Minnesanteckningar från möte i Hjälpmedelsrådet den 25 november 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från möte i Hjälpmedelsrådet den 25 november 2009"

Transkript

1 Ledningsstaben Monica Ulriksson Minnesanteckningar från möte i Hjälpmedelsrådet den 25 november 2009 Närvarande Förhindrad Inledning Marianne Gedda, ledningsstaben, ordf Inger Berg, verksamhetschef, Rehab Öst Bente Björkman, hjälpmedelskonsult, västra länsdelen Helena Druid, hjälpmedelskonsult, centrala länsdelen Gunilla Karlsson, hjälpmedelskonsult, östra länsdelen Karin Lannerhjelm, enhetschef vid Närsjukvården i Finspång Bo Lundén, kommunrepresentant, västra länsdelen Annsofie Mahrs, kommunrepresentant, östra länsdelen Ingela Piirimets, vd, Hjälpmedelscentrum AB Eva Rasch, verksamhetschef, Rehab Väst Eva Roxå, verksamhetschef, Rörelse & Hälsa Ingegerd Svahn, BUH Eva Svensson, kommunrepresentant, centrala länsdelen Monica Ulriksson, ledningsstaben, sekr Johan Alinder, överläkare, Neurokliniken US Marianne Gedda hälsade alla välkomna till mötet. Ett särskilt välkommen riktades till Eva Svensson, som kommer från Linköpings kommun. Föregående minnes- I föregående minnesanteckning står att privatpersoner kommer att kunna anteckning hyra rollatorer via Hjälpmedelscentrum, till en kostnad av 300 kronor i månaden, vilket är fel. Det ska vara 300 kronor i kvartalet. Monica korrigerar uppgiften i minnesanteckningarna, som därmed godkänns och kan läggas till handlingarna. Brev till dödsbon Utifrån inkomna synpunkter om att breven kommer för tidigt och att det är opersonligt att bara initialerna i namnet skrivs, har konsulterna tillsammans med Ingela sett över rutinerna. En ny rutin är nu framtagen, och delades ut vid mötet. I korthet innebär rutinen att ett brev skickas till dödsboet 14 dagar efter dödsdatum med information om var hjälpmedel kan återlämnas, i de fall hjälpmedel inte redan är återlämnade. I stället för initialer kommer alla förnamnen att skrivas ut. Efter en månad kontrolleras om hjälpmedlen är återlämnade, i annat fall skickas påminnelse med information om kostnad för dödsboet om inte produkterna återlämnas. Efter tre veckor skickar landstinget faktura till dödsboet om inte hjälpmedlet är återlämnat.

2 Ledningsstaben Monica Ulriksson Reparation av hjälp- Annsofie tog upp ett fall där ett individuellt hjälpmedel (säng) gått sönder medel utanför hos en brukare i ordinärt boende. Ett företag utförde reparationen och kontorstid brukaren fick betala fakturan. Principfråga: Hur ska sådana situationer lösas under helger och kvällar? Detta är en återkommande fråga som inte fått någon lösning. Det ingår inte i Hjälpmedelscentrums uppdrag. Eftersom det handlar om få fall per år, har landstinget valt att inte erbjuda en kostsam jourtjänst. De flesta andra landsting har inte heller någon jour för reparation av hjälpmedel. Problemet är dock lämpligt att ha i åtanke när behovsanalysen om hjälpmedel ska tas fram under Behovsanalyser Utöver behovsanalysen om hjälpmedel, ska en behovsanalys om kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar tas fram under Monica informerade om att vårdsamverkansberedningen den 4 december arrangerade en hearing för att vårdsamverkansberedningen och de brukardialogberedningar som ska arbeta med områdena, skulle få en gemensam övergripande grundkunskap. Dokumentation från hearingen bifogas dessa anteckningar (bilaga 1). En behovsanalys kring neuropsykiatriska sjukdomar kommer också att tas fram under året. Avtalscontroller Översättningar Eftersom Ann-Marie Zingmark fått nya arbetsuppgifter, måste närsjukvården utse en ny controller för avtalet mellan landstinget och hjälpmedelscentrum. Ny avtalscontroller är nu utsedd, dock med en mera avgränsad roll än vad Ann-Marie haft. Helena tog upp en fråga om översättning av dokument för brukare. Idag finns inga dokument om hjälpmedel på annat språk än svenska. Vid kontakt med Informationscentrum har Helena fått kontaktuppgifter till en översättningsbyrå. Tanken är att de översatta dokumenten ska finnas att ladda ner från webben. Helena undrade om hon kan gå vidare med detta, med tanke på kostnaden. Marianne tar med frågan till Lena Lundgren och återkommer. Tider för möten 2010 För vårterminen 2010 bokades följande tider in för hjälpmedelsrådets möten: Fredagen den 19 februari, kl Onsdagen den 19 maj, kl

