34 VETENSKAP. Bör vi informera våra patienter om behovet av okulärt skydd? Professor James Wolffsohn går igenom den senaste forskningen

Transkript

1 34 VETENSKAP av Professor James Wolffsohn, Deputy Dean för Life and Health Sciences vid Aston University Denna artikel publicerades första gången i Optician. Wolffsohn J. The need for ocular UV protection. Optician 2012, 244; 6362: Artikeln är översatt till svenska av översättningsbyrån LanguageWire. Läs noga avsnittet Okulärt UV-skydd där olika skydds fördelar och nackdelar diskuteras, men även hur de kan kombineras. Även slutsatsen med tips till optiker är mycket informativ. Frågor som ger CET-poäng finns på sidan 40. Denna artikel tillsammans med rätt svar på frågorna ger 1 CET-poäng. För registrering av dina svar, se Korrekt svar på minst fem av sex frågor krävs för CET-poäng. Sista svarsdag är 27 februari Observera att alla frågor hänvisar till information som framkommer i denna artikel. Behovet av okulärt skydd mot UV-strålning Bör vi informera våra patienter om behovet av okulärt skydd? Professor James Wolffsohn går igenom den senaste forskningen på området Det är nog inte många som skulle argumentera mot de negativa effekterna av solljusexponering av huden och att upplysa sina medmänniskor om vikten att skydda sig. Därför är det viktigt att undersöka nivån och typen av evidens i den granskade litteraturen om effekterna av okulära skador på grund av UV-exponering. Dessa evidens kommer att hjälpa oss förstå behovet av att öka medvetenheten om UV-exponering av ögat och dess följder med våra patienter, och hjälpa dem att skydda sina ögon. I tidskriften Eye and Contact Lens publicerades förra året en serie undersökande artiklar i detta ämne av 13 väl ansedda författare som bl.a. täckte aspekter på UVexponering och behovet av skydd inom den allmänna hälsovården, ozonnedbrytning, dygns- och säsongsvariationer i okulär UVexponering, UV-framkallade tillstånd i ögats främre delar och den perifera ljusfokuseringsfaktorn, fototoxicitet och näthinnan, betydelsen av UV för åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) samt det bästa okulära skyddet mot UV. Alla författarna hade inbjudits att delta vid ett symposium som sponsrades av denna tidskrift och av Contact Lens Association of Ophthalmologists, Inc. (CLAO) och finansierades av ett utbildningsstipendium från Johnson and Johnson Vision Care. Syftet med denna artikel är att sammanfatta de viktigaste punkterna från de 104 sidorna med sammanställda evidens samt några artiklar som publicerades efter detta symposium. Allmän hälsovård Optiker spelar en viktig roll, inte bara när det gäller att korrigera synfel och informera om valmöjligheterna för synkorrigering för att optimera patientens visuella livskvalitet, men de har också en viktig roll när det gäller ögonhälsa. Okulär sjukdom behöver inte bara upptäckas och behandlas som i alla hälsostrategier är idealet att förebygga. Det är lämpligt att använda patientens anamnes för att kunna identifiera riskfaktorer som rökning (vissa faktorer, t.ex. kön, kan naturligtvis inte påverkas!) och upplysa om vilken påverkan de har så att patienten kan göra informerade val i fråga om sin livsstil. I många länder har man under de senaste årtiondena utvecklat solskyddsprogram som man nu aktivt främjar, mycket på grund av det snabbt stigande antalet hudcancerfall och oron för ozonnedbrytningen i stratosfären som ökar UVB-strålningen ( nm) vid jordytan. 1 De oönskade effekterna av höga doser av UV-strålning på huden är visserligen välkända, men det finns även positiva aspekter av UV-exponering som den endogena syntesen av D-vitamin, och låga halter av D-vitamin är förknippade med många olika cancerformer samt autoimmuna sjukdomar som multipel skleros och typ 1-diabetes, infektioner som influensa och tuberkulos, psykiatriska sjukdomar och hjärtkärlsjukdomar. 2 Regleringen av sömncykeln (den cirkadiska rytmen) genom den relativt nyligen identifierade hämningen av näthinnans melatoninreceptorer (som även har en koppling till incidens och progression av cancer) är också en positiv effekt, även om detta förmedlas genom blått ljus snarare än UV-ljus. 3,4 Dessa motstridiga hälsobudskap gör att budskapen från samhället, t.ex. Australiens slip ( on a shirt, dra på en tröja), slap ( on a cap, sätt på en solhatt), slop ( on sunscreen, smeta på solskyddskräm) får mindre tyngd (utökades år 2007 med seek ( shade, sök upp skugga) och slide ( on sunglasses, sätt på solgasögon)). 5 Det är dock oklart om det finns ett liknande dilemma för UV-relaterade ögonproblem. År 2006 publicerade Världshälsoorganisationen en studie om den globala sjukdomsbördan på grund av UV-strålning. 6 Baserade på de då tillgängliga evidensen uppskattade man att 25 % av den sammanlagda sjukdomsbördan på grund av katarak-

2 35 Figur 1: Kortikal katarakt (med tillåtelse från David Ruston) Figur 2: Åldersrelaterad makuladegeneration (med tillåtelse från professor Christina Grupcheva) ter orsakades av kortikala katarakter (under antagandet att det finns en koppling mellan UV-strålning och kortikal katarakt) och att den sammanlagda sjukdomsbördan orsakad av katarakter skulle kunna reduceras med 5 % om exponering av UV-strålning på ögonen kunde undvikas. I sin genomgång utmanar Lucas 7 några av begränsningarna i denna modell, däribland avsaknaden av hänsyn till regionala variationer i demografi, livsstil, socioekonomisk status och omgivande UV-strålning, samt även det epidemiologiska belägget för att kataraktframkallad synförlust är en riskfaktor för prematur mortalitet. 8 De avtagande incidenstalen för UV-relaterad cancer ger ett visst belägg för effektiviteten i de offentliga hälsoprogram som fokuserar på solskydd och att de, åtminstone på kort sikt, har betydelse för medvetenheten och beteendet när det gäller solsäkerhet. 9 Även om det förefaller sannolikt att UV-blockerande solglasögon och/eller att använda solhatt/keps skulle minska risken för UV-framkallad ögonsjukdom finns det för närvarande bara en begränsad evidensbas. Man har i själva verket antagit att rekommendationen att använda solglasögon i miljöer med hög UV-strålning skulle öka de UV-framkallade skadorna 10 därför att de hämmar de naturliga försvarsmekanismerna som pupillkontraktion och kisande. 11 Dygns- och säsongsexponering av UV Det är känt att andelen UV-strålning generellt är högre vid lägre latituder 12,13 under sommaren och mellan kl och kl varje dag. 14 Världshälsoorganisationen har i samarbete med olika partners runt om i världen utvecklat det s.k. UV-indexet, som är en linjär skala från 0 till 10 baserat på intensiteten av den närvarande UV-strålningen under standardiserade förhållanden (ozonnedbrytningen gör dock att värdena kan bli högre än 10 eftersom de är relaterade till UV-strålningen som viktas efter våglängd). Deras syfte var att bättre kunna förmedla nödvändigheten till allmänheten att anpassa sina åtgärder för att skydda huden när UVstrålningen är hög. 15 Indexet är baserat på huderytemdos för vilken merparten av UVexponeringen sker direkt ovanifrån. För ögonen däremot, är direkt exponering mindre vanlig tack vare skuggningen från ögonbryn och ögonlock. 11 Sasaki med kollegor såg att UV-indexet skilde sig så mycket från deras mätningar av okulär exponering att de ansåg att indexet inte hade något värde för bedömning av ögonrisk och varnade för att det kunde vara grovt missvisande. Om man t.ex. i Japan under september månad riktar ansiktet mot solen uppstår maximal intensitet vid den okulära ytan vid omkring klockan 9.00 och i en bimodal fördelning. 16 Således har ljusets spridning och reflektion större betydelse för ögat än direkt exponering. Dessutom fokuseras det infallande ljuset på näthinnan av hornhinnan och den kristallina linsen vilket förstärker effekten med så mycket som 100 gånger. 17 Därför kan även sådana UV-stråldoser som har begränsad effekt på huden vara kapabla att skada de inre okulära vävnaderna. Att enbart skydda sig under sommarmånaderna eller mitt på dagen är otillräckligt eftersom UV-exponering kan uppträda hela dagen och hela året om. UV-strålning och ögats främre delar Tillstånd där solljus har varit en del av patogenesen har fått benämningen oftalmohelioser 18 Nuvarande evidens tyder på att exponering av UV-strålning på ögat enbart har negativa effekter. Det finns starka belägg för att akut högdosexponering för UV-strålning orsakar fotokeratit och fotokonjunktivit, medan även låga doser av kronisk exponering för UV-strålning är en riskfaktor för katarakt (figur 1), pterygium samt skivepitelkarcinom i kornea och konjunktiva. För närvarande finns det inte lika tydliga evidens när det gäller andra tillstånd som okulärt melanom och åldersrelaterad makuladegeneration (figur 2). Ögonsjukdomar som är relaterade till ultraviolett strålning är vanliga (tabell 1), handikappande och är orsaken till en avsevärd sjukdomsbörda över hela världen.,

3 36 OPTIK Ögonlock Okulär yta Kristallin lins Uvea Vitreus Retina Rynkor Solbränna Ljuskänslighetsreaktioner Cikraticiell ectropion Dermatokalasis Pre-maligna förändringar Maligna förändringar (basalcellskarcinom) Skivepitelkarcinom Primär förvärvad melanos Melanom Pinguecula Pterygium Klimatrelaterad keratopati Aktiniskt granulom Fotokeratit Arcus Bandkeratopati Korneal endotelial polymorfism reaktivering av herpetisk keratit Sklerit vid porfyri Senila sklerala plack Dimsyn efter fotorefraktiv keratektomi Dysplasi och malignitet i kornea eller konjunktiva Vernal katarr Katarakt Främre kapselbråck Tidig presbyopi Kapsulär pseudoexfoliation Subluxation vid Marfans syndrom Intraokulär linsdysfotopsi Melanom Mios Pigmentdispersion Uveit Bristande funktion hos blod-ögon-barriären Likvifiering Fotomakulopati Fotomakulopati Erytropsi Makuladegeneration Koroidalt melanom Synförlust med fotostress vid karotisstenos Störningar i den cirkadiska rytmen Tabell 1: Oftalmiska tillstånd där solljus har varit en del av patogenesen Den perifera ljusfokuseringseffekten (figur 3 och 4) förklarar varför pterygia är vanligare på den nasala snarare än den mer exponerade temporala konjunktivan. Genom noggranna observationer och strålningsspårning har man kunnat visa att ögats främre delar fungerar som en sidolins som fokuserar ljuset genom den främre ögonkammaren och mot den motsatta sidan av ögat, framförallt på distala (nasala) limbus. Det perifert fokuserade ljuset undgår det normala skyddet från de ytliga stamcellerna och träffar de basala, relativt oskyddade stamcellerna. 19 Detta förklarar också varför kortikala katarakter i den nedre nasala regionen tenderar att vara mer svårartade. 20 Graden av limbal fokusering bestäms delvis av hornhinnans form, den främre ögonkammarens djup och fokuseringen i den kristallina linsen, vilket kan förklara varför vissa individer är mer mottagliga än andra i samma miljö. Den högsta ljusintensiteten vid distala limbus är omkring 20 gånger högre än intensiteten hos det infallande ljuset och uppstår vid infallsvinkeln 104 grader, vilket skaparen komplex fokusering i bågform. 21,22 Så länge som den kristallina linsen med sina gula pigment av 3-hydroxikynurenin och dess glukosider finns närvarande, träffas näthinnan av relativt lite UVA och UVB. Intensiv, akut UV-strålning eller kronisk UV-exponering leder dock till bildandet av katarakter eftersom proteinomsättningen är låg i linsens fiberceller vilket gör att skadorna ackumuleras genom livet. 23 Både invitro- och in-vivo-studier stödjer hypotesen att ljuspenetration i ögat är en signifikant bidragande faktor till uppkomsten av katarakter, där den huvudsakliga effekten uppstår genom fotokemisk alstring av reaktiva syreradikaler som orsakar oxidativ stress på vävnaden. 24 Särskilt den unga näthinnan löper stor risk att skadas av UV-exponering eftersom den unga linsen ännu inte har syntetiserat det gula pigment som hindrar UV-strålningen från att nå fram till näthinnan. 25,26 UV-strålning och ögats bakre delar Även om den vuxna kristallina linsen effektivt skyddar näthinnan från kortare våglängder än 360 nm, kan våglängder från 360 nm till omkring 550 nm tränga fram till näthinnan, och dessa innehåller fotoner med tillräcklig energi för att åstadkomma fotokemiska skador. Beroende på våglängd och exponeringstid kommer ljuset att interagera med vävnaden via tre huvudsakliga mekanismer: termiskt, mekaniskt eller fotokemiskt. Naturliga ljuskällor som solen emitterar UV-fotoner med relativt långa våglängder, vilket vanligen framkallar fotokemiska skador eftersom energin inte är innesluten mellan näthinnans lager (vilket skulle resultera i termiska eller mekaniska skador). Fotokemiska skador på näthinnan uppkommer genom direkta reaktioner som innefattar proton- eller elektronöverföring och reaktioner som innefattar reaktiva syreradikaler. Vanliga läkemedel, t.ex. vissa antibiotika, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, psykoterapeutiska läkemedel och till och med örtmediciner kan fungera som fotosensibiliserande medel som främjar UV-skador på näthinnan om de exciteras av UVA eller synligt ljus med tillräcklig retinal penetration. 27 Näthinnans pigmentepitel och koroidea innehåller melanin som absorberar UV och skyddar näthinnan mot UV-orsakade skador. Med stigande ålder sker dock en fotoblekning av det okulära melaninet vilket minskar dess effektivitet när det gäller att skydda mot UV-skador. 28 Hos personer över 50 år medför blått ljus med våglängder omkring

4 37 Figur 3: Perifer ljusfokuseringseffekt 430 nm ytterligare en risk på grund av fotooxidation. 29,30 Lipofuscin, som ackumuleras under livet, producerar singlettsyre i närvaro av blått ljus, superoxid och fria radikaler som skadar näthinnans pigmentepitel Så småningom dör stavarna och tapparna eftersom de inte längre blir försörjda av näthinnans pigmentepitel, vilket förmodas leda till åldersrelaterad makuladegeneration (AMD). Makulapigment som lutein och zeaxanthan ger ett visst skydd mot inflammatoriska och fotooxidativa skador, men skyddet avtar med stigande ålder. 33,34 Långvarig exponering för kortvågigt ljus i djurmodeller leder till näthinneskador som liknar dem som ses hos patienter med AMD. De epidemiologiska evidensen för ljusexponering som en orsak till AMD är för närvarande inte entydiga. 35 I några kliniska studier hittade man en positiv överensstämmelse mellan solljusexponering och AMD. I exempelvis den amerikanska Beaver Damstudien var tiden som man tillbringade utomhus relaterad till utvecklingen av AMD 36, och i två australiska studier var exponering för blått och kortvågigt ljus förknippad med AMD Andra studier har dock misslyckats med att påvisa något samband mellan solljusexponering och AMD En studie som bevisar att UV-skydd minskar förekomsten av makuladegeneration skulle kunna ta en hel livstid att utföra. En nyligen genomförd retrospektiv analys av UV-skydd under en period av omkring 5 år visade dock att detta leder till högre nivåer av den optiska densiteten hos makulapigmentet vilket tidigare har förknippats med minskad förekomst av AMD. 43 Figur 4: Grafisk illustration av perifer ljusfokuseringseffekt (PLF). Okulärt UV-skydd Det finns ett antal alternativa metoder som potentiellt kan skydda ögonen mot UV-strålning. Solhattar, kepsar och parasoller kan ge ett visst skydd från solenergi ovanifrån och minska bländning. Som det dock tidigare påpekats stoppar dessa inte den signifikanta okulära UV-exponeringen från ljusspridning och vid tidpunkter då solen är närmare horisonten. De sista tre artiklarna i specialutgåvan av Eye & Contact Lens beskriver de andra alternativa UV-skydden i form av glasögon, solglasögon och kontaktlinser Även om det inte finns utrymme i denna artikel att ingående ta upp alla detaljer finns det några huvudpunkter som bör nämnas. Skyddet från solglasögon har undersökts i dosimetristudier med dockor, vilka alla har visat att bågens utformning spelar en mycket viktig roll, men i standraddesign av solglasögon har man traditionellt sett inte tagit hänsyn till detta.53,54 Samma problem förekommer med vanliga glasögonfinns med vanliga glasögon. Den minskade andelen synligt ljus som passerar genom solglasögonen gör dock troligen pupillen större och förebygger kisande, två av ögonens skyddsmekanismer mot stark solexponering. Studier har upprepade gånger visat på en typisk biologiskt viktad UV-exponering på omkring 20 procent av det omgivande ljuset som når ögat för konventionellt utformade solglasögon utan perifert skydd Detta faktum, i kombination med den perifera ljusfokuseffekten som beskrevs tidigare, understryker vikten av tätt sittande sidoavskärmningar. Sådana finns dock sällan på glasögon eller solglasögon. Därför förefaller UV-blockerande mjuka kontaktlinser som täcker hornhinnan, limbus och en,

5 38. VETENSKAP stor del av bulbära konjunktiva att vara en idealisk lösning klass 1-linser blockerar minst 99 % av UVB och 90 % av UVA medan klass 2-linser blockerar minst 95 % av UVB och 50 % av UVA. Tillsammans med solhatt/ keps och solglasögon kan UV-blockerande kontaktlinser erbjuda ett långtgående skydd mot alla källor till UV-exponering, antingen den är direkt, reflekterad eller refrakterad. Ett par vetenskapliga artiklar som publicerats efter symposiet med Eye & Contact Lens och CLAO har specifikt tittat på de UV-blockerande effekterna hos moderna kontaktlinsmaterial. Andley med kollegor undersökte effekten av en icke-uv-blockerande silikonhydrogellins jämfört med silikonhydrogellinsen senofilcon A (ACUVUE OASYS ) som har UV-blockering enligt klass 155 och visade att den senare gav ett fullständigt skydd åt epitelcellodlingar invitro och donerade humana kristallina linser från UVB-strålning inklusive skador, där den förra inte gav något skydd.56 I en djurmodell in-vivo jämfördes samma två silikonhydrogeler med exponering utan kontaktlins för en hög UVB-dos under 30 minuter. Ögon som bestrålades utan kontaktlins på den okulära ytan uppvisade bakre subkapsulär grumling i den kristallina linsen, bildande av korneala vakuoler, förlust av korneala epitelceller, svullnad samt enkelsträngsbrott i DNA. Den icke-uv-blockerande kontaktlinsen uppvisade liknande effekter, medan den UV-blockerande kontaktlinsen senofilcon A skyddade ögat nästan helt mot alla skadliga effekter av UVB.57 Slutsats Vid en genomgång av artiklarna från specialutgåvan från 2011 av Eye & Contact Lens och senare artiklar står det klart att det finns ett starkt samband mellan skador på den främre ögonvävnaden och solljusexponering. Det krävs dock mer forskning för att slutgiltigt påvisa en direkt koppling mellan åldersrelaterade tillstånd som AMD och kronisk UV-bestrålning från omgivningen. Eftersom det inte finns några belägg för att blockering av UV-exponering av ögat skulle vara till skada förefaller det rimligt att föreslå att optiker bör se som sitt vårdansvar att uppmuntra strategier för okulärt UV-skydd där detta är möjligt. Optiker bör varna sina patienter för risken att ögonen skadas av UV-exponering och informera om att patienterna kan skydda sina ögon med en kombination av solhatt/keps, sidotäckande solglasögon och UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 eller 2. Eftersom UV-index inte är en god indikator på okulär UV-exponering skulle man även kunna motivera att personer som inte är kontaktlinsanvändare börjar använda UV-blockerande kontaktlinser för att skydda sig hela dagen, hela året om. Professor James Wolffsohn är Deputy Dean för Life and Health Sciences vid Aston University. Han har publicerat över 110 granskade artiklar och föreläser över hela världen. Författarens tack Denna artikel har stötts av ett utbildningsstipendium från Johnson & Johnson Vision Care som är en del av Johnson & Johnson Medical Ltd. REFERENSER 1) Cullen AP. Ozone Depletion and Solar Ultraviolet Radiation: Ocular effects, a United Nations environment programme perspective. Eye & Contact Lens 2011;37: ) Norval M, Lucas R, Cullen AP, et al. The human health effects of ozone depletion and interactions with climate change. Photochem Photobiol Sci 2011;10: ) Reiter RJ, Tan DX, Fuentes-Broto L. Melatonin: A multitasking molecule. Prog Brain Res 2010;181: ) Skene DJ, Arendt J. Human circadian rhythms: Physiological and therapeutic relevance of light and melatonin. Ann Clin Biochem 2006;43: ) Cancer Council Australia. Slip, Slop, Slap, Seek, and Slide. Available at: Campaignsandevents/SlipSlopSlapSeekSlide. htm. 6) Lucas RM, McMichael A, Smith W, et al. Solar Ultraviolet Radiation. Global Burden of Disease from Solar Ultraviolet Radiation. Geneva, Switzerland, World Health Organization, ) Lucas RM. An epidemiological perspective of ultraviolet exposure public health concerns. Eye & Contact Lens 2011;37: ) West SK, Munoz B, Istre J, et al. Mixed lens opacities and subsequent mortality. Arch Ophthalmol 2000;118: ) Hill D, White V, Marks R, et al. Changes in sun-related attitudes and behaviours, and reduced sunburn prevalence in a population at high risk of melanoma. Eur J Cancer Prev 1993;2: ) Tuchinda C, Srivannaboon S, Lim HW. Photoprotection by window glass, automobile glass, and sunglasses. J Am Acad Dermatol 2006;54: ) Sliney DH. Exposure geometry and spectral environment determine photobiological effects on the human eye. Photochem Photobiol 2005;81: ) Merriam JC. The concentration of light in the human lens. Trans Am Ophthalmol Soc 1996;94: ) Javitt JC, Taylor HR. Cataract and latitude. Doc Ophthalmol 1995;88: ) Diffey BL, Larko O. Clinical climatology. Photodermatol 1984;1: ) World Health Organisation. Global Solar UV Index A Practical Guide ) Sasaki H, Sakamoto Y, Schnider C, Fujita N, Hatsusaka N, Sliney DH, Sasaki K. UV-B Exposure to the Eye Depending on Solar Altitude. Eye & Contact Lens 2011;37: ) Glickman RD. Phototoxicity to the retina: Mechanisms of damage. Int J Toxicol 2002;21: ) Coroneo MT, Muller-Stolzenburg NW, Ho A. Peripheral light focusing by the anterior eye and the ophthalmohelioses. Ophthalmic Surg 1991;22: ) Podskochy A. Protective role of corneal epithelium against ultraviolet radiation damage. Acta Ophthalmol Scand 2004;82: ) Abraham AG, Cox C, West S. The differential effect of ultraviolet light exposure on cataract rate across regions of the lens. Invest Ophthalmol Vis Sci 2010;51: ) Coroneo MT, Muller-Stolzenburg NW, Ho A. Peripheral light focusing by the anterior eye and the ophthalmohelioses. Ophthalmic Surg 1991;22: ) Kwok LS, Daszynski DC, Kuznetsov VA, et al. Peripheral light focusing as a potential mechanism for phakic dysphotopsia and lens phototoxicity. Ophthalmic Physiol Opt 2004;24: ) Roberts JE. Ultraviolet radiation as a risk factor for cataract and macular degeneration. Eye & Contact Lens 2011;37: ) Varma SD, Kovtun S, Hegde KR. Role of ultraviolet irradiation and oxidative stress in cataract formation medical prevention by nutritional antioxidants and metabolic agonists. Eye & Contact Lens 2011;37: ) Dillon J, Atherton SJ. Time resolved spectroscopic studies on the intact human lens. Photochem Photobiol 1990;51: ) Dillon J. Photophysics and photobiology of the eye. J Photochem Photobiol B Biol 1991;10: ) Glickman RD. Ultraviolet phototoxicity to the retina. Eye & Contact Lens 2011;37: ) Hu DN, Simon JD, Sarna T. Role of ocular melanin in ophthalmic physiology and pathology. Photochem Photobiol 2008;84: ) Roberts JE. Ocular phototoxicity. J Photochem Photobiol B Biol 2001;64: ) Taylor HR, West S, Munoz B, et al. The long-term effects of visible light on the eye. Arch Ophthal 1992;110: ) Rozanowska M, Jarvis-Evans J, Korytowski W, et al. Blue light-induced reactivity of retinal age pigment. In vitro generation of oxygenreactive species. J Biol Chem 1995;270: ) Davies S, Elliott MH, Floor E, et al. Photocytotoxicity of lipofuscin in human retinal

6 39 Sammanfattning av de viktigaste punkterna Offentliga hälsokampanjer om UV-risker för huden har minskat förekomsten av hudcancer Även om UV-exponering kan ha vissa gynnsamma effekter (t.ex. syntes av D-vitamin som skyddar mot vissa systemiska sjukdomar) finns det inga kända fördelar med okulär UV-exponering Till skillnad från hudskador (huvudsakligen från direkt UV-exponering) utsätts ögat för riskerna med UV-exponering hela dagen och hela året på grund av ljusspridning och reflektioner Det publicerade UV-indexet är missvisande när det gäller okulära skador UV-exponering som har begränsad effekt på huden kan skada ögats inre vävnader UV-exponering förekommer i patogenesen för en rad oftalmohelioser, däribland fotokeratit, pinguecula, pterygium, skivepitelkarcinom, kortikal katarakt och makuladegeneration Den perifera ljusfokuseringseffekten (PLF) kan sätta de naturliga stamcellsskyddsmekanismerna ur spel och öka ljusintensiteten på nasala limbus med 20 gånger vilket även påverkar konjunktiva och den kristallina linsen Den unga näthinnan löper särskilt stor risk att skadas av UV-exponering Det finns en rad alternativ för att skydda mot okulär UV-exponering - Solhatt/keps och parasoll skyddar mot solenergi ovanifrån, men de begränsar inte den signifikanta okulära UV-exponeringen från ljusspridning och då solen är nära horisonten. - Det UV-skydd som glasögon och solglasögon ger påverkas i hög grad av bågens utformning det är mycket viktigt med sidoavskärmning, särskilt på grund av PLF-effekten - UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 och 2 täcker hornhinnan, limbus och en stor del av bulbära konjunktiva vilket ger en idealisk lösning som skyddar hela dagen, året runt Optiker har ett ansvar att: - varna patienterna för risken för skador från okulär UV-exponering informera om att patienterna kan skydda sina ögon med en kombination av solhatt/keps, sidotäckande solglasögon och UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 eller 2 pigment epithelial cells. Free Radic Biol Med 2001;31: ) Khachik F, Bernstein PS, Garland DL. Identification of lutein and zeaxanthin oxidation products in human and monkey retinas. Invest Ophthalmol Vis Sci 1997;38: ) Bernstein PS, Zhao DY, Wintch SW, et al. Resonance Raman measurement of macular carotenoids in normal subjects and in age-related macular degeneration patients. Ophthalmalogy 2002;109: ) Chalam KV, Khetpal V, Rusovici R, Balaiya S. A review: role of ultraviolet radiation in agerelated macular degeneration. Eye & Contact Lens 2011;37: ) Cruichshanks KJ, Klein R, Klein BE, et al. Sunlight and the 5-year incidence of early agerelated maculopathy: The Beaver Dam eye study. Arch Ophthalmol 2001;119: ) Taylor HR, Munoz B, West S, et al. Visible light and risk of age-related macular degeneration. Trans Am Ophthalmol Soc 1990;88: ) Taylor HR, West S, Munoz B, et al. The long-term effects of visible light on the eye. Arch Ophthalmol 1992;110: ) West SK, Rosenthal FS, Bressler NM, et al. Exposure to sunlight and other risk factors for age related macular degeneration. Arch Ophthalmol 1989;107: ) Wang JJ, Foran S, Mitchell P. Age-specific prevalence and causes of bilateral and unilateral visual impairment in older Australians: The Blue Mountains Eye study. Clin Exp Ophthalmol 2000;28: ) Klein R, Klein BE, Knudtson MD, et al. Fifteen-year cumulative incidence of age-related macular degeneration. Ophthalmology 2007;114: ) Mukesh BN, Dimitrov PN, Leikin S, et al. Five year incidence of age-related maculopathy: Visual impairment project. Ophthalmology 2004;111: ) Wolffsohn J, Eperjesi F, Bartlett H et al. Does Blocking Ultra-Violet Light with Contact Lenses Benefit Eye Health? BCLA Conference, Paper presentation ) Chandler H. Ultraviolet absorption by contact lenses and the significance on the ocular anterior segment. Eye & Contact Lens 2011;37: ) Sliney DH. Intraocular and crystalline lens protection from ultraviolet damage. Eye & Contact Lens 2011;37: ) Walsh JE, Bergmanson JPG. Does the eye benefit from wearing ultraviolet-blocing contact lenses? Eye & Contact Lens 2011;37: ) Rosenthal FS, Bakalian AE, Taylor HR. The effect of prescription eyewear on ocular exposure to ultraviolet radiation. Am J Pub Health 1986;76: ) Sasaki K, Sasaki H, Kojima M, et al. Epidemiological studies on UV-related cataract in climatically different countries. J Epidemiol 1999;9(Suppl 6): S33 S38. 49) Sasaki H, Kawakami Y, Ono M, et al. Localization of cortical cataract in subjects of diverse races and latitude. Invest Ophthalmol Vis Res 2003;44: ) Hedblom EE. Snowscape eye protection. Arch Environ Health 1961;2: ) Sliney DH. Bright light, ultraviolet radiation and sunglasses. Dispens Opt 1975;36: ) Sliney DH. Eye protective techniques for bright light. Ophthalmology 1983;90: ) American National Standards Institute (ANSI). American National Standard for Nonprescription Sunglasses and Fashion Eyewear Requirements. New York, NY, ANSI, Standard Z80.3, ) British Standards Institution (BSI). Per sonal Eye Protection Sunglasses and Sunglare Filters for General Use and Filters for Direct Observation of the Sun. Chiswick, United Kingdom, BSI.BS EN-1836, ) Moore L, Ferreira JT. Ultraviolet (UV) transmittance characteristics of daily disposable and silicone hydrogel contact lenses. Cont Lens Anterior Eye 2006;29: ) Andley UP, Malome JP, Townsend RR. Inhibition of lens photodamage by UV-absorbing contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci 2011;52: ) Giblin FJ, Lin L-R, Leverenz VR, Dang L. A class I (Senofilcon A) soft contact lens presents UVB-induced ocular effects, including cataract, in the rabbit in vivo. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2011;52: Frågor för CET-poäng på nästa sida!,

7 40 VETENSKAP Flervalsfrågor ger CET-poäng Flervalsfrågor till artikeln Behovet av okulärt skydd mot UV-strålning av professor James Wolffsohn. Denna artikel tillsammans med rätt svar på frågorna ger 1 CET-poäng. For registrering av dina svar, se Korrekt svar på minst fem av sex frågor ger 1 CET-poäng. Sista svarsdag är 27 februari Observera att alla frågor hänvisar till information som framkommer i denna artikel. 1) Vad är optikerns roll i förhållande till ögonhälsa? a) Optikern ska enbart refraktionera, korrigera synfel och vägleda om korrektionsmöjligheter. b) Optikern bör i sin roll som hälso- och sjukvårdspersonal ge information om förebyggande åtgärder för bevarandet av ögonhälsan. c) Patientens livsstil och eventuella medicinbruk är irrelevant för optikerns arbete och rådgivning till patienten. d) Solljus är enbart sunt och förebygger många sjukdommar, så det är inte relevant att informera om förebyggande UV-skydd av ögonen. 2) WHO publicerade 2006 en studie av den globala sjukdomsbördan orsakad av UV strålning. Vilket påstående är korrekt? a) 5% av den samlade sjukdomsbördan i form av katarakter utgörs av kortikal katarakt. b) Den samlade sjukdomsbördan i form av katarakt skulle kunna reduceras med 5% om man undvek UV-exponering av ögat. c) Studiens utformning hade tagit hänsyn till regionala skillnader i befolkningsdemografi, livsstil, socioekonomisk status samt omgivningens UV-strålning. d) Studien påvisar att UV-strålning inte utgör någon riskfaktor för utveckling av katarakt. 3) Vad är korrekt utifrån UV-exponering av ögonen? a) Ögonen bliver utsatta för den största UVexponeringen mitt på dagen, kl b) Den största UV-exponeringen av ögonen förekommer när det WHO-standardiserade UV-indexet är som högst. c) Studier har visat att UV-indexet kan vara missvisande för när risken är störst för okulär UV-exponering. d) Ljusspridning och refleksion har ingen betydelse, enbart direkt exponering utgör en risk för okulär exponering. 4) Ögontillstånd där solljus har varit en del av patogenesen har fått samlingsnamnet ophtalmohelioser. Nuvarande evidens för samband är: a) Forskning visar att den unga näthinnan löper mindre risk att skadas av UV-exponering eftersom den yngre kristallina linsen har mer gult pigment. b) Det finns stark evidens för att reaktiva syreradikaler minskar risken för oxidativ stress och därmed utveckling av katarakt. c) Det finns överhuvudtaget ingen evidens för samband mellan UV-strålning och utveckling av AMD. d) Pterygium och kortikal katarakt förekommer ofta i allvarligare grad nasalt pga den perifera ljusfokuseringseffekten (PLF-effekten) 5) Vad är korrekt utifrån UV-skydd av ögonen? a) Det är enbart behov av UV-skydd av ögonen när UV-indexet har ett högt värde. b) Alla solglasögon oavsett design ger fullt UV-skydd av ögonen. c) Det är positivt med en viss okulär UV-exponering med tanke på D-vitamin syntesen. d) Glasögon och solglasögons UV-skyddande effekt är beroende av bågens design täckande sidoskydd är avgörande. 6) Kontaktlinser och UV-skydd. Vilket påstående är korrekt? a) Kontaktlinser med klass 1 UV-blockering absorberar 99% av UVB- och 90% av UVAstrålningen. b) Alla kontaktlinser har UV-blockering för i genomsnitt 95% av UVB- och 50% av UVAstrålningen. c) Det optimala UV-skyddet är enbart kontaktlinser. d) Kontaktlinser har ingen effekt för att uppnå ett gott UV-skydd av ögats inre delar.