försäljning sedan etablering av storköp. Kommunen arbetar tillsammans med NuLink, Länsstyrelsen och projektet Landsbygdsmentorerna för att skapa bättre förutsättningar för lanthandeln. Utöver detta fortsätter kommunens satsningar med att köpa servicetjänster samt fortsatt arbete med varuhemsändningsbidrag. Under 2014 kommer två viktiga regionala processer att ske - dels ska Länsstyrelsen ta fram ett regionalt serviceprogram, vilket kommer att vara vägledande för hur man kan arbeta med servicefrågor framöver (bl.a. gällande bidrag, prioriteringar av orter och insatser). I detta arbete är kommunen remissinstans. Härutöver ska Östsam ta fram ett regionalt insatsprogram för landsbygden som en konkretisering av RUP:en. Även här är kommunen remissinstans. 48

49 Statens bedömning Arbetet med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram för pågår på nationell nivå samt på EU-nivå. Det nya programmet kommer givetvis att ha inverkan både på kommunaloch statlig nivå. Sveriges ståndpunkt gällande landsbygdprogrammet är att minska direktstöden inom lantbruket och istället föra över mer pengar till den sk. andra pelaren (miljö- och landsbygdsutveckling), men även budgeten i sin helhet har minskat och landsbygdsprogrammet kommer således att innehålla mindre pengar. Arbetet med programmet är ännu långt från klart och det är därför svårt att överblicka hur landsbygdsprogrammet kommer att påverka Linköpings kommun. Tillväxtverket har i uppdrag att arbeta med serviceutveckling på landsbygden och i serviceglesa områden. Detta görs bland annat i form av ett projekt för service på landsbygden. Linköpings kommun deltar i detta projekt som ambassadörskommun under Observandum Eftersom mycket är oklart gällande landsbygdsprogrammet så finns ännu inga klara besked gällande utformningen av Leader/CLLD 84 inför nästa period. Då kommunen är en stor medfinansiär inom Leader/CLLD innebär detta troligen att beslut om deltagande i nästa period kommer att skjutas upp. Detta samtidigt som Leader-kontoret är i behov av besked från kommunerna för sin fortsatta planering. Inför uppstarten av Leader Folkungaland 2007 var situationen densamma och ledde då till att kommunen fattade ett beslut utan att samtliga detaljer var helt klara. Det är möjligt att kommunen ställs inför en liknande situation inför denna period. Idag finns dock redan ett fungerande Leader-område samt politisk representation från KS i LAGs 85 styrelse, vilket kan komma att underlätta omstarten denna period. Linköpings kommun bör vara förbered inför nästa period t.ex. genom diskussion och beslut kring hur kommunen internt önskar vara med och påverka utformningen av Leader/CLLD Linköpings kommun ska i enlighet med Landsbygdsstrategin ta fram en ny varu- och serviceförsörjningsplan under Här är det av stor vikt att följa utvecklingen för landsbygdsbutikerna. Beslut om ny översiktsplan för landsbygden kommer enligt plan att fattas under 2014, denna kommer att ha stor inverkan på landsbygdsutvecklingen i kommunen framöver. 84 Community Led Local development, Leader kommer troligtvis att byta namn till detta LAG = Styrelsen för Leader (Local Action Group) 49

50 9 Idéburen sektor Politisk viljeinriktning Med anknytning till idéburen sektor finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Människor är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. Utanförskapet i Linköping minskar. Människor har förutsättningar för en rik fritid i Linköping. Nuläge Den demografiska utvecklingen i Sverige men även lokalt i Linköping innebär utmaningar; allt färre kommer att vara i arbetsför ålder och försörja en befolkning som blir allt äldre. Detta, samtidigt som det finns ett tryck på mer och ökad välfärd i en orolig ekonomisk samtid, gör att kommuner måste se sig om efter fler och alternativa välfärdslösningar. Samtidigt uppmärksammas den idéburna sektorn och det arbete som där utförs allt oftare både som en möjlig lösning på vissa av dessa problem samt som en möjlighet till kvalitetsökning. Organisationerna inom det idéburen sektor fokuserar ofta på att förbättra människors liv genom att engagera sig i grundläggande orsaker till utsatthet och/eller genom att fokusera på tidiga insatser som hindrar negativa sociala och ekonomiska spiraler. Sektorn arbetar även ofta på sätt eller med frågor som kommunen varken kan eller ska arbeta med vilket i sig innebär en ökning av valmöjligheter och kvalitet för kommunens invånare. Det kan sägas råda konsensus kring att både det offentliga och idéburen sektor skulle tjäna på mer samverkan i allt från att formulera problem till att utföra lösningarna då samverkan i sig ger ökad kvalitet. En statistisk undersökning från Sektor 3 visar dessutom att tre gånger så många anser att civilsamhällets organisationer är bättre lämpade att driva verksamheter i välfärden än näringslivet, vilket visar på ett stort förtroende för sektorn hos allmänheten. 86 Idéburen sektor är stor i Sverige, drygt femtio procent av befolkningen uppger att de gör frivilliga insatser. Efter Nederländerna är Sverige det land i EU där frivilligt arbete är vanligast och i världen är Nederländerna, USA, Norge och Sverige i topp. 87 Enligt en rapport från John Hopkins University bidrar idéburen sektor ungefär lika mycket till EU:s BNP som byggnads- och finansbranschen tillsammans, det vill säga med 5-7 procent. 88 Det finns även kvalitativ forskning som visar idéburen sektors betydelse både på individ- och samhällsnivå. T.ex. att politiker i föreningstäta kommuner är mer lyhörda för kommuninvånarnas åsikter eller att invånare i föreningstäta samhällen generellt mår bättre. Studier genomförda i Sverige visar att föreningsaktiva löper mindre risk att dö i förtid och internationella studier visar att föreningsaktiva har en bättre fysisk och psykisk hälsa. Det finns även forskning som påvisar positiva effekter för lokal demokrati. 89 Det finns således 86 Vem bryr sig om civila samhället i välfärden? (Sektor 3, 2013) Measuring Civil Society and Volunteering: New Findings from Implementation of the UN Nonprofit Handbook (John Hopkins University, 2012) 89 Demokratiskola eller hälsoprojekt Forskning om föreningsliv, socialt kapital och inflytande Susanne Lundåsen (Sektor 3, 2010) 50

51 såväl demokrati- och folkhälsoargument som kvalitets- och förtroendeskäl för att en kommun ska verka för en god samverkan med samt ett stort engagemang i idéburen sektor. I juni 2012 beslutade kommunfullmäktige om en överenskommelse mellan Linköpings kommun och den idéburna sektorn. Överenskommelsen, som är resultatet av en motion till KF 2008, har tagits fram gemensamt av kommunen och idéburen sektor. Parallellt med detta arbetade en förvaltningsövergripande tjänstemannagrupp och en tvärpolitisk styrgrupp gemensamt fram ett program för samverkan mellan Linköpings kommun och idéburen sektor. Dessa två dokument ger vägledning och styrning i kommunens samarbete med idéburen sektor. 90 Syftet med arbetet är att kommunen ser den idéburna sektorn som mycket betydelsefull för såväl samhället i stort som för den enskilde individen. Programmet och överenskommelsen är ett steg i att lyfta fram detta samt att tydliggöra kommunens och sektorns ömsesidiga beroende. I dagsläget har 104 föreningar valt att skriva under överenskommelsen i Linköpings kommun och det är allt från små kulturföreningar till större idrottsklubbar och stora hjälporganisationer. Linköping har således lyckats med att nå ut brett i denna fråga och detta kan exemplifieras med att i Göteborg och Norrköping som har liknande överenskommelser har ungefär hälften så många föreningar som valt att skriva under. Den 5 oktober 2013 anordnade Linköpings kommun det första dialogmötet med idéburen sektor i enlighet med överenskommelsen. Intresset var stort och 50 föreningar samt över 100 personer var anmälda på mötet. De tre ämnen som diskuterades mest på mötet var lokaler/mötesplatser, fortsatt dialog samt att engagera olika målgrupper. Trender 2008 skrevs den nationella överenskommelsen under (mellan de idéburna, SKL och regeringen) och sedan dess har arbetet med att skapa lokala överenskommelser pågått över landet. I dags dato är det ca tio kommuner och en region som har lokala överenskommelser men arbetet pågår på många håll i landet. 91 I Östergötlands län är det enbart Norrköping och Linköping som har överenskommelser. SKL har även uppmärksammat idéburen sektor på andra sätt t.ex. genom projektet KIM (Kommunalt Ideellt Medskapande som de driver tillsammans med Forum 92 ). KIM-projektet syftar till att hitta samverkan med idéburen sektor för att utveckla välfärden och grundtesen i projektet är att den demografiska utvecklingen omöjliggör att finansiera samma nivå av välfärd via skattesedeln i framtiden samt att medskapande ger mervärden. I Östergötland arbetar Östsam med Östgötamodellen en samverkanssatsning för utvecklingen av sociala företag i Östergötland. Socialt företagande är en del av idéburen sektor men samtidigt avskild från densamma och behöver separata insatser och strategier. Inom Linköpings kommun arbetar NuLink samt utbildningsförvaltningen med sociala företag. 90 Mer information finns via

52 Statens bedömning Ungdomsstyrelsen är ansvarig myndighet för politiken för det civila samhället. De har i uppdrag att årligen ta fram en rapport om civilsamhällets/idéburen sektor och dess villkor fokuserade rapporten på dialog, självständighet och långsiktiga förutsättningar. Rapporten visade att föreningar generellt har en stark integritet och inte upplever sig styrda av kommuner, stat eller regioner även om ekonomiska bidrag är en stark maktfaktor. Gällande dialog så får kommunala tjänstemännen högt betyg av föreningarna. De har stor kunskap om föreningarnas villkor och är mer öppna i dialogen med föreningarna än statliga tjänstemän. Gällande långsiktiga förutsättningar är finansieringen alltid en oro och att föreningarna på grund av detta har svårt att vidareutveckla sin verksamhet. 93 Observandum Dialogmötet mellan kommunen och idéburen sektor rönte stort intresse och upplevdes som mycket positivt av både sektorn och representanter från kommunen (tjänstemän och politiker). Det är nu av största vikt att det arbete som här påbörjats fortsätter och att kommunen uppfyller det som redan är beslutat i och med överenskommelsen. Många av de förslag som sektorn lyfte på dialogmötet är sådan som kommunen i och med överenskommelsen redan beslutat om. Flera delar t.ex. ett utvecklingscentrum för idéburen sektor har dock inte fått någon budget varför det arbetet inte kunnat påbörjas. Detta bör ses över inför nästa budgetperiod. 93 Civilsamhällets villkor 2012 Dialog, självständighet och långsiktiga förutsättningar Ungdomsstyrelsen

53 10 Ekologisk hållbarhet Politisk viljeinriktning Med anknytning till ekologisk hållbarhet finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Linköpings kommun bidrar till en hållbar utveckling med sikte på att vara en koldioxidneutral kommun Det är lätt för linköpingsborna att själva ta ett stort eget ansvar för sin påverkan på klimat och miljö. Ekosystem är basen för allt mänskligt liv och alla mänskliga verksamheter. De varor och tjänster de förser oss med är nödvändiga för vårt välstånd och för framtida ekonomiska och sociala utveckling. Två av de stora globala utmaningarna, den globala uppvärmningen och bevarandet av den biologiska mångfalden, är sammankopplade med varandra. Klimatförändringarna och dess effekter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Samtidigt har den biologiska mångfalden en avgörande betydelse för att motverka och anpassa det globala ekosystemet till klimatförändringar. Linköpingsbornas miljö- och klimatpåverkan på det globala systemet är stor framförallt genom hög konsumtion av varor, tjänster och klimatbelastande transporter. En metod för att visa hur stor påverkan en medborgare har i exempelvis ett land eller en stad är att mäta dess ekologiska fotavtryck. 94 Linköpingsbornas totala ekologiska fotavtryck är beräknat enligt metod framtagen av Swedish Environment Institute (SEI) till 5,46 global hektar 95 (gha) per person. Detta är långt över 1,8 gha per person som enligt SEI- rapporten finns tillgängliga om en rättvis och hållbar utveckling på global nivå ska kunna uppnås. Figur 20 Ekologiskt fotavtryck (gha) per person Källa: SEI (2012) 94 Ekologiska fotavtryck är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. Det är uttryckt i den areal av förnyelsebara resurser som behövs för att försörja en människa eller ett land. 95 En global hektar (gha) motsvarar en globalt genomsnittlig hektar med avseende på biologisk produktivitet 53

54 Ett förslag till klimat- och energiplan för Linköping är under framtagande. Planen med tillhörande åtgärdsförslag tar sin utgångspunkt i målet att Linköping ska vara koldioxidneutralt Målet är mycket ambitiöst och det krävs stora insatser från såväl kommunkoncernen som från det lokala näringslivet och medborgarna för att det ska nås. Kommunstyrelsen fastslog under 2012 planens tre indikatorer och beräkningsgrund för dessa. De tre indikatorerna anger graden av koldioxidbalans, eleffektivitet och resurseffektivitet. Med indikatorn eleffektivitet mäts självförsörjningsgraden av förnybar el för hela kommunens geografiska yta. För att vi ska uppfylla målet att vara koldioxidneutrala krävs att självförsörjningsgraden överstiger 100 procent. Detta för att kompensera de fossila koldioxidutsläpp som kvarstår målåret Idag är självförsörjningsgraden av förnybar el ca 55 procent. Linköpings kommun har erhållit stöd från Energimyndigheten för energieffektivisering inom kommunkoncernen. Det koncernövergripande arbetet inriktas mot effektivisering av byggnader och transport. Det kan noteras att den tätortsnära naturen får en allt större betydelse inte bara för det rörliga friluftslivet utan även för bevarandet av biologisk mångfald. Många kommuner, som t.ex. Linköpings kommun, jobbar aktivt med naturvård i tätortnära områden. I Linköping har de senaste åren betydande insatser genomförts för flora och fauna i grunda våtmarker, ekmiljöer, naturliga betesmarker, kalkkärr och kalktorrängar. Under 2013 fastställde kommunfullmäktige ett reviderat naturvårdsprogram för Linköping. I FN:s internationella klimatpanels (IPCC) femte och senaste rapport som presenterades under 2013 slog klimatpanelen fast: Det är ytterst sannolikt att mänsklig påverkan är den främsta orsaken till den observerade uppvärmningen sedan mitten av 1900-talet. Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning och förändringar i alla delar av klimatsystemet. För att begränsa klimatförändringen krävs omfattande och ihållande minskningar av koldioxidutsläpp Uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de observerade förändringarna sedan 1950-talet har inte förekommit under de senaste tiotals- till tusentals åren. Trender Utveckling av det globala miljötillståndet FN:s utvärdering av tillståndet i ekosystemen - Millennium Ecosystem Assessment - visar att många av de studerade fördelar som människan får av naturen, s.k. ekosystemtjänster, minskar eller nyttjas ohållbart. I vissa regioner har antalet insekter och fåglar minskat i en sådan omfattning att det påverkar pollineringen med konsekvenser for matförsörjningen. Andra tjänster som minskat är t.ex. dricksvattenrening och -kvalitet, skydd mot naturkatastrofer och nedbrytning av avfall. Rapporten pekar särskilt ut de ökande hoten mot ekosystemen på grund av klimatförändringar och övergödning, förlust av färskvatten i 54

