med andra ord sin metod? Vi testade fyra översättare y Recension.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "med andra ord sin metod? Vi testade fyra översättare y Recension."

Transkript

1 med andra ord tidskrift om litterär översättning n nr 58, mars 2009 n 35 kr y Enkät. Hur beskriver man sin metod? Vi testade fyra översättare y Recension. Konsten att översätta på Södertörn y Framtidens poesiöversättning y Agenten: Enrique Servin Herrera y Valdemar Noh Tzec, Fernando del Paso, Christine Bredenkamp, Jeana Jarlsbo m.fl.

2 LEDARE Nr 58/09 med andra ord ISSN (tel och fax) Redaktör: Viktoria Jäderling Redaktionsråd: Eva Johansson John Swedenmark Anders Bodegård Jeana Jarlsbo Niclas Nilsson Prenumeration (4 nr): privatpersoner 125 kr/år, företag 200 kr/år plusgiro (ÖC) Lösnummer: 35 kr Nästa nummer kommer i juni Sista manusdag 18 maj Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Med andra ord är medlemstidskrift för Översättarcentrum Södermannagatan Stockholm (kansli och fax) Telefontid: måndag och onsdag Jag har skrivit litteraturkritik i 10 år och så här går det till när jag skriver en bokrecension: Jag sliter upp bokpaketet från tidningsredaktionen. Jag väger boken i min hand, vänder och vrider på den. Tittar på färg, textur och form vad signalerar denna produkt? Så börjar den väsentliga läsningen. Jag för anteckningar bredvid och i inlagan, och gör dessutom fula hundöron vid synnerligen intressanta sidor. Jag massakrerar boken med min läsning. Spiller kaffe och skvätter badvatten. Sen låter jag texten ligga, helst åtminstone ett dygn. Sen går jag tillbaka till hundöronen. Låter mig själv gå vilse i texten. Jag börjar skriva. Det funkar inte. Jag lägger boken åt sidan ty jag har inte tänkt klart. Jag börjar skriva på nytt. Sådär håller det på. Det där var lite av min metod. Avslöjar jag något väsentligt om hur det går till? Det kan ju tyckas som att det är allt det emellan som är det verkliga. Associationerna, tanketrådarna, inspirationen. Det liksom mystiska som sker när man arbetar med språk. Att ha en metod kan tyckas tråkigt. En metod berättar om en yrkesvardag. Det som går på rutin, det som vi lutar oss emot. Det som kort sagt gör oss till yrkesmänniskor. I detta nummer får vi läsa om fyra översättares olika metoder. Inger Samuelsson har översatt 200 Harlequin-romaner och sätter igång översättningen direkt när hon får manus i handen. Undertextaren Kristofer Fredriksson har just avslutat översättningen av premiäravsnittet av Gary unmarried, att arbeta under extrem tidspress hör till hans vardag. Cecilia Franklin går igenom sin översättning om och om igen ända tills hon måste släppa den till förlaget och slutprodukten skyr hon som pesten. Molle Sjölander använder översättningsverktyg när hon översätter dataspel. Är det ett spännande sådant spelar hon gärna fler gånger än vad uppdraget kräver. God läsning! VIKTORIA JÄDERLING 2 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

3 Romanöversättningens historia i The Believer Innehåll INNEHÅLL/NOTISER Every theory of translation is a theory of style Translation has to deal, minutely, with the relationships between form and content, skriver romanförfattaren Adam Thirlwell i den amerikanska litteraturtidskriften The Believer (oktober 2008) i en innehållsrik och äventyrlig essä om autenticitet, stil och exil. Läs ett utdrag eller beställ numret på /. Det är en litteraturens och översättningarnas egen pikaresk där The history of translation, like the history of the novel, and like the history of the world, is the history of mistakes. Kolla också upp Thirlwells bok om översättning från 2008, The Delighted States, med den kongeniala undertiteln A Book of Novels, Romances, & Their Unknown Translators, Containing Ten Languages, Set on Four Continents, & Accompanied by Maps, Portraits, Squiggles, Illustrations, & a Variety of Helpful Indexes. Enkät: Vad har du för metod? Två skönlitterära översättare, en undertextare och en dataspelslokaliserare svarar. s 4 Konsten att översätta på Södertörns högskola Recension av Mikael Nydahl s 10 John Swedenmark och poesiöversättningens framtid s 14 Agent nr 58: Enrique Servin Herrera s 16 Litteraturtips: Fransk översättningsteori s 18 med andra ord n nr 58, mars 2009 n 3

4 Vad gör alla översättare hela dagarna? Namn: Inger Samuelsson Yrke: frilans, med ca 200 översättningar för Harlequin-förlaget. Senaste översättningen: Stealing Home av Sherryl Woods Översättningsuppdragen från Förlaget Harlequin får jag antingen i form av en bok i brevlådan eller av en pdf-fil via nätet tillsammans med ett kontrakt där det bl a står hur många ord den färdiga översättningen får ha och ett leveransdatum. Med originalboken eller utskriften framför mig tar jag fram förlagets dokumentmall i Word (där finns alla trycktekniska uppgifter redan inlagda), ger mallen det namn som står på kontraktet och börjar sedan översätta. Det viktigaste då är att få en ledig och korrekt svenska. Jag läser ett stycke, tänker igenom vad det står och smakar mig fram till en smidig översättning, vilket ibland innebär att jag stuvar om i texten för att få ett bra flyt. Efter 20 sidor kollar jag om översättningen ser ut att hålla längdmåttet. Om t ex en bok på 370 sidor ska bli ord låg i översatt skick, delar jag med 370 och får det antal ord som varje sida bör ha jag får alltså ett hum om ifall jag ska översätta allt för att det ska gå ihop eller om jag måste stryka något. Sedan kollar jag med jämna mellanrum hur jag ligger till längdmässigt för att slippa sitta med en alldeles för lång/ kort översättning i slutet. Det jag först och främst stryker om det behövs är onödiga upprepningar (vissa författare ofta amerikanska har en förmåga att upprepa sig till förbannelse och jag misstänker att det är för att fylla sidorna). Sedan tar jag bort alla sa han frågade hon svarade han där det går och slutligen sådant som inte är relevant för handlingen, t ex ingående beskrivningar av inredningar/solnedgångar/ basebollmatcher. Det varierar hur mycket jag måste stryka. De friheter jag får och ska ta mig är att tona ner scener där kvinnor behandlas förnedrande (inte alls vanligt längre) och männen beskrivs som dreglande bestar. Ofta brukar jag ge kvinnorna lite mer hår på bröstet (!) genom att stoppa in ett lämpligt adjektiv eller adverb som inte finns i originalet. Jag kan ju inte ändra på handlingen eller hur personernas yttre har beskrivits. Som hjälpmedel använder jag saol, Norstedts Svenska Ordbok, Svenska skrivregler och diverse lexikon, på senare tid gärna Norstedts på nätet. När så behövs ringer jag till experter Sjöhistoris- 4 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

