Realgymnasiet Lunds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Realgymnasiet Lunds plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Läsår 2014/2015 1/12

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Elevhälsoteamet (EHT) Rektor: Annika Kjellemar Teamledare: Andreas Berntsen Vår vision Vår vision är att inkludera samtliga elever och personal i att de ska känna sig trygga i skolan. Vi vill eftersträva en arbetsmiljö som främjar utveckling och lärande i demokratisk och humanistisk anda, där upplevelsen av allas lika värde känns reell.alla på skolan ska agera så att dessa mål kan uppfyllas. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Elevkåren har kontinuerlig kontakt med kurator och trygghetsteam och deltar aktivt i uppföljning av innehållet i planen. Kurator håller kontinuerlig kontakt med skolans samtliga elever kring planens innehåll. I februari genomförs en elevenkät där kartläggning av förebyggande åtgärder är i fokus. Detta material ligger till grund för nulägesanalys och framtida förbättringsområden. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare blir informerade på föräldramöte i september varje år om planens innehåll och var denna finns att läsa. De är välkomna att komma med feedback kring innehållet och kring förbättringsåtgärder.i april genomförs ett föräldramöte med inbjudan kring likabehandlingsplanen och dess innehåll. Mötet fokuserar på läsåret som gått och hur skolan arbetat med likabehandlingsplanen och om det finns förbättringsområden som behöver lyftas fram inför nästa läsår. Personalens delaktighet Personal arbetar med likabehandling inom samtliga ämnen under hela läsåret och är delaktiga i revideringen av planen inför och under läsåret. Arbetet startar i augusti varje läsår och planen implementeras i september efter att ha granskats av elevkårsrepresentanter samt presenterats på föräldramöte. Förankring av planen Kurator och EHT för samtal med samtliga klasser kring vad kränkande behandling är. Samtliga lärare arbetar med likabehandling inom sina ämnen och arbetar aktivt med planen. Föräldrar informeras på föräldramöte i början av läsåret. Planen ligger på skolans hemsida för allmän åtkomst. 2/12

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av planen har skett i en arbetsgrupp avsedd för detta syfte. Trygghetsteamet bestående av kurator, mentorer, representanter från elevkåren, skolsköterska, lärare och ledning har också varit delaktiga i utvärderingen av planen kontinuerligt under läsåret. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Kurator, mentorer, skolsköterska, lärare, representanter från elevkåren och ledning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 1. Mentorerna har haft mentorstid med samtal kring likabehandling vid behov vilket har fungerat bra. Detta kommer att fortsätta även detta läsår och detta år kommer det även att finnas inplanerade tillfällen som tar upp enbart likabehandling. 2. Enkätundersökning kring kränkande behandling och mobbing var planerad men blev aldrig genomförd. Detta görs under höstterminen 2014 istället. 3. Arbetet med värdegrund och mot diskriminering har under läsåret 2013/2014 genomsyrat projekten på skolan. Tyvärr har det funnits slitningar mellan elever och personal där elever känt sig kränkta, men den personal som varit inblandad är inte längre kvar på skolan. 4. Personalgruppens arbete med värdegrund och hur man markerar mot otrevlig jargong och hårda ord har fungerat bra gentemot eleverna. Detta bör dock arbetas mer med på personalnivå. 5. Elevkåren har inte fungerat som beskrivet i planen. Inget elevskyddsombud har utsetts och främjande aktiviteter har ej genomförts. Detta behöver vi arbeta mer med i samråd med elevkåren i arbete med kommande plan. 6. Samtliga punkter rubriken "Fortlöpande i verksamheten" upplevs ha fungerat bra och står kvar, förutom sista punkten som rör information till personal från EHT kring elever med olika typer av diagnoser. Informationen har kommit ut, men utformningen av delgivandet kring informationen måste ändras. Vi behöver också förtydliga rutiner vid kränkande av personal; både förebyggande och åtgärder. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Efter skriftlig och muntlig återkoppling från elever och föräldrar ses planen över av EHT. Ett forum för diskussioner kommer att utformas inför utvärderingen där allas synpunkter tas tillvara. Implementeringen av dessa åsikter skall ske i den reviderade likabehandlingsplanen inom rimlig tid efter att underlag har samlats in och sammanställts. Återkoppling till elever och personal sker därefter i direkt följd. för att årets plan utvärderas Annika Kjellemar 3/12

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Mål: Vi vill ge eleverna kunskap och information vad gäller könsidentitet och könsuttryck. Utifrån grundinställningen om alla människors lika värde är det viktigt att elever och personal känner att de har rätt att vara som de är och uttrycka sig som de vill oavsett biologiskt kön. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 44 med eleverna och i arbetsgruppen vecka 44. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Lärarna ansvarar för att i undervisningen ta upp frågan vid tillfällen som när exempel ges på tavlan. All personal ansvarar också för att uppmärksamma kränkande kommentarer elever emellan vad gäller kön och könsöverskridande identitet och uttryck. Även här är det viktigt att skolans personal föregår med gott exempel i tal och skrift. Vi ämnar också ta in externa föreläsare som samtalar med eleverna kring ämnet. Samtlig personal Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Mål: Vi vill ge eleverna kunskap och information kring vad etnisk tillhörighet är för att sedan kunna förebygga kränkningar. Vi vill genomföra temadagar alternativt genomföra ett projekt med fokus på etnisk tillhörighet. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 44 med eleverna och i arbetsgruppen vecka 44. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Undervisningen i de samhällsorienterade ämnena (samhällskunskap, historia, religion) arbetar kontinuerligt och återkommande med begreppet. Detta sker också i alla andra ämnen, men fokus ligger hos de samhällsorienterade ämnena. Hela verksamheten arbetar kontinuerligt med att ta upp begreppet och föregå med gott exempel. Vi tar in extern föreläsare som pratar om begreppet etnisk tillhörighet och vad det innebär. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 44 med eleverna och i arbetsgruppen vecka 44. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Samtlig personal Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Mål: Vi vill ge eleverna kunskap och förståelse om olika religioner och trosuppfattningar. Diskussioner ska föras kring dessa frågor utifrån projektinnehåll, ämnen eller aktuella händelser. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 44 med eleverna och i arbetsgruppen vecka 44. Ytterligare en utvärdering sker i maj. I religionsundervisningen tas bland annat dessa frågor upp och diskuteras. Eleverna som läser religion deltar i flera studiebesök, exempelvis Malmös synagoga och Malmö moskén. Vi ämnar ta in föreläsare, med olika trosuppfattningar under läsårets gång, både för föreläsning för elever och personal. Respekt för samtliga religioner och trosuppfattningar ska vara ständigt närvarande i hela verksamheten. Samtlig personal 4/12

5 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Mål: Alla elever ska få hjälp och stöd anpassad efter eventuell funktionsnedsättning. Personal och elever ska få kunskap kring elever med funktionsnedsättningar. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 44 med eleverna och i arbetsgruppen vecka 44. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Skolan arbetar med hälsosamtal för samtliga elever i årskurs 1, introduktionssamtal med förälder och elev som leds av elevens mentor vid skolstart i årskurs 1 och kontinuerliga mentorssamtal under läsåret. Eleverna erbjuds utvecklingssamtal vid två tillfällen under året dit förälder inbjuds för att följa upp elevens studier och lärmiljö. Om någon elev säger att de har svårigheter eller visar svårigheter meddelar mentor eller lärare EHT. Specialpedagog eller kurator samtalar enskilt med de elever som uppmärksammats ha funktionshinder och kartlägger stödbehov. Vid behov görs djupare kartläggning. EHT informerar ansvariga lärare samt sammanställer skriftlig information kring enskilda elever. Informationen finns i en särskild pärm för att underlätta för ansvariga lärare och vikarier att återkommande kunna se vilken information skolan har om enskilda elevers stödbehov. Lärare signerar i pärmen då de läst informationen. För elever där det är av vikt att klasskamraterna får information om dennes sjukdom eller situation ska specialpedagog, kurator eller lärare tillsammans med eleven informera klassen och då också svara på frågor. Samtlig personal, EHT Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Mål: Det är viktigt att elever och personal känner sig trygga på skolan oavsett sexuell läggning. Vi vill synliggöra betydelsen av ordval för att undvika kränkningar och diskriminering. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 44 med eleverna och i arbetsgruppen vecka 44. Ytterligare en utvärdering sker i maj. EHT ansvarar för att ta upp ämnet diskriminering gällande sexuell läggning för diskussion i personalgruppen under hösten I samtal med elever och i undervisningen tänker vi på att utgå ifrån att inte alla ser sig som heterosexuella eller kommer från en familj bestående av en mamma och en pappa. Frågor om sexuell läggning tas upp som en del av sex- och samlevnadsundervisningen. I hälsosamtalen med skolsköterskan ges utrymme för frågor om sexualitet och preventivmedel oavsett sexuell läggning. Om önskan finns hos elever för gruppdiskussion kan detta anordnas. Samtlig personal, EHT, skolsköterska Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Mål: Alla elever ska känna sig bekväma i sin klass och på skolan oavsett ålder. Skolledningens ambition är att ha en personal med blandad ålder. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 44 med eleverna och i arbetsgruppen vecka 44. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Vi arbetar med integrering mellan årskurserna genom att t ex ha gemensamma aktivitetsdagar, där eleverna får samarbeta mellan årskurser och klasser. Samtliga pedagoger säkerställer kontinuerligt under året att ingen elev, eller individ inom personalgruppen, särbehandlas på grund av ålder i utformandet av uppgifter eller aktiviteter. Samtlig personal, Skolledning 5/12

6 Främja likabehandling oavsett "kön" Kön Mål: Genom att ta upp genusfrågor vill vi ge eleverna en chans att reflektera över uppfattningar om manligt och kvinnligt för att öka deras valmöjligheter vad gäller yrkesval och hur de vill utvecklas som individer. Trots att utbildningarna ibland kan te sig vara relativt könsuppdelade så ska inte detta exemplifieras genom könsinriktade förklaringar och uttryck. Vi vill motverka ett könsstereotypt tänkande. Uppföljning: Halvtidsutvärdering genomförs vid klassråd innan vecka 44 med eleverna och i arbetsgruppen vecka 44. Ytterligare en utvärdering sker i maj. Skolans personal ska föregå med gott exempel. Vår inställning är att vi talar till och om skolans elever som individer och inte utifrån kön. Samtal och diskussioner förs kring ämnet alla människors lika värde i skolans samtliga projekt och ämnen under återkommande tillfällen. Mentorerna tar också upp temat genus och jämställdhet under specifika mentorstider. Vår övertygelse är att det är viktigt att hålla dessa frågor levande särskilt då vi har utbildningar som kan uppfattas som kvinnliga eller manliga. Samtlig personal 6/12

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Underlag för kartläggning har bestått av omfattande elevenkäter och individuella samtal mellan elever och personal från elevhälsan samt rektor och teamledare.elevkårens representanter har också en stående punkt på varje veckas konferenstid med lärarna där frågor gällande punkter inom likabehandlingsplanen har möjlighet att lyftas. Mentorerna på skolan arbetar också dagligen med att dokumentera och kartlägga individuella elevers behov och upplevelse av likabehandlingsplanen på skolan. Den samlade bilden av skolans arbete, tillsammans med vårdnadshavarnas insikter och åsikter, ligger till grund för utvärderingsarbetet i slutet av april med grund för revideringen av planen i augusti. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät och samtalat med kurator. Diskussioner har skett som uppföljning av det som framkommit. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion och information under personalmöten både med elev närvarande och frånvarande. Ledning har pratat enskilt med elever. Kurator har pratat enskilt med elever. Resultat och analys Smutskastning och kränkningar har skett via nätet. Elever har använt nedsättande jargong gentemot varandra samt mot lärare. Det har förekommit uttryck för könsdiskriminering enligt den svenska skolans värdegrund. 7/12

8 Förebyggande åtgärder Att motverka trakasserier via internet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål Vi vill motverka kränkningar via internet och medvetandegöra elever om deras handlingar samt om konsekvenserna av deras agerande. Uppföljning Uppföljning sker i samband med varje terminsslut medelst enkät både till elever och personal. Trygghetsteamet ansvarar för sammanställning av enkätundersökningen samt efterföljande diskussion vid behov. Åtgärd Genom alla ämnen, men framför allt i ämnet svenska, medvetandegörs eleverna om sitt språkbruk på internet samt lagstiftning och konsekvenser ett agerande kan ha. Vi genomför en enkätundersökning en gång/termin för att synliggöra eventuell problematik. Kurator pratar med elev enskilt eller i grupp vid behov. Rektor talar med personal vid behov. Vid händelse av att elev inte tar till sig av information kring vikten av hur man uttrycker sig korrekt på nätet kontaktas vårdnadshavare vid de fall då elev är omyndig. Vid händelse av att myndig elev upprepade gånger kränker andra elever eller personal polisanmäls händelserna efter att samtal förts med rektor. Motivera åtgärd Vi har haft fall där elever och personal känt sig kränkta via internetkommunikation i olika former. Kurator och trygghetsteam Maj 2015 Att motverka nedsättande jargong på skolan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål Att eleverna lär sig vikten av ett kamratligt språk och förstår konsekvenser av kränkande uttryck. Uppföljning Uppföljning sker i samband med varje terminsslut medelst enkät både till elever och personal. Trygghetsteamet ansvarar för sammanställning av enkätundersökningen samt efterföljande diskussion vid behov. Åtgärd Mentorerna genomför kontinuerliga samtal (på mentorstiden) och diskussioner om vikten av ett kamratligt språk. Personal föregår med gott exempel gentemot varandra och gentemot elever. Personal uppmärksammar fall där nedsättande jargong förekommer direkt. Vid händelse av att elev inte tar till sig av information kring vikten av kamratligt språkbruk kontaktas vårdnadshavare vid de fall då elev är omyndig. Vid händelse av att myndig elev upprepade gånger kränker andra elever eller personal polisanmäls händelserna efter att samtal förts med rektor. Motivera åtgärd Nedsättande jargong har förekommit både gentemot elever och personal från både elever och personal. Personal, trygghetsteam och kurator Vid läsårets slut. 8/12

9 Rutiner för akuta situationer Policy På Realgymnasiet Lund ska det råda en kamratlig och god anda, fri från kränkande uttryck och trakasserier, i linje med de humanistiska och demokratiska värden som den svenska skolans värdegrund är byggd på också med hänsyn till FN.s Barnkonventionen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Samtlig personal skall skapa incidentrapporter vid kännedom av elever som inte behandlas enligt de förhållningsregler som beskrivits i likabehandlingsplanen. Förutom att personal förväntas att ingripa ska incidentrapporten lämnas till mentor som vidarebefordrar informationen till EHT och skolledning. Beroende på händelsens allvar tas olika beslut som samtliga ämnar stödja eleven på bästa sätt enligt skolans policy. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor: Damir Hadrovic, damir.hadrovic@realgymnasiet.se Mentor: Marcela Mardones, marcela.mardones@realgymnasiet.se Kurator: Maria Hansen, maria.hansen@realgymnasiet.se Teamledare: Andreas Berntsen, andreas.berntsen@realgymnasiet.se Rektor: Annika Kjellemar, annika.kjellemar@realgymnasiet.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om elev utsätts för kränkande behandling av annan elev på skolan oavsett kränkningens art skall eleven kallas till samtal av kurator. Samtalet genomförs av: kurator samt ytterligare 1 person från skolan EHT team. Under samtalet skall dokumentation föras och skolan ansvarar för att undersöka ärendet vidare genom att t ex undersöka om vittnen till händelsen finns, karaktären av kränkningen för eventuell polisanmälan samt om hemmet är medveten om kränkningen. Efter samtalet med enskild elev skall den elev som påstås utfört kränkningen kallas till samtal. Samtalet genomförs av: kurator samt ytterligare 1 person från skolan EHT team. Samtalet ska syfta till att utreda kränkningen och den utpekade eleven får möjligheten att besvara och bemöta den dokumentation som förts. Den elev som blivit kränkt av annan elev på skolan har rätt till stödsamtal med kurator. Omfattningen bestäms i samråd mellan EHT och eleven samt hemmet. Behöver eleven extern hjälp så ansvarar skolans EHT för att ta kontakt med externa aktörer. Om det i samtal och efterforskningar samt genom t ex vittnesmål framkommer att en elev utsatts för kränkning av annan elev skall rektor eller biträdande rektor ta kontakt med hemmet för de inblandade eleverna. Den elev som bevisligen utsatt annan elev för kränkning har brutit mot skolans värdegrund och likabehandlingsplan och kommer att möta en avstängning från skolverksamheten i 2 veckor. Därefter skall eleven delta i skolverksamheten igen och hålla kontinuerliga samtal med kurator och EHT för att säkerställa att eleven inte upprepar beteendet och händelsen. Eleven ska få stöd från skolan att uppvisa ett fullgott och humanistiskt förhållningssätt som bygger på våra demokratiska värderingar om allas lika värde. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning att:- alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier,- påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på,- respektera såväl kollegor som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen och- ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter. Realgymnasiet i Lunds arbetsgång:1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska omedelbart prata med den som uppträtt tvivelaktigt.2. Rapportera kränkningen till teamledare inom 24 timmar.3. Dokumentera händelsen.4. Biträdande rektor utreder tillsammans med kurator vad som hänt. De samtalar bl a med eleven, vårdnadshavare och personal. Dokumentation av denna utredning sker också på plats för insyn av vårdnadshavare, elev och personal.5. Om så behövs kontaktas polismyndigheterna och arbetsmiljöverket. Rutiner för uppföljning Vid utredning av kränkande behandling göra alltid överenskommelse om uppföljningssamtal. Detta dokumenteras i utredningen. Rutiner för dokumentation Alla utredningar och åtgärder dokumenteras alltid skriftligen. Ansvarsförhållande Rektor i första hand men också teamledare. 9/12

10 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 10/12

11 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] 11/12

12 Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 12/12