MIELMUKKAVAARA VINDKRAFTPARK

Transkript

1 WPD FINLAND OY FORSTSTYRELSEN LAATUMAA MIELMUKKAVAARA VINDKRAFTPARK Miljökonsekvensbeskrivning Svenskspråkig resumé April 2010

2 FÖRORD OCH KONTAKTUPPGIFTER Förord Avsikten med denna miljökonsekvensbedömning (MKB) har varit att utreda miljökonsekvenserna av den planerade vindkraftparken på Mielmukkavaara i Muonio. Projektets miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) har sammanställts utifrån det MKB-program som upprättades i mars 2009 och de yttranden och åsikter som inkommit. I MKB-beskrivningen tillhandahålls information om projektet samt om den totalbedömning av projektets miljökonsekvenser som bedömningsförfarandet lett fram till. Detta dokument är en svenskspråkig sammanfattning av den finskspråkiga MKB-beskrivningens resultat både vad gäller totala miljökonsekvenser (i sammandrag) och de som berör Sverige (mer detaljerat). Syftet med översättningen är att möjliggöra samråd över riksgränsen med svenska staten. Projektområdet ligger ca. 3 km från gränsen mellan Finland och Sverige. Ansvariga för projektet är wpd Finland Oy och Forststyrelsen Laatumaa. Projektledare för MKB-projektet är Heli Rissanen wpd Finland Oy och kontaktperson vid Forststyrelsen är miljösakkunnig Olli-Matti Tervaniemi. MKB-beskrivningen har utarbetats som konsultuppdrag av Pöyry Management Consulting Oy. Denna resumé har sammanställts från det finska MKB-materialet av Heli Rissanen (wpd Finland Oy) och Karoliina Joensuu (Pöyry). INFORMATIONS- OCH DISKUSSIONSMÖTE Kontaktuppgifter Presentationsmöte om miljökonsekvensbedömningen hålls den kl (finsk tid) hålls i Muonio (Muonio skolan, auditorium), Opintie 8, Muonio, Finland. MKB-projektchef som ansvarar för projektet: wpd Finland Oy Kägelstranden 13 FIN Esbo, Finland Direktör Heli Rissanen tel h.rissanen@wpd.fi Internet: > Tuulivoimaprojektit > Maatuulivoima > Muonio Mielmukkavaara > Mielmukkavaara på svenska Kontaktperson - Forststyrelsen: Forststyrelsen, Laatumaa PB 81 FIN Uleåborg, Finland Miljösakkunnig Olli-Matti Tervaniemi Tel olli-matti.tervaniemi@metsa.fi Internet: Kontaktmyndighet: Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral PB 8060 FIN Rovaniemi, Finland Överinspektör Leena Ruokanen tel leena.ruokanen@ely-keskus.fi Internet: > YVA-hankelista > Vireillä olevat YVA-hankkeet > Energian tuotanto: Mielmukkavaaran tuulipuisto, Muonio MKB-konsult: Pöyry Management Consulting Oy PB 93 (Teknikvägen 4 A) FIN Esbo, Finland Ledare Tiina Kähö tel tiina.kaho@poyry.com ÖVERSÄTTNING AV RESUMÉN: Nouveau Language (ISO 9001:2000 certifierad översättningsbyrå) 2

3 Innehållsförteckning

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 1. Projektinformation Projekt och projektansvariga Projektets bakgrund och syfte Tidsplan för realisering av projektet 6 2. I mkb-förfarandet bedömda projektalternativ och kort teknisk beskrivning av projektet Bedömda projektalternativ Kort teknisk beskrivning av projektet Mkb-förfarandet och internationellt samråd Bakgrund Statsgränsöverskridande miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensförfarandets centrala skeden, parter och tidtabell Svenska statens medverkan, avgivna yttranden och synpunkter Annan informationsgivning och medverkan i MKB-förfarandet Andra förfaranden och planer Bedömning av miljökonsekvenser Granskade påverkansområden Miljökonsekvenser som ska bedömas 20 6 Sammanfattning av bedömda miljökonsekvenser Konsekvenser för markanvändning och byggd miljö Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för växtlighet, fauna och naturvärden Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för Natura 2000-områden och andra skyddade områden Konsekvenser för vattendrag Trafikkonsekvenser Bullerkonsekvenser Ljus- och skuggeffekter Konsekvenser för luftkvalitet och klimat Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för turismen Konsekvenser för den regionala ekonomin Konsekvenser för människors levnadsförhållanden Konsekvenser av nedläggning av vindkraftparken Interaktion 27 7 Påverkan på svenska sidan Landskap och kulturmiljö Bedömningsmetoder för landskapspåverkan Landskapets och kulturmiljöns nuvarande status Projektets konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Fågelbestånd och andra naturvärden Bedömningsmetoder Beskrivning av områdets naturvärden och fågelbestånd Projektets påverkan på naturvärden och fågelbestånd Människors levnadsförhållanden Bedömningsmetoder Människors levnadsförhållanden, nuläge Projektets påverkan på människorna 40 8 Nollalternativet 44 9 Alternativens genomförbarhet 46 Bilagor 48 Kartmaterial Finland: Terrängdatabasen 2010 Lantmäteriverket, Tillståndsnr 48/MML/10 Sverige: Lantmäteriet, MS2009/