3 Ledningsstaben Monica Ulriksson Diskussion och reflektioner Mötet avslutades med en reflekterande diskussion kring hjälpmedelsområdet. Marianne informerade om att politiken fått mycket synpunkter kring hjälpmedel, och man har också träffat representanter för handikapprörelsen. Hon berättade också att det nu i hjälpmedelsrådets referensgrupp förs en konstruktiv dialog på övergripande nivå. En diskussion följde därefter om eventuella konsekvenser utifrån landstingets nuvarande riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning och dess tillämpningsanvisningar. Ingela har upplevt en stor skillnad sedan sommaren när det gäller nyförskrivning av sängar det har minskat avsevärt. Nästa möte Hjälpmedelsrådets nästa möte äger rum den 19 februari Vid minnesanteckningarna Monica Ulriksson

4 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) Tid Fredagen den 4 december 2009, kl Plats Landstingshuset i Linköping, Sessionssalen Närvarande Christian Gustavsson (M) Torbjörn Holmqvist (S) Monika Holtstad-Sandberg (VL) Christina Knutsson (C) Peter Hermansson (S) Kaisa Karro (S) Madelaine Vilgren (S) Örjan Albihn (V) Ordförande Vice ordförande Frånvarande Peder Drott (M) Jessica Antebrink (KD) Reza Zarenoe (FP) Övriga Per Jameson (M), samordnare för brukardialogberedningarna Ledamöter från brukardialogberedningarna 3, 4 och 5 Johan Alinder, rehabiliteringsmedicinska kliniken, US Sara Hjalmarsson, Astma- och allergiföreningen i Östergötland Gunilla Karlsson, rehab öst Mats Linder, Synskadades riksförbund, Östergötland Mats Mellqvist, ledningsstaben Britt Nilsson, habiliteringen i östra länsdelen Ingela Piirimets, Hjälpmedelscentrum AB Camilla Salomonsson, ledningsstaben Peter Wahlberg, ledningsstaben Monica Ulriksson, ledningsstaben Sekreterare 1 Inledning Christian Gustavsson hälsade alla välkomna till vårdsamverkansberedningens sammanträde, som denna gång utökats till en hearing (bilaga 1). År 2010 ska vårdsamverkansberedningen, enligt hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2010, samordna den politiska hanteringen av behovsanalyser inom områdena - kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar och - hjälpmedel. Syftet med hearingen var att vårdsamverkansberedningen, och de brukardialogberedningar som berörs, skulle få ett gemensamt tillfälle till kunskapsinhämtning inför det kommande arbetet.

5 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) 2 Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Vuxna Johan Alinder inledde med att klargöra innebörden av begreppen funktionshinder och svåra funktionshinder enligt ICF (International Classification of Functioning på svenska Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF antogs av WHO år Orsaker till betydande funktionsnedsättningar kan vara medfödda missbildningar, förvärvade skador och tidigare eller pågående sjukdomsprocesser. Vi fick ett panorama över exempel på sjukdomar som kan leda till svåra funktionshinder. Johans powerpointpresentation bifogas denna anteckning (bilaga 2). Barn och ungdomar Britt Nilsson gav med en powerpointpresentation (bilaga 3) en beskrivning av de största grupperna sjukdomar och skador som är medfödda eller har uppstått tidigt i livet. Britt framhöll att det inte finns någon organisation för att ta hand om barn med traumatiska hjärnskador. Hon beskrev också att det finns brister i samverkan kanske främst mellan landstingets egna verksamheter. Brukarperspektiv Sara Hjalmarsson har haft reumatism sedan barndomen och har även andra diagnoser. Hon berättade om sina erfarenheter från de kontakter hon haft med olika instanser inom vården. Sammanfattningsvis ville Sara framhålla följande: Det sker ett hårt hopp när man uppnår 18 års ålder. Då får man lämna barnsjukvården, som är mycket omhändertagande, och kontakterna ska i stället ske med den högspecialiserade vården. Det saknas förberedelser inför denna förändring. Omgivningen kan ibland sätta för låga/negativa förväntningar på vad man kan klara av när man har en funktionsnedsättning. Som ett exempel berättade Sara att försäkringskassan föreslog sjukpension när hon var i gymnasieåldern. I ett annat exempel visade hälsouniversitetet upp en negativ och pessimistisk inställning, när Sara utbildade sig till arbetsterapeut. Man måste tänka på att det finns kroniker överallt i vården, som är inne i olika skeden i livet och att det är viktigt att se helheten. Patienten får ofta fungera som samordnare mellan olika specialiteter.