5 ENKÄT: VAD HAR DU FÖR METOD? Vad har du för metod? mao ställde frågan till två skönlitterära översättare, en undertextare och en dataspelslokalisator som gav oss varsin utförlig arbetsbeskrivning. ka museet för uppgifter om gammal dykarutrustning, Täby galopp för kapplöpningstermer, o s v. Självfallet är jag också ute på nätet och fiskar efter fakta, Wikipedia, t ex. När jag är klar med översättningen kör jag en stavningskontroll och skriver sedan ut allt. Korrekturläser alltså inte på skärm eftersom jag har svårt att se felen där. Sätter mig i stället bekvämt till rätta med rödpennan och läser igenom allt. Är det något som haltar i läsrytmen ändrar jag en lång mening kan bli två korta eller tvärtom. Jag försöker vara extra uppmärksam på anglicismer som lätt smyger sig in. När jag fört in rättningarna gör jag en sökning på sådant som lätt slinker med (som dubbla mellanslag), ser till att jag följt de anvisningar som förlaget skickat ut vad beträffar det språkliga och skickar sedan iväg översättningen. Jag arbetar måndag fredag, mellan 9 och 16, och har hittills inte haft några problem med att bli färdig med översättningarna före deadline eftersom tidsmarginalen är väl till tagen. Skulle det vara ett bråttomjobb, det har inte hänt så ofta, tar jag till övertid på kvällen eller under helgen, men försöker undvika det. Sitter hemma och arbetar så det gäller att dra en tydlig gräns mellan arbete och fritid. När jag började översätta för Förlaget Harlequin läste jag alltid igenom böckerna innan jag började översätta, men efter drygt 15 år känner jag mig så pass rutinerad att jag kör i gång direkt. Även om jag självfallet inte får ta mig hur stora friheter som helst när jag översätter åt Förlaget Harlequin känns jobbet mycket mer kreativt än när jag översätter facktexter. Jag får feedback från redaktörerna och snabba svar på eventuella frågor. y När jag började översätta för Förlaget Harlequin läste jag alltid igenom böckerna innan jag började översätta, men efter drygt 15 år känner jag mig så pass rutinerad att jag kör i gång direkt. med andra ord n nr 58, mars 2009 n 5

6 ENKÄT: VAD HAR DU FÖR METOD? Namn: Kristofer Fredriksson Yrke: undertextare sedan 7,5 år. Senaste översättningen: premiäravsnittet av tvserien Gary unmarried på tv5. tionell översättning. Det rör sig (framför allt) om talat språk ofta med inkorrekt manus, ibland helt utan dito som ska översättas till skrivet språk; man hör originalet samtidigt som man läser översättningen (förutsatt att man har ljudet på/är hörande), vilket kan leda till snäva ramar. Utrymmet är begränsat vanligtvis 37 tecken per rad. Varje rad ska företrädesvis exponeras i tre sekunder. Dessutom blir det en del trixande för att anpassa textblocken till bildväxlingar och scenbyten, men även till saker i bild som inte bör skymmas. Att ögonen far fram och tillbaka på skärmen som vid en tennismatch är kanske ingen underdrift. I dag körs praktiskt taget allt digitalt. Översättningsprogrammet rymmer både videofilen och textfilen som man skapar. Med hjälp av det numeriska tangentbordet tidkodar man blocken: en textenhet kallas för ett block, och man styr själv exponeringen, alltså när texten ska in i och ut ur bild. Det finns ingen tid för fördjupning. Man tittar inte igenom programmet i lugn och ro för att få en uppfattning om dess innehåll. Man kan inte lämna tillbaka programmet med ett ursäktande det här är inte mitt gebit. Nej, så fort programmet har... utrymmet är begränsat vanligtvis 37 tecken per rad; varje rad ska företrädesvis exponeras i tre sekunder. Dessutom blir det en del trixande för att anpassa textblocken till bildväxlingar och scenbyten, men även till saker i bild som inte bör skymmas. Utan bollplank, internet och kaffe är det inte mycket bevänt med mig som språkarbetare. Som korrekturläsare och översättare av undertexter för tv, närmare bestämt. Inom den privata sektorn, ännu närmare bestämt. Jag kallar mig själv för undertextare, då hantverket innehåller så många fler komponenter än tradi- börjat rulla sätter översättningsarbetet i gång. Jag lyssnar på några sekunders material och gör en preliminär blockindelning och tidkodning. Om det rör sig om ett längre resonemang brukar jag skapa en ram för hela sekvensen innan jag tar itu med själva översättningen. Jag bläddrar frenetiskt mellan Norstedts engelsk-svenska ordbok, saol, Google och en lång radda favoriter i Explorer. Google är undertextarens syre. Det finns varken tid eller pengar för någon experthjälp (bortsett från den egna vänskapskretsen), utan man måste lära sig att vaska fram vettig och korrekt information. När man väl har konstaterat vad som sägs måste man tvätta repliken i 90 grader för att få plats med den, utan att för den sakens skull göra våld på innehåll eller form. Vid rapp dialog kan man få prova sig fram till den bästa lösningen, eftersom två personer ju 6 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

7 CECILIA FRANKLIN ska samsas om blockutrymmet och delas upp på var sin rad. Så här håller jag på tills programmet är slut. Sedan sätter jag i gång med genomläsningen av filen, då jag även löser de frågetecken som jag lämnat kvar i programmets motsvarighet till marginalen. Vid dagens slut ska jag helst ha hunnit igenom ett tjugofemminutersprogram. Det finns två förargelseklippor i mitt översättningslandskap. Den ena är när man inte lyckas uppfatta vad som sägs. Då är det skönt med kolleger som kan låna ut sina öron och förhoppningsvis styra in en på rätt spår. Den andra är att det saknas möjlighet att förtydliga fenomen. Fotnoter är av förklarliga skäl uteslutna, och ett se sid. 642 på text-tv är ett skämt som bara fastnar i halsen efter ett tag. Ibland får man nöja sig med en ordvändning som mättar för stunden men som är tämligen näringsfattig; ett slags översättningens Big Mac. Tittaren kan omöjligen få en snabbkurs i det amerikanska rättssystemets utformning, utan får nöja sig med en formulering som indikerar huruvida skurken dömdes till döden eller frikändes. I ett sådant läge tröstar jag mig med att allt är bättre än alternativet: dubbning. y Namn: Cecilia Franklin Yrke: skönlitterär översättare sedan 15 år, handledare på Södertörns litterära översättarseminarium Aktuell med översättningen av De välvälliga av Jonathan Littell. Metod? Jag vet inte om jag är så metodisk, men om jag tänker efter är mitt tillvägagångssätt alltid detsamma. Jag brukar läsa de böcker jag blir erbjuden innan jag tackar ja eller nej. När jag började översätta var det av ren självbevarelsedrift eftersom det nästan aldrig rörde sig om författare jag kände till. Jag har prövat att hoppa över det steget för att skapa lite mer spänning i översättartillvaron, men jag märkte att jag fastnade i onödan där jag inte behövt fastna om jag haft sammanhanget klart för mig, dessutom tycker jag att det är till stor hjälp att kliva in i både romanens inre och yttre värld direkt. Nästa steg är råöversättningen som verkligen är rå och som ingen annan får se. Jag slår väldigt mycket i lexikon, men jag gör nästan ingenting åt formen utan ägnar mig helt åt att försöka få med så mycket som möjligt av innehållet. Den delen av översättandet som är mekaniskt känns väldigt lättsinnigt eftersom jag skjuter alla språkliga svårigheter framför mig, och därför krävs det en viss självövervinnelse att ta itu med nästa etapp då den otympliga ordmassan på något obegripligt och till synes oöverstigligt vis ska förvandlas till svenska. I det skedet brukar jag bli osams med både författaren och källspråket och svära ve och förbannelse över dem. Det känns nästan som en sammandrabbning där jag river ner den ursprungliga formen och sedan aningen motsägelsefullt försöker bygga något nytt som är så likt förlagan som möjligt. Och i den omgången handlar det ju inte bara om syntaxen, utan också om ordval, om att hitta tonfall, rytm och stilnivå och sist men inte minst att tro sig begripa vad författaren avser och att göra sina val utifrån den tolkningen. För att få lite extra hjälp med ordval brukar jag samla på mig ord i böcker eller med andra ord n nr 58, mars 2009 n 7

8 ENKÄT: VAD HAR DU FÖR METOD? Den tryckta boken skyr jag som pesten, för då är det för sent. på filmer och teveprogram, speciellt förbisedda ord eller ord av den sorten som blir blockerade av förslagen man hittar i lexikon. När den första tunga genomgången är klar och texten är uppnystad går jag igenom översättningen flera gånger till, ja, helt enkelt så många gånger jag hinner innan det är dags att lämna manus, jag slipar den så att säga med finare och finare sandpapper. I det skedet läser jag högt emellanåt och tvingar dessutom någon i min omgivning att läsa åtminstone en del av boken. Och det är då jag bru- kar drabbas av ruelse över mitt tidigare rivningsraseri och ängsligt kontrollerar att jag inte har kvävt bokens röst eller sjunger i fel tonart. Jag brukar ändra en hel del när manus kommer tillbaka från förlaget efter den första vändan, och ett gott samarbete med en redaktör som har förslag och synpunkter är oerhört värdefullt. Det blir nog en del ändringar i korrekturet också, eftersom man ständigt hittar något som skaver eller slirar i texten. Den tryckta boken däremot skyr jag som pesten, för då är det för sent. y Namn: Molle Sjölander Yrke: Dataspelslokalisator, skönlitterär översättare. Översatt ca 20 dataspel. Senaste översättning: FishCo Deluxe, som går ut på att starta och driva akvariebutik. Efter tjugo år som skönlitterär översättare blev jag erbjuden att vara med och översätta ett dataspel. En god vän hade hamnat i tidsklämma och behövde hjälp. Efter det första spelet, som i mycket infriade mina föreställningar om vad ett dataspel är, fick jag på egen hand fler uppdrag av samma översättningsbyrå, och det var nu jag verkligen fick blodad tand. Sanningen var att jag förutom under en kort period av Tetrismani aldrig hade spelat ett enda dataspel och trodde att det mest handlade om att styra vapen och farkoster som sköt sönder saker, ju fler och snabbare desto bättre. Min horisont har vidgats och mina fördomar om vilka som spelar har fått sig en törn. Självklart riktar sig många spel till yngre människor, men själv översätter jag huvudsakligen spel vars målgrupp enligt uppdragsgivaren är kvinnor i medelåldern med lite högre utbildning än genomsnittet Det finns alla upptänkliga typer av spel, alltifrån snabbhets- och koordinationsspel till spel som handlar om hur man startar och driver företag i de mest skilda branscher. Själv tycker jag allra bäst om så kallade sök-och-finnspel, som går ut på att i stökiga och belamrade miljöer leta rätt på föremål som dolts eller kamouflerats på olika sätt. Det gäl- 8 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

9 ENKÄT: VAD HAR DU FÖR METOD? ler sannerligen att använda sitt laterala tänkande! Ofta har dessa spel en deckargåta som ramhandling, och jag erkänner utan omsvep att det händer att jag spelar dem fler gånger än vad själva uppdraget kräver Det som översätts är text som syns på knappar, skyltar och andra spelanvisningar, huvudsakligen skriven men ibland talad dialog i själva spelet, listor över medverkande samt reklamtexter avsedda för webben. Texterna får man i digitalt format, t ex Word eller Excel. För den här sortens översättning lämpar sig översättningsverktyg med frasminnen utmärkt, eftersom hela eller partiella upprepningar är vanliga. Frasminnet känner igen formuleringar som redan förekommit och föreslår automatiskt en översättning. Är matchningen hundraprocentig kan man spara många tangenttryckningar, och jobbet går ännu mer geschwint. Exempel på såna översättningsverktyg är Trados, Déjà Vu och Wordfast. Kontrasten till det skönlitterära översättandet kunde knappast vara skarpare. Den mycket långa texten som kräver högsta koncentration och inkännande helst också att man kommer in i det flyt där man riktigt upplever texten inifrån är utbytt mot korta segment där man sällan behöver sitta och väga synonymer för att finna den rättaste. Här gäller det istället att skapa flyt i själva spelet. Är det ett snabbhetsspel måste texterna gå fort att läsa, och de får inte vara tvetydiga så att spelaren mister tid på att försöka bestämma sig för vad som avses. Man måste självklart också vara noga med att inte exempelvis diamonds blir diamanter om det är ett spelkort som visas. (Det händer dock att sökoch-finnspel innehåller liknande avsiktliga dubbeltydigheter; man får då lösa dem på bästa sätt eller, om de verkligen är olösbara, meddela det så att spelkonstruktören kan ta bort föremålen i fråga ur spelet.) När översättningen lämnats in är uppdraget som regel ett avslutat kapitel. Den tidskrävande putsning som ingår i det redan låga skönlitterära översättningsarvodet finns inte här. Texten blir korrläst, men av nån annan. De ändringar som görs involveras översättaren i princip aldrig i. Som vid all översättning kan viss research och faktakoll krävas, men på det hela taget ter sig dataspelsöversättandet oerhört oproblematiskt. Att arvodet dessutom är så mycket högre än för skönlitterär översättning får förstås också glädjemätaren att skjuta i höjden. y Frasminnet känner igen formuleringar som redan förekommit och föreslår automatiskt en översättning. Är matchningen hundraprocentig kan man spara många tangenttryckningar, och jobbet går ännu mer geschwint. Exempel på såna översättningsverktyg är Trados, Déjà Vu och Wordfast. med andra ord n nr 58, mars 2009 n 9

10 MIKAEL NYDAHL Konsten att översätta är mer än en bok den är en omsvidad scen, ett rum för kunskap. Här ingår översättaren, teoretikern, litteraturhistorikern, författaren och förläggaren i ett förtroendefullt samtal med lyssnaren. Nu finns de öppna föreläsningarna på Södertörns litterära översättarseminarium i bokform. recension Konsten att översätta. Föreläsningar Lars Kleberg red. Södertörns högskola, 2008 Ifjol fyllde det litterära översättarseminariet vid Södertörns högskola tio år. Lagom till jubileet utkom antologin Konsten att översätta (red. Lars Kleberg), som presenterar ett knappt tjugotal av de öppna föredrag som under åren hållits inom seminariets ram. Det är sannolikt att många av er som nu läser har hört föredragen redan på plats, och är bekanta med miljön. Själv har jag inte varit närmare högskolan än de otaliga gånger jag åkt förbi Flemingsberg med x2000 på väg söderut, och får därför snabbt föreställa mig miljön: ett seminarierum, större eller mindre, där samtalen ännu hänger kvar efter dagen, lite nödtorftigt omsvidat till en sorts scen (med enkla medel: borden skjutna åt sidan, stolar ställda på rad, lysrören i taket släckta, värmeljus, förmodligen har någon skaffat plastmuggar och vin) och nu befolkat av tillresta, som agerar intresserad allmänhet. Balansen mellan kollegialitet och offentlighet är outgrundlig, och skiftar väl från gång till gång. Så ser det ut. Eller inte. Den första frågan blir, oavsett vilket, vad som händer när denna liksom klärobskyra scen svidar om igen, och blir till bok. Vad händer, till exempel, med Magnus Florins utsökta betraktelse över interpretatörens, transkriptörens och skolbildarens förhållande till originalet i fem inspelningar av en och samma Bachkantat? Vad med den engelska översättningsforskaren Susan Bassnetts närmast upprymda fallbeskrivning av tidigorientalistisk engelsk mytomani, som samlar sig till en kommentar till hur översättarens poetiska och politiska agendor samspelar med varandra? Med Kristoffer Leandoers grundritning till en nationell litteraturhistoria som tillmäter den översatta litteraturen en rang jämbördig med den inhemska? Med Agneta Pleijels eftersinnande plädering för den filologiska bibelläsningen, grundad i hennes arbete som stilist i bibelkommissionen? Med Barbara Lönnqvists friläggande av ett den 10 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

11 RECENSION [KONSTEN ATT ÖVERSÄTTA] kvinnliga röstens identitetsdrama i en Anna Achmatova-dikt? Eller med Susanna Witts genomlysning av den stalinistiska epokens översättningspolitik, med implikationer också för andra, mindre totalitära projekt inom den kulturella ingenjörskonsten? För att, som det heter, bara nämna några. För att med en gång undanröja eventuella bitoner av misstänksamhet ur denna inledning: resultatet är exemplariskt. Texterna är genomgående nyktra, och talar med konkretion och klara perspektiv i ett ämne som annars lätt framkallar yvighet, spekulation och allmän horisontförvirring. För varje översättare erbjuder de ett infallsrikt, ofta trösterikt, emellanåt uppfordrande sällskap. De skiftande utgångspunkterna översättarens, teoretikerns, litteraturhistorikerns, författarens, förläggarens, kritikerns ger bredd och variation. Har de en minsta gemensam nämnare ligger den kanske, som redaktören påpekar, i viljan att närma sig översättningsproblematiken deskriptivt snarare än normativt. Själv tänker jag, flera gånger, på dem som ödmjuka. Och kanske har det med samma sak att göra. Gång på gång är det som om de lyssnade till sina problem, snarare än angrep dem. Det där kommer förstås med tryggheten i att vara förtrogen med sitt ämne. Men det ska mer till, tänker jag. Det ska förtroende till för dem de riktar sig till. För åhörarna. Att de ska lyssna. Vilket är det egentliga skälet till att jag inte kan läsa dem utan att se det där seminarierummet framför mig som jag aldrig sett: för att de skvallrar om förtroende för det. Har jag rätt i den aningen har alla de som sedan 1998 format seminariet tillsammans skapat lite mer än bara ett översättningsinstitut (vilket vore gott nog). De har också lyckats förverkliga en del av de mer djupliggande föreställningar om samtalet som kunskapsform som projektet tog sin början i. Om man bläddrar fram till eftersättsbladen i antologin kan man sammanfatta seminariets första tio år i följande siffror. Det omfattar nio språkområden (inklusive det svenska), tolv handledare (bland vilka vi finner flera av de mest framstående översättarna från respektive språk), över sextio externa föreläsare (av vilka en knapp tredjedel alltså finns med i antologin). Samt: över etthundrafemtio kursdeltagare. Till det kapitel i den svenska översättningshistorien som seminariet redan förtjänat, kan Klebergs förord användas närmast oavkortat för att presentera tillkomsthistorien och verksamhetsformerna. De mer långsiktiga följdverkningarna av seminariemiljön ligger emellertid inte i händerna på dess initiativtagare, utan på dess deltagare. Om den lilla polska gruppen (som verkade mellan 1998 och 2001 under Anders Bodegårds handledning) skulle visa sig vara det minsta representativ också för andra grupper, kommer dessa att vara dramatiska: för en utomstående ser det hela ut som något av ett generationsskifte bland de svenska polonisterna. Något liknande tycks gälla för de tjeckiska För att med en gång undanröja eventuella bitoner av misstänksamhet ur denna inledning: resultatet är exemplariskt. Texterna är genomgående nyktra, och talar med konkretion och klara perspektiv i ett ämne som annars lätt framkallar yvighet, spekulation och allmän horisontförvirring. med andra ord n nr 58, mars 2009 n 11

12 RECENSION [KONSTEN ATT ÖVERSÄTTA] Kleberg nämner en rad inomakademiska faktorer som avgörande för seminarets tillkomst, som till exempel nyorienteringar inom lingvistik och litteraturvetenskap, en högre acceptans för konstnärliga utbildningar inom universitetens ram, och en uppvärdering av det slags tyst kunskap som enskilda översättare (läs: potentiella handledare) upparbetat på traditionellt vis (läs: på egen hand, genom att bara utöva hantverket). ( ) och, kanske i lägre grad, de ryska ( ). Av de återstående språken är franskan (fr o m -99) och tyskan (fr o m -98) svårare att få överblick över, finskan ( ) saknar jag inblick i, och turkiskan (fr o m -07) och estniskan (fr o m -08) är alltför nystartade för att utvärderas. Att den svensk polska kursen (den enda med svenska som källspråk) ensam räknar femtio deltagare sedan starten 2001 är anmärkningsvärt på gränsen till spektakulärt, men redan dess existens påminner om den grundläggande ömsesidighet som är inbyggd i en verksamhet som denna: ju vitalare översättningskultur ett språk håller sig med, desto vitalare kommer också, per automatik, kontaktytorna för dess egen litteratur med omvärlden att bli. Kleberg nämner en rad inomakademiska faktorer som avgörande för seminarets tillkomst, som till exempel nyorienteringar inom lingvistik och litteraturvetenskap, en högre acceptans för konstnärliga utbildningar inom universitetens ram, och en uppvärdering av det slags tyst kunskap som enskilda översättare (läs: potentiella handledare) upparbetat på traditionellt vis (läs: på egen hand, genom att bara utöva hantverket). Men en uppräkning som ovanstående av seminariets språkområden skvallrar om andra aspekter av dess tillkomsthistoria. Det koncipierades 1997 som en del av ett bredare forskningsprojekt, som pekade ut Östersjöområdet som sitt primära kunskapsfält, och som utgick från en förståelse av kultur och kulturkontakter som språkbaserade fenomen, vilka kan förstås i termer av översättning. Den är kort sagt ett svar på den kulturellt vitaliserande chockvåg som omvälvningarna i Östersjöområdet i början av nittiotalet sände också genom vår kultur. En av kvaliteterna hos antologin, betraktad som avtryck av denna seminariemiljö, är att den sällan stannar i mer eller mindre inspirera(n)de utredningar av förhållandet mellan källspråk och målspråk vad beträffar x eller y eller z (en typ av utredningar som jag i och för sig älskar, så missförstå mig rätt). Istället har flera av bidragen ytterligare en gemensam nämnare i vad man kanske kunde beskriva som ett ifrågasättande av själva distinktionen källspråk/målspråk. Annorlunda, och tydligare: i en strävan att omförhandla förståelsen av det egna. Av svenskheten. Nationallitteraturen. Traditionen. Kanon. Och det kan hända att det låter som 12 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

13 MIKAEL NYDAHL skåpmat, när man sammanfattar det sådär. Och att tal om gränsen, främlingen, den andre o s v hör till god ton numera och närmast är ett lätt sätt att umgås bara. Och att man inte behöver gå längre än till kanondebatten för att få bevis på hur emanciperade vi är från nationalbegrepp och traditionslyten. Men det kan också hända att det är precis tvärtom. Och att det icke-programmatiska, ödmjuka, liksom lyssnande allvaret det görs med här inte bara är behjärtansvärt, utan faktiskt rakt upp och ner värdefullt. Att det är liksom viktigt på riktigt, och osäkert på riktigt, vem vi är, var vi slutar och börjar, och hur vi ser ut på andra sidan den gränsen. Om seminariet tillkom som ett svar på nittiotalets omvälvningar borde det också ha en potential kanske inte att tillhandahålla svar, men åtminstone att fortsätta formulera relevanta frågor till sin samtid. Erkännandena av Sveriges mångspråkighet och kulturella heterogenitet är, till exempel, legio i kulturell och politisk debatt; och ändå är en omprövning av de mer repressiva aspekterna av historien om svenskhetens inrättande och upprätthållande bara i sin linda. Och den underlättas inte av våra föreställningar om vår djupa emancipation. Och kanske har det att göra med att just de föreställningarna är något av det första en översättare måste göra sig av med för att alls kunna jobba, jag vet inte; men om den omprövningen kan administreras också i rum som detta seminariums tror jag våndorna av den kommer att bli mindre. Och det har kanske, ytterst, helt enkelt med detta slags kvaliteter att göra: nykterhet, konkretion och sinne för proportioner. Ödmjukhet och förtroende. Kleberg påpekar att de intressantaste uppgifterna för en svensk översättningshistoria sannolikt står att finna i de kulturellt instabila situationerna, och pekar ut den gustavianska tiden, och 90-talen samt 1940-talet. Det känns nästan banalt att foga vår egen tid till den listan. Men såväl antologin som seminariet bakom den framstår, för en utomstående, och inte bara av inomprofessionella skäl, som goda tecken i tiden. Närmare bestämt: som en av de instanser där samtiden försöker komma till tals med sig själv. Mikael Nydahl, född 1973, bosatt i Skåne. Förläggare, översättare, kritiker. Tillsammans med Cathrine Strøm redaktör för tidskriften Kritikers temanummer om översättningskritik (nr 10, dec. 2008). ß MIKAEL NYDAHL med andra ord n nr 58, mars 2009 n 13

14 POESIÖVERSÄTTNING Poesi+översättning +science+fiction? John Swedenmark läser om kinesisk poesi och ser poesiöversättarens/utställningsproducentens framtid. En underbar antologi om kinesisk poesi från äldre tider fick mig att börja begrunda diktöversättningens framtid. Närmare bestämt uppställningen samma som i Göran Malmqvists klassiska Det förtätade ögonblicket med kinesiska tecken + uttalstranskription + ord för ord-översättning + tolkning + kommentarer som öppnar mot det metafysiska och kosmologiska. Låt vara att Tang-poesin är ytterligt sparsmakad och den tidens språk ytterligt fritt från grammatiska former, så att en dikt består av ett exakt antal (t ex 56) semantiskt full-laddade enstaviga ord, uppställda enligt stränga kompositionsmönster. Men samma förhållningssätt skulle med fördel kunna användas på poesi ur de flesta språk och genrer från hermetiker som Emily Dickinson till skenbart enkla poeter som jobbar i tysthet med osynliga grammatiska medel, typ Pusjkin. Vanligtvis menar vi ju med en diktöversättning bara det näst sista ledet i uppräkningen ovan: en svensk dikt som så omsorgsfullt som möjligt återger originalets egenart, under iakttagande av sin samtids normer för välskrivning och för hur en dikt ska se ut. De övriga nivåerna: den grafematiska, den fonetiskt-metriska, den lexikaliskt-syntaktiska och omvärldskunskapen, överlåts till översättaren på sin kammare, vars uppgift det blir att efter bästa förmåga stoppa in valda viktiga detaljer i tolkningen. Resultatet blir nya svenska dikter, av varierande kvalité. Ofta väldigt olika sinsemellan. Men i framtiden, givet de rika möjligheter som datorteknologin erbjuder, kommer diktöversättning att vara nånting mycket mer innehållsrikt och mångdimensionellt. Översättaren/översättarna blir mer utställningsproducenter än poetkollegor. Eller kanske poeten kallas in för att göra själva tolkningen, men är därvid bara en i arbetslaget. Man kan tänka sig en arkitektur enligt följande: Texten på originalspråket är alltid uppe, med länk till en uppläsning av en eller flera modermålstalare (i bästa fall också av poeten själv). En fonetisk och metrisk transkription finns också tillgänglig när så behövs. En analys av de ingående lexemen och de grammatiska relationerna finns alltid att tillgå. Med tiden kommer det att uppstå ett konventionellt format för dylik beskrivning: vad datorlingvisterna kallar parsning kommer att kunna utföras av poesikunniga; detta är av relevans för tolkningen av den enskilda dikten, men ger även världens lingvister viktigt material till språktypologiska jämförelser. Kommentardelen blir kanske det intressantaste av allt. Olika aspekter såsom klang, parallellismer, metaforik, mytologi, tvetydigheter, verskonst återfinns sakligt beskrivna via en listliknande struktur, kompletterad med länkar till äldre analyser och tolkningar. Som juvelen i kronan sitter så det som vi idag kallar diktöversättningen: den version på den nya språket som är så till den grad en egen dikt och tar tillvara originalets möjligheter att den lever sitt eget liv. Naturligtvis har diktöversättningen länkkontakt med andra versioner på diverse språk, så att jämförelser blir möjliga detta eminenta sätt att upptäcka hur olika översättningar mer eller mindre 14 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

15 JOHN SWEDENMARK väl lyfter fram helt olika versioner av originalet. JOHN SWEDENMARK How to Read Chinese Poetry. A Guided Anthology Utgiven av Zong-Qi Cai New York och Chichester, West Sussex: Columbia University Press, 2008 Nedan en dikt av Tang-lyrikern Li Po ur Göran Malmqvists Det förtätade ögonblicket (1965). Till höger uttalstranskription, ord-för-ord-översättning, samt den nya svenska dikten. Tsï k ien Tui tsiu, pu küe ming Lo hua, ying wo i Tsui k i, pu k i yüe Niao huan, jen i hi Själv överge Vetta vin, inte märka mörker Falla blomma, fylla min dräkt Berusad stiga-upp, stega bäck måne Fågel återvända, människa också få Hänförelse Vänd mot mitt vin märker jag inte att det mörknat Fallna blommor är strödda över mina kläder Jag reser mig berusad och dansar med månen i bäcken Fåglarna har återvänt och människorna är också få Li Po ( ) Översättning Göran Malmqvist med andra ord n nr 58, mars 2009 n 15

16 AGENTEN Agent nummer 58: Enrique Servin Herrera Dikter på maya får man sällan för mycket av. Här kommer bland annat tips om gammal och ny mayapoesi. När jag i somras visade Ekelöf-rummet i Sigtuna för poeten och polyglotten Enrique Servin Herrera, som för första gången befann sig i Norden på grund av ett möte för Wergelandöversättare i Norge, passade jag på att be om tips på tre böcker från Mexico som bör översättas till svenska. Enrique hade redan visat prov på sin mångspråkighet genom att ledigt konversera mig på en svenska som hade tydliga Ekelöf-influenser, för att snabbt slå om till flytande polska i samtal med kvinnan bredvid på bussen. Hur många språk han kan är okänt, men säkert är i alla fall att han är motorn bakom den årliga internationella poesifestivalen i hemstaden Chihuaua. Tre tips räckte inte för Enrique eftersom minst två språk måste med: spanska och modersmålet maya. Herrera tipsar ur mayalitteraturen: y Dzitbalches sånger En samling gamla dikter nedskrivna på 1700-talet i närheten av staden Dzitbalche. t Briceida Cuevas Cob (född 1969) U yok ol auat pek ti u kuxtal pek (1995) (Hundens klagan i sin existens) s Valdemar Noh Tzec (född 1949) Finns inget i tryck, men man kan googla honom och läsa dikter på maya tillsammans med spanska översättningar. Se nästa sida. JOHN SWEDENMARK 16 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

17 ENRIQUE SERVIN HERRERA X-yuk má uálkab xul a uálkab kichpan x-yuc má uij pek en kin ualkabpachtikech minaanten u dzay pek u tial ních ik a yul mix u tial in tzíktik a uót el xul a uálkab xúluk k-chuklán pach tojolch ín a sajkitén tojolch ín a k ooxiltén p at in uet xinbal ta tzel chen jach tak in uach ik a ki tzikbal tin zuétel chen jach tak in wúyik u chan ko x-yúkil a t an Valdemar Noh Tzec Herrera tipsar om mexikansk-spanska böcker: n Juan José Arreola ( ) Varia invención (1949) En mycket intensiv prosabok. u José Emilio Pacheco (född 1939) No me preguntes como pasa el tiempo (dikter ) En kritisk och ironisk poet fast rotad i nittonhundratalet. t Fernando del Paso (född 1935) Noticias del imperio (1987) Berättelsen om kejsarinnan Charlotte som levde på 1700-talet, gift med Maximilian av Österrike, Franz Josefs bror, som blev kejsare av Mexiko. med andra ord n nr 58, mars 2009 n 17

18 NY LITTERATUR Färska franskor Redaktionens nya tillskott tillika frankofil fångar upp en liten flod av nya franska böcker om översättning. En del intresseväckande böcker om översättning har på sista tiden utkommit i Frankrike. Bland dem kan nämnas Mathilde Vischer, La traduction, du style vers la poétique: Philippe Jaccottet et Fabio Pusterla en dialogue (Paris, Editions Kimé, 2009). I boken diskuteras relationen mellan lyrisk diktning och översättning hos två poeter som har översatt varandras dikter: fransmannen Philippe Jaccottet och den italienskspråkige schweizaren Fabio Pusterla. Här tas också upp viktiga allmänna frågor om översättning av lyrik. Vad innebär det att som poet översätta en annan poet? Påverkas det egna skrivandet av översättningen? Eller återspeglas ens poetiska skapande i själva översättningen? Vintern höll den franske översättningsteoretikern Antoine Berman ( ) en seminarieserie vid Collège International de Philosophie i Paris. Hela seminarieserien kretsade kring Walter Benjamins fascinerande essä Översättarens uppgift. I december 2008 publicerades Bermans reflektioner om denna text i bokform: Antoine Berman, L Âge de la traduction. La tâche du traducteur de Walter Benjamin, un commentaire (Presses Universitaires de Vincennes, coll. Intempestives, 2008). I en annan nyutkommen bok, Translatio. Le marché de la traduction en France à l heure de la mondialisation. (red. Gisèle Sapiro, CNRS-éditions, coll. Culture et société, 2008), presenterar litteratursociologen Gisèle Sapiro en sociologisk analys av översättningens roll på den franska bokmarknaden mot bakgrund av dagens globaliserade värld. Mathieu Guidères bok Introduction à la traductologie. Penser la traduction : hier, aujourd hui, demain (Louvain, Editions De Boeck, coll. Traducto, 2008) är en lärorik introduktion till översättningsvetenskap, till olika översättningsteorier och modeller. Författaren skisserar också en översättningsdidaktik. JEANA JARLSBO Jeana Jarlsbo, född i Rumänien, bosatt i Skåne (men blivande nollåtta). Översättare och doktor i fransk litteratur. y 18 n nr 58, mars 2009 n med andra ord

19 MAOS SHIBBOLETH MAOS shibboleth [hebr. ax, innebörd: lösenord, igenkänningstecken, prövosten] Christine Bredenkamp väljer glänta Jag kan inte minnas exakt när jag använde ordet glänta för första gången, men jag misstänker och anar starkt att ordet fastnade i sinnet i slutet av sjuttiotalet, när tv visade Trolltider som julkalender, där småtrollen Daisy och Gloria med sina små onda och goda vänner bodde och donade och hjälptes åt i sin glänta. Jag inbillar mig och vill gärna tro att det var då ordet fick någon sorts första innebörd för mig, för det känns som en fin början. Jag var verkligen trollbunden av Trolltider, kassettbandets kugghjul snurrade konstant, visorna lärde jag mig allesammans utantill och än i dag händer det att jag nynnar på trolldrycksramsan Firolis o firolara, backa bara, gå tillbaka till er själva, bakåt runt häxa fe, fe ska Dorabella vara, häxa Mara... Nåja. Därmed sagt att glänta för det första tar mig till trollen och deras skogsglänta en lika öppen som dold plats i skogen förknippad med solsken, skimrande ljus, vackra färger och en uppsluppen, trolsk stämning. Fint. Men ordet rymmer så mycket mer. Närmast alltid ett slags öppning: jag kan glänta på dörren för att försiktigt stiga på, titta in eller för att släppa in en liten vindpust eller ljusstrimma, men jag gläntar också på en dörr eller ett fönster för att tjuvkika eller tjuvlyssna, jag gläntar i brevet eller bakom förhänget för att i smyg få syn eller reda på något som egentligen ska förbli mig dolt. I skogen gläntar ett ljusskimmer fram mellan träden och släktskapet med germanskans glinzen, Glanz, glänzen blir tydlig något glänser, glimrar. En öppning i skogen är en glänta, men även molnen kan lämna en glänta för att låta månen eller solljuset skymta fram. Dessutom kan jag ge någon inblick i något genom att glänta på förlåten, eller lätta lite på glänten till något. Ordet bär med sig en fingervisning om något, en aning en gläntning. Det är fint. Och som om ordets betydelse inte var nog vacker, ligger dessutom uttalet så vackert i munnen. Svenskan behandlar konsonanterna l, n och t i ordet glänta så oerhört lent och mjukt (tja, om man inte uttalar det som man skulle göra i min hemstad Eskilstuna förstås, med tjockt l och stönande slutljud: glennthah), de befinner sig långt fram i munnen, övergången bokstäverna emellan är sömlös och smidig, en avslappnad tungspets som bara duttar vid gom och tandrad utan vidare tryck eller kraft. Mycket fint. Nå, och här sitter jag mitt i översättningen av den tyska boken Feuchtgebiete som på svenska betyder våtmarker, en berättelse om den artonåriga Helen och hennes tankegångar och uttömmande dagboksliknande anteckningar om sina intimaste kroppsdelar, -övningar och -vätskor och se där, minsann dyker glänta upp även här. Ordet finner ingen plats i översättningen, det vore att förfina texten, men i sökandet efter synonymer för flickans finaste finner jag mycket riktigt glänta. Och därmed kan jag lägga ännu en fin innebörd till min redan så fina uppfattning om glänta, som för mig, om jag så vill, kan bli närapå en uppenbarelse, en fin föreställning om något som på ett hemlighetsfullt och gåtfullt sätt är vackert, varmt och värdefullt. Christine Bredenkamp, född och uppvuxen i Älsklingstuna, numera bosatt i Berlin. Översätter från tyska till svenska, bl.a. Leklust och Fritt fall av Juli Zeh, Farfar upp i graven av Sasa Stanisic och Mordbyn av Andrea Maria Schenkel. med andra ord n nr 58, mars 2009 n 19

20 B föreningsbrev sverige porto betalt port payé översättarcentrum södermannagatan stockholm Litterärt översättarseminarium Distansutbildningar: Till svenska från tyska, franska, tjeckiska, turkiska och estniska, halvtid Från svenska till polska, heltid Förutom allmän behörighet krävs arbetsprover. Ansök senast 15 april. Mer info:

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Dags att prata om

Dags att prata om 2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Ibra Kadabra Leif Jacobsen Innan du läser Den här boken ingår i en serie som heter BMX Gripen men den kan också läsas fristående. Har du inte läst de andra delarna så kan du slå upp början på

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Jag är en häxa Lärarmaterial

Jag är en häxa Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera har köpt ett trollspö på ebay och lyckas till sin egen förvåning få liv sin gamla nalle genom att säga en trollramsa. Problemet

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

sid 34 Kamera & Bild

sid 34 Kamera & Bild sid 34 Kamera & Bild Kornig galleri markus jenemark kärlek och landsbygdsångest Familjen och lilla Hjo är Markus Jenemarks motivvärld. Här hittar han den stämning som hans bilder bygger på. Och här har

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Mona Mörtlund Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 40 När jag var mindre och det kom någon på besök i hemmet,

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december.

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Struket 2012-12-16 23.42 Struket! Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Hallå! Var är du? Du måste lyssna?, var är du? Du kan inte bara försvinna sådär! Du går med din hund.

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande. Arbetsmaterial till Tröjan Skriven av: Per Alexandersson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Tröjan. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Deltagarnas utvärdering av 23 saker Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.

Läs mer

Anita Nilsson. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Anita Nilsson. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Anita Nilsson Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 50 Livet bygger ju på vardagliga rutiner, varför inte

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Beslutet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Beslutet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.43

Seniorernas veckobrev V.43 Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

BOKHATAREN Lärarmaterial

BOKHATAREN Lärarmaterial Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Olle som går i en klass där ingen gillar att läsa och skriva. En dag får de en ny lärare i svenska som svär, vilket

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Välkommen till Övertygande Kommunikation

Välkommen till Övertygande Kommunikation Välkommen till Övertygande Kommunikation Urban Gavelin/Henrik Mannerstråle Hur vår hjärna kodar språket Om man är stark måste man vara snäll Använd vassa vapen med försiktighet För att fungera måste detta

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

(Det här är Roundhay Park som är en stor park i Leeds)

(Det här är Roundhay Park som är en stor park i Leeds) (Det här är Roundhay Park som är en stor park i Leeds) Barn och fritidsprogrammet Sabina Dahlström BF2C 2007 Boende Jag bodde i en underbar familj. Det var pappan som heter Simon och mamman som heter Helen.

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer