Arboga kommuns revisorer. Granskning av uppföljning av placerade barns skolgång och hälsa. Antal sidor:16

Transkript

1 ABCD Arboga kommuns revisorer Granskning av uppföljning Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Sammanfattande bedömning 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 4 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig nämnd Socialnämnden 5 7. Metod 5 8. Lagrum 5 9. Placerade barns Ansvarsfördelning Socialnämndens ansvar Barn- och utbildningsnämndens ansvar Organisation, styrdokument och rutiner i Arboga kommun Planering och uppföljning av vården Samverkan 15 1

3 1. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en medvetenhet samt enighet bland politik och profession om vilka områden som är i behov av förbättring, utveckling samt en kvalitetsförstärkning. Mot bakgrund av detta pågår ett förbättrings- och utvecklingsarbete, i form av en processkartläggning som syftar till en strukturerad översyn av arbetsmetoder, ärendeprocesser och dokumenterade rutiner. I det fortsatta förbättrings- och utvecklingsarbetet bör följande punkter ses över, där vi rekommenderar att: - Ett lokalt samt kvalitetssäkrat styrdokument med sikte på placeringar bör arbetas fram. Här bör även de nyinrättade/kommande rutinerna avseende konsultationsdokument för skolan samt hälsokort inkluderas. - Rutiner avseende minimum antal besök med respektive skola där barnet/den unge är placerad bör upprättas som en del i det lokala styrdokumentet. BBIC-dokumentationen i form av utredning, vårdplanering samt uppföljning av placerade barn/ungdomar bör ses över omgående, där dokumentationen är bristfällig. Dokumentationen bör förbättras samt kvalitetssäkras i syfte att garantera individers rättssäkerhet. BBIC-dokumentationen avseende placeringar bör hanteras som ett självständigt kontrollmoment i den årliga internkontrollplanen. - Rutiner och riktlinjer för samsyn i ärendehanteringen bör upprättas i syfte att förebygga samt undvika en godtycklig handläggning, där placerade barns/ungdomars rättssäkerhet inte skall vara avhängig den enskilde handläggaren. Skapandet av ett lokalt samt strukturerat styrdokument utgör en viktig grund i detta arbete. - Uppföljning av genomförandeplaner bör ske i det särskilt anpassade dokumentet Uppföljning av pågående insatser, i enlighet med BBIC. - Rutiner i syfte att uppnå minimum antal uppföljningsbesök i enlighet med SOSFS 2012:11, bör upprättas. Vi rekommenderar att Socialnämnden genomför en uppföljning av förbättringsarbetet samt genomförda förändringar i ett senare skede. 2

4 I samband sakgranskning av rapporten och avstämning med socialchefen framgår att förvaltningen utifrån revisionsrapportens bedömning och rekommendationer har påbörjat ett arbete i syfte att åtgärda föreliggande brister. Vi bedömer medvetenheten samt förbättringsarbetet som positivt och anser att det är ett steg i rätt riktning. 2. Bakgrund Vi har av Arboga kommuns revisorer fått i uppdrag att granska hur kommunen arbetar med placerade barns. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Socialstyrelsen har på senare tid lyft fram att bl.a. forskning och offentliga utredningar visar på en bred problematik kring placerade barns. I rapporten Vård och omsorg om placerade barn pekar Socialstyrelsen på att placerade barn saknar gymnasiebehörighet samt har sämre hälsa i högre utsträckning än andra barn. Exempelvis påpekas att tio gånger fler barn och unga som är placerade i HVB-hem har vårdats för självskadehandling. För barn och unga i familjehem är andelen sju gånger högre än för barn och unga i befolkningen. I rapporten Placerade barns lyfter Socialstyrelsen fram att det krävs samverkan mellan exempelvis socialtjänst och skola för att barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) ska få det stöd de behöver utifrån sina specifika behov. Arboga kommuns revisorer bedömer att det finns en risk att barn och unga som placerats i familjehem eller HVB-hem inte får det stöd de behöver utifrån sina specifika behov. Mot bakgrund av Socialstyrelsens ovan redovisade slutsatser bedömer revisorerna att konsekvenserna kan bli allvarliga om det finns brister i verksamheten. 3. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma hur socialnämnden säkerställer att barn och unga som placerats i familjehem eller HVB-hem får det stöd de behöver vad avser. 3

5 Utifrån det övergripande syftet avser rapporten att besvara samt belysa följande frågeställningar: 4. Avgränsning Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan skola och socialtjänst avseende placerade barns, enligt gällande lagstiftning? Vilka riktlinjer och rutiner finns för att säkerställa samt följa upp skolgången för barn och unga som placerats i familjehem eller HVB-hem? Vilka riktlinjer och rutiner finns för att säkerställa samt följa upp att placerade barn och unga har möjligheten att utveckla god hälsa? Finns samverkan mellan socialnämnden och utbildningsnämnden med sikte på placerade barns? Finns samverkan med externa aktörer med sikte på placerade barns skolgång och hälsa? Granskningen omfattar placerade barns. Granskningen innefattar inte ensamkommande barn och ungdomar. 5. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om verksamheten uppfyller Socialtjänstlagen, (2001:453) Skollagen, (2010:800) Socialtjänstförordningen, (2001:937) Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Socialstyrelsens föreskrift Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende, SOSFS 2012:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 Kommunala mål och riktlinjer 4

6 6. Ansvarig nämnd Socialnämnden 7. Metod Genomgång och studium av relevanta dokument och beslutsunderlag. Intervjuer har genomförts med socialnämndens presidium, ansvarig socialsekreterare/barnföljare, enhetschef Myndighetskontoret, chef för Individ- och familjeomsorg, (IFO-chef), samt socialchef. Rapporten har sakgranskats av socialchef, IFO-chef samt enhetschef Myndighetskontoret. 8. Lagrum Socialtjänstlagen, 5 kap. 1 fasställer att Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, I enlighet med socialtjänstlagen, 11 kap. 1, skall Socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Härigenom skall socialtjänsten efter en utredning, vid behov, erbjuda barn, unga och familjer lämpliga insatser. Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar skall i första hand ges i frivilliga former, dvs. i samförstånd med den unge eller vederbörandes vårdnadshavare. Insatserna skall präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Först när detta inte är möjligt kan lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Bli tillämplig. LVU är en kompletterande skyddslag för barn och unga och reglerar förutsättningarna för att tvångsvis vårda eller skydda den unge. Bör beaktas att LVU är tillämplig först när den unge har ett vård- eller skyddsbehov, som inte kan tillgodoses med frivilliga lösningar. Det är den unges skydds- eller vårdbehov på kort och lång sikt som är bestämmande för socialnämndens insatser. För att LVU skall vara tillämplig måste följande tre förutsättningar vara uppfyllda: - Ett missförhållande skall föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. 5

7 - Missförhållandet skall medföra att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. - Behövlig vård kan inte ges på frivillig väg. Att behövlig vård inte kan ges på frivillig väg innebär att den unges vårdnadshavare och/eller den unge själv, när han fyllt 15 år, inte samtycker till den vård som bedöms nödvändig. Då den som har fyllt 15 år är processbehörig i mål och ärenden enligt LVU, skall hans mening i frågan tillmätas självständig betydelse vid prövning av lagens tillämpning (LVU, 36 ). Målsättningen med vård enligt LVU är att med olika stödinsatser arbeta så att den unge kan återvända till sitt eget hem eller eget boende. Vården är alltså att anse som en tidsbegränsad insats. I enlighet med LVU, 4, är det socialnämnden som ansöker om vård enligt LVU, men det är förvaltningsrätten som fattar beslutet. Som en följd av att Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har bestämmelser för att stärka barnets ställning successivt förts in i lagstiftningen på olika områden. Principen om barnets bästa och principen om barnets rätt att få komma till tals och få sin vilja beaktad med hänsyn till sin ålder och mognad är införd i SoL, och LVU. Den placerande socialnämnden har ett sammanhållande ansvar för de insatser som kan behövas. Det är socialnämndens ansvar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården skall utformas så att den unges samhörighet med närstående och kontakt med hemmiljön underlättas. Utöver de regelverk som beskrivs ger Socialstyrelsen ut föreskrifter och allmänna råd inom området. Föreskrifterna är bindande för kommunerna medan de allmänna råden är rekommendationer om hur en författning bör tillämpas. 9. Placerade barns 9.1 Ansvarsfördelning Socialstyrelsen har under 2013 i samarbete med Skolverket arbetat fram en vägledning om placerade barns. Vägledningen riktar sig till socialtjänsten, skolan och sjukvården och utgör en del av Socialstyrelsens regeringsuppdrag att ta fram ett program för trygg och säker vård i familjehem och HVB-hem, (hem för vård eller boende). 6

8 Vägledningen fasställer att det finns en bred problematik kring placerade barns hälsa och skolgång, där socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården inklusive tandvården måste ta sitt ansvar för att förbättra situationen. Socialstyrelsen betonar att placerade barns är ett gemensamt ansvar, där ovannämnda aktörer har en samverkansskyldighet. Socialstyrelsen pekar på att aktörer har många gånger otillräckliga kunskaper om varandra, där också samverkansskyldigheten inte verkar vara känd för alla parter. En förutsättning för en väl fungerande samverkan är att varje aktör har kunskap om de andra aktörernas arbetsuppgifter, kompetens och roller samt att man har tilltro till varandra. 9.2 Socialnämndens ansvar När barn och unga placeras i familjehem eller HVB-hem behöver det finnas grundläggande information om deras psykiska och fysiska hälsa samt skolgång. Denna information är nödvändigt för att rätt insatser skall sättas in för att sedan följas upp. Socialnämnden har i uppdrag att utreda barnet före eller i samband med en placering. Socialnämnden har även ett uttalat ansvar för att verka för att alla barn som placeras utanför det egna hemmet får en lämplig utbildning och en god hälso- och sjukvård. Att verka för innebär att socialtjänsten ska vara aktiv i att få till stånd undersökningar, insatser och behandlingar som barnet kan vara i behov av både i skolan och inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen framhåller att forskning och praktik har visat på att det finns behov av att läkarundersöka alla barn som placeras utanför det egna hemmet, men att idag finns det dock bara krav på läkarundersökning om barnet placeras enligt LVU, trots att majoriteten av de barn som placeras blir placerade med stöd av SoL. En utredning av barnets psykiska och fysiska hälsa utgör en viktig grund för planeringen av insatser från hälso- och sjukvården, för alla barn som placeras. Sammanfattningsvis kan konstateras att socialnämnden ansvarar för att en utredning inleds vid behov. Vidare ansvarar socialnämnden för planering av vården och aktuella insatser samt uppföljning av desamma. Härigenom är det den placerade kommunen som äger ärendet oavsett var barnet/den unge placeras. Detta innebär att utrednings-, planerings- samt uppföljningsansvaret åvilar den kommun där ärendet först aktualiserades, även om barnet/den unge placeras utanför kommungränsen. 7

9 9.3 Barn- och utbildningsnämndens ansvar Vad avser tillhandahållande av utbildning är det barn- och utbildningsnämnden i placeringskommunen som har ansvaret. Kostnadsansvaret beror dock på var barnet/eleven är folkbokförd. En del barn som är placerade i annan kommun är fortfarande folkbokförda i sin ursprungliga hemkommun, (dvs. folkbokföringskommun). Då ska hemkommunens barn- och utbildningsnämnd betala för barnets skolgång och det särskilda stöd som den mottagande skolan ansvarar för. Den mottagande kommunen ska alltså begära ersättning för sina kostnader hos skolverksamheten i elevens hemkommun. Vad avser placerade barns skolgång framhåller Socialstyrelsen och Skolverket att relevant pedagogisk information bör överföras till den mottagande skolan. Om ett barn ska placeras i en annan kommun kan socialtjänsten behöva uppmärksamma utbildningsförvaltningen i placeringskommunen om detta, så att förvaltningen kan ta ställning till den information som behöver föras över om barnets skolgång till den nya skolhuvudmannen. Elevhälsan och dess omfattning regleras av skollagen. Skollagen fasställer i 2 kap. 25, att för elever i skolan skall det finnas elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande, och den ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För fristående skolor gäller samma krav på elevhälsa som för kommunala skolor. Elevhälsan är skolans kontakt med hälso- och sjukvården, såväl primärvården som andra specialist verksamheter. Den kan göra egen bedömning eller utredning av en elev och sedan genomföra åtgärder. Skolan samt hälso- och sjukvården har i enlighet med skollagen, 29 kap. 13 samt hälso- och sjukvårdslagen, 2 f, ansvar för att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. 10. Organisation, styrdokument och rutiner i Arboga kommun 9.1 Iakttagelser Utredning, planering och uppföljning av placerade barn och ungdomar hanteras inom ramen för socialnämndens IFO-verksamhet. Antal placeringar uppgick till 21 fram t.o.m. september månad Av samtliga 21 placeringar är 20 utanför kommungränsen. 8

10 Av granskningen framgår att det finns vissa dokumenterade rutiner för placeringar av barn och ungdomar i form av: Arbetsordning för familjehemsplaceringar, checklista vid familjehemsplaceringar, ärenderegistrering och dokumentation samt KAKsamarbete, (samarbete mellan Kungsör, Arboga och Köping avseende rekrytering av familjehemmen). Dock är dokumenten i behov av en kvalitetshöjning avseende innehåll och struktur. Likaledes är dokumenten i behov av uppdateringar. Ej ajourhållna styrdokument riskerar att leda till minskad legitimitet och verkningsgrad ut i organisationen. Förvaltningen använder sig vidare av Socialstyrelsens BBIC, (Barns behov i centrum), som styrinstrument. Av granskningsunderlaget samt intervjuerna framgår avsaknaden av ett samlat lokalt samt strukturerat styrdokument för placeringar. Det finns vidare inga skriftliga rutiner med sikte på placerade barns. Det finns dock en tydlig medvetenhet bland tjänstemännen kring vad som saknas och vilka områden som bör förbättras, där det råder enighet bland socialnämndes presidium samt förvaltningsledning. Härigenom har ett förbättrings- samt utvecklingsarbete i form av en processkartläggning påbörjats. Processkartläggningen syftar till en strukturerad översyn av arbetsmetoder, ärendeprocesser och dokumenterade rutiner. Vid tid för granskningen var arbetet kring identifiering av erforderliga dokumenterade rutiner pågående. Vi bedömer medvetenheten samt förbättringsarbetet som positivt. Av intervju med IFO-chef, chef för Myndighetskontoret samt ansvarig socialsekreterare framgår att det inte finns någon rutiner eller systematik avseende kontakten med skolhuvudmän i vistelsekommunerna, där samverkan sker vid behov. Vi bedömer att rutiner avseende minimum antal besök med respektive skola där barnet/den unge är placerad bör upprättas. Det är av stor vikt att få kännedom om den miljö som barnets/den unge befinner sig i samt på ett strukturerat sätt följa upp det placerade barnets skolgång och mående. Vidare påvisar fysiska möten på ett engagemang och omsorg i en situation där barnet/den unge kan känna sig utelämnad. En viktig aspekt som framkommer av intervjuerna och som har haft en negativ påverkan på utvecklingsarbetet är en turbulent tid vad avser chefskapet inom socialförvaltningen, där det har varit en hög personalomsättning. Mot bakgrund av detta är de nuvarande chefsposterna vad avser förvaltningschef, IFO-chef och chef myndighetskontoret relativt nya. Av granskningen framgår att den nuvarande förvaltningschefen tillträdde sin tjänst under IFO-chef och chef myndighetskontoret tillträdde sina tjänster under Vi noterar detta i samband med framkomna brister, där både politik och profession betonar att identifiering av vad som saknas samt ett förbättringsarbete i syfte att 9

11 åtgärda befintliga brister tar tid. 9.2 Förbättringsarbete med sikte på En del i förbättringsarbetet är införandet samt nyttjandet av Socialstyrelsens konsultationsdokument till skolan, som syftar till de placerade barnens skolgång och mående. Konsultationsunderlaget skickas sedan juni 2013 till samtliga skolhuvudmän och omfattar samtliga placerade barn/ungdomar. Inför överväganden och omprövningar skall utfallet av konsultationsdokumenten redovisas. Underlaget som skolhuvudmännen ifyller, redogör för skolgången samt hälsoläget i form av: - Måluppfyllelse, (Läroplansmål, kursmål, anpassad studiegång, behov av särskilt stöd, hemundervisning, fullgörande av skolplikt) - Antal hälsobesök - Genomförande av pedagogisk utredning - Genomförande av utredning om dyslexi, dyskalkyli, neuropsykiatriskt funktionshinder - Deltagande i meningsfull fritid och rekreation på fritidshem eller öppen fritidsverksamhet - Relationer till skolkamrater och personal - Frånvaro och tidspassning - Åtgärder vid ev. frånvaro - Beteendeförändring - Hantering av hemarbeten och läxor - Fritidsaktiviteter och intressen - Mat och måltider - Hygien och klädsel - Utvecklingssamtal och utfall - Kontakt mellan skola och hem Utifrån svaren görs en bedömning av huruvida en eventuell pedagogisk eller social svikt föreligger. Härigenom utgör resultatet en grund i genomförandeplanerna, där erforderliga insatser utifrån barnets/den unges behov skall redogöras. Konsultationsdokumenten till skolan skall genomföras var 6:e månad. Ytterligare steg i förbättringsarbetet är införandet av ett lokalt hälsokort som skall användas i kontakten med hälso- och sjukvården. Hälsokortet redogör för bl.a. aktuell hälsobedömning, antal genomförda hälsobesök, fysiska åkommor, samt uppföljningar på sjukhus och psykiatri. Hälsokortet kommer att förankras samt behandlas i socialnämnden under januari

12 11. Planering och uppföljning av vården Planering och uppföljning av vården för placerade barn och ungdomar är lagstadgad i socialtjänstlagen samt socialtjänstförordningen som är ett kompletterande regelverk till socialtjänstlagen. Socialstyrelsen betonar att en av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att noga följa vården för det placerade barnet/ungdomen. I och med att samhället övertar ansvaret för barnets fostran är det särskilt angeläget att uppföljningen av vården bedrivs systematiskt och att den är regelbunden. Socialtjänsten ska bland annat i uppföljningen särskilt uppmärksamma barnets hälsa, utveckling och skolgång. SoL, 11 ka. 3 När någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem skall en plan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna. Planen skall även uppta åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för. För barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem skall en plan upprättas över hur vården skall genomföras. SoF, 5 kap. 1 a En vårdplan enligt 11 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen ska, om det inte möter särskilda hinder, beskriva 1. de särskilda insatser som behövs, 2. det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, 3. målet med vården, och 4. den vårdbehövandes och, i fråga om barn, även hans eller hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården. En genomförandeplan enligt 11 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen ska, om det inte möter särskilda hinder, beskriva 1. målet med de särskilda insatser som behövs, 2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras, 3. när och hur genomförandeplanen ska följas upp, 4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för, 5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, 6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och 7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av den planerade vården. 11

13 10.1 BBIC BBIC, (Barns behov i centrum), är ett system för utredning, planering och uppföljning med barn och unga i centrum. BBIC är framtagen av Socialstyrelsen i syfte att skapa nationell enhetlighet vad avser handläggning och dokumentation. De grundläggande målen med BBIC-metodiken är följande: Stärka barnets ställning Barnets ställning stärks i enlighet med FN:s barnkonvention och intentionerna i Socialtjänstlagen. Barnet skall få möjlighet att uttrycka sin vilja och sina önskningar i alla stadier av planering och beslut av insatser. Barnet skall erbjudas delaktighet och inflytande över beslut som rör barnets livssituation. Principen om barnets bästa ska beaktas. Öka samarbetet mellan föräldrar, nätverk, familjehemsföräldrar och socialtjänsten Samarbetet stärks genom ett tydligt och delat ansvar, där alla är klara över sina skyldigheter och åtaganden. Bidra till ökad rättssäkerhet och kvalitet för barn och föräldrar Rutinerna i handläggningen skärps. BBIC ger barn och föräldrar större insyn i socialtjänstens arbete. Skapa systematik i socialtjänstens arbete så att handläggning och insatser lättare kan följas upp. Socialtjänsten måste kunna visa att insatserna leder till att situationen blir bättre för barnet. Dokumentationen blir ett stöd i arbetet både för socialtjänst och klient. Iakttagelser Av granskningen framgår att utredning, planering och uppföljning av placerade barn/ungdomar genomförs med utgångspunkt i BBIC. Härigenom skall bl.a. utredningar, vårdplaner, genomförandeplaner och uppföljningar av desamma samt överväganden upprättas utifrån Socialstyrelsens BBIC-dokumentation. En genomgång av ovannämnda underlag avseende de aktuella placeringarna visar bl.a. på en grundläggande brist, där det finns en oenhetlighet avseende de formella delarna i dokumentationen. Följande anmärkningar har noterats i majoriteten av underlagen avseende de 21 placeringarna. 12

14 Avsaknad av: - huruvida barnet/den unge har bidragit med information till utredningen. - huruvida barnet/den unge fått relevant information enligt 3 kap. 5, SoL, i samband med utredningen. - barnets/den unges och vårdnadshavarens inställning till utredning, planerade insatser och förslag och beslut i enlighet med 17, Förvaltningslagen. - tidsramar i genomförandeplanen för genomförande av insatser inom de olika behovsområdena så som: Hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och social relationer, socialt uppträdande samt förmåga att klara sig själv. - barnets/den unges uppfattning om insatserna. - om huruvida barnet/den unge har fått relevant information enigt nedan: Barnet/den unge har fått relevant information om placeringen vid ett tillfälle Barnet/den unge har fått relevant information om placeringen vid flera tillfällen Barnet/den unge har bekräftat att han eller hon har fått relevant information om placeringen Socialstyrelsen betonar att samtliga barn och ungdomar skall känna till sin egen genomförandeplan, veta vad den innehåller och förstå syftet med den. Vidare skall barnet/ungdomens uppfattning framgå av planen. Om barnet eller ungdomen inte kommit till tals eller på annat sätt bidragit till utredningen eller uppföljningen ska skälen till detta också dokumenteras och framgå av genomförandeplanen. - vårdnadshavarens uppfattning om insatserna - familjehemmets/hvb-personalens uppfattning om insatserna - information om delaktiga i genomförandeplanen. Här ska även socialtjänstens delaktighet anges. - planerat uppföljningsmöte. - den unges samt vårdnadshavrens samtycke till den planerade vården enligt följande: Jag samtycker till den planerade vården Jag samtycker inte till den planerade vården - delaktiga vid utformningen av vårdplanen 13

15 - förutsättningar för att avsluta placeringen Som tidigare nämnts skall genomförandeplanen följas upp genom dokumentationsunderlaget uppföljning av pågående insatser. Av granskningen framgår att ovannämnda underlag inte används. Av intervju med ansvarig socialsekreterare framgår att uppföljningen sker i form av löpande journalanteckningar. Av intervju med socialchefen framgår att uppföljningsdelen inom BBICdokumentationen är gällande och skall användas. Vi bedömer en uppföljning genom journalanteckningar inte som tillräcklig rättsäkert. Det är av stor vikt att planerade insatser följs upp i enlighet med BBIC, dvs. i ett särskilt anpassat dokument, där det tydlig framgår huruvida insatserna har fungerat samt i vilken omfattning målen/delmålen har uppnåtts inom de olika behovsområdena. Ytterligare en aspekt som framgår av det särskilt anpassade uppföljningsdokumentet, är berörda parters medverkan och delaktighet. Socialnämnden har en myndighetsutövande roll och ingriper mycket påtagligt i den enskilde individens liv. Härigenom är det av stor vikt med en väl fungerande verksamhet som kan garantera individernas rättssäkerhet. Ytterligare en aspekt som berör rättssäkerheten är avsaknaden av den unges samt vårdnadshavarnas samtycke i vårdplanerna, där det ska framgå huruvida parterna samtycker till den planerade vården. Även om samtycke ej medges skall detta framgå av planerna, där båda alternativen finns med i BBIC-underlagen. Av intervju med chef för myndighetskontoret samt IFO-chef framgår att uppföljningsarbetet och dess kvalitet har varit ett eftersatt område, där också samsyn i handläggningen har varit bristande, vilket kan noteras i hanteringen av BBICdokumentationen. Härigenom är ett lokalt styrdokument med sikte på placeringar nödvändigt i syfte att förebygga en godtycklig handläggning samt kvalitetssäkra placeringsärenden. Chef för myndighetskontoret, IFO-chef samt socialchef uttrycker att ett viktigt mål i processkartläggningen är att förbättra uppföljningsarbetet samt skapa samsyn i handläggningen. Intern styrning och kontroll är att aktivt leda verksamheten på ett riskmedvetet sätt. Intern kontroll är en ständig process som omfattar hela verksamheten. Vi bedömer att BBIC-dokumentationen avseende placeringar bör integreras i nämndens årliga internkontrollplan som ett självständigt kontrollmoment, i syfte att komma åt befintliga brister. 14

16 Likaledes är en godtycklig handläggning en befintlig brist som bör hanteras inom ramen för arbetet med den interna kontrollen. Ytterligare moment i BBIC-metodiken är upprättande av Överväganden vid placeringsbeslut, där de syftar till att redogöra för nämnden om hur vården bedrivs. Övervägandet är också ett sätt för nämnden att se till att vården inte bedrivs längre än vad som är erforderligt. I enlighet med SoL, 6 kap, 8, skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Av avstämning med socialchefen framgår att samtliga överväganden har skett i enlighet med ovan beskrivna lagstiftning Uppföljningsbesök Socialstyrelsen föreskift om Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller HVB-hem, SOSFS 2012:11, som trädde i kraft 1 oktober 2012 fastställer att barn och ungdomar bör besökas av en socialsekreterare minst fyra gånger årligen. Yngre barn samt barn och unga som nyligen har placerats i ett familjehem eller HVBhem kan behöva tätare kontakt. Iakttagelser Av intervjuerna framgår att det inte finns några dokumenterade rutiner avseende antal uppföljningsbesök per år, där uppföljningsbesöken genomförs efter behov. Härigenom bör skriftliga rutiner i syfte att uppnå minimum antalet av uppföljningstillfällen och besök upprättas samt genomföras. På så sätt skapas enhetliga rutiner där samtliga placerade barn och ungdomar kan garanteras den lagstadgade miniminivån avseende antalet besök. Därefter kan uppföljningsbesöken anpassas efter barnets/ungdomens behov. Ett kontrollmoment avseende antalet uppföljningsbesök bör i syfte att säkerställa genomförandet inkluderas i arbetet med den interna styrningen och kontrollen. 12. Samverkan Det finns flera samverkansforum på lokal nivå i kommunen som syftar till ett förebyggande arbete. Ett samarbete mellan socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och fritids- och kulturförvaltningen är s.k. Ungdomskontakten med fokus på ungdomar 15

17 mellan år. Ungdomskontakten har ett bl.a. nära samarbete med fritidsledare, polis, skolpersonal samt socialsekreterare. Ytterligare samverkansforum i förebyggande syfte sker i form av projektet ODIN, (Offensivt Drogförebyggande Initiativ Nu), där socialförvaltningen samarbetar med grundskolorna och gymnasieskolorna i kommunen. ODIN syftar till att göra tidiga upptäckter av narkotikamissbruk i skolan för att därefter kunna sätta in åtgärder, stöd och hjälp till de unga. TREO är ett tredje samarbetsprojekt mellan socialförvaltningen utbildningsförvaltningen samt fritid- och kulturförvaltningen som sätter fokus på ungdomars vardag. Av intervjuerna med tjänstemännen framgår att utbildningsförvaltningen är en diskussionspart, där bl.a. möten äger rum både på verksamhetschefsnivå samt på förvaltningschefsnivå. Vad avser samverkan med externa aktörer finns endast en överenskommelse med Landstinget Västmanland avseende barn och unga med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen kommer att behandlas i socialnämnden vid oktobersammanträdet. KPMG Viktoria Bernstam Revisor/Konsult Karin Hellin-Lindkvist Kundansvarig/Certifierad kommunal revisor 16