POLHEMSKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2012/2013

Transkript

1 POLHEMSKOLAN POLHEMSKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen är Gymnasieskola. a för planen är Skolledningen genom Torbjörn Hanö. Planen gäller Vår vision Alla elever ska trivas och känna sig trygga, sedda och respekterade! Diskriminering och annan kränkande behandling ska inte förekomma. Alla på skolan ska sträva efter att dessa mål uppfylls. Elevernas delaktighet I slutet av vårterminen 2012 hade Petra Karlsson och kurator Jennie Hansen kartläggningssamtal med tio "änglar". Dessa elever var handplockade av kuratorerna på skolan eftersom de har visat intresse för frågor som är relaterade till Likabehandling. I god tid före kartläggningssamtalet fick eleverna ett "frågebatteri" att fundera igenom för att komma väl förberedda till samtalet. Personalens delaktighet Framförallt kuratorerna har varit delaktiga i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. Förankring av planen I början av läsåret får all personal information om diskrimineringslagen och skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Så snart skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling är färdigställd tas den upp i samtliga arbetslag. Skolledningen ansvarar. Alla elever informeras av mentor om diskrimineringslagen och skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Så snart skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling är färdigställd tas den upp i samtliga klasser av mentor. Mentor ansvarar. På Elevprogramråden tas frågor som rör diskrimineringslagen, skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling och skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling upp varje period. Biträdande rektor på respektive program ansvarar.

2 Utvärdering Föregående läsårs plan har utvärderats av Petra Karlsson och kuratorerna. Delaktiga i utvärderingen av föregående läsårs plan är Skolledning och elevhälsa. Resultat av utvärderingen av föregående läsårs plan är att skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling måste bli mer känd bland skolans personal och elever. Det är önskvärt att Likabehandlingsplanen är färdigställd tidigt på läsåret för att få bättre spridning. Förra läsåret drog det ut på tiden. Under förra läsåret fanns mycket svagt intresse bland personal och elever att bilda en Likabehandlingsgrupp. Kanske kan detta förändras om arbetet med Likabehandlingsfrågor belyses tidigt på läsåret? Petra Karlsson har under förra läsåret haft samtal med elever som är intresserade av att starta elevföreningar kopplade till Likabehandlingsfrågor. Eleverna har informerat i liten skala under VT 2012 och hoppas komma igång på riktigt under läsåret 2012/2013. Det finns ett behov av att ta fram en "elevvänlig" variant av skolans Likabehandlingsplan. Vi lyckades inte initiera ett sådant arbete förra läsåret även om vi identifierade behovet. På elevprogramråden har respektive biträdande rektor tagit upp frågor som rör Likabehandlingsarbetet på skolan. Årets plan utvärderas genom samtal i arbetslagen, elevprogramråden samt den Likabehandlingsgrupp vi hoppas kunna få igång. Vi kommer även att fortsätta med de kartläggningssamtal vi haft inför upprättandet av denna plan och i samband med detta även utvärdera årets plan. för att årets plan utvärderas är Skolledningen och den ska vara gjord senast Främjande insatser Arbetslag Polhemskolan arbetar utifrån tydliga arbetslag med eleven och elevens lärande i fokus. Respektive arbetslag och arbetslagsledare följer upp arbetet. Insats Genom att ha eleven och elevens lärande i fokus för arbetet i arbetslagen diskuterar undervisande lärare arbetsmiljörelaterade frågor och Likabehandlingsfrågor utifrån enskilda elever och klasser. I de fall specifika insatser krävs för enskilda elever, klasser eller program så planeras dessa i arbetslaget och i förekommande fall tillsammans med respektive biträdande rektor och elevhälsa. Arbetslag Kontinuerligt under läsåret Klassens änglar Änglarna ska finnas till hands för att stödja kamrater och skapa ett tryggare klimat på skolan. Uppföljning sker genom den kontinuerliga kontakten med skolans kuratorer. Minst två gånger per period deltar alla "änglar" i möten med kuratorerna.

3 Insats Varje klass utser två Änglar (kamratstödjare)som ska finnas till hands för att stödja kamrater och skapa ett tryggare klimat på skolan. En ängel ska vara en person som: - vågar se och agera när det finns behov - kamraterna känner att de kan lita på - är en god förebild - vid behov pratar med någon vuxen på skolan och ber om hjälp. Alla nyblivna änglar genomgår en endagsutbildning i Hasselas regi. Resurser finns för detta. Änglarnas uppgifter är bl a att hjälpa ettorna under deras första skoldag, delta när skolan håller öppet hus, vid behov introducera nya elever i klasser. Skolans kuratorer och rektor Kontinuerligt under läsåret Elevprogramråd Genom elevprogramråden på respektive program ges tillfälle att diskutera frågor som rör Likabehandlingsarbetet och arbetsmiljön för eleverna. Uppföljning ansvarar respektive biträdande rektor för. Insats Elevprogramråden träffas minst två gånger per period och leds av respektive biträdande rektor. Varje klass utser två representanter som deltar i elevprogramrådet. På mötena tas frågor som rör elevers arbetssituation och likabehandlingsfrågor upp. Respektive biträdande rektor Kontinuerligt under läsåret Elevkåren Elevkåren arbetar bland annat för att skapa en god arbetsmiljö och trivsel på skolan. De utvecklar "Polhemsandan" så att alla elever känner sig som en del av skolan och trivs. Uppföljning sker på regelbundna möten mellan elevkårens ledning och skolledare med kontaktansvar för elevkåren. Insats Elevkåren är en fristående elevorganisation som helt består av elever på skolan. De anordnar olika arrangemang för att öka elevernas trivsel och därmed även förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Exempel på arrangemang är Superbowl, "Polhem - we dare you", Välkomsteftermiddag för ettorna (se separat text om detta), Playstationturneringar i fotboll och mycket mer! Elevkåren har en kontaktperson i skolledningen för att få stöd och hjälp. Elevkåren

4 Kontinuerligt under läsåret Välkomstprogram för årskurs ett Målet är att få våra nya elever i årskurs ett att känna sig välkomna till skolan och trygga i miljön inför undervisningens start. Samtliga mentorer i årskurs ett kallas till möte på augustidagarna för att informeras om upplägg och syfte. Uppföljning görs av mentorer i årskurs ett samt av kuratorerna. Insats Läsårets första skoldag välkomnas de nya ettorna till skolan av skolledning, mentorer och utvalda klassens änglar. Våra nya elever ska vid dagens slut känna sig trygga med sin nya klass och med delar av byggnaderna på skolan. Mentorer, skolledning, kuratorer Välkomsteftermiddag för årskurs 1 Målet är att läsårets nya elever i årskurs ett ska svetsas samman i sina respektive klasser men även få insikt i att de är en del av hela Polhemskolan och Polhemsandan. Uppföljning sker i respektive klass av mentor samt av skolledningen i samtal med Elevkåren. Insats Under eftermiddagen den 7 september 2012 anordnar Elevkåren en "inspark"/välkomsteftermiddag för samtliga ettor. Eleverna uppmanas att klä ut sig efter ett gemensamt tema som varje klass bestämmer själv. Alla tågar gemensamt till Stadsparken för att där ha insparkslekar som bygger på samarbete inom klassen. Mentorer och skolledning deltar. Elevkåren. Skolledningens kontaktperson för elevkåren bistår med hjälp Kartläggning Kartläggningsmetoder Inför upprättandet av skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2012/2013 genomfördes kartläggningssamtal med tio änglar under ledning av Petra Karlsson och Jennie Hansen.

5 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna var handplockade av kuratorerna på skolan eftersom de har visat intresse för frågor som är relaterade till Likabehandling. Samtliga elever är dessutom "änglar" och har genomgått den utbildning i Hasselas regi som alla "änglar" får. I god tid före kartläggningssamtalet fick eleverna ett "frågebatteri" att fundera igenom för att komma väl förberedda till samtalet. Hur personalen har involverats i kartläggningen De enda som under läsåret 2011/2012 visat intresse för Likabehandlingsarbetet är kuratorerna. Dessa deltog. Resultat och analys Eleverna som deltog i kartläggningssamtalet hade delvis olika upplevelser. Det var framförallt en enstaka elev vars upplevelser skilde sig markant från de övrigas. I det följande presenteras majoritetens syn men vid några tillfällen kommer även den enstaka elevens upplevelser att återges. Eleverna upplevde problem kopplade till Likabehandling och kränkande behandling som avsevärt mindre på gymnasieskolan jämfört med grundskolan. Kränkande/ovälkomna kommentarer förekommer dock och då främst på raster, korridorer och vid elevskåp är speciellt utsatta platser på skolan. Eleverna konstaterade att man känner sig tryggast i den byggnad man vistas i mest. Alla var överens om att skolans bästa byggnad är byggnad fem. Matsalen upplevs som ett problem då den är trång och det är stökigt. Eleverna efterlyser bättre planering för att minska stöket. De skulle t ex vilja förändra var man tar bestick, glas och dryck. Går det att ha detta på en linje med maten? Det fungerar bra när man tar mat men sedan urartar det något. Några platser i skolan framhålls som mindre trygga, det rör toaletterna i byggnad två då det ofta är mycket människor vid ingången till toaletterna vilket gör att många elever väljer att inte gå på toaletten där. Toaletten på våning tre i byggnad ett framhålls som en "anonym" toalett. En enstaka elev framhöll att klassen var ett problem och att det förekom kommentarer och suckar på lektionerna. Många lärare valde att inte gripa in och hade dålig kontroll på klassen. En grupp i klassen har skaffat sig en jargong som inte främjar arbetsmiljön och trivseln i klassen. Majoriteten av eleverna menade dock att det inte är något problem under lektionstid utan att lärare oftast griper in. Man efterlyser dock att alla lärare alltid griper in vid t ex ovälkomna/kränkande kommentarer. Eleverna menar att lärarna sällan tar diskussionen, lärarna säger "tyst" eller liknande till elever som går över gränsen men tar sällan diskussionen. Eleverna funderar på om en del lärare inte griper in eftersom de tycker att eleverna är i det närmaste vuxna. När de jämför med grundskolan konstaterar de att lärarna oftare ingrep där jämfört med på gymnasiet. De funderar vidare på om detta kan höra ihop med att elever och lärare ofta känner varandra bättre på grundskolan då man ofta har samma lärare i många ämnen och träffar samma lärare ofta. Eleverna framhåller att de faktiskt inte är vuxna och inte heller har lika mycket erfarenhet som lärarna. Eleverna konstaterar att det varierar väldigt mycket från lärare till lärare men efterlyser mer aktiva lärare generellt sett! Eleverna föreslår en gemensam toleransnivå och handlingsplan för lärarna.

6 Eleverna uppskattar Elevkårens aktiviteter och menar att dessa främjar "polhemsandan". De framhåller även insparken i årskurs ett och menar att denna bidrog till att man lärde känna alla i klassen. Eleverna efterlyser dock någon slags team-building i årskurs två eftersom det ju är nya klasser även i denna årskurs. De skulle även vilja ha schemalagd mentorstid och klassråd. Man kan konstatera att det finns en del saker att arbeta vidare med! Eleverna framhåller lärarnas betydelse och vikten av att reagera och agera. Det finns få platser i skolan som upplevs som otrygga och otryggheten hänger ofta ihop med om man känner byggnaden väl eller inte. Några platser bör dock ses över. Förebyggande åtgärder Förbättring av matsalen Minska stöket genom bättre planering av var man tar mat, bestick, glas och dryck. Utvärdering av hur eleverna upplever miljön och maten sker i form av enkät och samtal under hösten Uppföljning sker i dialog med Måltidsservice Åtgärd Undersöka möjligheten att förändra möbleringen i matsalen genom samtal med Måltidsservice som ligger under Serviceförvaltningen. Är det möjligt att förändra var man tar bestick, glas och dryck? Går det att ha detta på en linje med maten? Motivera åtgärd Matsalen är trång och det blir stökigt. Eleverna har en idé som rör hur man skulle kunna minska stöket. Intendent och rektor December 2012 Översyn av toaletter i byggnad två och byggnad tre, vån ett Målet är att eleverna ska känna sig trygga med att använda alla skolans toaletter. Åtgärd Se över toaletterna i byggnad två. Elever vågar inte gå på toaletten där eftersom det är så mycket elever som hänger vid ingången till toaletterna. Går det att göra det mindre "hängvänligt"? Går det att göra toaletten på våning tre i byggnad ett mindre "anonym" så att eleverna känner sig trygga med att använda denna toalett? Motivera åtgärd Alla elever ska känna sig trygga med att använda alla skolans toaletter. Intendent December 2012

7 Team-building i årskurs två Nya klasser i årskurs två kräver några team-buildinginsatser för att få alla att känna sig trygga i den nya klassen. Uppföljning i arbetslag och elevprogramråd. Åtgärd Uppmana mentorerna i årskurs två att ha samarbetsövningar, lära-känna-varandra-övningar eller liknande i början av läsåret. Motivera åtgärd Eftersom de allra flesta elever hamnar i nya klasser i årskurs två behövs det några åtgärder för att eleverna ska känna sig trygga i den nya klassen. Mentorer i årskurs två V 44 Mentorstid på schemat Genom att ha mentorstid på schemat skapas utrymme för diskussioner som rör likabehanding och trivsel i klassen. Åtgärd Uppmana samtliga mentorer att snarast efter läsårets start meddela schemaläggarna var på schemat de vill ha mentorstid med sin klass. Motivera åtgärd Tydliggöra behovet av diskussioner som rör likabehandling och trivsel i klassen samt tid för praktiska mentorsuppgifter. Mentorer Uppmärksamma lärarens betydelse Att alla lärare, och alla personal, reagerar och agerar i linje med Skollag, Diskrimineringslag och Läroplan. Som personal i skolan kan man inte välja att inte reagera och agera om man uppfattar något eller får kännedom om något som strider mot skolans styrdokument. Åtgärd All personal måste få kännedom om skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt de styrdokument som reglerar detta. Arbetslagen (även servicepersonalens olika arbetsgrupper) går igenom skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt bakomliggande styrdokument. Allas gemensamma ansvar och individuella ansvar och betydelse lyfts fram.

8 Motivera åtgärd Kartläggningen visar på lärarnas stora betydelse för arbetsmiljön på skolan och förekomsten av kränkande behandling/ovälkomna kommentarer. All personal på skolan måste vara medvetna om vad som gäller och ingripa vid behov. Respektive biträdande rektor/arbetsledare Rutiner för akuta situationer Policy Polhemskolan tar avstånd från alla former av kränkningar i enlighet med Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen SFS 2010:800, kap 6 om kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla anställda är skyldiga agera och anmäla till respektive biträdande rektor man får kännedom om att en elev känner sig trakasserad, diskriminerad eller kränkt. All personal har skyldighet att ta emot en anmälan från en elev och agera i situationer som man uppfattar som kränkande. Alla elever och all personal får information om diskrimineringslagen och skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling vid läsårets start. All personal och alla elever uppmanas att vara vaksamma och lyhörda för signaler om diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att reagera i situationer som kan upplevas som kränkande och/eller diskriminerande. För information vidare till berörd biträdande rektor. Skolans elevvårdspersonal, skolsköterskor och kuratorer har ett speciellt ansvar för att vara uppmärksamma och föra vidare information till berörd rektor. Klassens änglar har bl a till uppgift att tidigt upptäcka eventuella trakasserier och kränkande behandling och i samband med detta ta kontakt med någon vuxen på skolan. De har fortlöpande möten med kuratorerna för att samtala om situationen i klassen. Skolledningen träffar regelbundet elevkåren för att diskutera frågor om bl a trivsel och trygghet på skolan. Mentorerna har ett särskilt ansvar för att bidra till att mentorsklassen känner trivsel och trygghet i gruppen och på skolan samt upptäcka eventuella trakasserier och kränkande behandling. Alla lärare uppmanas att påverka och styra gruppsammansättningar så att ingen elev i klassen hamnar utanför klass/gruppgemenskapen samt uppmärksamma eventuella trakasserier och kränkande behandling. är undervisande lärare. Vaktmästare och lokalvårdare som rör sig mycket i korridorer och elevutrymmen är extra uppmärksamma. Det är viktigt att reagera i situationer som kan upplevas som kränkande och/eller diskriminerande. För information vidare till berörd biträdande rektor. Klassråd hålls regelbundet, minst en gång i månaden. Där ska bl. a. ordningsregler tas upp. är mentor. Regelbundna möten mellan respektive biträdande rektor och elevhälsan inkl SYV samt klasskonferenser med respektive biträdande rektor, mentor och elevhälsa inkl SYV.

9 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till All personal i skolan har ett ansvar att medverka till att skapa en god inlärnings- och arbetsmiljö där likabehandling råder. Som anställd är man företrädare för skolan vilket innebär skyldigheter om man får kännedom om att en elev känner sig trakasserad, diskriminerad eller kränkt. All personal har skyldighet att ta emot en anmälan från en elev och agera i situationer som man uppfattar som kränkande. Rektor Torbjörn Hanö 046/ torbjorn.hano@lund.se Biträdande rektor EK, SPEI år 3, SP-JUR år 3 samt SAMED år 2 och SP Media år 3 Petra Karlsson 046/ petra.karlsson@lund.se Biträdande rektor ES, HV och Språkintroduktion Åsa Narin, 046/ åsa.narin@lund.se Biträdande rektor ID Tommy Jönsson tommy.jonsson@lund.se Biträdande rektor NA inkl FY Malin Dahlgren malin.dahlgren@lund.se Biträdande rektor TE Gunilla Linton 046/ gunilla.linton@lund.se Biträdande rektor SA Lars Peterson lars.peterson@lund.se Tf Biträdande rektor idrottsprofiler på NA inkl HG och SA Christian Fegler 046/ christian.fegler@lund.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Så snart skolan fått kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan ha inträffat ska uppgifterna utredas. Biträdande rektor utreder och han/hon ska: ta uppgifterna på allvar utan dröjsmål ta reda på vad som hänt tala om för den som blivit utsatt vilka handlingsalternativ som finns lyssna på anmälarens önskemål beträffande ärendets hantering och åtgärder klargöra att skolan inte accepterar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling agera aktivt, snabbt och diskret genomföra en saklig och objektiv utredning uppmärksamma behov av stöd- och hjälpinsatser hålla de inblandade informerade om ärendets gång och de ställningstaganden skolan gör genomföra en uppföljning efter att utredningen är gjord vid varje enskilt fall bedöma hur allvarlig kränkningen är ifall anmälan till polisen och socialtjänsten skall göras. dokumentera 1. Arbetsgång vid misstanke om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling 1. Den som uppmärksammar att någon blivit mobbad alternativt den som blivit mobbad vänder sig till respektive programs elevhälsoteam (biträdande rektor, kurator, skolsköterska). Anmälningsblankett fylls i. 2. Biträdande rektor kallar till möte. Samtal sker med den berörde. Elevhälsoteamet inhämtar information. Anmälningsblanketten fylls i. Skolpersonalen undersöker genom samtal och faktainsamling om det är diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är viktigt att elevens upplevelser tas på allvar. 3. Omyndig elevs vårdnadshavare underrättas skyndsamt.

10 4. Eventuell konfrontation: samtal med den som blivit mobbad och den/de som utfört mobbing för att försöka hitta en lösning och vidta lämpliga åtgärder. 5. Kontinuerliga uppföljningssamtal med samtliga inblandade. 6. Dokumentation förs kontinuerligt. I dokumentationen ska händelseförloppet beskrivas, vem som varit med i samtalen, vilka åtgärder som vidtagits, vad man kommit fram till, vem som är ansvariga. En tidsplan upprättas för uppföljning av åtgärderna. 7. En bedömning av om en polisanmälan och eller en anmälan till socialen ska göras bör ske i varje enskilt fall. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning att alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på respektera såväl kollegor som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter. Polhemskolans arbetsgång 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska omedelbart prata med den som uppträtt tvivelaktigt. 2. Rapportera kränkningen till ansvarig biträdande rektor inom 24 timmar. 3. Fylla i anmälningsblanketten. 4. Biträdande rektor utreder tillsammans med kurator vad som hänt. De samtalar bl a med eleven, vårdnadshavare och personal. Blanketten Dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling anmälan och vidtagna åtgärder används. 5. Om så behövs kontaktas polismyndigheterna och arbetsmiljöverket. Rutiner för uppföljning Vid utredning av kränkande behandling göra alltid överenskommelse om uppföljningssamtal. Detta dokumenteras i utredningen. Rutiner för dokumentation Alla utredningar och åtgärder dokumenteras alltid skriftligen. Ansvarsförhållande Biträdande rektor i första hand, men även rektor Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

11 Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat försöka hänga med de andra på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av

12 trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier]

13 Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria högsta betyget, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på lektionerna med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

14 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Spridning Skolans hemsida Mentorn går igenom i klassen Kortversion ges till eleverna