55 torregioner med åtföljande ökad sårbarhet hos befolkningen liksom den globala fiskekrisen. Det globala mål som fastställts till 2010 för biologisk mångfald har inte uppfyllts. 96 Ytterligare ett klimattoppmöte genomfördes, denna gång i Warszawa och än en gång kan man beskriva resultatet som mycket tunt. Några av de rikaste länderna, Japan och Australien, meddelade sänkta ambitioner. Efter långa förhandlingar togs några beslut. Det man ändå lyckades komma fram till under mötet var överenskommelser om de tre områden som prioriterats: att staka ut en färdplan till hur det framtida klimatavtalet i Paris 2015 ska förhandlas fram, att enas om den finansiella klimatpolicyn och till sist hur man ska ersätta de länder som redan drabbas av klimatförändringar EU:s sjunde miljöhandläggningsprogram I november fastställde Europaparlamentet det sjunde handlingsprogrammet gällande klimat och miljö. Programmet innehåller nio policymål till 2020 och åtgärder för naturskydd, förstärkning av ekologisk återhämtning, ökad resurseffektivitet av råvaror, främjande av en koldioxidsnål ekonomisk tillväxt samt åtgärder för reducera miljörelaterade hälsoeffekter hos EU-medborgarna. Miljöprogrammet bygger på nya strategiska initiativ på miljöområdet, bland annat Ett resurseffektivt Europa, EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle EU har som mål att till 2050 minska utsläppen av växthusgaser med % av 1990 års nivåer. Det sjunde miljöhandlingsprogrammet är en del av EU:s arbete för att nå det så kallade 20/20/20-målen. Miljöhandlingsprogrammet kommer att bidra med en tydlig agenda för vad EU:s institutioner, medlemsländer och myndigheter på regional och lokal nivå kan göra för att nå de uppsatta miljö-, och effektiviseringsmålen. Programmet syftar också till att öka insatserna för att hjälpa EU:s städer bli mer hållbara, och förbättra EU:s förmåga att uppfylla regionala och globala miljö- och klimatutmaningarna. Utveckling av det nationella miljötillståndet Naturvårdsverket genomför en årlig uppföljning av de nationella miljömålen. Den senaste uppföljningen visar att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. De områden som betonas i uppföljningen är: att det behövs en mix av styrmedel för hållbar produktion och konsumtion större miljöhänsyn inom nationell, regional och lokal samhällsplanering offentlig upphandling som verktyg för minskad miljöpåverkan förebygga avfall och öka återanvändning och återvinning Utveckling av det regionala miljötillståndet För Östergötland bedöms det vara tveksamt eller mycket svårt att nå 14 av länets 15 miljökvalitetsmål. Ungefär en tredjedel av de 74 regionala delmålen bedömer länsstyrelsen ska nås inom tidsramen. Det visar att det är mycket kvar att göra för att nå ett gott miljötillstånd i länet. Sammanfattningsvis redovisar länsstyrelsen i uppföljning av de regionala miljömålen att: 96 UN. Millenium Ecosystem Assessment report. 55

56 Miljö- och hälsoaspekter behöver integreras ytterligare i fysisk planering och samhällsbyggande I arbetet för en energiomställning och minskad klimatpåverkan krävs fortsatt kraftfulla åtgärder och energihushållning Det är en utmaning att behålla och utveckla landsbygdens värden samtidigt som antalet aktiva lantbrukare minskar. Skydd och skötsel av odlingslandskapets biologiskt och kulturellt värdefulla miljöer påverkas i stor utsträckning av hur miljöstöd och andra ersättningar till lantbruksnäringen utformas. Det är långt kvar innan transporternas miljöpåverkan har minskat tillräckligt Miljösituationen i och kring Östersjön är allvarlig och trots intensivt arbete tar det tid innan åtgärderna får effekt. Det behövs också ökade kunskaper och insatser för länets grundvattenresurser. 97 Regionförbundet Östsam har tagit fram ett insatsprogram för energi och klimat som en del av regionens utvecklingsprogram. Insatsprogrammet förtydligar och preciserar identifierade regionala insatser kopplade till utvecklings- och tillväxtfrågor för att nå en långsiktigt hållbar utveckling. Insatsprogrammet remissbehandlades i slutet av Länsstyrelsen kommer under 2014 att presentera ett åtgärdsprogram som syftar till att förbättra miljötillståndet i Östergötland och öka samverkan inom miljöarbetet i länet. Observandum Under 2010 antogs en ny version av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Nya byggnader ska från 2020 vara very low energy buildings, d.v.s. använda mycket lite energi för uppvärmning. För offentliga byggnader gäller reglerna redan från Direktivet innebär också en utökning och skärpning av energideklarationssystemet och krav på minskad energianvändning i samband med ombyggnation. Alla byggnader ska efter en större renovering uppfylla nationella eller regionala minimikrav för energiprestanda. Såväl kraven på energideklarationer som kraven vid renovering påverkar offentlig sektor där det finns många byggnader som tidigare inte behövde energideklareras och som undantogs från minimikraven vid renovering.98 Kommissionen presenterade förslag om en reviderad handlingsplan för energieffektivitet under 2011 vilket följdes av förslag till nytt direktiv för energieffektivitet. I förslaget förs bland annat fram krav på: Nationella mål för energieffektivitet Mål för renovering av offentliga byggnader. Tre procent av den totala offentligägda ytan ska renoveras i syfte att tillgodose kraven på energiprestanda i direktivet om byggnaders energiprestanda Säkerställa att det offentliga upphandlar energieffektiva produkter och tjänster I 2013 remissbehandlades byggkravutredningen. Utredningen föreslår att kommunerna inte ska tillåtas att ställa krav som går längre än Boverkets byggregler för till exempel tillgänglighet och energi vid försäljning av kommunal mark. Regeringens målsättning är att Sverige 2030 ska ha en fordonsflotta som är fossiloberoende. Med anledning av det har en utredning presenterats, Fossilfrihet på väg; SOU 2013:84, som redovisar förslag på hur målsättningen ska nås. Utredningens huvudsakliga förslag är: 97 Länsstyrelsen i Östergötland (2010). Här är vi nu mål i sikte. 98 EU (2010). Direktiv om byggnaders energiprestanda. 56

57 Översyn av drivmedelsbeskattning Styrmedel som gynnar energi- och klimateffektivare fordon Nya styrmedel för stimulering av investeringar i produktion av biodrivmedel Utvecklad kvotplikt, vilket innebär att bränslebolagen blir skyldiga att öka andelen förnybart som blandas in i bensin och diesel. Driva på elektrifiering av vägtrafiken genom exempelvis utvecklad laddningsstruktur och genom innovationsupphandlingar samt genom stalig medfinansiering till eldriven kollektivtrafik Styrmedel för att stimulera stadsutveckling där behovet av bil minskar och samordning av godstransporter minskar Översyn av reseavdraget Offentlig upphandling som styrmedel för klimat- och energieffektivare transporter Utredningen bedömer att de direkta utsläppen från vägtrafiken minskar med 90 procent om samtliga föreslagna åtgärder genomförs. Enligt utredningen har Utredningen har inte lämnat några förslag som inskränker det kommunala självstyret. Inriktningen från utredningen har varit att ge kommunerna verktyg för att bidra till utvecklingen av hållbara städer Utredningen kommer att remissbehandlas under Framtida klimatförändringar kommer att ställa allt högre krav på kommunernas planering. I Klimat- och sårbarhetsutredningen slutbetänkande Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter betonas kommunernas ansvar för att förebygga skador kopplade till väderrelaterade händelser som översvämningar, stormar, ras och skred som kommer att öka under den kommande hundraårsperioden. 99 Den globala uppvärmningen är den miljöfråga som engagerar medborgarna mest, både lokalt och nationellt. Det finns all anledning att tro att ökat miljömedvetande kommer att höja förväntningarna och kraven på att den offentliga sektorn tar ett stort miljö- och klimatansvar inom såväl den kommunala verksamheten som att vara en drivande part för att ställa om hela samhällsbyggnadsprocessen till en ekologiskt hållbar utveckling. Det kräver ett stort engagemang från och styrning av hela kommunkoncernen. Genom lokala insatser kan Linköpings kommun bli en viktig pådrivare och ett gott exempel både nationellt och internationellt. Det krävs stora insatser från kommunkoncernen, det lokala näringslivet och Linköpings medborgare för att nå den mycket ambitiösa målsättningen att Linköping ska vara koldioxidneutralt Den största utmaningen är att minska utsläppen av fossilt koldioxid från tranportsektorn. En avgörande faktor för att det ska lyckas är att fler väljer att resa med kollektivtrafiken eller cykla istället för att använda bilen. Kommunen kan genom klimatsnål samhällsplanering vara en stark pådrivare och medverkare till att Linköpings kommun också bidrar med sin del för att det nationella målet en fossilbränsle fordonsflotta ska nås till Miljödepartementet. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. 57