5 Projektinformation

6 PROJEKTINFORMATION 1. Projektinformation 1.1 Projekt och projektansvariga wpd Finland Oy och Forststyrelsen Laatumaa avser att bygga en vindkraftpark på Mielmukkavaara i Muonio (bild 1-1). Mielmukkavaara ligger ca. 16 km sydost om Muonios kommuncentrum och ca. 3 km från gränsen till Sverige (Pajala kommun). Projektet består av en vindkraftpark med en totaleffekt på MW (10 15 vindkraftverk, vilkas effekt per enhet är 3 MW) samt en kraftledning på 110 kv till Muonio elverk. wpd Finland Oy hör till den internationella wpd-koncernen som koncentrerar sig på förnyelsebara energiformer. wpd startade sin verksamhet 1996 och den nuvarande verksamheten är spridd i över 15 länder och har cirka 300 anställda. Bolagets kontor i Finland påbörjade sin verksamhet våren Som ägarrepresentant för staten administrerar forststyrelsen utvecklingen av det landområde som utsetts för projektet. Forststyrelsen är ett statligt affärsdrivande verk som har drygt 12 miljoner hektar av statsägda land- och vattenområden till sitt förfogande. Forststyrelsen tar ansvar för det ökade behovet av förnybar energi genom att utveckla lämpliga områden för vindkraftsproduktion tillsammans med aktörerna i branschen. Dessutom är målsättningen att delta i projekt för vindkraftsproduktion. 1.2 Projektets bakgrund och syfte Målsättningen för Europeiska unionens energipolitik ((2009/28/ EG) är att 20 procent av energiförbrukningen ska bestå av förnybar energi år Finlands nationella totalmålsättning för 2020 är 38 % av slutförbrukningen av energi, vilket innebär att den förnybara energin ökar med 9,5 procentenheter jämfört med Enligt den finländska långtidsstrategin för klimat och energi kommer den största ökningen av förnybara energikällor för elanskaffning att ske inom vindkraft. Målet är att öka vindkraftens installerade totaleffekt från nuvarande ca 140 MW till ca MW fram till år 2020, då den årliga elproduktionen från vindkraft skulle vara ca. 6 TWh. Den årliga elproduktionen i Mielmukkavaara vindkraftpark skulle vara ca GWh, vilket motsvarar ca. en fjärdedel av hela Fjäll-Lapplands årliga elförbrukning (i Finland) och ungefär dubbelt så mycket som Muonio kommuns hela elförbrukning Tidsplan för realisering av projektet Byggandet av vindkraftparken startar enligt planerna tidigast år 2012 och kommer sannolikt att periodiseras över två år. Vindkraftparken tas i bruk tidigast år Tidtabell för beräknad genomförandetid för projektet visas i bilden intill (Bild 1-3). Bild 1-1. Mielmukkavaaras läge i Muonio kommun. 6

7 PROJEKTINFORMATION Bild 1-2. Skiss över vindkraftparken på Mielmukkavaara (15 vindkraftverk) sedd från riksväg 99 i Sverige (avstånd ca. 3 km). Bild 1-3. Beräknad tidtabell för genomförandet av vindparksprojektet på Mielmukkavaara. 7