6 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) Det saknas flexibilitet och logistik i vården ofta styr landstingets organisation mera än patientens behov. Patientutbildningar och liknande är mycket värdefullt för att man ska lära sig att leva med sin situation. 3 Hjälpmedel Utvecklingen inom hjälpmedelsområdet Hjälpmedelscentrum AB är landstingets leverantör av hjälpmedel som förskrivs inom landstinget. Man har också en hjälpmedelsbutik där privatpersoner kan köpa hjälpmedel. Ingela Piirimets berättade att det påverkat produktutvecklingen att olika landsting de senaste åren överfört en del hjälpmedel till att vara brukarens eget ansvar att köpa vid behov. Det har börjat bli en viss priskonkurrens. Produktvecklingen av småhjälpmedel har avstannat hos hjälpmedelsleverantörerna och går i stället över mera till den privata marknaden. Produkter standardiseras mera. Det sker en liten utveckling avseende traditionella hjälpmedel som rullstolar etc. Bland annat kommer lättare produkter och produkter för tunga brukare. Den stora utvecklingen sker inom kognitionsområdet, t ex tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel och samtalsapparater. Nya grupper av brukare som kan bli hjälpta med dessa hjälpmedel är vid t ex demens, psykiska funktionsnedsättningar, dyslexi och stamning. Det är grupper som idag är underförsörjda när det gäller hjälpmedel. Landstingets utmaningar inom hjälpmedelsområdet Gunilla Karlsson inledde med att förtydliga att hon talar om de hjälpmedel som styrs av landstingets riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning med bilaga om tilllämpningsanvisningar. Därutöver förskrivs syn- och hörselhjälpmedel, peruker, bröstproteser m m vid olika kliniker. Riktlinjerna ska följas vid all förskrivning så att bedömning sker på samma sätt oavsett vilken förskrivare som gör den och vid vilken vårdcentral brukaren är listad. Utmaningen ligger i att avgöra vad som är önskvärt och möjligt att ta in i landstingets sortiment av hjälpmedel som förskrivs som avgiftsfria lån. Avseende den ovan beskrivna utvecklingen av hjälpmedel tillade Gunilla att den medför individanpassningar och ger därmed mindre möjlighet för återanvändning av hjälpmedlen.

7 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) Utöver den tekniska utvecklingen kommer befolkningsutvecklingen att påverka hjälpmedelsbehovet. Befolkningen över 80 års ålder är ofta aktiv, bor kvar i eget boende och behöver mycket hjälpmedel. Kortare vårdtider i sluten vård ökar också behovet av snabb stöttning med bl a hjälpmedel i hemmet. Landstinget har ansvar för förskrivning av hjälpmedel till dem som har ett eget boende samt vissa individuella hjälpmedel till alla, t ex rullstolar. För människor som bor på särskilda boenden (SÄBO) ligger ansvaret för hjälpmedelsförskrivning hos kommunerna. Om en brukare som har ett eget boende, fått ett hjälpmedel förskrivet från landstinget och ska flytta in på ett SÄBO måste kommunen göra en ny förskrivning av hjälpmedel. Kommunerna har inte heller samma leverantör av hjälpmedel som landstinget. Christian Gustavsson påpekade att det finns både fördelar och nackdelar med att medel för hjälpmedel budgetmässigt ligger separat. Negativt är att det är svårt att prioritera ett hjälpmedel framför ett läkemedel t ex. Den positiva delen är att det ger bra uppföljningsmöjligheter av förskrivna hjälpmedel. Hjälpmedelsbudgeten går med stort underskott, de genomförda begränsningarna i förskrivningssortimentet gör inte att uppdraget klaras inom budget. I jämförelse med övriga landsting ligger Östergötland i den nedre fjärdedelen när det gäller vilka behov som ska tillgodoses. Det är dock svårt att jämföra rakt av, då landstingens förskrivning av hjälpmedel är mycket varierande organisationsmässigt. Brukarperspektiv Mats Linder delgav oss sina erfarenheter kring hjälpmedel utifrån sin synskada. Basalt anser han att det är att ha hjälpmedel så man kan förflytta sig, exempelvis käpp eller ledarhund. Exempel på andra hjälpmedel kan vara gps för synskadade, program för talsyntes i dator, punktskriftsdisplay m m. För närvarande finns inga egenavgifter på de hjälpmedel som förskrivs vid syncentralerna. Mats upplever att det finns budget till själva produkten/hjälpmedlet, men inte till utbildning och information kring användandet vilket kan leda till underutnyttjande av hjälpmedel. Med anledning av detta, driver Synskadades riksförbund (SRF) tillsammans med syncentralerna nu ett projekt för att erbjuda framför allt nysynskadade möjlighet att bättre anpassa sig till sin funktionsnedsättning och förstärka möjligheten att leva ett självständigt liv. Projektet har godkänts av hälso- och sjukvårdsnämnden på initiativ från vårdsamverkansberedningen. Kostnaden för projektet delas lika mellan SRF och landstinget.

8 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Vårdsamverkansberedningen Monica Ulriksson (5) Som synskadad kan det vara svårt att hitta information, så någon som kan tipsa och informera om vilka enklare hjälpmedel som finns vore önskvärt, avslutade Mats. Christian Gustavsson tackade alla föredragande för mycket värdefull information. 4 Reflektioner och diskussion En viktig reflektion som flera framförde var att det är mycket viktigt med samordning mellan brukardialogberedningarna, eftersom områdena ligger så nära varandra och berör i stort sett samma grupper. Det är angeläget att klara avgränsningarna utan att något tappas bort respektive överarbetas. Flera påtalade också vikten av att belysa övergången från barnsjukvård till specialistsjukvård. Fokus bör också ligga på samverkan mellan vårdenheter såväl inom landstinget som mellan landstinget och kommunerna. Alla var överens om att detta är en bra form av kunskapsinhämtning och att det var mycket bra att beredningarna hade en gemensam hearing. 5 Avslutning Christian Gustavsson önskade alla god jul och gott nytt år, tackade för visat intresse och avslutade därmed sammanträdet. Vid anteckningarna Monica Ulriksson

9 Ledningsstaben Monica Ulriksson Vårdsamverkansberedningen Brukardialogberedningarna 3, 4 och 5 INBJUDAN till hearing/inledande möte inför det kommande arbetet med behovsanalyser om Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar och Hjälpmedel Tid Plats Fredagen den 4 december Landstingshuset i Linköping, Sessionssalen Dagordning Kl Inledning Christian Gustavsson, ordförande Vårdsamverkansberedningen Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Kl Kl Kl Kl Vuxna Johan Alinder, överläkare vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, US Barn och ungdomar Britt Nilsson, verksamhetschef vid Barn- och ungdomshabiliteringen i östra länsdelen Brukarperspektiv Sara Hjalmarsson Kaffepaus Hjälpmedel Kl Kl Kl Kl Kl Den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet vad är på gång? Ingela Piirimets, vd för Hjälpmedelscentrum AB Landstingets utmaningar inom hjälpmedelsområdet Gunilla Karlsson, hjälpmedelskonsult, Rehab Öst Brukarperspektiv Mats Linder Reflektioner och diskussion kring inriktning och avgränsning för behovsanalyserna Egen tid för vårdsamverkansberedningen

10 Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionshinder Johan Alinder, överläkare Rehabiliteringsmedicinska kliniken Universitetssjukhuset

11 Funktionshinder Sammanfattande begrepp (ICF) Nedsättning av funktionen i olika organsystem Begränsning av förmåga till aktivitet och delaktighet

12 Betydande funktionshinder 1 Begränsning i grundläggande aktiviteter i mänskligt liv Kommunikation Personlig vård Förflyttning Hemliv Upprätthålla relationer

13 Betydande funktionshinder 2 Nedsättning av grundläggande funktioner Nedsättning av vakenhet och orientering Nedsättning av minne, tänkande och språk Förekomst av smärta och ångest Nedsättning av andning och cirkulation Nedsättning av syn och hörsel Nedsättning av rörelseförmåga

14 Orsak till funktionshinder Medfödd missbildning Förvärvad skada Tidigare sjukdom som läkt ut men kvarlämnat skador Pågående sjukdomsprocess kan men behöver inte medföra funktionshinder (jfr diabets, blodtryckssjukdom, HIV, astma, förmaksflimmer, etc)

15 Sjukdomsgrupper enl ICD Infektionssjukdomar Tumörsjukdomar Blod- och immunsjukdomar Endokrina sjukdomar Psykiska sjukdomar Sjukdomar i nervsystem Ögonsjukdomar Öronsjukdomar Cirkulationsorganens sjkd Andningsorganens sjkd Matsmältningsorganens sjkd Hudsjukdomar Rörelseorganens sjkd Sjkd i urin- och könsorgan Graviditet, förlossning Perinatala tillstånd Missbildningar Skador och förgiftningar

16 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 1 Skador/sjukdomar i nervsystemet Förvärvad hjärnskada/ryggmärgsskada Neuromuskulära sjukdomar Degenerativ sjukdom i hjärna/ryggmärg Demens MS Parkinsons sjukdom Medfödda skador/missbildningar

17 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 2 Psykiska sjukdomar Schizofreni och vanföreställningssyndrom Affektiva sjukdomar / förstämningssyndrom Beteende- och personlighetsstörningar Psykisk utvecklingsstörning Ångest- och tvångssyndrom

18 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 3 Sjukdomar i rörelseorgan och bindväv Inflammatoriska ledsjukdomar Artroser Inflammatoriska systemsjukdomar SLE Dermatomyosit M.fl.

19 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 4 Andningsorganens sjukdomar Kronisk obstruktiv lungsjukdom Lungemfysem Astma Pneumokonios

20 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 5 Matsmältningsorganens sjukdomar Inflammatorisk tarmsjukdom Sviktande leversjukdom

21 Sjukdomar med svår funktionsnedsättning 6 Cirkulationsorganens sjukdomar Kronisk ischemisk hjärtsjukdom Sjukdomar i hjärtklaffar Hjärtmuskelsjukdomar Sjukdomar i hjärnans blodkärl

22 Egen uppfattning Vi har blivit bättre på att diagnostisera och behandla i det akuta skedet Vi har blivit sämre på att förbereda patienter med funktionsnedsättningar för ett bra liv med sina begränsningar Vi har blivit sämre på att stödja och upprätthålla empowerment

23 Funktionsnedsättning och funktionshinder

24 Funktionsnedsättning Skadan/sjukdomen är ofta medfödd eller har uppstått tidigt i livet efter olyckor eller sjukdom Innebär en ofta livslång försämring av fysisk och/eller psykisk funktion Kan påverka förmågan att röra sig och/eller möjligheter till förståelse och inlärning, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor, vilket i sin tur påverkar möjligheterna att vara delaktig i och utföra olika aktiviteter

25 Funktionshinder Funktionsnedsättningen kan bli mer eller mindre funktionshindrande, beroende på brister i vardagsmiljön runt individen Brister kan finnas i tillgänglighet, information, allmänna kommunikationsmedel, möjligheter till studier etc

26 Cerebral Pares, CP Vanligaste diagnosen bland barn med medfödda hjärnskador, ca 200 barn /år i Sverige. Det är fler pojkar än flickor som får CP. antalet skadade barn minskade under sextiotalet när förlossningsvården förbättrades. Sedan sjuttiotalet har antalet CP-skador ökat. Till stor del beror det på att allt fler för tidigt födda barn som tidigare inte skulle ha överlevt, räddas till livet med en risk för CP-skada. Mycket kan dock göras för att skydda de för tidigt födda barnen från hjärnskador. Paraplybeteckning som omfattar en rad olika symtom

27 Vad innebär det att ha CP Motoriska symtom; en extremitet, halvsidig, båda armarna eller benen, båda armarna och båda benen Påverkat tal, bristande förmåga att kontrollera rörelser och/eller balans, sväljsvårigheter Kognitiva funktionsnedsättningar; koncentration, kombinationsförmåga, strukturering, överblick, slutförande av ett förlopp, närminne bristande förmåga att ta initiativ Ev epilepsi, utvecklingsstörning

28 Utvecklingsstörning (ca 1 %) Definition: En samtidig nedsättning i intelligens och adaptiva färdigheter inom minst två av följande tre områden: akademiska färdigheter (läsa, skriva, räkna )sociala färdigheter (umgås med andra, motsvara andras förväntningar, kunna skydda sig) och praktiska färdigheter (ADL dvs klara vardagsbestyr) Delas in i lindrig, måttlig och svår Relativt vanligt att samtidigt med utvecklingsstörningen ha andra funktionsnedsättningar

29 Vad innebär utvecklingsstörning Svårt att förstå och lära vissa saker De flesta utvecklas på liknande sätt som alla andra inom en rad områden; motoriskt, intellektuellt, språkligt, känslomässigt och socialt, men med långsammare takt och når inte lika långt. Når sitt utvecklingstak tidigare Grundläggande behov och känslor samma som hos alla barn, men uttrycks ofta annorlunda Behov av konkreta upplevelser och extra stöd

30 Autism Minst 6 per tusen. I Sverige blir det ca 9000 barn I autismspektrum ingår autistiskt syndrom, Asperger syndrom, disintegrativ störning och autismliknande tillstånd/atypisk autism.

31 Vad innebär autism? Alla fall av autism och autismliknande tillstånd har symptom från tre områden: bristande socialt omdöme bristande kommunikation bristande föreställningsförmåga/annorlunda beteenderepertoar. Repetetiva beteenden vanligt Annorlunda reaktioner på sensoriska stimuli, ( ljud, synintryck, beröring, lukt) vanligt Andra vanliga symtom avvikande aktivitetsnivå, avvikande ätbeteende, självskadande beteende

32 Mitokondriella sjukdomar/skador Beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och fungerar som cellernas kraftverk. När de inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av kroppens organ, men oftast från flera olika organ eller organsystem samtidigt.

33 Vilka symtom kan dessa barn ha? Muskulaturen: svaghet, tunn muskulatur,uttröttbarhet, svaghet/slapphet Hjärnan: försenad utveckling, balanssvårigheter, kramper, autism,medvetslöshetsattacker Ögon-/öronsymtom Njurpåverkan Leverpåverkan Hjärtpåverkan etc etc

34 Muskelsjukdomar Drabbar motoriska nervcell belägna i mellanhjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen. Flertalet av dessa sjukdomar är ärftliga och ovanliga, men sammantaget förekommer de hos 1 av 1500 barn. Generellt kan sägas att ju tidigare symtomen visar sig, desto svårare blir de

35 Symtom vid muskelsjukdomar Det vanligaste symptomet är muskelsvaghet. ledstelhet, skolios, och andningsproblem vanligt (en följd av muskelsvagheten) oftast progredierande olika svårighetsgrad. För några av diagnoserna kan även andra organsystem utöver skelettmuskulaturen vara påverkade, t ex hjärta, mag-tarm kanal och hjärna.

36 Traumatiska hjärnskador Orsak : Yttre våld, Kvävningstillbud Drunkningstillbud Kräver ett helt annat omhändertagande än traditionella habiliteringsbarn Föräldrarna vill ha tillbaka sitt friska barn!

37 Kort beskrivning av hur en familjs situation kan se ut när man har ett ett barn med flerfunktionshinder Hej, Vi mår inte alls bra. Jag orkar inte med att vara samordnare längre. Min egen sjukdom, stress i familjen, pappa sjuk och mamma finns ju inte längre och allt detta med Stina och vad det innebär att vara mamma till ett handikappat barn. Vår vardag är ju inte normal på något plan. Jag saknar handledning i att vara förälder, jag saknar hjälp i Stinas kommunikation. Bilder fungerar ju inte. Som jag ska sitta och skriva ut och laminera. Det hon gör med bilderna är att tugga på dem. Jag känner det som att stå och stampa i klister och hålla ihop allt i vardagen. Hela tiden besök på sjukhus och vårdcentraler. Det är otäckt att komma innanför dörren på Vrinnevisjukhuset och känna sig hemma. Min egen sjukdom är heller inte färdigutredd, jag ska på utredning mm. Plus att vi måste söka ny assistent till nästa höst, ha läkarunderlag till skolgången, möte med försäkringskassan, möte med er. möte med ortoped, möte med ortopedteknik, möte med assistansbolaget mm..vi måste ju även ansöka om assistans i skolan för Stina utifrån medicinsk perspektiv mm. Göran tycker jag tar på mej och stressar för mycket,, men då undrar jag vem ska annars göra detta????jag har inte sovit normalt på minst 7 år. Jag har haft en allvarlig sjukdom. Både Göran och jag har stressymtom som magkatarr och depression. Och det tar ju heller aldrig slut...när kan man nånsin landa?? Jag jobbar dygnet runt. Jag jobbar halvtid på jobbet och 200% hemma. På jobbet kommenterar en del och säger "vad skönt med sovmorgon" och jag säger aldrig något om min vardag. MVH Annika

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping. Lokal: Sessionssalen Närvarande Ledamöter Viktoria

Läs mer

Ersättare Siwe Clasén (FP) Landstinget Marita Granath (C) Landstinget

Ersättare Siwe Clasén (FP) Landstinget Marita Granath (C) Landstinget PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd 2012-05-23 8-13 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping. Lokal: Sessionssalen Närvarande Ledamöter Olle Beng

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang [1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14

Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14 1 E Bjuke/jn 2013-10-14 Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14 Närvarande: Viola Lindén, SRF Claes-Göran Johansson, SRF Britt

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet

MINNESANTECKNINGAR. Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Beredningen för samverkan Maud Jonsson 2011-03-25 1 (3) Tid Fredagen den 03 mars 2011, kl 8.30-11.30 Plats Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet Närvarande

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-10-24 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s) Angelo

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan

Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan Ledningsstaben 2013-12-13 Eliana Pettersson Beredningen för samverkan Mötesanteckningar från sammanträde för beredningen för samverkan Tid: 13 december 2013, kl. 08.30 12.00 Plats: Östra samordningsförbundet,

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Arbetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Handläggare: Christoffer Martinelle, Monica Ulriksson Verksamhet: Beredningen för behovsstyrning Datum: 2015-04-15 Diarienummer:

Läs mer

Hälsosamverkansberedningen samt Landstingets representanter i Samordningsförbunden

Hälsosamverkansberedningen samt Landstingets representanter i Samordningsförbunden 1 (7) Hälsosamverkansberedningen samt Landstingets representanter i Samordningsförbunden Tid 2009-04-29 Plats Östra sammanträdesrummet, Landstingshuset, Linköping Närvarande Hälsosamverkansberedningen

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde PROTOKOLL Central förvaltning Sammanträde 2014-04-16 34 43 Sida 1 (7) från s sammanträde Tid: 2014-04-16 kl 13.30 16.00 Plats: Landstingshuset, Futurum, Falun Beslutande Sören Bertilsson (S), 1:e vice

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-03-05 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET Vårt uppdrag, från ombudsmötet, var att utreda hur vi skulle jobba mot Landstinget när Handikappkonsulenten inte finns tillgänglig längre. Handikappkonsulenten gav oss

Läs mer

Protokoll Sortimentsgrupp

Protokoll Sortimentsgrupp Sortimentsgrupp Kommunikation Datum 140212 Tid 08.30-10.30 Plats Hjälpmedelscentrum Närvarande Kristina Pettersson, Kommunikationsmottagningen Rehabmedicinska kliniken Mari Karlsson, Kommunikationsmottagningen

Läs mer

Täby kommun som leverantör Bostad med särskild service för vuxna för dig med funktionsnedsättning

Täby kommun som leverantör Bostad med särskild service för vuxna för dig med funktionsnedsättning Täby kommun som leverantör Bostad med särskild service för vuxna för dig med funktionsnedsättning Foto: Bildarkivet.se Bostad med särskild service för vuxna Har du en funktionsnedsättning och behöver stöd

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

SOMS-Konferens 15-17 oktober 2008 Scandic Plaza Borås

SOMS-Konferens 15-17 oktober 2008 Scandic Plaza Borås SOMS-Konferens 15-17 oktober 2008 Scandic Plaza Borås För sjukgymnaster inom omsorg och habilitering Onsdag 15 oktober 11.30-12.00 Registrering 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.30 Konferensen öppnas Inledning

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Täby kommun som leverantör: Personlig assistans. till dig med speciella behov

Täby kommun som leverantör: Personlig assistans. till dig med speciella behov Täby kommun som leverantör: Personlig assistans till dig med speciella behov »Som kund ska du känna dig trygg när vi stödjer och hjälper dig. Du ska känna att du har inflytande samt får vara med och påverka.

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Samverkansråd Locum AB

Samverkansråd Locum AB Fastighetsavdelningen MINNESANTECKNINGAR 1(4) 2008-02-07 Locum AB Tid & plats: 2008-02-07 kl 09.30-11.30 Locum AB, Sjukhusbacken 14 Närvarande: Björn Ekström Locum (Ordf.) Jan Lamby HSO/HiSL (Vice ordf.)

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Kl. 16.00 18.30. Margareta Svensson, Demensföreningen. Paragrafer 1 15. Underskrifter Sekreterare Inga-Lill Claesson. Ordförande Anne-Marie Wigertz

Kl. 16.00 18.30. Margareta Svensson, Demensföreningen. Paragrafer 1 15. Underskrifter Sekreterare Inga-Lill Claesson. Ordförande Anne-Marie Wigertz Plats och tid Stadshuset, Sal B Kl. 16.00 18.30 Politiker och representanter Anne-Marie Wigertz (m), ordf Hjördis Hultgren (c), ers Lilian Persson (s), ers Jim Grönman (Diabetesföreningen) Allan Häll (FUB)

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Protokoll Patient- och förtroendenämnden Birgit Jacobsson 2003-10-08 Sekreterare. Sammanträdesrummet Sessionssalen, Landstingshuset, Linköping

Protokoll Patient- och förtroendenämnden Birgit Jacobsson 2003-10-08 Sekreterare. Sammanträdesrummet Sessionssalen, Landstingshuset, Linköping Sammanträdesplats Sammanträdesrummet Sessionssalen, Landstingshuset, Linköping Ledamöter Margareta Isacsson (s) ordförande Inger Persson (m) vice ordförande Britt-Marie Asp (s) Jan-Erik Johansson (s) Solveig

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Samverkansmöte om hjälpmedel

Samverkansmöte om hjälpmedel Minnesanteckning Samverkansmöte om hjälpmedel Tid och plats Onsdag 9 oktober 2013, kl. 13-15 Hjälpmedelskonsulentverksamheten, Köpmangatan 37, Luleå SPF, Gunilla Bergstedt SPRF, Eivor Öhman SKPF, Majvor

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

1 Val av justerare Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Britt Arthursson, SRF Skaraborg.

1 Val av justerare Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Britt Arthursson, SRF Skaraborg. Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-10-26 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Närvarande: Thomas Krantz, SRF Göteborg Berit Jildenhed, FSDB Väst Ronny Blidberg

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

A FÖRSLAG TILL FRÅGOR int I SVERIGE rensad FH-ad hoc:en om funktionshinder

A FÖRSLAG TILL FRÅGOR int I SVERIGE rensad FH-ad hoc:en om funktionshinder 1(6) A FÖRSLAG TILL FRÅGOR int I SVERIGE rensad FH-ad hoc:en om funktionshinder Ges till 16-64-åringar. INTRODUKTION: Den här gången ställer vi också några frågor som ges samtidigt i hela EU. De handlar

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/5 2014 Scandic Grand Hotell Örebro

Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/5 2014 Scandic Grand Hotell Örebro 1 Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/5 2014 Scandic Grand Hotell Örebro Socialstyrelsens reflektion; Insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning

Läs mer

Protokoll från sammanträde med vuxenutskottet

Protokoll från sammanträde med vuxenutskottet PROTOKOLL Justeringsdatum 2006-10-04 1 (5) Ledningsenheten Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson 2006-09-20 VU 3/06 Protokoll från sammanträde med vuxenutskottet Tid Onsdagen den 20 september kl. 9.00

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd. Ledningsstaben 2009-06-03 10-17 1 (5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00

PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd. Ledningsstaben 2009-06-03 10-17 1 (5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00 PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd Ledningsstaben 2009-06-03 10-17 1 (5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Blå Salen, Universitetssjukhuset i Linköping Närvarande Ledamöter Levi Eckeskog

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Robert Eriksson Avd.chef HMC, 59

Robert Eriksson Avd.chef HMC, 59 Protokoll Sammanträdesdatum 2007-11-23 Hjälpmedelsnämnden Halland 56-65 Tid: Fredag den 23 november 2007 kl 9:00-15:00 Plats: Konferensrummet Fjärilen, Vårdcentralen i Hyltebruk Ledamöter Bengt Eliasson

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-09-02 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 27 augusti kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Halmstadsnämnden 10-18

Halmstadsnämnden 10-18 Protokoll Sammanträdesdatum 2008-02-20 Halmstadsnämnden 10-18 Tid: Onsdagen den 20:e februari 2008, kl. 10:00-15:55 Plats: Borgsalen, Landstingskontoret, Södra vägen, Halmstad Ledamöter Christina Nillius

Läs mer

Protokoll Sortimentsgrupp

Protokoll Sortimentsgrupp Sortimentsgrupp Sortimentsgrupp Kommunikation Datum 121205 Tid 08.30-11.45 Plats Hjälpmedelscentrum Närvarande Frånvarande Ann-Mari Pettersson, Lindah barn Helena Jonzon, Rörelse och Hälsa Victoria Granath,

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Birgitta Larsson 2004-06-28 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Ingrid Eriksson (kd) Britt-Marie Gustavsson (c) Karim Alnejmi

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella

Läs mer

Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2006-03-10 LiÖ 2005-398 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling

Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2006-03-10 LiÖ 2005-398 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2006-03-10 LiÖ 2005-398 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Ekonomisk kompensation för höga elkostnader i samband med syrgasbehandling Från

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer