Minnesanteckningar från möte i Hjälpmedelsrådet den 25 november 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från möte i Hjälpmedelsrådet den 25 november 2009"

Transkript

1 Ledningsstaben Monica Ulriksson Minnesanteckningar från möte i Hjälpmedelsrådet den 25 november 2009 Närvarande Förhindrad Inledning Marianne Gedda, ledningsstaben, ordf Inger Berg, verksamhetschef, Rehab Öst Bente Björkman, hjälpmedelskonsult, västra länsdelen Helena Druid, hjälpmedelskonsult, centrala länsdelen Gunilla Karlsson, hjälpmedelskonsult, östra länsdelen Karin Lannerhjelm, enhetschef vid Närsjukvården i Finspång Bo Lundén, kommunrepresentant, västra länsdelen Annsofie Mahrs, kommunrepresentant, östra länsdelen Ingela Piirimets, vd, Hjälpmedelscentrum AB Eva Rasch, verksamhetschef, Rehab Väst Eva Roxå, verksamhetschef, Rörelse & Hälsa Ingegerd Svahn, BUH Eva Svensson, kommunrepresentant, centrala länsdelen Monica Ulriksson, ledningsstaben, sekr Johan Alinder, överläkare, Neurokliniken US Marianne Gedda hälsade alla välkomna till mötet. Ett särskilt välkommen riktades till Eva Svensson, som kommer från Linköpings kommun. Föregående minnes- I föregående minnesanteckning står att privatpersoner kommer att kunna anteckning hyra rollatorer via Hjälpmedelscentrum, till en kostnad av 300 kronor i månaden, vilket är fel. Det ska vara 300 kronor i kvartalet. Monica korrigerar uppgiften i minnesanteckningarna, som därmed godkänns och kan läggas till handlingarna. Brev till dödsbon Utifrån inkomna synpunkter om att breven kommer för tidigt och att det är opersonligt att bara initialerna i namnet skrivs, har konsulterna tillsammans med Ingela sett över rutinerna. En ny rutin är nu framtagen, och delades ut vid mötet. I korthet innebär rutinen att ett brev skickas till dödsboet 14 dagar efter dödsdatum med information om var hjälpmedel kan återlämnas, i de fall hjälpmedel inte redan är återlämnade. I stället för initialer kommer alla förnamnen att skrivas ut. Efter en månad kontrolleras om hjälpmedlen är återlämnade, i annat fall skickas påminnelse med information om kostnad för dödsboet om inte produkterna återlämnas. Efter tre veckor skickar landstinget faktura till dödsboet om inte hjälpmedlet är återlämnat.

2 Ledningsstaben Monica Ulriksson Reparation av hjälp- Annsofie tog upp ett fall där ett individuellt hjälpmedel (säng) gått sönder medel utanför hos en brukare i ordinärt boende. Ett företag utförde reparationen och kontorstid brukaren fick betala fakturan. Principfråga: Hur ska sådana situationer lösas under helger och kvällar? Detta är en återkommande fråga som inte fått någon lösning. Det ingår inte i Hjälpmedelscentrums uppdrag. Eftersom det handlar om få fall per år, har landstinget valt att inte erbjuda en kostsam jourtjänst. De flesta andra landsting har inte heller någon jour för reparation av hjälpmedel. Problemet är dock lämpligt att ha i åtanke när behovsanalysen om hjälpmedel ska tas fram under Behovsanalyser Utöver behovsanalysen om hjälpmedel, ska en behovsanalys om kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar tas fram under Monica informerade om att vårdsamverkansberedningen den 4 december arrangerade en hearing för att vårdsamverkansberedningen och de brukardialogberedningar som ska arbeta med områdena, skulle få en gemensam övergripande grundkunskap. Dokumentation från hearingen bifogas dessa anteckningar (bilaga 1). En behovsanalys kring neuropsykiatriska sjukdomar kommer också att tas fram under året. Avtalscontroller Översättningar Eftersom Ann-Marie Zingmark fått nya arbetsuppgifter, måste närsjukvården utse en ny controller för avtalet mellan landstinget och hjälpmedelscentrum. Ny avtalscontroller är nu utsedd, dock med en mera avgränsad roll än vad Ann-Marie haft. Helena tog upp en fråga om översättning av dokument för brukare. Idag finns inga dokument om hjälpmedel på annat språk än svenska. Vid kontakt med Informationscentrum har Helena fått kontaktuppgifter till en översättningsbyrå. Tanken är att de översatta dokumenten ska finnas att ladda ner från webben. Helena undrade om hon kan gå vidare med detta, med tanke på kostnaden. Marianne tar med frågan till Lena Lundgren och återkommer. Tider för möten 2010 För vårterminen 2010 bokades följande tider in för hjälpmedelsrådets möten: Fredagen den 19 februari, kl Onsdagen den 19 maj, kl