58 11 Demokrati, trygghet och hälsa - aspekter på social hållbarhet Med anknytning till demokrati, trygghet och hälsa finns bland annat följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Politisk viljeinriktning Med anknytning till social hållbarhet finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Demokrati, trygghet och hälsa utgör aspekter i den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en levande demokrati och en god hälsa för invånarna. Omvänt är hälsa viktigt för att kunna delta i samhället och få sina mänskliga och politiska rättigheter tillgodosedda. Rätten till delaktighet och inflytande ska gälla alla oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. En trygg närmiljö är viktig för alla, i hemmet, skolan och arbetsplatsen, men också platser man tillbringar sin fritid, både i det privata och i det offentliga rummet. Att uppleva rädsla för att bli utsatt för olika typer av brott minskar påtagligt känslan av trygghet. Det genomsnittliga hälsoläget förbättras successivt både i Sverige och i Linköping. Skillnader i hälsa ökar trots detta mellan grupper i samhället när det gäller exempelvis kön, socioekonomiska faktorer och etnisk tillhörighet. Linköping har som många andra svenska kommuner stora skillnader mellan olika stadsdelar när det gäller disponibel inkomst, arbetslöshet, beroende av socialbidrag, valdeltagande och hälsa. Trender Människor är fria att leva sina liv utan att begränsas av intolerans, fördomar och kriminalitet. Utanförskapet i Linköping minskar. Linköpingsborna har en god hälsa. Människor känner sig trygga i Linköping. Brottsligheten minskar i Linköping. Demokrati och medbestämmande Som indikator för demokrati används ofta valdeltagande men nya siffror för detta kan tas fram först efter valet En annan indikator som kan påvisa hur ungdomars upplevelse av inflytande och delaktighet har förändrats är medbestämmande i skolan. Undersökningen 2013 visar att viljan att vara med och bestämma i skolan ökar från 68 till 73 procent vid jämförelse mellan 2009 och 2005 års undersökningar Livsstilsundersökning

59 Samma positiva utveckling ses vad beträffar möjligheten att påverka, där andelen har ökat från 35 till 44 procent. Även fortsättningsvis finns ett glapp mellan viljan och möjligheten att påverka, men glappet har minskat. Hälsa Trender visas att det genomsnittliga hälsoläget successivt förbättras i Linköping, som ligger bättre till jämfört med riket. Men skillnader i hälsa fortsätter att öka. En samlad bedömning är att män har en bättre hälsa än kvinnor, högutbildade har en bättre hälsa än lågutbildade, personer mer hög disponibel inkomst har en bättre hälsa än personer med låg disponibel inkomst och stora skillnader mellan olika stadsdelar kvarstår. För kommunen innebär det fortsatt arbete för att genom sina verksamheter skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela Linköpings befolkning. Alkohol- och rökvanor Sunda levnadsvanor kan förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2 Diabetes. 101 Exempel på levnadsvanor är alkohol- och tobaksbruk. Även om ungdomars alkohol- och rökvanor i stort är oförändrade jämfört med tidigare finns ändå oroande tendenser. Flickor i år 2 i gymnasiet dricker oftare och i år 8 dricker sig fler berusade än tidigare, i synnerhet flickor. 102 En allmän minskning av andelen dagligrökare i befolkningen syns i statistiken, både bland män och kvinnor, och Linköping ligger under riksgenomsnittet. Dock kan en ökning i dagligrökande ses bland pojkar i gymnasiet. Procent Flickor Pojkar Flickor Pojkar Skolår 8 Skolår 2 - gymnasiet Figur 21 Andel elever som aldrig har rökt. Källa: Linköpings kommun och Stockholms universitet WHO. Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet N 317, WHO. Cancer, Fact sheet N 297, WHO. Diabetes, Fact sheet N 312, Schulze, MB, Hu, FB. Primary prevention of diabetes: what can be done and how much can be prevented? Annu Rev Public Health. 2005; 26: Ung i Linköping, Enkät om ungas levnadsförhållanden 2005 samt Ung i Linköping 2009, och 2013, Linköpings kommun, Statistik & Utredningar, samt Stockholms universitet 59

60 Procent Flickor Pojkar Flickor Pojkar Skolår 8 Skolår 2 - gymnasiet Figur 22 Andel elever som röker nästan varje dag eller varje dag. Källa: Linköpings kommun och Stockholms universitet 104 Figur 23 Jämförelse andel rökare mellan Linköping och riket i snitt under perioden Källa: FHI Narkotika Vad beträffar narkotika befaras en spridning av MDPV, en drog som påminner om amfetamin men med mycket starkare berusnings- och beroendeframkallande effekt. Denna drog har dock inte haft någon spridning att tala om i Linköping, även om enstaka fall har förekommit. Cannabis (hasch, marijuana) och syntetiska cannabinoider (såsom Spice) är desto vanligare bland de som använder narkotika. Senare rön har visat på att syntetiska cannabinoider t o m är farligare än naturligt odlad cannabis. 105 Aktuellt presenterad forskning talar om risk för njurskador vid användning av syntetiska cannabinoider. Ibland pratar man om nätdroger i betydelsen narkotikaklassade, icke klassade substanser och substanser klassade som hälsofarlig vara som saluförs via Internet. Innehållet i dessa varor kan ge mer eller mindre skadliga effekter, beroende på innehåll och vem som använder preparatet. Enligt statistik från 104 Enkät om ungas levnadsförhållanden 2005 samt Ung i Linköping 2009, och 2013, Linköpings kommun, Statistik & Utredningar, samt Stockholms universitet 105 Clinical Journal of the American Society of Nephrology, mars Informationen finns tillgänglig på 60

61 CAN och i kommunens livsstilsundersökning 2013 är det dock fortfarande vanligast att droger köps av bekanta från hand till hand, exempelvis på fester. 106 Trygghet och brottslighet De flesta barn och ungdomar känner sig trygga i sitt eget bostadsområde på kvällen, men det finns stora variationer i de olika stadsdelarna. 107 På samma sätt som mellan kvinnor och män skiljer sig flickors upplevelse av trygghet från pojkars. Störst skillnad är det i gymnasiets årskurs 2 (jämfört med årskurs 5 och 8). Andelen barn och ungdomar som oftast eller alltid kände sig trygga i bostadsområdena på kvällen ökade något mellan 2009 och I de fall brottsligheten kan kopplas till organiserade kriminella miljöer innebär den en stor påverkan på inte bara upplevd eller faktisk trygghet utan kan också ha påverkan på den demokratiska processen och tilltron till rättssamhället. Anmälda brott Under år 2012 anmäldes totalt brott till polis, tull eller åklagare i Sverige. Det är en minskning med cirka en procent jämfört med år I Linköping anmäldes brott år 2009 och år 2012, vilket är en minskning med ungefär lika mycket. I jämförelse med jämförbara kommuner anmäldes 2012 färre brott i Umeå, Borås och Jönköping. I Örebro, Norrköping och Helsingborg var antalet anmälda brott fler. Trenden är att det totala antalet polisanmälda brott har fortsatt att minska även Figur 24 Antal polisanmälda brott per invånare Anmälda brott per invånare var år 2012 i Riket. I Linköping var antalet anmälda brott per invånare samma år. I Linköping kan en minskning av antal brott ses sedan I riket sedan Ungdomsbrottslighet Brottsligheten i Sverige har totalt sett minskat mellan och 2000-talen bland ungdomar i 15-årsåldern. Utvecklingen av andel unga som begått olika brottstyper uppvisar stora likheter med de andra nordiska länderna. Minskningen hänger framför allt ihop med att allt färre unga 106 Livsstilsundersökning bland barn och unga Enligt kommunens livsstilsundersökning 2013 sammanslaget elever i årskurs 5, 8 och årskurs 2 i gymnasiet 61

62 begår stöldrelaterade brott. Resultat visar också på oförändrade eller minskande nivåer av andra typer av brott, till exempel skadegörelse, våld och narkotika. Statistiken över lagförda ungdomar är något lägre i Linköping jämfört med riket. Det är fler pojkar än flickor som blir lagförda för brott (43/14). Antal per tusen inv Antal per tusen inv Linköping Riket Figur 25 Antal ungdomar (15-17 år) per 1000 invånare lagförda per brott. Källa: BRÅ Linköping Pojkar Riket Pojkar Linköping Flickor Riket Flickor Figur 26 Antal ungdomar (15-17 år) per 1000 invånare lagförda per brott Källa: BRÅ Intresset för att föräldrar och andra vuxna nattvandrar i Linköpings centrum och i övriga stadsdelar har ökat. Antalet nattvandrargrupper har också ökat, bland annat genom kommunala initiativ, överenskommelser mellan försäkringsbolag och idrottsföreningar i Linköping. Allvarliga händelser såsom social oro eller grovt våld i vissa områden ökar engagemanget bland de boende att samlas i gemensamma trygghetsåtgärder såsom har skett under maj 2013 exempelvis i Skäggetorp och senast i Ljungsbro efter dubbelmordet i november Stadsdelar Som nämndes inledningsvis i detta avsnitt så är skillnaderna stora mellan olika stadsdelar när det gäller vissa sociala hållbarhetsindikatorer såsom exempelvis disponibel inkomst, förvärvsfrekvens och hälsa. Eftersom kommunen sedan 2007 har bedrivit stadsdelsutveckling i tre prioriterade stadsdelar (Berga, Ryd och Skäggetorp) kan det vara av särskilt intresse att följa utvecklingen i just dessa stadsdelar. En tydlig trend är att skillnaderna, för flera välfärdsindikatorer, ökar mellan de prioriterade stadsdelarna och övriga stadsdelar i Linköping. Av befolkningsstatistiken framgår att antalet boende i Skäggetorp har ökat med 19 procent mellan år 2000 och 2012 utan att stadsdelen fått fler bostäder. På goda grunder kan vi därmed tro att trångboddheten har ökat. En liknande utveckling syns i även i Berga där befolkningen har ökat med personer under samma period. Här har det dock byggts 246 nya bostäder, och fler är planerade. I Ryd ökade befolkningen med personer under den aktuella perioden samtidigt som det tillkom nya bostäder. Här är dock boendetätheten betydligt lägre än i Berga och Skäggetorp, och därmed risken för trångboddhet betydligt lägre. Totalt sett bor det i dag fler föräldrar med minderåriga barn år i de tre prioriterade stadsdelarna jämfört med 2006 vilket nedanstående diagram visar. Stadsdelen Lambohov 62

63 redovisas som jämförelsestadsdel eftersom Lambohov i de flesta mätningar hamnar på kommungenomsnittet. Anmärkningsvärt är att i Skäggetorp, och i viss mån även i Ryd, har antalet förvärvsarbetande föräldrar med minderåriga barn minskat betydligt. 500 Förändring av antal föräldrar tilll barn i åldern 0-17 år och antal som var förvärvsarbetande Förändring av antal föräldrar Förändring av antalet förvärvs arbetande föräldrar -200 Ryd Skäggetorp Berga Lambohov Figur 27 Förändring av antal föräldrar till barn i åldern 0-17 år och antal som var förvärvsarbetande En förklaring till detta kan vara att föräldrar som etablerar sig på arbetsmarknaden väljer att flytta ifrån Skäggetorp och delar av Ryd och Berga. Samtidigt har befolkningsmängden ökat i Skäggetorp vilket sannolikt tyder på att de personer som flyttar in i stadsdelen och fyller på är personer som står utanför arbetsmarknaden. Att som barn växa upp i ett bostadsområde där de egna och kamraternas föräldrar saknar arbete påverkar med stor sannolikhet såväl de unga som bostadsområdena i sig negativt. Statens bedömning Statens bedömning sammanfattas i skriften Folkhälsan i Sverige: Årsrapport Kortfattat konstateras bland annat att folkhälsan blivit allt bättre. Men att skillnader i hälsa kvarstår och grundläggs tidigt, och dessutom har kvinnor med kort utbildning en sämre hälsoutveckling. Fortfarande gäller den gemensamma strategin - Health 2020, som de 53 medlemsstaterna i WHO:s europeiska region har enats om. Nyligen publicerades en sammanställning om sociala bestämningsfaktorer och hälsoklyftor i WHO: s europeiska region som ska stödja strategin. Rapporten visar globala bevis och rekommenderar åtgärder för att se till att framsteg kan göras för att minska hälsoskillnader och hälsa klyftan mellan alla länder, samt inom dessa länder. I Sverige har SKL:s Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa avslutats. Nu bjuder Sveriges Kommuner och Landsting och den nya folkhälsomyndigheten in till en nationell Mötesplats för social hållbarhet. Uppdraget är att utveckla välfärdstjänsterna på ett socialt hållbart sätt som utjämnar hälsoskillnader och tillgodoser människors grundläggande behov och rättigheter. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte ska den nya mötesplatsen stärka det lokala och regionala arbetet och öka samverkan mellan olika samhällsaktörer. En viktig del är att lyfta fram aktuell forskning och diskutera hur den kan användas i kommuner, landsting och regioner. 63

64 Folkhälsomyndigheten startar sin verksamhet den 1 januari Myndigheten ersätter Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut. Samtidigt överförs större delen av Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan, liksom ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen. På så vis kan det statliga kunskapsstödet utvecklas för att i ökad utsträckning stimulera och effektivisera folkhälsoarbetet i samhället. En viktig uppgift blir att identifiera de folkhälsofrågor som behöver tydliggöras och där effektiva insatser kan göras. Folkhälsomyndigheten ska verka för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera bakomliggande faktorer, utvärdera folkhälsoinsatser, främja hälsa, förebygga sjukdomar och stödja smittskyddsarbetet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser. Bildandet av den nya myndigheten ger också bättre möjligheter att effektivt arbeta både på EU-nivå och i andra internationella sammanhang. I Östergötland finns Östgötakommissionen för folkhälsa, vilken ska verka under åren Kommissionens uppdrag utgår från Folkhälsopolitisk policy för Östergötland , och ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv. Kommissionen ska också föreslå insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. En slutrapport ska presenteras sista kvartalet Statens bedömning är att arbetet med de mänskliga rättigheterna i Sverige tillsammans med området nationella minoriteter är två eftersatta områden. Arbetsmarknadsdepartementet arbetar för närvarande med att ta fram en nationell strategi för mänskliga rättigheter. Den kommer sannolikt att innehålla ökade förväntningar på kommunerna. Vad gäller de nationella minoriteterna har En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering fastställts. Linköpings kommun utsågs under 2012 till en av fem pilotkommuner för romsk inkludering. Under 2013 väntas arbetet fortsätta med utgångspunkt i den handlingsplan som fastställts för projektet. En handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter i kommuner, landsting och regioner överlämnades till Socialdepartementet från SKL i september Handlingsplanen är det andra steget i SKL:s överenskommelse med regeringen för att stärka barnets rättigheter. Utgångspunkten för handlingsplanen är regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter. 108 SKL ska på uppdrag av regeringen genomföra en satsning på demokratifrågor. Detta arbete handlar om att föra ut kunskap till kommuner och landsting kring metoden Medborgardialoger. Regeringen har tagit fram en femårig strategi för ANDT-arbetet (ANDT står för Alkohol, Narkotika, Dopningsmedel och Tobak). För att förverkliga strategin krävs insatser från statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och civilsamhället. För närvarande tas en regional ANDT-strategi fram i syfte att förverkliga målen i en nationella ANDT-strategin. Observandum När det gäller hälsoutvecklingen finns fortfarande stora skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper, till exempel när det gäller ålder, kön, etnicitet, utbildningsnivå och inkomst. 108 SKL (2011). Handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter i kommuner, landsting och regioner. 64

65 I grunden handlar hälsa om mänskliga rättigheter och är en förutsättning för förverkligandet av andra rättigheter. Om skillnaderna minskar kan det bidra till inte bara mer välmående individer, utan ett mer tryggt samhälle, ökad delaktighet och stärkt social sammanhållning. Om skillnaderna kvarstår alternativt fortsätter att öka finns risken för utökad social oro, konflikter och utanförskap, vilket också påverkar upplevelse av trygghet hos kommuninvånarna. Ohälsa medför också höga samhällskostnader för landsting och kommuner genom kontakter och insatser som hade kunnat undvikas. I en beräkning från Statens Folkhälsoinstitutet uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa i Sverige till minst 120 miljarder kronor per år i 2009 års penningvärde. 109 Attitydförändringar vad beträffar narkotika, främst cannabis och kanske i synnerhet syntetiska cannabinoider har påvisats, framför allt hos yngre personer. I fler delstater i USA och till exempel i Uruguay har cannabisbruk legaliserats eller avkriminaliserats. Sådana förändringar kan på sikt undergräva motståndet mot att pröva narkotika. Ett annat observandum är att Linköpings kommun står inför ett förmodat omfattande flyktingmottagande från exempelvis Syrien och Somalia. Välfärd och hälsa samvarierar tydligt med utbildningsnivå och ekonomi. Detta innebär också skillnader mellan olika stadsdelar i kommunen. 109 Västra Götalandsregionen: Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland,

66 12 IT Politisk viljeinriktning Med anknytning till IT finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Det är attraktivt att bo i och flytta till Linköping. Nuläge TeliaSoneras avveckling av det kopparbaserade telefonnätet sker fortfarande i begränsad omfattning. Ännu har ingen telestation avvecklats i Linköpings kommun, däremot har hushåll och företag som är anslutna till telestationer i angränsande kommuner drabbats. TeliaSonera lämnar inte ut uppgifter om när telestationer i kommunen kommer att avvecklas. Intresset för att ansluta enfamiljshus till fiberbaserade bredbandsnät har ökat markant från operatörernas sida. I Linköpings tätort genomförs omfattande utbyggnad av fiberbaserade bredbandsnät i villaområdena. Vid sidan av detta fortsätter utbyggnaden av fibernät på landsbygden genom s.k. byalagsprojekt. Cirka 40 byalagsprojekt omfattande drygt hushåll och företag har genomförts eller pågår för närvarande, som en direkt följd av kommunens utbyggnad av fiberbaserade stamnät. Under våren 2014 planerar kommunen att påbörja byggnationen av två stamnät från Vårdsberg till Askeby och Örtomta samt från Skeda Udde till Haraldsbo och Hulta. I närområdet finns cirka 400 hushåll och 70 företag. Stamnäten förväntas vara redo att tas i bruk under hösten Försäljning av 4G-modem har pågått sedan en tid men fortfarande använder de flesta sina 3Gmobiler eller 3G-modem för mobilsurf. Däremot ökar användningen av 4G-routers i områden där fibernät saknas, för att tillgodose de ökade kraven på bredbandskapacitet. När mobiler, surfplattor m.m. med 4G-stöd börjar säljas på bred front och till rimliga priser kommer övergången från 3G till 4G sannolikt att gå relativt snabbt. Post och Telestyrelsen (PTS) kartlägger sedan 2007 tillgången till bredband i Sverige. Kartläggningen ger en förhållandevis god bild av tillgången till bredband i landet och i Linköpings kommun. Både fasta och mobila bredbandsnät innefattas. PTS bredbandskartläggning för 2012 visar att 99,93 procent av hushållen och 99,89 procent av företagen i kommunen har tillgång till bredbandsnät om minst 10 Mbit/s. Det är en rejäl ökning från 2011 med cirka 6,5 procent respektive 11,5 procent. Precis som under 2010 och 2011 ser vi att den största ökningen sker hos företagen samt på landsbygden där ökningen är 50 % vilket omfattar både hushåll och företag. Den kraftiga ökningen beror enligt PTS på att operatörerna uppgraderat sina mobila bredbandsnät så att dessa kan erbjuda högre kapacitet. Med tanke på den debatt som förts om att mobiloperatörernas täckningskartor är missvisande finns det anledning att ifrågasätta resultatet av PTS kartläggning. Bedömningen är att resultatet inte stämmer överens med verkliga förhållanden. Resultatet från 2011 är mer 66

67 sannolikt, dvs. att cirka 50 % av hushållen och företagen har tillgång till bredbandsnät om minst 10 Mbit/s på landsbygden. 1 Mbit/s eller mer 3 Mbit/s eller mer 10 Mbit/s eller mer 50 Mbit/s eller mer Hushåll Arbetsställen Hushåll Arbetsställen Hushåll Arbetsställen Hushåll Arbetsställen Tätort 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 99,99% 99,99% 71,25% 66,66% Landsbygd 100,00% 100,00% 99,99% 99,93% 99,40%* 99,42%* 13,13% 11,40% Totalt 100,00% 100,00% 100,00% 99,98% 99,93% 99,89% 65,54% 56,85% Tabell 4 Bredbandshastighet i Linköpings kommun 2012 * Bedömningen är att dessa värden inte stämmer enligt tidigare resonemang Tillgången till bredbandsnät om minst 50 Mbit/s ökar också stadigt, dock i lite mer blygsam omfattning. 65,54 procent av hushållen och 56,85 procent av företagen i kommunen har tillgång till dessa nät, det är en ökning om cirka 3 procent för både hushåll och företag. På landsbygden och i de flesta villaområden i tätorterna är det framför allt bredband via det kopparbaserade telefonnätet (ADSL/XDSL) som dominerar. Abonnenter som finns inom 2 km från telestationen kan enligt PTS bedömningar uppnå en överföringskapacitet på Mbit/s. Mobila bredbandsnät är också ett alternativ. Mobiloperatörerna utlovar att 3Gmobilnätet ska kunna leverera en överföringskapacitet på cirka Mbit/s (3G+) och för 4G utlovas Mbit/s under goda förhållanden. 4G finns utbyggt i stora delar av Linköpings stad, men inte i någon större omfattning i de mindre tätorterna eller på landsbygden. Kabel-TV nät erbjuder en överföringskapacitet på Mbit/s medan tjänsteleverantörer börjat erbjuda överföringskapacitet på 200 Mbit/s i fibernäten. I tabellen redovisas spridningen av olika bredbandstekniker i kommunen ADSL/XDSL Fibernät Kabel-TV nät Mobilt 3G/3G+ Mobilt 4G* Hushåll Hushåll Hushåll Hushåll Hushåll Arbetsställen Arbetsställen Arbetsställen Arbetsställen Arbetsställen Tätort 98,15% 97,56% 64,88% 60,95% 42,83% 39,91% 100,00% 100,00% 66,09% 73,60% Landsbygd 94,77% 93,08% 11,03% 5,92% 0,03% 0,00% 99,99% 99,95% 4,10% 2,51% Totalt 97,74% 96,68% 58,35% 50,17% 37,64% 32,09% 100,00% 99,99% 58,57% 59,68% Tabell 5. Bredbandsteknik i Linköpings kommun Tillgången till ADSL/XDSL minskar hos hushållen men fortsätter att öka hos företagen, förändringarna är dock marginella. Inte helt överraskande ökar också tillgången till fibernät men ökningen är förvånansvärt liten, endast 2,5 respektive 3,5 procent hos hushållen och företagen i kommunen. Förväntningen är dock att bredbandskartläggningen för 2013 kommer att redovisa en rejäl ökning inom detta segment, som en följd av den omfattande utbyggnad av fibernät som för närvarande sker i Linköpings kommun. Till skillnad från året innan då hushållens och företagens tillgång till bredband via kabel-tv minskade, ser vi nu en ökning hos hushåll och företag med 5,5 respektive 4,5 procent. Tillgången till mobila 3G/3G+ nät är relativt oförändrad. Av kartläggningen framgår att 99,99 procent av hushållen och företagen har tillgång till mobila 4G-nät. Med hänvisning till 67

68 tidigare resonemang om operatörernas missvisande redovisning av mobilnätens täckningsgrad är bedömningen att dessa siffror inte stämmer. Vi hoppas på mer rättvisande siffror i nästa års kartläggning. Offentlig information som samlas in eller framställs av kommunen har ofta användningsområden för aktörer utanför förvaltningen. Olika aktörer i samhället, såväl kommersiella och ideella, kan vidareutnyttja information för olika ändamål, exempelvis för att utveckla nya e- tjänster eller appar. För detta syfte har Linköping lanserat en plattform för s.k. Öppna Data; Linköping har en central roll i arbetet med att etablera en nationell samordning kring kommunala öppna data. Även SKL och ett flertal framstående kommuner inom IT-området medverkar. I september 2013 genomfördes även ett så kallat hackaton i Linköping, tillsammans med SKILL, landstinget, universitet, Transportstyrelsen, Norrköpings kommun, Hälsans Nya Verktyg samt ett flertal aktörer från näringslivet. Arrangemanget var lyckat och skapade relativt stor uppmärksamhet. Genomförandet av kommunens digitala agenda sker enligt plan. Det konstateras att kommunens förvaltningar upplever att agenda är ett stöd i arbetet med att planera, genomföra och följa upp IT-relaterade utvecklingsinsatser. Linköpings kommun har tillsammans med Gotland utsetts tills Sveriges bästa kommun på e-demokrati. Undersökningen genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) Bland annat nämns att; - Linköpings goda betyg är logiskt med tanke på att kommunen tog fram en digital agenda för två år sedan, och bland annat erbjuder kommunen chattar med politiker och kundtjänst via Twitter. Statens bedömning Under ledning av IT- och infrastrukturminister Anna-Karin Hatt, genomförs insatser för att uppmuntra länen att arbeta fram regionala digitala agendor, som ett komplement till den nationella agendan IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Regionförbundet Östsam samt Landstinget och Länsstyrelsen Östergötland undertecknade i juni 2012 en avsiktsförklaring som innebär att parterna ställer sig bakom det IT-politiska målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, liksom att de har för avsikt att ta fram en regional digital agenda i bred samverkan med olika samhällsaktörer. Den 17 september presenterades en Digital agenda för Östergötland som lyfter fram fem områden som bedöms vara av särskilt intresse för Östergötland att fokusera på de kommande åren: 1.) Bredbandsinfrastruktur 2.) Digital kompetens och delaktighet 3.) Digitala tjänster för allmänheten 4.) Digitalt stöd i offentlig verksamhet 5.) IT för företagande och entreprenörskap 68

69 Agenda sträcker sig från En arbetsgrupp med representanterna för signatärerna kommer att samordna arbetet kring den digitala agendan med fokus på att etablera forum, nätverk med mera för regional samverkan kring dessa fokusområden. Bland annat har insatser inletts inom området Småföretagande och IT. Nulink driver tillsammans med Företagarna och Dataföreningen en insats som kallas för IT-rycket, som syftar till att höja småföretagarnas IT-kompetens och öka användningen av Internet, nätbutiker och liknande i sin verksamhet. Ambitionen är att IT-rycket ska genomföras i form av en regional satsning. Den nationella e-förvaltningsutvecklingen leds av e-delegationen. Inom ramen för deras arbete utvecklas nya nationella e-tjänster och plattformar. Några av dessa är Mina Sidor och Mina Meddelanden som ska underlätta kontakten mellan myndigheter och privatpersoner. I ett betänkande 110 förelås att en ny kollegial funktion inrättas som ska ta över e-delegationens uppdrag att på en nationell nivå samordna de statliga myndigheternas IT-utveckling, även kommuner och landsting omfattas i tillämpliga delar. Införandet av en statlig nämnd, E-legitimationsnämnden, och en nationell gemensam lösning (Svensk E-legitimation) för hantering av e-legitimationer infördes i juli E-legitimationsnämndens uppgift är att stödja och samordna offentlig sektors behov av säkra metoder för elektronisk legitimering och underskrift. Några statliga myndigheter som exempelvis Transportstyrelsen och SMHI har börjat tillhandahålla digitalt framställd information som öppna data 111, men eftersom flera myndigheter finansierar sin verksamhet genom att ta betalt för denna information finns det en inbyggd konflikt med konceptet öppna data. Lösningen är att tillhandahålla sådan information som redan idag lämnas ut utan avgifter. Trender Internet fortsätter att sprida sig till allt fler, men spridningstakten minskar för varje år. Antalet som inte använder internet eller använder det mycket sällan har minskat med sedan förra året. Fortfarande står 1,1 miljoner utanför internet. Digitala klyftor försvinner och nya uppstår. Nu är det ungdomar och den unga föräldragenerationen som är först medan de äldre är mer avvaktande. Även inkomst och utbildning spelar in så att andelen med smarta mobiler är betydligt högre hos de med hög inkomst och hög utbildning och mångdubbelt större när det gäller surfplattor. De som själva är aktiva på internet känner sig mest delaktiga i det nya informationssamhället. Det är företrädesvis unga och välutbildade med god inkomst och intresse för att prova nya tekniska saker. Internettiden på Youtube spelar roll liksom tiden på de sociala nätverken. Det hjälper till om man besöker bloggar eller Twitter. Allra mest delaktiga känner sig de som flera gånger dagligen är på Twitter och de som på olika forum flera gånger dagligen postar inlägg och kommenterar vad andra har skrivit. 110 SOU 2013:75 Organisering av e-förvaltning 111 Beskrivning av begreppet Öppna Data

70 Det är framför allt användningen av mobilt internet som ökar. Tiden som läggs på mobilt internet har mer än tredubblats på två år. Två av tre använder en mobil för att koppla upp sig till internet. Allt flera har även smarta mobiler. Det är en ökning från 22 till 65 procent på tre år. De unga driver på utvecklingen av smarta mobiler. Det märks tydligast för dem i åldern 12 till 15 år, där nu 78 procent dagligen använder en smart mobil. För bara två år sedan låg den siffran på fem procent. Endast den senaste mobilen passar de unga. De unga har en smartmobil av senaste modell som de köpt under de senaste 12 månaderna, medan de äldre använder sig av äldre årsmodeller. Ju yngre man är desto nyare modell har man. Det mobila internet har inte ersatt datorn. Så gott som alla med en smartmobil har också en dator och nästan alla med en surfplatta har både en dator och en mobil. Och även de som använder sin smarta mobil flera gånger om dagen, eller dagligen en surfplatta, använder sin dator minst lika mycket. Så gott som alla, upp till sju år, som dagligen använder internet använder också en surfplatta. Under de två senaste åren har spridningen av surfplattorna tagit fart. Var tredje svensk (31 %) har idag tillgång till en sådan. Det är främst den unga föräldragenerationen och deras barn som intresserat sig för surfplattan. De unga i åldern 16 till 25 år är mest aktiva av alla. Åtta av tio kommenterar vad andra publicerat. Åtta av tio postar statusuppdateringar och fem av tio postar inlägg och kommentarer på öppna diskussionsforum. Redan för fyra år sedan var de unga kvinnorna mest aktiva på de sociala nätverken och bloggarna. Idag har de smarta mobilerna förstärkt denna dominans ytterligare. I åldern 12 till 15 år känner sig flickorna mer delaktiga i informationssamhället än pojkarna. Nära hälften av tvååringarna (45 %) använder idag internet och bland förskolebarn är det 25 till 30 procent som är dagliga användare. För fyra år sedan var det bara några procent. Under de senaste fyra åren har tiden med internet i skolan fördubblats. Hälften av skolbarnen över tio år använder internet för att göra skolarbete åtminstone någon eller några gånger i veckan. Men fortfarande använder många skolbarn aldrig internet i skolan. Mer än hälften av dem som är yngre än tio år gör aldrig skolarbete på internet och en majoritet i åldern tio till elva år använder endast internet för skolarbete någon gång ibland. Två av tre i åldern 12 till 15 år anser att internet blivit viktigt eller mycket viktigt för deras skolarbete. Det är nästan lika många som anser att internet blivit viktigt för deras privata liv. För de något äldre är det till och med något fler som anser att internet är viktigare för studierna än för privatlivet. Många har fått nya vänner via internet. En tredjedel av alla som använder internet har hittat nya vänner. De allra flesta har sedan träffat några av dessa utanför internet. I genomsnitt är det fem nya vänner som man träffat på detta sätt. Sociala nätverk besöks av allt yngre barn. Redan när de är åtta år besöker 18 procent sociala nätverk. Vid nio år har det stigit till 30 procent och sedan går det fort och vid tolv års ålder är 81 procent användare och två av tre (65 %) av flickorna gör dagliga besök. En tredjedel av de 70

71 ungas internettid tillbringas på sociala nätverk. Den tid som unga (12 15 år) tillbringar på sociala nätverk upptar en tredjedel av den tid som de tillbringar med internet hemma eller på andra platser utanför skolan. För de äldre, 26 till 55 år, sjunker andelen till en femtedel. Det är mer än dubbelt så vanligt att läsa vad andra skriver på Twitter som att själv skriva. 21 procent följer någon gång vad som händer på Twitter medan tio procent själva skriver någon gång. Två procent skriver dagligen. Facebook behåller greppet. Så gott som alla som besöker sociala nätverk besöker också Facebook. Två av tre (66 %) av internetanvändarna, vilket motsvarar drygt halva befolkningen, besöker någon gång Facebook. Förra året var det 64 procent. Mest aktiva är man i åldern år där 76 procent dagligen besöker Facebook. Bland pensionärerna är det mindre än tio procent som gör detsamma. Instagram används huvudsakligen av de unga. Drygt hälften av ungdomarna i åldern 12 till 19 år är där. Mest aktiva är flickorna i åldern år av vilka sju av tio (71 %) är användare. Totalt i befolkningen har 15 procent åtminstone någon gång varit på Instagram. En stor del av tiden på internet går åt till tidningar, tv och radio. Internet har successivt övertagit rollen som den viktigaste nyhetskällan för de upp till 45 år och är helt dominerande bland de yngre upp till 35 år. Men det är mycket ovanligt att man helt övergivit de traditionella formerna. Traditionella medier i sina traditionella former dominerar fortfarande svenskarnas medieanvändning, decennier efter Internets introduktion. Samtidigt används också webbversionerna flitigt. Ju äldre man är desto viktigare blir traditionella medier som tv, dagstidningar och radio. Med ökande ålder avtar internets roll som nyhetskälla snabbt. Ungefär 40 procent av tiden som tillbringas på internet i åldrarna 25 till 65 år, går i genomsnitt åt till att ta del av innehåll från traditionella medier. En av tio (11 %) läser någon gång en e-bok. Det är nästan exakt samma siffror som förra året. De flesta som läser en e-bok gör det på datorn och nästan alla som läser e-böcker läser också vanliga pappersböcker. Speciella läsplattor är ovanliga. I jämförelse med USA ligger Sverige här långt efter (eller före). Fildelningen ligger kvar på samma nivå som tidigare. 20 procent av befolkningen använder någon gång fildelningstjänster för att dela eller ladda ner musik och film. Andelen är högst bland pojkar i åldern 20 till 25 år där 70 procent fildelar. 112 Att tillhandahålla informationsmängder som öppna data är fortfarande inte högt upp på kommunernas eller de statliga myndigheternas agenda, men trenden är att intresset ökar. Karlstad, Linköping, Umeå och Örebro är några av de kommuner som tagit täten genom att bland annat försöka etablera en kommunal nationell samverkan kring öppna data, vilket sker i samverkan med SKL. 112 Svenskarna och Internet

72 Observandum Bredbandsoperatörernas intresse av att ansluta enfamiljshus till fibernät har, som tidigare beskrivits, ökat i tätorterna. Likaså ökar intresset av att erbjuda tillgång till fibernät på landsbygden. Denna utveckling är positiv. En annan trend är att fler och fler stadsnät köps upp av privata aktörer på marknaden. Det kan givetvis vara positivt men eftersom uppköpen sker av ett fåtal dominerande aktörer minskar konkurrensen och mångfalden på marknaden därmed, vilket i sin tur kan innebära minskat utbud och/eller högre priser för konsumenterna. Om vi ser till de mobila bredbandsnäten kommer sannolikt övergången från 3G till 4G att börja ta fart under 2014 och 2015, men det kommer endast vara i städerna som riktigt hög överföringskapacitet (50 Mbit/s eller mer) kommer att erbjudas, i alla fall de närmaste åren. På landsbygden kommer betydligt lägre överföringskapaciteter erbjudas (ca 10 Mbit/s) vilket beror på att frekvensband används som är mer begränsade avseende överföringskapacitet. Satsningen på att integrera digitala lärresurser som en naturlig del i undervisningen behöver fortsätta inom kommunens förskolor och skolor. Likaså att utveckla den digitala kommunikationen mellan skola, elever och vårdnadshavare kommer. Bedömningen är att de IT-tjänster som kommunen tillhandahåller för skolorna kommer behöva förändras jämfört med idag och nya utvecklas för att möta de pedagogiska behoven. Det finns en förhållandevis stor potential att effektivisera vårdprocessen och höja kvalitén inom vård och omsorg genom att använda IT- och kommunikationsteknik. Under det kommande året är stort fokus på överföringen av hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Inom ramen för det regionala nätverket för ehälsa samordnas arbetet med att införa lämpliga IT-stöd för detta syfte. Stor fokus är också på att införa mobila lösningar för vårddokumentation, ordinationer och liknande, att etablera kommunen som producent till den Nationella Patientöversikten (NPÖ), samt att utveckla personalens digitala kompetens. Det är detta sammanhang en utmaning att få alla personella och finansiella resurser att räcka till. Inom området öppna data är bedömningen att intresset kommer att öka successivt men för att skapa en attraktiv informationsmarknad baserad på offentlig information krävs en betydligt bättre samordning och standardisering av informationsmängder, än vad som sker idag. Det är också nödvändigt att lägga resurser på att öka intresset och kunskapen om de möjligheter som öppna data kan innebära för såväl användaren av informationen som den myndighet som tillhandahåller denna. 72

73 13 Ekonomi Politisk viljeinriktning Med anknytning till kommunens ekonomi finns följande mål angivna i Strategisk plan med övergripande mål för , beslutat av kommunfullmäktige 2011: Nuläge Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar. Världsekonomi Det är nu fem år sedan Lehmankraschen startade finanskrisen och äntligen börjar världsekonomin återhämta sig. Många av de akuta ekonomiska och finansiella problemen har lösts sig och mycket av det finansiella saneringsarbetet har fallit på plats. För att undvika framtida finansiella kriser utvecklas nya regelverk samtidigt som flera länder har gjort strukturförändringar för att öka sin konkurrenskraft. Många länder brottas fortfarande emellertid, inte minst inom euroområdet, med en svag tillväxt eller recession. Finanskrisen har satt sina spår och det ekonomiska tappet är förlorat för alltid. Återhämtningen efter en finanskris tar tid men nu tycks emellertid vändpunkten vara på väg. De tecken som finns på att ekonomin är på väg att vända är att USAs ekonomi stadigt växer om än med historiska mått mätt i en takt som är medioker. 113 Det som kan orsaka bakslag i USAs ekonomi är om man inte klarar att komma överens om budget och lånetak. Osäkerheten kring Kinas svagare ekonomiska tillväxt har ökat något. Den nya kinesiska politiska ledningen står fast vid strukturförändringar oavsett vad det kostar i form av dämpad tillväxt på kort sikt. 114 Överkapacitet och oro för en alltför generös kreditgivning ligger bakom ledningens nya fokus. Kina kommer troligtvis att ha en lägre tillväxt än den som har varit under de senaste åren. Det har även börjat rör på sig i euroområdet även om det framförallt är Tyskland som visar viss styrka, så verkar det värsta vara över också för Spanien och Portugal. Det återstår stora frågetecken att räta ut för Grekland och Italien där man plågas av sociala spänningar respektive politiskt kaos. Sedan ECB sommaren 2012 lovade vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika en systemkris har riskerna för en ny akut finansiell och ekonomisk kris kopplad till problemen i Europa minskat betydligt. EMUs arbete med penningpolitiken har stabiliserat läget och risken för ett akut sammanbrott betraktas som minimal. Världsekonomin håller långsamt på att resa sig men den finansiella krisen har satt bestående spår. Många länder har fortfarande en situation där både de offentliga som hushållens skulder måste minska. Med tanke på detta är det troligt att räkna med en svagare tillväxt än vad vi 113 SKL Ekonomirapporten Oktober 2013, sid 10 tabell Nordea Markets, Ekonomiska utsikter september 2013 sid 4 73

74 tidigare har varit vana vid för den globala ekonomin under ett antal år framöver. Under finanskrisen har centralbankerna genomfört stora monetära stimulanser, som när nu ekonomin börjar återhämta sig, successivt behöver plockas bort. Det ställer stora krav på centralbankerna när man tar bort stimulanserna, det gäller att inte gå för fort fram eller vänta för länge. Risken om man går för fort fram är att man kväver en begynnande återhämtning och om man väntar för länge kan man släppa fram nya finansiella bubblor eller inflation. SKL gör i sin Ekonomirapport oktober 2013 nedanstående bedömning av utvecklingen av BNP det närmaste året. Utveckling av BNP i Sverige beräknas till 0,8 procent för 2013 och 2,7 procent för USA:s utveckling för 2014 beräknas bli 2,8 procent och Kinas bedöms bli 3,5 procent. Utvecklingen totalt i världen beräknas stanna vid 3,9 procent, vilket innebär att vi är tillbaka på samma nivå som för Tabell 6 Utveckling av BNP Källa: Konjunkturinstitutet och SKL Svensk ekonomi Världsekonomins långsamma tillväxttakt och den relativt starka svenska kronan påverkar svensk ekonomis utveckling. Sveriges stora exportberoende gör att vi är beroende av världsekonomin. De flesta bedömare räknar med att exporten minskar under 2013, vilket är ovanligt. 115 Sveriges återhämtning blir mer utdragen beroende på att den internationellt svaga tillväxten. Om de internationella utsikterna förbättras under nästa år och kronkursen är stabil så kommer svensk export påverkas positivt. Under de närmaste åren beräknas nettot av export och import ge ett i negativt bidrag till tillväxten. 115 SKL Ekonomirapporten oktober 2013, sid 12 74