Välfärdsbokslut 2012 med Barnbokslut Härnösands kommun

Transkript

1 Välfärdsbokslut 2012 med Barnbokslut Härnösands kommun

2 Välfärdsbokslut Inledning 1 2. Sammanfattning 1 3. Bakgrund 1 Målområden 1 Inriktning för Välfärdsbokslut Bakgrundsfakta om Härnösands kommun 2 Hälsans bestämningsfaktorer 2 4. Delaktighet och inflytande 3 Medborgaraktivitet 3 Antal inskickade frågor i frågepanelen 3 5. Ekonomisk och social trygghet 3 Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning 4 Integrationsrankning 4 6. Ökad hälsa i arbetslivet 4 Psykisk ohälsa 4 Härnösands kommun - en hälsofrämjande arbetsplats 4 Sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid i procent 4 Rökfri arbetstid 4 Kommunen 4 Hr Kontoret 5 Samhällsförvaltningen 5 Överförmyndarenheten 5 Socialförvaltningen Individ och familjeomsorg 5 Arbetslivsförvaltningen 5 Kommunledningskontoret 5 Skolförvaltningen 5 7. Sunda och säkra miljöer och produkter 5 Antal anmälda arbetsskador 5 8. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 5 Tandhälsa 5 Övervikt och fetma 6 9. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor 6 Tillgång till motion, rekreation och kultur 6 Motionsanläggningar 6 Simhallen 6 Cykling 6 Kultur 7 Biblioteket 7 Härnösands Teater Minskat bruk av tobak och alkohol 7 Minskat bruk av narkotika 7 Tillgänglighet 8 Tillsyn 8 Brottsförebyggande arbete 8 Överenskommelse 9 Trygghetsundersökningar 9 Trygghetsvandringar 9 Barnbokslut Inledning Sammanfattning Barnkonventionen 11 Fyra huvudprinciper 11 4.Trygga och goda uppväxtvillkor 11 Familjecentralen 12 Deltagare på Öppna förskolan Barn i ekonomiskt utsatta familjer Barn och ungdomsinflytande 12 Ungdomspolitik 12 Ungdomsråd. 12 LUPP undersökning Skolan 13 Delaktighet och inflytande 13 Elevhälsan 13 Behörighet till gymnasieskolan Fritiden 13 Föreningstäthet 13 Ungdomens Hus 13 Musik och Kulturskolan 14 Sommarjobb Hälsa 15 Övervikt och fetma 15 Sexualitet och reproduktiv hälsa Tobak alkohol och andra droger 16 Föräldrastöd Barn och ungdomar i risksituationer 17 Kartläggning 17 Resursteamet 17 Skolan 17 Barnmisshandel 17 Lag förda barn för brott 17 Referenser 18 Elektroniska referenser 18

3 1. Inledning Ett brett hälsofrämjande arbete i skolor, bostadsområden och på arbetsplatser ger bättre livsvillkor för kommuninnevånarna och minskar risken för skadliga levnadsvanor och missbruk. Hälsofrämjande insatser kan vara allt från att ge stöd till föräldrar som är osäkra i sin föräldraroll till att underlätta vardagsmotion. Välfärdsbokslut är ett verktyg för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Det beskriver medborgarnas välfärd och hälsa och ska utgöra en återkommande analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutvecklingen i kommunen. Utgångspunkten ska vara det övergripande målet för folkhälsa och de bestämningsfaktorer och indikatorer som har störst betydelse för befolkningens hälsa och som samtidigt är relevanta ur ett lokalt perspektiv. 2. Sammanfattning Att mäta friskhet eller hälsa är inte alltid det väsentliga för att förverkliga ett gott folkhälsoarbete i kommunen. Det viktiga är att det finns en dialog med medborgarna. Om människors hälsa och livskvalitet ska påverkas i positiv riktning måste såväl livsvillkor som levnadsvanor förändras. Folkhälsoarbete handlar till stor del om att människor måste kunna känna makt över sin hälsa, att kunna påverka sin livssituation. En viktig faktor är hur hälsan påverkas av individens attityd. Den som upplever sig vara sjuk och utsliten löper större risk att drabbas av sjukdom och död än den som ser sig själv som frisk. SCB:s medborgarundersökning visar att frågor som framför allt har att göra med påverkan och förtroende får låga siffror. Där behöver vi förbättra oss vilket också var ett av målen för Årets välfärdsredovisning skiljer sig inte nämnvärt mot föregående års bokslut. Inga större förändringar märks då det gäller exempelvis övervikt och fetma, fysiskt aktiva, tobak och alkoholkonsumtion. Många av de satta målen för 2012 är uppfyllda, exempelvis fler elcyklar, bättre och säkrare skolvägar och fler meter gång och cykelvägar. Oroande är att den psykiska ohälsan fortsätter att öka och då framför allt bland kvinnor. Psykisk ohälsa är den nu dominerande diagnosen bakom sjukskrivningar och ökar för varje år. Med systematiskt och förebyggande arbete samt ökad kunskap kan kommunen underlätta för många anställda att må bättre på jobbet och därmed förebygga onödig sjukskrivning Ökad trygghet och minskad brottslighet är av stor betydelse för att fler ska vilja bo och verka i vår kommun. I SKL:s öppna jämförelser har Härnösand högre andel per 1000 inv. våldsbrott än övriga kommuner i länet och vi har också fler fall av misshandel utomhus jämfört med Positivt är att Härnösand under de senaste åren utvecklat väl fungerande samverkan mellan polis, socialtjänst och andra myndigheter vilket är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. 3. Bakgrund Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå målet omfattas arbetet med lokala välfärdsbokslut av de elva folkhälsopolitiska målområdena. Inom respektive målområde anges de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan. För att följa upp och analysera bestämningsfaktorerna för hälsa har ett antal indikatorer identifierats. Målområden Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut (FHI) har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och säkra livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 1

4 Inriktning för Välfärdsbokslut 2012 De indikatorer som har tagits fram i Härnösands kommuns Välfärdsbokslut 2012 ska visa på en nulägesbild av välfärden och hälsotillståndet i kommunen. Bokslutet innehåller förutom nulägesbilden även förvaltningarnas inskickade redovisningar på genomförda hälsofrämjande åtgärder och redovisning av några av handlingsplanerna tillhörande Alkohol- och drogpolitiska programmet. Folkhälsoarbete kräver långsiktiga mål då nya metoder och åtgärder visar resultat först efter många år. Hälsoundersökningar redovisas i årsintervaller. Organisation Från och med 2012 ligger folkhälsofrågorna under Rådet för trygghet och hälsa och tillhörande arbetsgrupp. Syftet med rådet är att få en samsyn kring folkhälsa, effektivisera arbetet och att samordna resurserna på bästa sätt. Rådet träffas sex gånger per år. Förutom folkhälsa innefattas arbetet även av brottsförebyggande arbete samt alkohol och drogförebyggande arbete i Härnösands kommun. Till arbetet med folkhälsofrågor ska handlingsplaner utifrån bland annat målen i regeringens ANTD strategi och kommunens 15 mål utarbetas och utvärderas årligen. Kommunfullmäktige 18% Åldersgrupper Riket % 20% 23% 13% 7% 0-19 år år år år år 65 år+ ska årligen få en redovisning och resultatet ska sedan analyseras i ett övergripande kommunperspektiv, detta för att få högre kvalitet i folkhälsoarbetet. Bakgrundsfakta om Härnösands kommun Antal invånare Befolkningsutveckling Härnösands kommun Det finns få faktorer som påverkar en kommuns verksamheter och utveckling som befolkningsförändringarna. Befolkningens ålderssammanställning ger ett stort avtryck i kommunens förutsättningar och möjligheter att ex. ha en hög kvalitet på sina tjänster. Den 31 december uppgick folkmängden till personer, vilket är 143 personer mindre än i början av året. Den grupp som lämnar Härnösand är framför allt gruppen år. Förutom att denna negativa utveckling ger en minskning i befolkningen som helhet, har den även andra konsekvenser. För medan Härnösands befolkning Åldersgrupper Härnösands kommun % 24% 21% 18% 7% 10% 0-19 år år år år år 65 år+ Hälsans bestämningsfaktorer 2

5 minskar i helhet, ökar samtidigt andelen äldre personer var 24 % av befolkningen 65 år och äldre i Härnösands kommun. Motsvarande siffra för riket var 19 % kommer 28,7 % av invånarna i Härnösands kommun att vara så gamla. Detta innebär bl.a. att skatteintäkterna kommer att minska, samtidigt som behovet av samhällsservice ökar. 4. Delaktighet och inflytande Medborgaraktivitet Politiska frågor till våra folkvalda görs genom frågepanelen på kommunens hemsida. Där kan även synpunkter lämnas till politiker för att hjälpa till att förbättra kommunens service. Både antalet synpunkter och frågor har dock minskat det senaste året. Alla folkbokförda i Härnösands kommun kan lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. Alla berörda nämnder får yttra sig i förslaget innan det tas upp i fullmäktige för behandling. Antal inskickade frågor i frågepanelen Frågor inskickade till frågepanelen och synpunktshanteringen har minskat påfallande från 2008 till Antal inskickade frågor i synpunktshanteringen I SCB:s medborgarundersökning 2012 har invånare i Härnösand svarat på frågor i tre olika delundersökningar: om Härnösand som plats att bo och leva på, om kommunens verksamheter, samt hur man ser på möjligheten till inflytande och påverkan I kommunen. Av delundersökningarna är det den tredje, Nöjd-Inflytande-Index, som har lägst betyg. Det gäller framför allt de frågor som har att göra med påverkan och förtroende. Det övergripande betyget för faktorn Nöjd-Inflytande-Index, blev 41, samma resultat som Resultatet ligger på genomsnittet för samtliga deltagande kommuner. Under 2012 genomfördes i Härnösand för första gången en attitydundersökning med det internationella enkätverktyget CTT 2. Enkäten genomfördes för att undersöka vilka personliga värderingar som är viktiga för invånare i Härnösand, vilka värderingar man tycker kännetecknar kommunen och vilka vär- 1 SCB Cultural Transfomations Tools 91 3 deringar man anser vara viktiga för framtida Härnösand. Enkäten riktade sig till tre grupper: invånare, kommunanställda och förtroendevalda. Resultatet visar att de tre grupperna har en liknande bild av kommunen idag; bland de tio mest valda värdeorden återkommer bland annat miljömedvetenhet, arbetslöshet och osäkerhet om framtiden. Men även när det gäller bilden av den framtida kommunen har de tre grupperna en förvånansvärt överensstämmande bild: bland de mest valda värdeorden förekommer begrepp som ansvar för kommande generationer, arbetstillfällen och demokratiska processer. Materialet från undersökningen kommer nu att användas i utvecklingen av nya former för medborgardialog. 5. Ekonomisk och social trygghet Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade individer. Socialt deltagande har även visats ha en indirekt påverkan på hälsan genom dess betydelse för olika levnadsvanor som i sin tur har betydelse för hälsan. Att kunna försörja sig har betydelse för vår sociala trygghet och därmed också hälsan. Arbetslöshet är en av de största riskfaktorerna för psykisk ohälsa och ett utanförskap för både ungdomar och vuxna. Dessutom visar forskning 3 att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter som utbildning, fysisk och psykisk hälsa. Statistiken 4 öppet arbetslösa visar inga förändringar från 2011 till 2012 förutom arbetslösa utrikesfödda som ökat under Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Arbetsmarknadsenheten 5 har under året anställt ca 200 personer med lönestöd i Härnösands kommun. Stort fokus har legat på att kunna anställa personer med hemmahörande barn. Detta för att förbättra för hela familjen men särskilt barnens situation. Att föräldrarna har arbete gör att familjens ekonomi blir stabilare med materiell standardhöjning men tillför också en känsla av tillhörighet i vårt samhälle. 3 Karlstad universitet och allmänna barnhuset (2007) Våld mot barn Arbetsförmedlingen statistik 5 Arbetslivsförvaltningen Alla Urikesfödda år

6 Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning Resultat av FHI:s folkhälsoenkät 6 visar att det är tio gånger vanligare med dålig hälsa och nästan tre gånger vanligare med psykisk ohälsa bland personer med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen. Kvinnor och män med funktionsnedsättning har fler vårdkontakter, använder mer läkemedel, har sämre tandhälsa och har mer övervikt och fetma än övriga befolkningen. Rökning är dessutom mycket vanligare bland dessa personer. Integrationsrankning I FOKUS 2011 integrationsrankning fick Härnösand samma värde (171) som 2010 års rankning. Den kommun som fått den bästa placeringen i undersökningen är den kommun som fått det lägsta sammanlagda värdet när sju undersökningskategorier lagts samman. För att nå en bra placering krävs sysselsättning och arbetsinkomster för utrikesfödda och flyktingar. I samarbete med Röda korset bedrivs i Härnösand både mans- och kvinnogrupper och läxhjälp för nya svenskar. Detta för att främja integrationen, bygga broar, skapa kontakter och ge social gemenskap. 6. Ökad hälsa i arbetslivet Psykisk ohälsa Det sker fortfarande en viss ökning av personer med dubbeldiagnoser som t ex psykisk ohälsa och missbruk som kräver stora insatser av samhället. I Härnösands kommun samverkar Överförmyndarenheten med socialtjänsten, den psykiatriska vården, primärvården, arbetslivsförvaltningen, skolan, rättspsykiatriska, kronofogdemyndigheten, skuldrådgivare och migrationsverket. Samarbetet har detta år utökats med grupphemmen Tellus, Semret och Selan för att på bästa sätt hjälpa asylsökande barn som mår psykiskt dåligt. Ett pågående samarbete finns också med Ångermanlands överförmyndare vad det gäller utbildningar och samtalsforum. Västernorrlands kommuner ingår också i ett landsomfattande projekt som benämns ensamkommande barn - lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Arbetsmarknadsenheten har under året genom sina verksamheter Sambandet och Etappen bedrivit ett framgångsrikt arbete med personer, främst ungdomar, som på grund av psykisk ohälsa i mindre eller större utsträckning inte kommit i arbete, avbrutit sina studier eller anställning. Genom meningsfulla aktiviteter och samtal får individerna möjlighet till återhämtning vilket gör att de efter en tid är redo att återuppta studier, praktik eller arbete. Härnösands kommun - en hälsofrämjande arbetsplats Härnösands kommuns ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare och en dynamisk arbetsplats. En central del av attraktivitetsbegreppet handlar om en god hälsa, trivsel och engagemang. Målet är att alla arbetsplatser ska vara hälsofrämjande. Basen för detta 6 Folkhälsoinstitutet R 2008:13 Onödig ohälsa utvecklingsarbete utgörs av friskvård som omfattar alla medarbetare och ett ledarskap med insikt om arbetsmiljöns betydelse och kunskap i hur systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas. Samtliga verksamheter kan ansöka om medel till hälsofrämjande projekt och under 2012 beviljades medel till totalt 35 projekt. Under chefscaféer, som HR avdelningen ansvarar för, har webbverktyget Formgivaren presenterats. Grön helhet projektet avslutades 2011 men Hr kontoret har under 2012 köpt ca 5-6 platser. Härnösands kommun erbjuder sina anställda en friskvårdstimme i veckan samt en friskvårdspeng på kr per anställd/år. Alla anställda har dock inte möjligheten att utnyttja sin friskvårdstimme på grund av sina arbetstider. För närvarande är det 1765 tillsvidareanställda i Härnösands kommun och ca 46 % av dem använde friskvårdspengen. Sjukfrånvaron har vänt uppåt under Detta efter flera års kontinuerlig nedgång. Uppgången är generell och slår igenom oavsett kön eller åldersintervall även om ökningen är störst för kvinnor och äldre. Sjukfrånvaron i Härnösands kommun som helhet uppgår till 6,2 procent av sammanlagd ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid i procent 7 Rökfri arbetstid Härnösands kommun har rökfri arbetstid på kommunens arbetsplatser. Kommunen erbjuder kostnadsfri tobaksavvänjning där även bidrag till nikotinläkemedel har ingått. Under 2012 har en sluta rökagrupp funnits men i övrigt har man inte aktivt arbetat med den rökfria arbetstiden. Kommunen Under hösten 2012 har det arbetats med att ta fram en reviderad lista över vilka hälsoinspiratörer som finns i organisationen. En hälsoutvecklare kommer under 2013 att arbeta fram strategiska planer för ökat 7 Tertialrapport Totalt 6,2 5,2 Kvinnor 6,8 5,7 Män 4,7 3,9 29 år eller yngre 4,6 3, år 4,9 4,5 50 år och äldre 7,8 6,2 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro Nämnder 56,9 55,7 Kommunstyrelsen 4,4 2,6 Arbetslivsnämnden 3,5 2,6 Samhällsnämnden 2,2 2,9 Skolnämnden 5,5 4,7 Socialnämnden 8,0 6,7 4

7 hälsoarbete, hälsofrämjande ledarskap och minskad sjukskrivning. Nedan följer inrapporterade uppgifter från kommunens förvaltningar över hälsofrämjande insatser vad det gäller den egna personalen. Hr Kontoret HR kontoret har tillsammans med HKFF 8 anordnat Härnöracet som är kommunen eget motionslopp. För den egna enheten har en friluftseftermiddag i Gådeåparken anordnats samt matlagning. Samhällsförvaltningen Under året har samhällsförvaltningen haft två större friskvårdsaktiviteter för sin förvaltning. Cykelorientering med hemligt mål samt en e.m. på Simhallen med olika aktiviteter. Båda aktiviteterna avslutades med gemensam middag. Överförmyndarenheten Friskvårdspengen har använts till stor del av de anställda bland annat till massage, träning på Actic och Sumbadans. Lunchpromenader tas av de anställda när vädret tillåter. En Team Buildingsdag anordnades i Söråker med föreläsning i ämnet att må bra. medel från kommunens centrala friskvårdssatsning. Inom flera enheter märks under året ett ökat uttag av friskvårdsmedel och friskvårdstimme. Vissa förskolenheter har under året haft ergonomiföreläsning kring ergonomi. Personal som har önskat har erbjudits rökavvänjningsprogram under året. Vid större förändringar av verksamheten genomförs alltid risk- och konsekvensanalyser i samverkan med de fackliga företrädarna. Även vid RUS 9 -samtalen är personalens hälsa ett viktigt område för dialog mellan arbetsgivare och personal. 7. Sunda och säkra miljöer och produkter Den vanligaste orsaken till olycksfall är en fallolycka. Därefter kommer olika typer av olyckor förknippade med trafiken. Andelen olycksfall genom fallolycka uppgår till 71 % av samtliga olyckor. Den vanligaste orsaken är att man halkar, snavar eller snubblar men även fall i trappor på grund av is och snö kan vara en orsak. Antal anmälda arbetsskador 10 Socialförvaltningen Individ och familjeomsorg Ambitionen inom socialförvaltningen är att jobba systematiskt och kontinuerligt med arbetsmiljön genom att hålla frågan aktuell på APT möten och skyddsronder. Ekonomin tillåter tyvärr inte investeringar för den fysiska miljön exempelvis så saknar de flesta socialsekreterarna höj och sänkbara skrivbord. Den psykiska arbetsmiljön inom programområdet individ- och familjeomsorg är ofta ansträngd. För att förbättra arbetsmiljön ges utbildning och handledning och en nära arbetsledning. Frånvaron inom individoch familjeomsorgen är relativt låg. Friskvårds pengar har beviljats från personalkontoret till ekonomi och vuxengruppen som tillbringade ett dygn på Norrfällsvikens konferens med sociala aktiviteter. Arbetslivsförvaltningen För anställda och praktikanter på Resursgruppen har under året anordnats tipspromenader med grillning samt bowling. Fruktleverans en gång i veckan till personalrummet och gemensamt fika för alla anställda är ytterligare något som bidragit till både gemenskap och trivsel på arbetsplatsen. Kommunledningskontoret Hälsoprofiler för de anställda har genomförts under hösten. En eftermiddagsutflykt med friskvård som tema gjordes innan sommaren. Ett försök har påbörjats med gemensamma lunchpromenader. Året avslutade med en pysselkväll med mat inför julen. Skolförvaltningen På alla enheter inom skolförvaltningen finns hälsoinspiratörer, vars uppgift är att inspirera övriga medarbetare till en mer aktiv och hälsofrämjande livsstil. Flera enheter har också ansökt och blivit beviljade 8 Härnösands kommuns fritidsförening 5 8. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga och främja hälsa. Ohälsosamma levnadsvanor fördelar sig ojämlikt bland befolkningen. Var fjärde person i befolkningen uppger två eller fler ohälsosamma levnadsvanor. Personer med låg utbildning uppger fler ohälsosamma levnadsvanor än personer med hög utbildning. Fyra av fem i befolkningen uppger att de är positiva till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök i vården, vilket ger goda förutsättningar för hälso- och sjukvården att arbeta hälsoinriktat. Var tredje dagligrökare uppger dessutom att de kan tänka sig att ta emot stöd inför ett rökstopp 11. Tandhälsa Personer med dålig ekonomi har ungefär fyra gånger så hög andel dålig tandhälsa som personer med god ekonomi. Den högsta andelen finns bland män år både i länet och i riket Resultat och utvecklingssamtal 10 Arbetsmiljöverket 11 Hälsa på lika villkor 12 Ibid Arbetsolyckor med frånvaro Arbetssjukdom Män Kvinnor

8 Övervikt och fetma Fetma har alltid förekommit i historien, men det är först bland de senare generationerna som det har ökat så mycket att det kallas för en fetmaepidemi. Idag är nästan varannan man och drygt var tredje kvinna i Sverige överviktig eller fet. Förekomsten av fetma är dessutom uppe i 14 procent hos både män och kvinnor mellan år men studier visar att utvecklingen av övervikt och fetma har stannat av i Sverige. Situationen är ändå mycket allvarlig även om Sverige klarat sig bra jämfört med andra länder 13. Ohälsosamma levnadsvanor är relaterade till övervikt och fetma. Med fetma ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen och vissa cancerformer. Vidare finns ett flertal studier som visat att fetma medför ökad risk för förtidig död bl.a. i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Att förebygga fetma är avgörande för framtida folkhälsa och det behövs ett omfattande utvecklingsarbete på flera olika nivåer i samhället. Inga större förändringar märks över tid i Härnösand då det gäller övervikt och fetma vilket är generellt vanligt i mätningar av folkhälsa Övervikt BMI 25-29,9 Härnösands kommun Fetma BMI 30 och över SCB. Levnadsförhållanden Nationella folkhälsoenkäten 4 års medelvärden Kvinnor Män Kvinnor Män 9. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor Tillgång till motion, rekreation och kultur Med rekreation menas återhämtning. Vad som ger återhämtning är individuellt men syftar många gångar till att ta del av kultur eller utöva fysiska aktiviteter inomhus eller utomhus. Tillgång och tillgänglighet till rekreation är väsentligt för både folkhälsa, livskvalitet och kommunens attraktion för inflyttning. Motionsanläggningar Högslätten (ishall, styrketräning, fotboll, friidrott, skidspår och curling) Öbacka Sportcenter (handboll, tennis och badminton) Gymnastikhallar Gold s gym Vårdkasen slalombacke med speciell pulkabacke Skidanläggningar för längdåkning med elljusspår Ridhuset Förutom nämnda anläggningar har även Härnösands Arena (curling) invigts under 2012 Simhallen Simhallen är en mötesplats för ca 1100 personer dagligen om man räknar in besökande till restaurangen. Ökade öppettider har gjort anläggningen mer tillgänglig för allmänheten. Efter ombyggnad finns nu även en relax avdelning och ett äventyrsbad för de allra minsta. Simhallen arbetar strategiskt med eget framtagna må bra faktorer. Bland annat så har ca 400 hälsoprofilsbedömningar genomförts dels mot företag och arbetsplatser men även mot allmänheten i olika projekt. Två träningsanläggningar finns att tillgå och ca 45 olika motionsgrupper finns i gång under veckan där vattenspinning är en ny aktivitet. Cykling Att cykla kan både vara en bra motionsform och ett miljövänligt transportsätt till exempelvis skola och arbete. Inom Härnösands kommun finns det i dag 15 elcyklar, de flesta i hemtjänsten. Härnösand finns med i 2011 års kommunvelometer men inte år Kommunvelometern 15 är en oberoende granskning av hur kommuner arbetar med cykling och som därigenom lyfter fram styrkor och svagheter i kommunens arbete. Kommunen hade under 2012 målet att anlägga 500 m ny cykelväg vilket är genomfört. Målsättningen har också varit färre biltrafikanter och fler som går och cyklar istället. Mätningar kommer att påbörjas i maj Lite eller mycket, all rörelse är bra och bara 30 minuters rörelse om dagen gör stor skillnad för hälsa och humör 16. Lägg till lite extra konditionsträning och styrka och man har ett effektivt hälsorecept. 15 Cykelfrämjandets Kommunvelometer 16 Vårdguiden 6

9 Andel fysiskt aktiva 30 min/dag i procent Härnösand Kvinnor Män här märks små förändringar över lång tid. Den största förändringen är ökning av mäns snusande. Röker dagligen i Härnösands kommun Kvinnor 12% 12% 13% 13% 13% Män 10% 10% 13% 13% 13% Snusar dagligen i Härnösands kommun Kultur Härnösand är en kommun vars kostnader i kronor per invånare när det gäller kulturen ligger över riksgenomsnittet och en tänkbar orsak är höga lokalkostnader som ska rymmas inom budgeten. Biblioteket Besöksfrekvens biblioteket Kvinnor 9% 9 % 11 % 10 % 10 % Män 16% 16 % 11 % 11 % 11 % Andel med riskabla alkoholvanor Härnösands kommun Kvinnor 9% 9 % 9% 9% 9% Män 21% 20% 20% 21% 21% Vårdade på grund av alkoholskador Härnösands kommun 21 Kvinnor Män Nedgången 2011på besökande beror på begränsat öppethållande juli-september då hela biblioteket flyttades om. Anledningen var nybyggnationer för Mittuniversitetet och övergången till det numeriska klassifikationssystemet Dewey. Siffran för 2012 visar också på en nedgång mot tidigare år och bekräftar därmed den nationella trenden med minskade biblioteksbesök. Enligt Svensk Biblioteksförenings rapport 17 från 2011 har Härnösand nästan dubbelt så många besök per innevånare som riket i övrigt och vi toppar besöksligan i Västernorrland. Antalet webbesök ökar och e-boksutlåningen ökar kraftigt. Perioden har biblioteket förbättrat tillgängligheten genom ett nytt skyltprogram med tydligare hänvisningar till hur man hittar i huset. Biblioteket medverkar också i ett nationellt projekt för att öka den digitala tillgängligheten för de 1.5 miljon svenskar som står utanför internet. Samverkan skermed andra organisationer i Härnösand. Härnösands Teater Redan i början av 1840-talet invigdes Härnösands första teaterhus, en paviljong som låg strax öster om den nuvarande Stadsparken. Dagens teaterbyggnad ligger på Mellanholmen och togs i bruk Här visas scenkonst i alla former, konserter, dans i världsklass, teaterföreställningar, filmstudio mm. 10. Minskat bruk av tobak och alkohol Mål område 11 i de nationella folkhälso- politiska målområdena är minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika, doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Även 17 Folkbiblioteken i Västernorrlands län ,0 33, ,2 32, ,1 29, ,7 30, ,0 32,2 Minskat bruk av narkotika Under 2012 så upprättades ca 200 anmälningar gällande brott mot narkotikalagstiftningen i Härnösand 22. De flesta är eget bruk och innehav av narkotika men ett flertal av dessa personer har varit positiva på ämnen som återfinns i kategorin opiater vilket är oroande. Både det totala antalet upprättade anmälningar och kategorin av missbrukare är faktorer som är påverkbara av de prioriteringar som polisen gör så statistiken speglar kanske inte alltid hur drogsituationen ser ut i samhället utan kan mera ses som en tendens. Andra droger som verkar bli mer vanligt är bruket av Spice och då är det framförallt unga människor som både testar och fastnar i ett missbruk. Polisens främsta prioriteringar är att upptäcka unga missbrukare och äldre som precis debuterat. 18 FHI Nationella folkhälsoenkäten 4 års medelvärde Hälsa på lika villkor 19 Ibid 20 Ibid 21 Ibid 22 Uppgifter från polisen Härnösand

10 Statistik från Brå 23 visar på ökning från 2011 till Antal Antal Antal Antal Antal prel. År Narkotikabrott Drograttfylleri (ingår även i trafikbrott) Tillgänglighet För att nå det övergripande målet i den nationella ANDT-strategin 24, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk är tillgänglighetsbegränsande insatser av stor betydelse. Arbetet med tillgänglighetsbegränsande insatser vilar på fyra olika typer av åtgärder, som alla måste samverka för att resultat ska uppnås och det är begränsning och kontroll, förebyggande, normförändring och tobaks avvänjning. Tillsammans syftar dessa till att minska efterfrågan på och tillgängligheten av såväl alkohol som tobak Härnösands kommun har 2012 beviljat 42 tillstånd enlig alkohollagen varav 5 gäller slutna sällskap och 37 gäller tillstånd till allmänheten 25. Detta är i stort samma siffror som år Tillsyn I takt med att antalet krogar ökar och öppettiderna förlängs blir arbetet för en trygg och säker restaurangmiljö allt viktigare. Krogen är en trendsättare och besöks av många unga människor. Kommunens tillsynsarbete regleras av alkohollagen 26 och tobakslagen 27 och utöver dessa lagstiftningar har även kommunen arbetat fram kommunala riktlinjer för serveringstillstånd 28. Tillsyn bedrivs också i form av samordnad tillsyn med andra berörda myndigheter exempelvis polismyndigheten och skatteverket. Brottsförebyggande arbete Ökad trygghet och minskad brottslighet i Härnösands kommun är avgörande för att fler ska vilja bo och arbeta i hela kommunen. Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet är avgörande för att främja sådan trygghet och livskvalité bland innevånarna. En stor del av de våldsbrott som begås sker under alkoholens inverkan och många hade kanske inte begåtts om förövaren varit nykter. Många av de misshandelsfall som rapporteras till polisen sker utanför och omkring krogarna i centrala Härnösand. De flesta är alkoholrelaterade och sker framförallt under helger Grupperade brott Kommun Områden v 1-52 v 1-52 v 1-52 Totalt V 51 V 52 Misshandel utomhus HÄRNÖSAND Totalt KRAMFORS Totalt SOLLEFTEÅ Totalt SUNDSVALL Totalt TIMRÅ Totalt ÅNGE Totalt ÖRNSKÖLDSVIK Totalt Ej i Västernorrland Okänt område i Västernorrland - ÖVRIGA Totalt - VÄSTERNORRLAND Totalt Statistik Brå Som narkotikabrott redovisas här brott mot narkotikastrafflagen (1968:64) och lagen om straff för smuggling (2000:1225), rattfylleri under påverkan av narkotika (lag 1951:649) samt brott mot lagen om kontroll av narkotika (1992:860). 24 Regeringens strategi för alkohol, narkotika, tobak och doping 25 Uppgifter från alkoholhandläggare 26 Alkohollagen 2010: Tobakslagen 1993: Riktlinjer för serveringstillstånd 8

11 Överenskommelse 29 En avgörande faktor i det brottsförebyggande arbetet är en fungerande dialog mellan polis och kommun kring ett gemensamt uppdrag. För att stärka samarbetet ytterligare har polismyndigheten i Västernorrlands län, genom Härnösands närpolisområde, slutit en överenskommelse med Härnösands kommun, inom det brottsförebyggande arbetet. Till överenskommelsen har även en handlingsplan utarbetats med fokus på barn och ungdomar. Handlingsplanerna bygger till stor del på de handlingsplaner som togs fram 2012 tillhörande Alkohol- och drogpolitiska programmet. Trygghetsundersökningar Polisen ansvarar för en enkätundersökning utskickad till slumpvis utvalda kommuninnevånare under våren SKL och myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar årligen öppna jämförelser trygghet och säkerhet. När det gäller antal våldsbrott per 1000 inv. ligger Härnösand 2012 högre än övriga kommuner i länet. Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 16,2 9,8 10,1 13,1 8,1 9,1 7,0 Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar ska enligt handlingsplanen tillhörande överenskommelsen genomföras i Härnösand under En så kallad provvandring genomfördes under hösten där ett koncept togs fram inför fortsatta trygghetsvandringar

12 Barnbokslut

13 1. Inledning Den fysiska och psykiska hälsan påverkas under barn och ungdomsåren. Därför ska stort fokus läggas på barnens bästa och skapa förutsättningar för både barn och föräldrar. Målet för barnpolitiken i Sverige är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från barnkonventionen och speglar barnkonventionens budskap om barn. Barnpolitiken är ett så kallat sektorsövergripande politikerområde. Detta innebär att politiken verkar för ett barnperspektiv som förenas i alla politikerområden som rör barn och unga. 2. Sammanfattning Barnbokslutet 2012 utgörs av indikatorer som visar på barn och ungdomars situation samt uppgifter från våra förvaltningar. Målsättningen är att barnkonventionen, dess anda och intentioner ska genomsyra allt beslutsfattande i Härnösands kommun som rör barn upp till 18 år. Årets barnbokslut visar inte på så stora förändringar jämfört med 2011 års bokslut. De flesta unga mår bra men fortfarande minskar inte andelen som mår dåligt. Ingen påtaglig skillnad när det gäller övervikt och fetma kan märkas och 74 % av gymnasieungdomarna bedömer sin hälsa som ganska eller mycket bra. Cirka 50 % av de som svarade i LUPP undersökningen tyckte att det fanns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Utbudet av kultur och fritidsverksamhet spelar en viktig roll för att främja en positiv utveckling av ungas hälsa men också för att förebygga olika former av utsatthet av ungdomar. Sommaren 2012 erbjöds ungdomar som gått första året i gymnasiet 130 sommarpryoplatser i kommunen men antalet sökande var hela 225 ungdomar. Under året har en kartläggning tagits fram på uppdrag av Rådet för trygghet och hälsa (RTH). Kartläggningen har gjorts över förebyggande och direkta insatser inom alkohol, droger, tobak och kriminalitet gentemot ungdomar i Härnösands kommun. Utifrån kartläggningen kommer olika aktiviteter att prioriteras. Få skolor lämnade uppgifter till kartläggningen. Bra föräldrastödsprogram är en viktig faktor i det förebyggande arbetet med barn och ungdomar men att rekrytera föräldrar har visat sig vara svårt. En strategi för ett utvecklat föräldrastöd behöver tas fram ur marknadsföring och rekryteringssynpunkt men även för att effektivt använda de resurser vi har i kommunen. Ett av svaren i LUPP undersökningen visade att 64 % av ungdomarna i gymnasiet tyckte att de hade ganska eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter. Hur ungdomar upplever skolan, sin fritid och hur det är att bo i Härnösand kommer förhoppningsvis att redovisas i den LUPP rapport som är beställd till våren Barnkonventionen FN:s barnkonvention 1 syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sak artiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Fyra huvudprinciper Fyra av sak artiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna som glasögon. Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 4.Trygga och goda uppväxtvillkor I Härnösands kommun har riktlinjer för barnperspektivet inom individ och familjeomsorgens verksamheter tagits fram. FN:s Barnkonvention är grunden och ett styrande dokument för policyn och dess implementering. Inom individ- familjeomsorgens barn och familjeverksamhet används BBIC 2 som utredningsmetodik. Grunderna i BBIC (Barns behov i centrum) 1 Antogs Verksamhetssystem Socialtjänsten

14 Familjecentralen Familjecentralen i Härnösands kommun är en samverkan mellan Härnösands kommun och Medelpads hälso- och sjukvård. Verksamheter som ingår i familjecentralen är mödrahälsovård, barnhälsovård, barnhälsovårdspsykologenheten, individ- och familjeomsorgens barn- och familjeenhet, insatsgruppen samt öppen förskoleverksamhet. Syftet är att genom samverkan utveckla stödet för barn och familjer genom att tillvarata landstingets och kommunens gemensamma resurser. Deltagare på Öppna förskolan Barn 2285 Barn 2629 Barn 2680 Vuxna 1848 Vuxna 2071 Vuxna 2075 Kompassen är en mötesplats för familjer med barn 0-6 år som behöver extra stöd i sitt föräldraskap och bedrivs i Öppna förskolans lokaler. På kompassen arbetar förskollärare, sjuksköterska (BHV) samt familjebehandlare från socialtjänsten. Utöver kompassen har även föräldrar inbjudits till en temakväll Att vägleda en 3- åring. 5. Barn i ekonomiskt utsatta familjer Definitionen 1 av barnfattigdom är familjer som lever med låg inkomststandard eller har försörjningsstöd. Studier visar på samband mellan fattigdom och utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden, hälsa, mobbing och trygghet i det egna bostadsområdet, det vill säga allt sådant som har avgörande betydelse för varje barns möjlighet att utvecklas och styra över sina egna liv. Indikatorn 2 visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomst. Indikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från att mäta absolut ekonomisk utsatthet som mäter den faktiska ekonomiska standarden. De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Tabellen nedan visar att 64 % av alla barn med utländsk bakgrund i Härnösand 2010 levde i ekonomiskt utsatta familjer. Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Svensk bakgrund Utländsk bakgrund % 14 % 17 % 17 % 16 % 60 % 61 % 60 % 64 % 64 % Alla nyanlända barn och ungdomar som kommer till Härnösand får en egen vägledare. För barnet upprättas i samarbete med föräldern en plan för den första tiden så att barnets behov ska tillgodoses i största möjlig mån. Ett arbete med att kartlägga hur många av barnen och ungdomarna som har tillgång till fritidsaktiviteter har också påbörjats. För de som ännu inte hittat någon aktivitet erbjuds service från arbetsmarknadseneheten. 6. Barn och ungdomsinflytande Ungdomspolitik Just nu håller Sveriges nya ungdomspolitik på att arbetas fram. Det är ett mycket viktigt arbete som i allra högsta grad rör ungas ställning i Sverige. Ungdomspolitiken är tvärsektoriell, dvs. den berör flera politikområden. Genom en sammanhållen politik kan ungas utmaningar inom ett flertal samhällsområden bemötas på ett strategiskt sätt. Regeringen har som ambition att presentera en proposition hösten 2013 Ungdomsråd. Ungdomsverksamheten driver medinflytandefrågor för ungdomar genom Härnösands kommuns ungdomsråd. Rådet består av elever från årskurs 7 och äldre från samtliga skolor i kommunen. Ett reglemente för rådets arbete har fastställts. Ungdomsrådet arbetar aktivt med frågor som rör ungdomar i Härnösands kommun. Under 2012 har rådet arbetat mycket med kollektivtrafik. Detta resulterade i en skrivelse till transportenheten. Barn i ekonomiskt utsatta familjer i Härnösand i procent Härnösand Västernorrland Riket 1 Rädda Barnen 2 Källa: Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB 12

15 LUPP undersökning LUPP 1 är en enkätundersökning som syftar till att kartlägga ungdomars levnadsvillkor och för att få en större kunskap om unga i den egna kommunen. Svarsfrekvensen på LUPP undersökningen 2012 i Härnösands kommun var för år 8 i grundskolan 97 % och gymnasiets år två 85 % vilket är ett mycket bra resultat. Detta är 3:e gången kommunen gör denna undersökning och dess faktainsamling avslutades i mitten av december 2012 Kommunen har anlitat Kommunförbundet Västernorrlands FoU-avdelning för en analys- och rapportskrivning som skall vara färdig första halvåret Skolan Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande är ett viktigt målområde i skolans styrdokument På alla skolenheter i kommunen finns därför klassråd, elevråd, skolråd/föräldraråd, matråd och kulturråd. Under året har även flertalet av de elevskyddsombud, som finns på de olika skolorna, genomgått utbildning i arbetsmiljö. Elevhälsan Elevhälsan i Härnösands skolor ska i första hand främja hälsan hos elever men ha fokus på elever som har behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Arbetet ska vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning och samverkan ska ske mellan skolans olika delar och personalgrupper. Skolhälsovården är den medicinska insatsen i elevhälsan och omfattar alla elever i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola. Skolhälsovårdens mål är att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras fysiska och psykiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterska och skolläkare har ett särskilt ansvar för de elever som är i behov av särskilt stöd i skolan. Skolhälsovårdens förebyggande arbete består bland annat av hälsosamtal, (eleverna i förskoleklass, åk 4, åk 7 och gymnasiet år 1) hälsoundersökningar, vaccinationer, mottagningsverksamhet, medicinska utredningar och information i hälsofrågor men ska också verka för att eleverna har en god arbetsmiljö. Hälsoarbete bedrivs i nära samarbete med elever, vårdnadshavare, skolans personal och övrig elevhälsopersonal. Under året infördes gardasilvaccinering mot HPV 2 för alla berörda flickor på våra skolenheter och ingår nu i skolhälsovårdens vaccinationsprogram. Behörighet till gymnasieskolan Behörigheten till gymnasieskolan ligger 2012 på 90,2% vilket är något lägre än 2011 då siffran var 92,4%. Härnösands kommun ligger dock fortfarande klart över rikssnittet som är 87,5% elever som är behöriga för gymnasiestudier. 8. Fritiden Utbudet av kultur och fritidsverksamhet spelar en viktig roll för att förebygga olika former av utsatthet av ungdomar och för att främja en positiv utveckling av ungas hälsa. På fritiden träffar man kompisar, aktiverar sig och lär sig sådant som man inte lär sig av skolarbetet. Därför är det viktigt att alla barn och ungdomar får tillgång till fritidsaktiviteter som intresserar och passar dem. Föreningstäthet Härnösands kommun är en kommun med 278 aktiva föreningar. Idrottsföreningarna är 77 till antalet och det finns exempelvis 58 kulturföreningar registrerade. Fördelningen i procent av totalt medlemskap i föreningar med föreningsbidrag är fördelat på 53 % pojkar och 47 % flickor (7-20 år). Föreningsbidraget är kopplat till föreningarnas alkohol och drogpolicy för ungdomar. Ungdomens Hus Verksamheten på Ungdomens Hus, Kåken riktar sig till grundskolans senare år (åk 6-9) samt gymnasiet. Fritidsgården har öppet kvällstid tisdag till lördag. Kåken är ett hus med drogfri zon för ungdomar i kommunen och majoriteten av besökarna är s.k. föreningslös ungdom. Besöksfrekvensen har under 2012 varit fortsatt god med 41 besökare i genomsnitt per kväll. Sammantaget hade Kåken 8482 besökare under året, vilket motsvarar en ökning jämfört med 2011 med 57 %. Fördelningen är 69 % killar och 31 % tjejer. Tillsammans med de fritidsledare som arbetar med ungdomarna jobbar även socialförvaltningens fältassistenter en kväll i veckan. Samverkan sker också med ungdomspoliserna. Även Svenska kyrkan har varit delaktig i verksamheten med präst och församlingspedagog. 1 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Humant Papillom Virus 13

16 Musik och Kulturskolan Härnösands musik och kulturskola har haft sin verksamhet i snart 49 år. Skolan ligger under skolförvaltningen och har också ett engagemang i kommunens övriga musikliv. I januari 2012 var elevantalet 792 och 220 elever stod i kö. Musik och kulturskolan har förutom enskild undervisning olika orkestrar, ensembler, kör- och sånggrupper och i verksamheten deltar totalt ca 200 elever. Hur mycket finns det att göra på fritiden LUPP 2012 år 2 gym 50% 40% 30% 20% 10% 0% 33% 15% 44% 39% 21% 7% 2% det finns väldigt mycket att göra Sommarjobb 37% det finns ganska mycket att göra det finns det finns ganska lite att väldigt göra lite/ingenting att göra tjej kille Sommarpryoplatser erbjuds ungdomar i åk 1 gymnasiet Kommunens sökande till sommarpryoplatser Antal platser Antal sökande Hade du ett sommarjobb i somras LUPP 2012 år 2 gym 100% 80% 60% 40% 20% 0% 78% 68% 12% 20% 10% 12% tjej kille ja 14 nej, men försökte nej, sökte inte att få ett utan att något lyckas

17 9. Hälsa De flesta unga mår bra men andelen som mår dåligt minskar inte. Var tredje tjej, år, uppger att de regelbundet har besvär av ängslan, oro eller ångest. Bland killar i samma ålder är det 13 %. Andelen unga som får antidepressiva läkemedel har ökat kontinuerligt sedan Rapporter visar också att var fjärde dödsfall i åldersgruppen år är orsakat av självmord. Självmord är vanligare bland killar än bland tjejer 1. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur bedömer du din hälsa? LUPP % 38% 23% 51% mycket bra ganska bra 22% 19% 2% 3% 4% 2% varken bra ganska dålig eller dålig mycket dålig Hur ofta motionerar du så att du blir svettig eller andfådd? LUPP % 18% 11% varje dag 45% flera gånger i veckan 14% 16% 16% 9% 10% 4% en gång i veckan någon mer sällan gång i eller aldrig månaden På alla förskolor i kommunen genomförs utomhusaktiviteter i princip varje dag. Förskolan har en viktig uppgift att fostra barnen till en positiv syn på utomhusaktiviteter och ett aktivt liv i rörelse. På skolorna i kommunen försöker man i möjligaste mån att gå eller cykla till de olika aktiviteterna. Det genomförs också regelbundna friluftsdagar på alla enheter. Alla skolenheter har köpt in skridskor, skidor, hjälmar mm för att alla elever ska kunna delta i de olika aktiviteterna inom ämnet Idrott & hälsa. Dessa material finns ofta tillgängliga för eleverna även under raster eller fritidstid. På de flesta skolor finns även spolade isar under vintertid för att eleverna ska lockas att åka skridskor under rasterna. Övervikt och fetma Fetma hos barn är enligt WHO en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Globalt har förekomsten av övervikt och fetma hos barn ökat markant de senaste 30 åren. Härnösands skolor genomför varje år hälsosamtal i åk 4, åk 7 och år 1 i gymnasiet. Årets siffror när det gäller barns BMI 2 är i stort jämförbara med de sista årens siffror. I Härnösand säkerställer Navets dietister att en näringsriktig och ändamålsenlig kost serveras på skolorna enligt livsmedelsverkets riktlinjer 3. Vid skolmåltiderna finns även alltid ett stort utbud av grönsaker och salladsbufféerna är uppskattade av eleverna. Åk 8 År 2 Gym Åk 8 År 2 Gym I matråden ges eleverna möjlighet att påverka dels utbudet vid skolmåltiderna och dels miljön i våra olika skolbespisningar. Särskild rutin finns för elever i behov av särskild kost Pojkar åk Pojkar åk7 BMI i procent Pojkar år 1 Flickor åk4 Sexualitet och reproduktiv hälsa Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet och täcker hela livscykeln. Det handlar om alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet och reproduktion, tillgång till kunskap och rådgivning, skydd mot könssjukdomar, tillgång till preventivmedel samt säker abort. Det är ovanligt i Sverige att tonåringar föder barn. Födelseantalet har legat på samma nivå de senaste 10 åren efter att tidigare ha minskat under många år. År 2011 föddes omkring sex barn per kvinnor i åldern år. Andelen som valde att avsluta sin graviditet med en abort ökade kontinuerligt från 1995 till 2002 i åldersgruppen år och sedan 2007 har kurvan vänt nedåt. 4 Antal aborter per kvinnor och per 100 kända graviditeter efter hemkommun Korrigerad Skolan har en viktig uppgift när det gäller sexualupplysning hos barn och unga. Kunskaper om sexualitet finns dels som ett övergripande mål i läroplanen, men även som ett kunskapskrav i ämnet biologi. Skolans uppdrag är därmed att ingen elev ska lämna grundskolan utan tillräckliga kunskaper om sexualitet och hälsa. Härnösands gymnasieskola arbetar målmedvetet med dessa frågor inom projektet SESAM Flickor åk Flickor år 1 Övervikt Fetma Antal -19 år totalt Antal per kända graviditeter Ånge 22 9,3% 27,1% 10,3% 14,7% 21,8 Timrå 80 25,5 45,3 14,8 26,1 30,3 Härnösand 84 14,2 30,6 16,3 20,6 27,0 Sundsvall ,6 35,6 13,9 22,5 27,3 Kramfors 63 21,0 41,7 15,3 23,6 30,4 Sollefteå 59 20,0 32,6 11,6 19,8 23,6 Örnsköldsvik ,9 28,0 15,9 19,0 23,6 Västernorrland ,3 33,8 14,4 21,4 26,5 1 FHI kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga 2 Body Mass Index 3 Reglerat enligt skollagen 15 4 Socialstyrelsen Aborter Sex och samlevnads undervisning integrerat i olika ämnen