3 Ledningsstaben Monica Ulriksson Diskussion och reflektioner Mötet avslutades med en reflekterande diskussion kring hjälpmedelsområdet. Marianne informerade om att politiken fått mycket synpunkter kring hjälpmedel, och man har också träffat representanter för handikapprörelsen. Hon berättade också att det nu i hjälpmedelsrådets referensgrupp förs en konstruktiv dialog på övergripande nivå. En diskussion följde därefter om eventuella konsekvenser utifrån landstingets nuvarande riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning och dess tillämpningsanvisningar. Ingela har upplevt en stor skillnad sedan sommaren när det gäller nyförskrivning av sängar det har minskat avsevärt. Nästa möte Hjälpmedelsrådets nästa möte äger rum den 19 februari Vid minnesanteckningarna Monica Ulriksson

4 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) Tid Fredagen den 4 december 2009, kl Plats Landstingshuset i Linköping, Sessionssalen Närvarande Christian Gustavsson (M) Torbjörn Holmqvist (S) Monika Holtstad-Sandberg (VL) Christina Knutsson (C) Peter Hermansson (S) Kaisa Karro (S) Madelaine Vilgren (S) Örjan Albihn (V) Ordförande Vice ordförande Frånvarande Peder Drott (M) Jessica Antebrink (KD) Reza Zarenoe (FP) Övriga Per Jameson (M), samordnare för brukardialogberedningarna Ledamöter från brukardialogberedningarna 3, 4 och 5 Johan Alinder, rehabiliteringsmedicinska kliniken, US Sara Hjalmarsson, Astma- och allergiföreningen i Östergötland Gunilla Karlsson, rehab öst Mats Linder, Synskadades riksförbund, Östergötland Mats Mellqvist, ledningsstaben Britt Nilsson, habiliteringen i östra länsdelen Ingela Piirimets, Hjälpmedelscentrum AB Camilla Salomonsson, ledningsstaben Peter Wahlberg, ledningsstaben Monica Ulriksson, ledningsstaben Sekreterare 1 Inledning Christian Gustavsson hälsade alla välkomna till vårdsamverkansberedningens sammanträde, som denna gång utökats till en hearing (bilaga 1). År 2010 ska vårdsamverkansberedningen, enligt hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2010, samordna den politiska hanteringen av behovsanalyser inom områdena - kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar och - hjälpmedel. Syftet med hearingen var att vårdsamverkansberedningen, och de brukardialogberedningar som berörs, skulle få ett gemensamt tillfälle till kunskapsinhämtning inför det kommande arbetet.

5 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) 2 Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Vuxna Johan Alinder inledde med att klargöra innebörden av begreppen funktionshinder och svåra funktionshinder enligt ICF (International Classification of Functioning på svenska Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF antogs av WHO år Orsaker till betydande funktionsnedsättningar kan vara medfödda missbildningar, förvärvade skador och tidigare eller pågående sjukdomsprocesser. Vi fick ett panorama över exempel på sjukdomar som kan leda till svåra funktionshinder. Johans powerpointpresentation bifogas denna anteckning (bilaga 2). Barn och ungdomar Britt Nilsson gav med en powerpointpresentation (bilaga 3) en beskrivning av de största grupperna sjukdomar och skador som är medfödda eller har uppstått tidigt i livet. Britt framhöll att det inte finns någon organisation för att ta hand om barn med traumatiska hjärnskador. Hon beskrev också att det finns brister i samverkan kanske främst mellan landstingets egna verksamheter. Brukarperspektiv Sara Hjalmarsson har haft reumatism sedan barndomen och har även andra diagnoser. Hon berättade om sina erfarenheter från de kontakter hon haft med olika instanser inom vården. Sammanfattningsvis ville Sara framhålla följande: Det sker ett hårt hopp när man uppnår 18 års ålder. Då får man lämna barnsjukvården, som är mycket omhändertagande, och kontakterna ska i stället ske med den högspecialiserade vården. Det saknas förberedelser inför denna förändring. Omgivningen kan ibland sätta för låga/negativa förväntningar på vad man kan klara av när man har en funktionsnedsättning. Som ett exempel berättade Sara att försäkringskassan föreslog sjukpension när hon var i gymnasieåldern. I ett annat exempel visade hälsouniversitetet upp en negativ och pessimistisk inställning, när Sara utbildade sig till arbetsterapeut. Man måste tänka på att det finns kroniker överallt i vården, som är inne i olika skeden i livet och att det är viktigt att se helheten. Patienten får ofta fungera som samordnare mellan olika specialiteter.

6 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) Det saknas flexibilitet och logistik i vården ofta styr landstingets organisation mera än patientens behov. Patientutbildningar och liknande är mycket värdefullt för att man ska lära sig att leva med sin situation. 3 Hjälpmedel Utvecklingen inom hjälpmedelsområdet Hjälpmedelscentrum AB är landstingets leverantör av hjälpmedel som förskrivs inom landstinget. Man har också en hjälpmedelsbutik där privatpersoner kan köpa hjälpmedel. Ingela Piirimets berättade att det påverkat produktutvecklingen att olika landsting de senaste åren överfört en del hjälpmedel till att vara brukarens eget ansvar att köpa vid behov. Det har börjat bli en viss priskonkurrens. Produktvecklingen av småhjälpmedel har avstannat hos hjälpmedelsleverantörerna och går i stället över mera till den privata marknaden. Produkter standardiseras mera. Det sker en liten utveckling avseende traditionella hjälpmedel som rullstolar etc. Bland annat kommer lättare produkter och produkter för tunga brukare. Den stora utvecklingen sker inom kognitionsområdet, t ex tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel och samtalsapparater. Nya grupper av brukare som kan bli hjälpta med dessa hjälpmedel är vid t ex demens, psykiska funktionsnedsättningar, dyslexi och stamning. Det är grupper som idag är underförsörjda när det gäller hjälpmedel. Landstingets utmaningar inom hjälpmedelsområdet Gunilla Karlsson inledde med att förtydliga att hon talar om de hjälpmedel som styrs av landstingets riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning med bilaga om tilllämpningsanvisningar. Därutöver förskrivs syn- och hörselhjälpmedel, peruker, bröstproteser m m vid olika kliniker. Riktlinjerna ska följas vid all förskrivning så att bedömning sker på samma sätt oavsett vilken förskrivare som gör den och vid vilken vårdcentral brukaren är listad. Utmaningen ligger i att avgöra vad som är önskvärt och möjligt att ta in i landstingets sortiment av hjälpmedel som förskrivs som avgiftsfria lån. Avseende den ovan beskrivna utvecklingen av hjälpmedel tillade Gunilla att den medför individanpassningar och ger därmed mindre möjlighet för återanvändning av hjälpmedlen.

7 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) Utöver den tekniska utvecklingen kommer befolkningsutvecklingen att påverka hjälpmedelsbehovet. Befolkningen över 80 års ålder är ofta aktiv, bor kvar i eget boende och behöver mycket hjälpmedel. Kortare vårdtider i sluten vård ökar också behovet av snabb stöttning med bl a hjälpmedel i hemmet. Landstinget har ansvar för förskrivning av hjälpmedel till dem som har ett eget boende samt vissa individuella hjälpmedel till alla, t ex rullstolar. För människor som bor på särskilda boenden (SÄBO) ligger ansvaret för hjälpmedelsförskrivning hos kommunerna. Om en brukare som har ett eget boende, fått ett hjälpmedel förskrivet från landstinget och ska flytta in på ett SÄBO måste kommunen göra en ny förskrivning av hjälpmedel. Kommunerna har inte heller samma leverantör av hjälpmedel som landstinget. Christian Gustavsson påpekade att det finns både fördelar och nackdelar med att medel för hjälpmedel budgetmässigt ligger separat. Negativt är att det är svårt att prioritera ett hjälpmedel framför ett läkemedel t ex. Den positiva delen är att det ger bra uppföljningsmöjligheter av förskrivna hjälpmedel. Hjälpmedelsbudgeten går med stort underskott, de genomförda begränsningarna i förskrivningssortimentet gör inte att uppdraget klaras inom budget. I jämförelse med övriga landsting ligger Östergötland i den nedre fjärdedelen när det gäller vilka behov som ska tillgodoses. Det är dock svårt att jämföra rakt av, då landstingens förskrivning av hjälpmedel är mycket varierande organisationsmässigt. Brukarperspektiv Mats Linder delgav oss sina erfarenheter kring hjälpmedel utifrån sin synskada. Basalt anser han att det är att ha hjälpmedel så man kan förflytta sig, exempelvis käpp eller ledarhund. Exempel på andra hjälpmedel kan vara gps för synskadade, program för talsyntes i dator, punktskriftsdisplay m m. För närvarande finns inga egenavgifter på de hjälpmedel som förskrivs vid syncentralerna. Mats upplever att det finns budget till själva produkten/hjälpmedlet, men inte till utbildning och information kring användandet vilket kan leda till underutnyttjande av hjälpmedel. Med anledning av detta, driver Synskadades riksförbund (SRF) tillsammans med syncentralerna nu ett projekt för att erbjuda framför allt nysynskadade möjlighet att bättre anpassa sig till sin funktionsnedsättning och förstärka möjligheten att leva ett självständigt liv. Projektet har godkänts av hälso- och sjukvårdsnämnden på initiativ från vårdsamverkansberedningen. Kostnaden för projektet delas lika mellan SRF och landstinget.

8 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) Som synskadad kan det vara svårt att hitta information, så någon som kan tipsa och informera om vilka enklare hjälpmedel som finns vore önskvärt, avslutade Mats. Christian Gustavsson tackade alla föredragande för mycket värdefull information. 4 Reflektioner och diskussion En viktig reflektion som flera framförde var att det är mycket viktigt med samordning mellan brukardialogberedningarna, eftersom områdena ligger så nära varandra och berör i stort sett samma grupper. Det är angeläget att klara avgränsningarna utan att något tappas bort respektive överarbetas. Flera påtalade också vikten av att belysa övergången från barnsjukvård till specialistsjukvård. Fokus bör också ligga på samverkan mellan vårdenheter såväl inom landstinget som mellan landstinget och kommunerna. Alla var överens om att detta är en bra form av kunskapsinhämtning och att det var mycket bra att beredningarna hade en gemensam hearing. 5 Avslutning Christian Gustavsson önskade alla god jul och gott nytt år, tackade för visat intresse och avslutade därmed sammanträdet. Vid anteckningarna Monica Ulriksson

9 Ledningsstaben Monica Ulriksson Vårdsamverkansberedningen Brukardialogberedningarna 3, 4 och 5 INBJUDAN till hearing/inledande möte inför det kommande arbetet med behovsanalyser om Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar och Hjälpmedel Tid Plats Fredagen den 4 december Landstingshuset i Linköping, Sessionssalen Dagordning Kl Inledning Christian Gustavsson, ordförande Vårdsamverkansberedningen Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Kl Kl Kl Kl Vuxna Johan Alinder, överläkare vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, US Barn och ungdomar Britt Nilsson, verksamhetschef vid Barn- och ungdomshabiliteringen i östra länsdelen Brukarperspektiv Sara Hjalmarsson Kaffepaus Hjälpmedel Kl Kl Kl Kl Kl Den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet vad är på gång? Ingela Piirimets, vd för Hjälpmedelscentrum AB Landstingets utmaningar inom hjälpmedelsområdet Gunilla Karlsson, hjälpmedelskonsult, Rehab Öst Brukarperspektiv Mats Linder Reflektioner och diskussion kring inriktning och avgränsning för behovsanalyserna Egen tid för vårdsamverkansberedningen

10 Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionshinder Johan Alinder, överläkare Rehabiliteringsmedicinska kliniken Universitetssjukhuset

11 Funktionshinder Sammanfattande begrepp (ICF) Nedsättning av funktionen i olika organsystem Begränsning av förmåga till aktivitet och delaktighet

12 Betydande funktionshinder 1 Begränsning i grundläggande aktiviteter i mänskligt liv Kommunikation Personlig vård Förflyttning Hemliv Upprätthålla relationer

13 Betydande funktionshinder 2 Nedsättning av grundläggande funktioner Nedsättning av vakenhet och orientering Nedsättning av minne, tänkande och språk Förekomst av smärta och ångest Nedsättning av andning och cirkulation Nedsättning av syn och hörsel Nedsättning av rörelseförmåga

14 Orsak till funktionshinder Medfödd missbildning Förvärvad skada Tidigare sjukdom som läkt ut men kvarlämnat skador Pågående sjukdomsprocess kan men behöver inte medföra funktionshinder (jfr diabets, blodtryckssjukdom, HIV, astma, förmaksflimmer, etc)

15 Sjukdomsgrupper enl ICD Infektionssjukdomar Tumörsjukdomar Blod- och immunsjukdomar Endokrina sjukdomar Psykiska sjukdomar Sjukdomar i nervsystem Ögonsjukdomar Öronsjukdomar Cirkulationsorganens sjkd Andningsorganens sjkd Matsmältningsorganens sjkd Hudsjukdomar Rörelseorganens sjkd Sjkd i urin- och könsorgan Graviditet, förlossning Perinatala tillstånd Missbildningar Skador och förgiftningar

16 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 1 Skador/sjukdomar i nervsystemet Förvärvad hjärnskada/ryggmärgsskada Neuromuskulära sjukdomar Degenerativ sjukdom i hjärna/ryggmärg Demens MS Parkinsons sjukdom Medfödda skador/missbildningar

17 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 2 Psykiska sjukdomar Schizofreni och vanföreställningssyndrom Affektiva sjukdomar / förstämningssyndrom Beteende- och personlighetsstörningar Psykisk utvecklingsstörning Ångest- och tvångssyndrom

18 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 3 Sjukdomar i rörelseorgan och bindväv Inflammatoriska ledsjukdomar Artroser Inflammatoriska systemsjukdomar SLE Dermatomyosit M.fl.

19 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 4 Andningsorganens sjukdomar Kronisk obstruktiv lungsjukdom Lungemfysem Astma Pneumokonios

20 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 5 Matsmältningsorganens sjukdomar Inflammatorisk tarmsjukdom Sviktande leversjukdom

21 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 6 Cirkulationsorganens sjukdomar Kronisk ischemisk hjärtsjukdom Sjukdomar i hjärtklaffar Hjärtmuskelsjukdomar Sjukdomar i hjärnans blodkärl

22 Egen uppfattning Vi har blivit bättre på att diagnostisera och behandla i det akuta skedet Vi har blivit sämre på att förbereda patienter med funktionsnedsättningar för ett bra liv med sina begränsningar Vi har blivit sämre på att stödja och upprätthålla empowerment

23 Funktionsnedsättning och funktionshinder

24 Funktionsnedsättning Skadan/sjukdomen är ofta medfödd eller har uppstått tidigt i livet efter olyckor eller sjukdom Innebär en ofta livslång försämring av fysisk och/eller psykisk funktion Kan påverka förmågan att röra sig och/eller möjligheter till förståelse och inlärning, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor, vilket i sin tur påverkar möjligheterna att vara delaktig i och utföra olika aktiviteter

25 Funktionshinder Funktionsnedsättningen kan bli mer eller mindre funktionshindrande, beroende på brister i vardagsmiljön runt individen Brister kan finnas i tillgänglighet, information, allmänna kommunikationsmedel, möjligheter till studier etc

26 Cerebral Pares, CP Vanligaste diagnosen bland barn med medfödda hjärnskador, ca 200 barn /år i Sverige. Det är fler pojkar än flickor som får CP. antalet skadade barn minskade under sextiotalet när förlossningsvården förbättrades. Sedan sjuttiotalet har antalet CP-skador ökat. Till stor del beror det på att allt fler för tidigt födda barn som tidigare inte skulle ha överlevt, räddas till livet med en risk för CP-skada. Mycket kan dock göras för att skydda de för tidigt födda barnen från hjärnskador. Paraplybeteckning som omfattar en rad olika symtom

27 Vad innebär det att ha CP Motoriska symtom; en extremitet, halvsidig, båda armarna eller benen, båda armarna och båda benen Påverkat tal, bristande förmåga att kontrollera rörelser och/eller balans, sväljsvårigheter Kognitiva funktionsnedsättningar; koncentration, kombinationsförmåga, strukturering, överblick, slutförande av ett förlopp, närminne bristande förmåga att ta initiativ Ev epilepsi, utvecklingsstörning

28 Utvecklingsstörning (ca 1 %) Definition: En samtidig nedsättning i intelligens och adaptiva färdigheter inom minst två av följande tre områden: akademiska färdigheter (läsa, skriva, räkna )sociala färdigheter (umgås med andra, motsvara andras förväntningar, kunna skydda sig) och praktiska färdigheter (ADL dvs klara vardagsbestyr) Delas in i lindrig, måttlig och svår Relativt vanligt att samtidigt med utvecklingsstörningen ha andra funktionsnedsättningar

29 Vad innebär utvecklingsstörning Svårt att förstå och lära vissa saker De flesta utvecklas på liknande sätt som alla andra inom en rad områden; motoriskt, intellektuellt, språkligt, känslomässigt och socialt, men med långsammare takt och når inte lika långt. Når sitt utvecklingstak tidigare Grundläggande behov och känslor samma som hos alla barn, men uttrycks ofta annorlunda Behov av konkreta upplevelser och extra stöd

30 Autism Minst 6 per tusen. I Sverige blir det ca 9000 barn I autismspektrum ingår autistiskt syndrom, Asperger syndrom, disintegrativ störning och autismliknande tillstånd/atypisk autism.

31 Vad innebär autism? Alla fall av autism och autismliknande tillstånd har symptom från tre områden: bristande socialt omdöme bristande kommunikation bristande föreställningsförmåga/annorlunda beteenderepertoar. Repetetiva beteenden vanligt Annorlunda reaktioner på sensoriska stimuli, ( ljud, synintryck, beröring, lukt) vanligt Andra vanliga symtom avvikande aktivitetsnivå, avvikande ätbeteende, självskadande beteende

32 Mitokondriella sjukdomar/skador Beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och fungerar som cellernas kraftverk. När de inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av kroppens organ, men oftast från flera olika organ eller organsystem samtidigt.

33 Vilka symtom kan dessa barn ha? Muskulaturen: svaghet, tunn muskulatur,uttröttbarhet, svaghet/slapphet Hjärnan: försenad utveckling, balanssvårigheter, kramper, autism,medvetslöshetsattacker Ögon-/öronsymtom Njurpåverkan Leverpåverkan Hjärtpåverkan etc etc

34 Muskelsjukdomar Drabbar motoriska nervcell belägna i mellanhjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen. Flertalet av dessa sjukdomar är ärftliga och ovanliga, men sammantaget förekommer de hos 1 av 1500 barn. Generellt kan sägas att ju tidigare symtomen visar sig, desto svårare blir de

35 Symtom vid muskelsjukdomar Det vanligaste symptomet är muskelsvaghet. ledstelhet, skolios, och andningsproblem vanligt (en följd av muskelsvagheten) oftast progredierande olika svårighetsgrad. För några av diagnoserna kan även andra organsystem utöver skelettmuskulaturen vara påverkade, t ex hjärta, mag-tarm kanal och hjärna.

36 Traumatiska hjärnskador Orsak : Yttre våld, Kvävningstillbud Drunkningstillbud Kräver ett helt annat omhändertagande än traditionella habiliteringsbarn Föräldrarna vill ha tillbaka sitt friska barn!

37 Kort beskrivning av hur en familjs situation kan se ut när man har ett ett barn med flerfunktionshinder Hej, Vi mår inte alls bra. Jag orkar inte med att vara samordnare längre. Min egen sjukdom, stress i familjen, pappa sjuk och mamma finns ju inte längre och allt detta med Stina och vad det innebär att vara mamma till ett handikappat barn. Vår vardag är ju inte normal på något plan. Jag saknar handledning i att vara förälder, jag saknar hjälp i Stinas kommunikation. Bilder fungerar ju inte. Som jag ska sitta och skriva ut och laminera. Det hon gör med bilderna är att tugga på dem. Jag känner det som att stå och stampa i klister och hålla ihop allt i vardagen. Hela tiden besök på sjukhus och vårdcentraler. Det är otäckt att komma innanför dörren på Vrinnevisjukhuset och känna sig hemma. Min egen sjukdom är heller inte färdigutredd, jag ska på utredning mm. Plus att vi måste söka ny assistent till nästa höst, ha läkarunderlag till skolgången, möte med försäkringskassan, möte med er. möte med ortoped, möte med ortopedteknik, möte med assistansbolaget mm..vi måste ju även ansöka om assistans i skolan för Stina utifrån medicinsk perspektiv mm. Göran tycker jag tar på mej och stressar för mycket,, men då undrar jag vem ska annars göra detta????jag har inte sovit normalt på minst 7 år. Jag har haft en allvarlig sjukdom. Både Göran och jag har stressymtom som magkatarr och depression. Och det tar ju heller aldrig slut...när kan man nånsin landa?? Jag jobbar dygnet runt. Jag jobbar halvtid på jobbet och 200% hemma. På jobbet kommenterar en del och säger "vad skönt med sovmorgon" och jag säger aldrig något om min vardag. MVH Annika

MINNESANTECKNINGAR. Monica Ulriksson 2010-01-05 1 (5) Tid Fredagen den 4 december 2009, kl 08.30-12.00

MINNESANTECKNINGAR. Monica Ulriksson 2010-01-05 1 (5) Tid Fredagen den 4 december 2009, kl 08.30-12.00 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson 2010-01-05 1 (5) Tid Fredagen den 4 december 2009, kl 08.30-12.00 Plats Landstingshuset i Linköping, Sessionssalen Närvarande

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Landstingshuset i Linköping, Västra sammanträdesrummet

MINNESANTECKNINGAR. Landstingshuset i Linköping, Västra sammanträdesrummet MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Beredningen för samverkan Monica Ulriksson 2012-05-28 1 (3) Tid Fredagen den 11 maj 2012, kl 13.00-16.00 Plats Landstingshuset i Linköping, Västra sammanträdesrummet Närvarande

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping. Lokal: Sessionssalen Närvarande Ledamöter Viktoria

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 21 november 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 21 november 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-11-26 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 21 november 2007 Närvarande Alma Basic (s) Anita Jernberger (fp) Anna-Lena Sörenson

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Ersättare Siwe Clasén (FP) Landstinget Marita Granath (C) Landstinget

Ersättare Siwe Clasén (FP) Landstinget Marita Granath (C) Landstinget PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd 2012-05-23 8-13 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping. Lokal: Sessionssalen Närvarande Ledamöter Olle Beng

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang [1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Christina Blomqvist 2014-08-26 Kl. 12.45 13.35 63-74. Sessionssalen, Landstingshuset Linköping. 64 Lars-Göran Pettersson (VL)

Christina Blomqvist 2014-08-26 Kl. 12.45 13.35 63-74. Sessionssalen, Landstingshuset Linköping. 64 Lars-Göran Pettersson (VL) 1 (8) Sammanträdesplats Sammanträdets öppnande Sessionssalen, Landstingshuset Linköping 63 Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. Dagordningen godkänns. Närvarande Ledamöter

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14

Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14 1 E Bjuke/jn 2013-10-14 Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14 Närvarande: Viola Lindén, SRF Claes-Göran Johansson, SRF Britt

Läs mer

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Datum: 1 december 2008 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Hälsoverket, Oxelösund Britta Bergström, (S)

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Sessionssalen, Regionhuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping

Sessionssalen, Regionhuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping 1/5 Ledningsstaben Monica Ulriksson PROTOKOLL 2015-09-03 31-39 Sammanträdesplats Sessionssalen, Regionhuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Närvarande Region Östergötlands råd i frågor om Ledamöter Rebecca

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-10-24 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s) Angelo

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Slutenvårdsrehabilitering med länsuppdrag utökad investeringsram för Finspångs Vårdcentrum

Slutenvårdsrehabilitering med länsuppdrag utökad investeringsram för Finspångs Vårdcentrum BESLUTSUNDERLAG 1/2 Regionstyrelsen Slutenvårdsrehabilitering med länsuppdrag utökad investeringsram för Finspångs Vårdcentrum I samband med regionsstyrelsens beslut i ärendet Finspångs vårdcentrum investering

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

PROTOKOLL Handikappråd

PROTOKOLL Handikappråd 1 (14) Paragrafer 1-8 Plats och tid Sessionssalen, Kommunhuset, Klippan, kl. 18.00-21.10 Beslutande Gunilla Svensson (S), ordförande Roger Sjunner (S), Kommunstyrelsen Robert Larsson (KD), Kommunstyrelsen

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 1 (8) Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka Datum Tid 14.00 16.20 Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Ledamöter (KD) Thorbjörn Larsson Ordförande (M) Caroline Wallensten

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET Vårt uppdrag, från ombudsmötet, var att utreda hur vi skulle jobba mot Landstinget när Handikappkonsulenten inte finns tillgänglig längre. Handikappkonsulenten gav oss

Läs mer

Protokoll Sortimentsgrupp

Protokoll Sortimentsgrupp Sortimentsgrupp Barnhjälpmedel Datum 7 december 2011 Tid 13.00-15.15 Plats Hjälpmedelscentrum Närvarande Berit Brunberg, BUH C Ann-Margret Henriksson, BUH-C Cecilia Staaf, BUH-V Gun-Britt Nilsson, BUH-C

Läs mer

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och

Läs mer

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Brukardialogberedningar i Region Östergötland Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan

Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan Ledningsstaben 2013-12-13 Eliana Pettersson Beredningen för samverkan Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan Tid: 13 december 2013, kl. 08.30 12.00 Plats: Östra samordningsförbundet,

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet

MINNESANTECKNINGAR. Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Beredningen för samverkan Maud Jonsson 2011-03-25 1 (3) Tid Fredagen den 03 mars 2011, kl 8.30-11.30 Plats Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet Närvarande

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Minnesanteckningar från AU för Rådet för funktionshinderfrågor

Minnesanteckningar från AU för Rådet för funktionshinderfrågor Eskilstuna kommun Minnesanteckningar Rådet för funktionshinder frågor 2013-01-16 Anna-Maarit Tirkkonen Tfn 016-710 24 28, 073-950 65 89 e-post: anna-maarit.tirkkonen@eskilstuna.se Närvarande Joel Hamberg

Läs mer

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Arbetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Handläggare: Christoffer Martinelle, Monica Ulriksson Verksamhet: Beredningen för behovsstyrning Datum: 2015-04-15 Diarienummer:

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:8 av Tove Sander och Nanna Wikholm (s) om stöd kring sex och samlevnad för unga funktionshindrade Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hälsosamverkansberedningen

Hälsosamverkansberedningen 1 (5) Hälsosamverkansberedningen Tid 2010-03-10 klockan 13.00 15.00 Plats Östra sammanträdesrummet, Landstingshuset, Linköping Närvarande Hälsosamverkansberedningen Levi Eckeskog (kd) mötesordförande Anita

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

1. Välkommen Frank hälsar alla välkomna. Presentationsrunda genomförs.

1. Välkommen Frank hälsar alla välkomna. Presentationsrunda genomförs. ANTECKNINGAR 1 (6) Dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, torsdagen den 11 november juni 2010, klockan 13.00 15.30 Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg.