8 Bild: Anna Koskinen

9 I mkb-förfarandet bedömda projektalternativ och kort teknisk beskrivning av projektet

10 I MKB-FÖRFARANDET BEDÖMDA PROJEKTALTERNATIV OCH KORT TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 2. I mkb-förfarandet bedömda projektalternativ och kort teknisk beskrivning av projektet 2.1 Bedömda projektalternativ Två alternativ till vindkraftparksprojektet undersöks, samt ett så kallat nollalternativ. Skillnaderna mellan alternativen hänför sig till antalet vindkraftverk (bild 2-1). Enhetsstorleken är densamma i båda alternativen. Alternativen som undersöks är: Alternativ 1: Vindkraftverk 15 stycken, enhetseffekt 3 MW Alternativ 2: Vindkraftverk 10 stycken, enhetseffekt 3 MW I nollalternativet undersöks den situation där projektet inte förverkligas alls, dvs. att vindparken inte byggs. Dessutom granskas tre rutalternativ för kraftledningen: VEA, VEB och VEC (bild 2-2). Alla ruttalternativ leder från Mielmukkavaara till elstationen i Muonio som ligger nära Muonio kyrkby och är anslutningspunkt till regionnätet (110 kv). 2.2 Kort teknisk beskrivning av projektet Vindkraftparken består av vindkraftverk med fundament, mellanspänningskablar som förbinder dem med varandra, en transformatorstation, en kraftledning till anslutningspunkten i regionnätet (110 kv) i närheten av Muonio kyrkby samt vägar som förbinder vindkraftverken. Varje vindkraftverk utgörs av ett torn som monteras på ett fundament, en 3-bladig rotor och ett maskinrum. Tornet kommer att vara ca. 100 meter högt och rotorbladets längd högst ca. 50 meter. Vindkraftverkets totalhöjd blir då högst ca. 150 meter. Vindraftverken placeras på meters avstånd från varandra. Runt varje vindkraftverk behöver man röja skog på ett område av högst ett hektar för byggnads- och installationsarbeten. Vindkraftverkens enhetseffekt kommer att vara högst 3 MW. Det slutliga antalet kraftverk och enhetsstorlek påverkas av den tekniska och kommersiella utvecklingen av kraftverksklasserna de närmaste åren. I vindkraftparken byggs en liten 110/20 kv transformatorstation där effekten från parkens vindturbiner omvandlas till 110 kv överföringsspänning. Från transformatorstationen byggs en 110 kv luftledning till bergets norra sida, där rutten fortsätter till elstationen i Muonio. Höjden på kraftledningskonstruktionen blir ca. 20 meter. 110 kv-ledningar byggs normalt med stagade trästolpar. 10

11 I MKB-FÖRFARANDET BEDÖMDA PROJEKTALTERNATIV OCH KORT TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Förklaring Alt. 1 Alt. 2 Nominaleffekt 15 x 3 MW (45 MW) 10 x 3 MW (30 MW) Tornets höjd 100 m 100 m Rotorns diameter 100 m 100 m Högsta höjd (Rotorn cirka 150 m cirka 150 m medräknad) Nettobrukbarhet 95 % 95 % Årlig brukstid h h Årlig brukstid räknad h/a h/a som uttag av toppeffekt (motsvarande nettoproduktion) Årlig elproduktion cirka 110 GWh/v cirka 75 GWh/v (netto, förluster medr.) MW = megawatt = 1000 kilowatt GWh = gigawattimme = kilowattimmar Tabell 2 1. Preliminär teknisk information gällande huvudalternativen Bild 2-1. Preliminär placering av vindkraftparken enligt alternativ 1 (ljusröda trianglar) och alternativ 2 (blå cirklar). 11

12 I MKB-FÖRFARANDET BEDÖMDA PROJEKTALTERNATIV OCH KORT TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Bild 2-2. Ruttalternativ för kraftledning Alt A, Alt B och Alt C. 12

13 Mkb-förfarandet och internationellt samråd

14 MKB-FÖRFARANDET OCH INTERNATIONELLT SAMRÅD 3. Mkb-förfarandet och internationellt samråd 3.1 Bakgrund Genom en skrivelse av den 17 november 2008 bekräftade Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral (f.d. Lapplands miljöcentral) att Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994 ändrad 458/2006) ska tillämpas på projektet enligt miljökonsekvensbedömningsförfarandet. Beslutet grundar sig på MKB-förfarandets tillämpning i enskilda fall (MKB-lagen 6 ). Detta motiveras bland annat med att projektet är omfattande och området som påverkas är vidsträckt, samt närheten till riksgränsen och till bosättningar. Förverkligandet av projektet förorsakar, med tanke på dess egenskaper, karaktär och läge, troligen sådana betydande miljökonsekvenser som kan jämföras med miljökonsekvenserna i MKB-förordningens projektförteckning. Miljökonsekvensbedömning av projektet har inletts enligt beslut från Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral. Syftet med MKBlagen är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser i planerings- såväl som i beslutsskedet. Samtidigt syftar lagen till att öka medborgarnas tillgång till information och möjligheter till medbestämmande. I detta projekt tillämpas också ett internationellt samrådsförfarande gentemot Sverige. 3.2 Statsgränsöverskridande miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang fastställs i den så kallade Esbokonventionen (Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context). År 1995 ratificerade Finland denna konvention som arbetats fram inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (67/1997). Konventionen trädde i kraft Konventionens parter har rätt att delta i ett finländskt förfarande för miljökonsekvensbedömning om det är möjligt att projektet får miljökonsekvenser som berör den aktuella staten. På motsva- rande sätt har Finland rätt att delta i ett MKB-förfarande som avser en annan stats område om det är möjligt att projektets miljökonsekvenser berör Finland. Denna rätt till deltagande i beslutsprocesser gäller såväl myndigheter som fysiska personer och organisationer. Miljöministeriet ansvarar för de praktiska arrangemangen i samband med ett internationellt samråd. 3.3 Miljökonsekvensförfarandets centrala skeden, parter och tidtabell Det finländska MKB-förfarandet består av två skeden. Under det första skedet utarbetas ett miljökonsekvensprogram (MKBprogram) som är en plan över vilka utredningar som kommer att utföras. Utgående från MKB-programmet och de åsikter och utlåtanden som ingetts och de miljökonsekvensutredningar som utförts görs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning). Information och samråd om såväl MKB-programmet som MKBbeskrivningen sker enligt MKB-lagstiftningen och i båda skedena har både myndigheter, allmänheten och medborgarna möjlighet att lämna yttranden och synpunkter. I detta MKB-förfarande har även svenska myndigheter, organisationer och medborgare rätt att lämna yttranden och synpunkter. MKB-förfarandet avslutas när kontaktmyndigheten (den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen) lämnar sitt yttrande över MKB-beskrivningen. MKB-beskrivningen och kontaktmyndighetens yttrande bifogas till de tillståndsansökningar och planer som krävs för projektet. Tillståndsmyndigheterna redovisar i sina tillståndsbeslut på vilket sätt man beaktat konsekvensbeskrivningen och yttrandet i besluten. I bild 3-1 redovisas huvudfaserna och tidtabellen för MKB-förfarandet för vindkraftparken på Mielmukkavaara. Bild 3-1. MKB-förfarandets centrala faser och tidtabellen för MKB-förfarandet för vindkraftparken på Mielmukkavaara. 14

15 MKB-FÖRFARANDET OCH INTERNATIONELLT SAMRÅD 3.4 Svenska statens medverkan, avgivna yttranden och synpunkter Materialet för samrådet med Sverige skickades till miljöministeriet den Miljöministeriet meddelade Sveriges miljömyndigheter att MKB-förfarande hade inletts och ställde frågan om Sverige önskade medverka i MKB-förfarandet. Till meddelandet bifogades en svenskspråkig resumé av MKB-programmet. Sverige meddelade att man ville delta i MKB-förfarandet. Efter att Sverige meddelade sitt intresse att medverka har man på lokal nivå tagit särskild hänsyn till svenskarnas möjligheter att delta. Dessutom kommer det att ske samråd med svenska staten i projektets MKB-beskrivningsfas på samma sätt som i MKB-programmet. Den svenska resumén av MKB-beskrivningen sänds till finska miljöministeriet, som vidarebefordrar materialet till svenska myndigheter för samråd. Naturvårdsverket samlar in de svenska ställningstagandena även i MKB-beskrivningsfasen och skickar dem till kontaktmyndigheten via miljöministeriet så att de kan tas i beaktande i kontaktmyndighetens yttrande. Projektets MKB-material har funnits till påseende lokalt i Sverige genom att MKB-programmet och dess svenskspråkiga resumé ställdes ut i en samnordisk biblioteksbuss, som kör runt bland annat i Muodoslompolo, Kätkesuando och Saivomuotka på svenska sidan. Även konsekvensbeskrivningen och dess svenskspråkiga resumé kommer att ställas ut i den samnordiska biblioteksbussen. De offentliga möten som ordnats/ ordnas i Muonio ( och ) är också öppna för svenska medborgare. I samband med att Sverige meddelade sitt intresse att medverka i MKB-förfarandet skickade Sverige en sammanställning från Naturvårdsverket av de svenska ställningstagandena till miljöministeriet ( ). I yttrandena betonade man vikten av att bedöma inverkan på fågellivet och landskapet samt svenskarnas möjligheter att medverka. Yttrandena har tagits i beaktande i bedömningsarbetet och man har fäst vikt vid svenskarnas möjligheter att medverka i planeringen av MKB-förfarandet. Kiruna och Pajala kommuner inbjöds till projektets uppföljningsgrupp (kommunerna utsåg inga representanter till gruppen). Dessutom har man genom en invånarenkät på svenska sidan fått kunskap om de lokala invånarnas åsikter om projektet samt förmedlat information om projektet till närboende på svenska sidan. Frågor som tagits upp i de yttranden som Naturvårdsverket samlat in och hur de beaktats i detta MKB-förfarande redovisas i tabell Annan informationsgivning och medverkan i MKB-förfarandet. MKB-förfarandet är en öppen process som lokalbefolkningen och andra grupper som har intressen i vindparksprojektet har möjlighet att delta i. Lokalbefolkning och andra berörda kan under hela MKB-förfarandet delta i projektet genom att framföra synpunkter till kontaktmyndigheten Lapplands närings-, trafikoch miljöcentral, projektansvariga eller den konsult som utfört konsekvensbedömningen. Man har också strävat efter att kartlägga olika intressegruppers synpunkter aktivt och så omfattande som möjligt bland annat genom intervjuer och enkäter samt genom dialogmöten av olika slag. Under MKB-förfarandet arrangerades bland annat en workshop för reseföretag i Muonioområdet samt en särskild träff för jägare i området. Dessutom genomfördes en förhandling enligt den finländska renskötsellagen (848/1990). Den växelverkan som skett under MKB-förfarandet har påverkat bland annat de alternativa kraftledningsrutter som bedömts. I diskussionerna har dessutom olika sätt att förebygga och mildra negativa effekter av projektet övervägts. YTTRANDE Fågelpopulationerna på svenska sidan måste undersökas. Utredning av synlighetszoner bör utvidgas till 35 km, där i synnerhet Pessinkiområdet kan påverkas. I detta fall påverkar placeringen av flyghinderbelysningen och hur den syns på längre håll. Kätkesuando by har inte nämnts i MKB-programmet. Konsekvenserna för älvlandskapet som objekt av riksintresse måste utredas ur rekreations- och turismsynvinkel (kriterier för riksintresse). De nya flygrutterna för flyttfåglarna västerut över Sverige måste beaktas. BEAKTANDE I MKB-BESKRIVNINGEN Fågelbeståndet på svenska sidan har utretts i samband med bedömningen av påverkan på fågelbeståndet (avsnitt. 7.2). Bedömning av landskapspåverkan och analys av synlighetszoner har utvidgats till ett avstånd på 35 km (istället för 30 som tidigare) (avsnitt 3.1). Flyghinderbelysningen har ingen märkbar påverkan i Pessinkiområdet på grund av det långa avståndet. Bebyggelsen i vindkraftparksprojektets närområde har beskrivits i MKB-beskrivningen. I beskrivningen har även Kätkesuando beaktats. Påverkan på älvlandskapet har bedömts som en del av bedömningen av landskapspåverkan. Påverkan på flyttfåglarnas flygrutter har bedömts som en del av bedömningen av påverkan på fågelbeståndet. Tabell 3-1. Beaktande av svenska synpunkter på MKB-programmet (insamlade av Naturvårdsverket) i miljökonsekvensbedömningen av projektet. 15

16 Bild: Anna Koskinen

17 Andra förfaranden och planer

18 ANDRA FÖRFARANDEN OCH PLANER 4. Andra förfaranden och planer För att anlägga vindkraftverk krävs bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen. I Fjäll-Lapplands landskapsplan finns Mielmukkavaara utsatt som vindkraftområde, men ett beviljande av bygglov förutsätter också att en detaljplan för området utarbetas. Detaljplaneförfarandet inleddes i början av 2009 jämsides med MKB-förfarandet. Även i detaljplaneförfarandet handlar det om ett gränsöverskridande förfarande och i planarbetet ska föreskrifterna om miljökon- sekvenser som överskrider statsgränserna i markanvändnings- och bygglagen 199 och -förordningen 99 iakttas. Plan för medverkan och granskning av detaljplan har översatts till svenska och vidarebefordrats till miljöministeriet för samråd med Sverige. Detaljplaneförfarandet fortsätter efter avslutat MKB-förfarande på det sätt som visas i bild 4-1. Bild 4-1. Huvudfaser i MKB- och detaljplaneförfarandet. 18

19 Bedömning av miljökonsekvenser

20 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER 5. Bedömning av miljökonsekvenser 5.1 Granskade påverkansområden I miljökonsekvensbedömningen granskas verksamheterna inom vindparkområdet och de miljökonsekvenser som dessa kan få även utanför området, såväl under uppförandet och driftstiden som när vindparken en gång tas ur bruk. Verksamheter som når utanför vindparksområdet är t.ex. byggande och drift av kabelförbindelsen och kraftledningen, den trafik som uppbyggnadsfasen orsakar samt den servicetrafik som behövs då vindparken är i drift. Också nollalternativet bedöms ge en miljöbelastning (utsläpp mm.) och jämförs med de andra granskade alternativen. Med granskningsområde avses här ett för varje konsekvenstyp definierat område, inom vilket den ifrågavarande miljökonsekvensen utreds och bedöms. MKB-förfarandets totala granskningsområde har definierats på basis av de konsekvenser som potentiellt kan förekomma på största avstånd från projektområdet. Med influensområde avses det område där man på basis av utredningarna bedömer att miljökonsekvenser kommer att förekomma. MKB-förfarandets totala granskningsområde har definierats baserat på de konsekvenser som potentiellt kan förekomma på största avstånd från projektområdet. Buller granskas exempelvis inom en radie på ca tre kilometer, och inverkan på landskapet inom en radie på ca 35 kilometer från vindkraftverken. Konsekvensbedömningen och de geografiska avgränsningarna presenteras här punktvis efter influensområde. Man har strävat efter att göra granskningsområdet så omfattande att inga betydande miljökonsekvenser ska visa sig utanför området. Om det ändå under bedömningsarbetet framkommer att miljökonsekvenserna har ett mer vidsträckt påverkningsområde än man tidigare bedömt, kommer gransknings- och influensområdets omfattning att definieras om. Den slutgiltiga definitionen av influensområden görs alltså utgående från resultatet av miljökonsekvensbedömningsarbetet i miljökonsekvensbeskrivningen. De bifogade bilderna 5-1 och 5-2 visar granskningsområdenas storlek. 5.2 Miljökonsekvenser som ska bedömas Med miljökonsekvenser avses för detta projekt de direkta och indirekta konsekvenser som det planerade vindkraftverket kan ha för miljön. I bedömningen granskas konsekvenserna under såväl byggnads- som driftsskedet. Centrala konsekvenser som utreds är: konsekvenser för jordbruk och näringsidkande, särskilt när det gäller turism och renskötsel konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel konsekvenser orsakade av trafiken konsekvenser för naturförhållanden, t.ex. mångfalden och fågellivet konsekvenser för landskapet och kulturmiljön konsekvenser för säkerheten bullerkonsekvenser konsekvenser orsakade av skugga konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten konsekvenser under uppbyggnadsfasen När miljökonsekvenser utreds läggs tyngdpunkten på de bedömda och upplevda konsekvenserna. Information om vad medborgare och olika intressegrupper upplever som viktigt har tillhandahållits bland annat genom uppföljningsgruppens arbete och samrådsförfarandet. 20

21 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Bild 5-1. Granskningsområden för vindparken. 21

22 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Bild 5-2. Granskningsområden för kraftledningsrutterna. 22

23 Sammanfattning av bedömda miljökonsekvenser

24 SAMMANFATTNING AV BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER 6 Sammanfattning av bedömda miljökonsekvenser I detta kapitel ges en kort sammanfattning av projektets miljökonsekvenser i sin helhet. Möjliga konsekvenser på svenska sidan behandlas närmare i kapitel 7. Ansvarig för MKB-förfarandet och detaljplaneringen av vindparksprojektet på Mielmukkavaara har varit Pöyry på konsultbasis. I bedömningen av miljökonsekvenser har dessutom flera separata expertutredningar gjorts angående: Illustration av vindkraftparken och kraftledningen med fotomontage. Synlighetsområde för vindkraftparken Arkeologiska objekt Naturinventering Granskning av fåglarnas vår- och höstflyttning samt fågelräkning. Förekomst av fladdermöss Behov av Natura-bedömning Bullermätningar och -modellering Blinkande skuggor Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för turismen Kommunal- och regionalekonomiska konsekvenser Invånar- och närboendeenkäter I tabell 6-1 ges en sammanfattning av de viktigaste konsekvenserna av projektet och åtgärder för att förebygga och mildra dessa. 6.1 Konsekvenser för markanvändning och byggd miljö Byggandet av vindkraftparken på Mielmukkavaara förändrar områdets markanvändning, eftersom berget för närvarande är helt obebyggt. En vägförbindelse byggs till området och högst ca. ett hektar skog röjs runt varje vindkraftverk. Vindkraftparken hindrar inte fortsatt användning av Mielmukkavaara för rekreation och jakt. Den nya vägen gör det lättare att ta sig upp på berget och kan medverka till ökad användning av Mielmukkavaara även för andra ändamål. Vägen kommer dock sannolikt att vara stängd med bommar. Vindparksområdet på Mielmukkavaara uppfyller de riksomfattande målen för områdesanvändning och Fjäll-Lapplands landskapsplan. 6.2 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Projektet har inga direkta konsekvenser för värdeobjekt i landskap eller kulturmiljö. Genom byggandet av vindkraftparken förändras dock Mielmukkavaaras roll i landskapshelheten. Mielmukkavaara är för närvarande ett slags buffert mellan vildmarkens naturområden och en zon med traditionell mänsklig verksamhet ned till älvdalen. När vindkraftparken byggs utvidgas zonen för mänsklig verksamhet till en ny zon på åsens krön. På grund av projektets dimensioner, landskapets form och traktens växtlighetsegenskaper påverkas ett stort område. Sett ur en bred synvinkel förändrar vindkraftparken över ett stort område utsikten mot Mielmukkavaara, landskapets karaktär i älvdalen, Mielmukkavaaras roll i landskapshelheten och gränserna för den mänskliga verksamheten i älvdalen och verksamhetens natur. Ur ett lokalt perspektiv sett medför förverkligandet av vindkraftparken förändringar på krönet av Mielmukkavaara och bergets närområde i samband med att landskapet förändras genom byggandet av vindkraftverk och nya väg- och kraftledningsförbindelser. Vindkraftverkens synlighet påverkas av det omgivande landskapets egenskaper samt luftens klarhet och ljusförhållanden. Det storslagna landskapet i Muonio ger stöd åt vindkraftverkens stora konstruktioner, men å andra sidan är bebyggelsen i trakten småskalig och kontrasten mellan vindkraftverken och den bebyggda miljöns dimensioner och tidsmässiga karaktär är stor. Några kilometer från vindkraftparken finns det gles bebyggelse eller små grupper av fritidshus, där vindkraftverken syns helt eller delvis. Påverkan av kraftledningen är mycket mer lokal än vindkraftparkens landskapspåverkan. Enligt de preliminära planerna ska kraftledningsstolparna bli ca. 20 meter höga, vilket gör att kraftledningen höjer sig något över topparna på den omgivande skogen. I den arkeologiska inventering som Museiverket lät göra sommaren 2009 hittades inga fasta fornlämningar på vindparksområdet och inte heller på området för de olika alternativa kraftledningsrutterna. 6.3 Konsekvenser för växtlighet, fauna och naturvärden Vindkraftparken medför totalt sett inga betydande konsekvenser för växtlighet, djurliv eller naturens mångfald. Växtligheten under vindkraftverken, kraftledningsstolparna och ledningsgatan samt vägsträckningen avlägsnas, vilket kan medföra att naturområden splittras. Konsekvenserna för viltets rörlighet på vindparksområdet är små på längre sikt. I samband med utredningen gjordes inga observationer av fladdermöss på vindparksområdet. Det planerade vindparksprojektet påverkar alltså inte lokala eller flyttande fladdermöss. 6.4 Konsekvenser för fågelbeståndet I samband med bygget av vindkraftparken förändras livsmiljön för fågelbeståndet lokalt, men konsekvenserna för bofasta fåglar och 24

25 SAMMANFATTNING AV BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER PÅVERKANSOBJEKT PÅVERKAN FÖREBYGGANDE OCH MILDRANDE AV SKADLIG PÅVERKAN Landskap Naturförhållanden Rennäring Turism Buller Människors levnadsförhållanden och trivsel Mielmukkavaara förvandlas från ett område i nästan naturligt, obebyggt tillstånd till ett energiproducerande område. Den största påverkan kommer att bli på landskapsbilden. Vindkraftparken förändrar utsikten mot Mielmukkavaara över ett stort område. Ruttalternativ C för kraftledningen har sannolikt en negativ påverkan på Muonionjärvi-Utkujoki Natura 2000-område. Om denna kraftledningsrutt väljs för fortsatt planering krävs det en Naturabedömning enligt 65 naturskyddslagen. Byggandet av kraftledningen ökar risken för fågelkrockar. Vindkraftparken kan påverka dagrovfåglarna om den ligger inom deras revirområden. Vindkraftparken orsakar förlust av betesmark (högst 469 hektar), vilket motsvarar förlust av vinter-vårbete för högst ca. 50 renar. Kraftledningsgatorna orsakar också förluster och förändringar av betesmark i viss mån. Förverkligandet av vindkraftparken medför landskapsmässiga konsekvenser för turismens verksamhetsmiljö och en försvagning av områdets vildmarkskaraktär. I och med byggandet av vindkraftparken förändras den nuvarande vildmarksmiljön till en byggd miljö. Det är dock osäkert vilket förhållande och vilken attityd den enskilda turisten har till vindkraftparken. Under driften av vindkraftparken kommer ljudlandskapet i området att förändras och det är möjligt att riktvärdena för buller under vissa förhållanden kommer att överskridas i Mielmukkajärvi fritidshusområde. I synnerhet på Mielmukkajärvisidan framhävs skillnaden mellan drivkraftverkets buller och det låga bakgrundsbullret. Åsikter och inställning hos närboende om vindparksprojektet varierar. Vindkraftparkens påverkan på människors levnadsförhållanden och trivsel berör främst den landskapsbild som människor upplever. De egentliga miljöstörningarna, t.ex. buller och skuggeffekter är små. Vindkraftparken hindrar inte användningen av Mielmukkavaara-området för jakt och annan rekreation. Lokalisering och synlighet av vindraftverk tas i beaktande när man planerar skogsbruksåtgärder. I samband med detaljplaneringen av kraftverken undersöker man olika sätt att färglägga tornens sockel. På grund av den stora negativa effekten har man beslutat att inte ta med ruttalternativ C för kraftledningen i den fortsatta planeringen. Den ökade risken för fågelkrockar med kraftledningen minskas med hjälp av varningsbollar. Rovfåglarnas reviranvändning på projektets påverkansområde följs upp. Planeringen av åtgärder för att förebygga och mildra de negativa effekterna av projektet görs i samarbete med rennäringsidkarna. Dialogen mellan de projektansvariga och turistföretagen fortsätter angående möjliga metoder att mildra de negativa konsekvenserna. Det är möjligt att utveckla tillgodogörandet av vindkraftparken inom turismen. Den rådande nivån på bakgrundsbullret i området kommer att beaktas vid fortsatt planering av projektet. Ljudnivån på moderna vindkraftverk kan vid behov begränsas på så sätt att man ställer in en maximal ljudeffektnivå i en viss riktning genom att ändra på vingarnas anfallsvinkel. Den negativa påverkan under byggnadstiden kan mildras med hjälp av noggrann planering. De boende i närområdet informeras om hur projektet och byggnadsarbetena fortskrider och dialogen fortsätter allt eftersom planeringen av projektet går vidare. Projektets eventuella påverkan på viltet, framför allt älg, följs upp genom 1-2 gånger återkommande intervjuer med jägare. Tabell 6-1. Sammanfattning av projektets viktigaste konsekvenser och åtgärder för att förebygga och mildra dessa 25