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

Protokoll Sortimentsgrupp

Protokoll Sortimentsgrupp Sortimentsgrupp Kommunikation Datum 20 mars 2008 Tid 08.30-10.30 Plats HjälpmedelsCentrum Närvarande Helena Druid, Hjälpmedelskonsult, Centrala Bente Björkman, Hjälpmedelskonsult, Väster Gunilla Karlsson,

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Protokoll Sortimentsgrupp

Protokoll Sortimentsgrupp Sortimentsgrupp Andningshjälpmedel Datum 111022 Tid 13.00 14.30 Plats Hjälpmedelscentrum Närvarande Frånvarande Petra Edhag, Barn och ungdom VIN Johanna Peterson, Lungmedicin US (ers Kristina Tödt) Cecilia

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-03-05 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde PROTOKOLL Central förvaltning Sammanträde 2014-04-16 34 43 Sida 1 (7) från s sammanträde Tid: 2014-04-16 kl 13.30 16.00 Plats: Landstingshuset, Futurum, Falun Beslutande Sören Bertilsson (S), 1:e vice

Läs mer

SOMS-Konferens 15-17 oktober 2008 Scandic Plaza Borås

SOMS-Konferens 15-17 oktober 2008 Scandic Plaza Borås SOMS-Konferens 15-17 oktober 2008 Scandic Plaza Borås För sjukgymnaster inom omsorg och habilitering Onsdag 15 oktober 11.30-12.00 Registrering 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.30 Konferensen öppnas Inledning

Läs mer

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida * OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add

Läs mer

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Om Socialstyrelsens uppbyggnad av ett system för uppföljning Representant för sjulänsregionen vid samverkan med Socialstyrelsen anita.nyquist@liv.se

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben 2014-06-05 14-20 1 Maud Jonsson kl 13.30-16.30

PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben 2014-06-05 14-20 1 Maud Jonsson kl 13.30-16.30 PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben 2014-06-05 14-20 1 Maud Jonsson kl 13.30-16.30 Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Gymnasiesärskolan Skellefteå Kommun

Gymnasiesärskolan Skellefteå Kommun Gymnasiesärskolan Skellefteå Kommun Tyckte du att det här lät intressant? Läs mer på www.skellefteagymnasieskola.se Illustration: Kristina Alfonsdotter Gymnasiesärskolan I denna broschyr har vi samlat

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

Den 16 december kl på landstingets ledningskontor. Beredningen för äldre och funktionsnedsatta. Landstingets ledningskontor, registrator

Den 16 december kl på landstingets ledningskontor. Beredningen för äldre och funktionsnedsatta. Landstingets ledningskontor, registrator funktionshinderfrågor 2015-12-09 1 (15) Plats och tid Lasarettet i Enköping, 2015-12-09, kl. 14.00-16.00 Beslutande Övriga deltagande Malena Ranch (MP) ordförande Inga Alm (C) 2:e vice ordförande Petra

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda. 5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

NYKÖPINGS KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNALA ANHÖRIGRÅDET 2010 05 07. Kl. 09.00 10.30

NYKÖPINGS KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNALA ANHÖRIGRÅDET 2010 05 07. Kl. 09.00 10.30 Plats och tid Stadshuset, Sal B Kl. 09.00 10.30 Politiker och representanter Anne-Marie Wigertz (m), ordf Wailet Nilsson (kd), ers Gunvor Lundberg (s), ers Margareta Svensson, Nyköpings Demensförening

Läs mer

Samverkansmöte om hjälpmedel

Samverkansmöte om hjälpmedel Minnesanteckning Samverkansmöte om hjälpmedel Tid och plats Onsdag 9 oktober 2013, kl. 13-15 Hjälpmedelskonsulentverksamheten, Köpmangatan 37, Luleå SPF, Gunilla Bergstedt SPRF, Eivor Öhman SKPF, Majvor

Läs mer

Samverkansråd Locum AB

Samverkansråd Locum AB Fastighetsavdelningen MINNESANTECKNINGAR 1(4) 2008-02-07 Locum AB Tid & plats: 2008-02-07 kl 09.30-11.30 Locum AB, Sjukhusbacken 14 Närvarande: Björn Ekström Locum (Ordf.) Jan Lamby HSO/HiSL (Vice ordf.)

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer