Brattåsskolan Brattåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Transkript

1 Brattåsskolan Brattåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass, fritidshem a för planen Marcus Lundqvist, lärare åk 4 Wanda Nilsson, förskollärare Katja Jannesson, lärare åk 1 Agneta Johansson, rektor Vår vision Brattåsskolan skall vara en trygg arbetsplats för både barn och vuxna. Vi vill att alla elever skall känna sig sedda, trygga och känna sig som en del av skolans gemenskap. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Alla elever diskuterar planen i sina klasser och lämnar synpunkter som sammanställs till elevrådet. Elevrådet sammanställer och lämnar synpunkter. Kamratrådet: kamratstödjarna dvs två elever i varje klass arbetar tillsammans med lärare för att skapa positivt socialt samspel i skolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar i brukarrådet tar del av planen och lämnar synpunkter som sammanställs. Planen presenteras och diskuteras på föräldramöte. Personalens delaktighet Personalgruppen tar del av planen på arbetsplatsträff/konferens och lämnar synpunkter som sammanställs. Förankring av planen Pedagogerna går igenom planen på APT, studiedag och konferenser. Involvera alla anställda på skolan inkl städ, bamba och vaktmästeri. Introducera nyanställd personal i planen. Alla pedagoger på skolan ansvarar för att planen förankras hos elever i klasserna och på fritidshemmen vid läsårsstart genom samtal om värdegrund och bemötande, fallbeskrivningar utifrån filmer och berättelser, rollspel och drama mm. Planering av värdegrundsarbetet i juni-13 och genomförs de två första veckorna av läsåret 13/14. Föräldrar får information om planen på föräldramöte ht-13. Trivsel- och ordningsregler sammanställs och skrivs under av vårdnadshavare och elever. Översättning till olika språk. Planen läggs ut på hemsidan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Sida 2 av 10 Skolans tidigare plan har inte reviderats de senaste åren. Därför gör personalgruppen en egen analys utifrån elevenkäter, på konferenser och samtal i resursteamet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal Elever Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

2 Trivsel på skolan har utvärderats genom elevenkäter. Representanter från resursteamet kartlägger situationer på skolan. Kamratstödjare Elevrådet Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Enkäter under våren-13 och hösten-13 för att årets plan utvärderas Katja Jannesson, Wanda Nilsson, Marcus Lundqvist och Agneta Johansson Främjande insatser Diskrimineringsgrund: Religion och trosuppfattning Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Eleverna ska ha kunskap om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor med olika trosuppfattningar. Eleverna ska ha kunskap om barnkonventionen enl FN och vad det innebär för dem själva. Eleverna skall ha kännedom om barns olika levnadsvillkor i världen. Eleven skall ha kännedom om läroplanens kunskapsmål för religionsämnet. Insats I undervisningen belyser vi religioner och livsåskådningar för att få en fördjupad förståelse för olika religiösa traditioner och levnadssätt. Planera för att elever med annan trosuppfattning har möjlighet att få fira och uppmärksamma sina högtider och tradition. Tillgång till en multireligiös almanacka på skolan för planering av årets högtider. Anordna alternativ till elever som inte kan/vill delta i aktiviteter som har med annan religionsutövning att göra. Sida 3 av 10 Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Eleverna skall ha kännedom om barns olika levnadsvillkor i världen ex olika kulturer och dess historia Alla skall känna sig respekterade oavsett etniskt ursprung och uppmuntra elevernas flerspråkighet. med respepekt och tolerans oavsett etniskt ursprung Eleverna skall få ökad kunskap om hur kulturellt mångfald kan berika elevernas lärandemiljö genom att ta vara på och uppmärksamma elever från andra länder och kulturer. Eleverna ska ha kunskap om barnkonventionen enl FN och vad det innebär för dem själva. Eleverna skall ha kunskap om barns olika levnadsvillkor i världen.

3 Alla skall känna sig respekterade oavsett etniskt ursprung och uppmuntra elevernas flerspråkighet. behandlad med respekt och tolerans oavsett etniskt ursprung Insats *Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt genom ex modersmålsunderviningen på skolan. *Under FN-veckan jobbar vi med barnkonventionen och barnens rättigheter, samt barns rättigheter och barns levnadsvillkor i världen. Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning Alla elever skall kunna delta i skolans undervisning och aktiviteter på likvärdiga villkor Ha kännedom om olika funktionshinder med respekt och tolerans Alla elever skall kunna delta i skolans undervisning och aktiviteter på likvärdiga villkor Ha kunskap om olika funktionshinder med respekt och tolerans Insats Skapa en pedagogisk samhörighet och tillgänglighet ex i lokaler, på utflykter Planera pauser och raster efter elevers behov Planera aktiviteter och utflykter, så att alla kan delta på likvärdiga villkor Sida 4 av 10 Diskrimineringsgrund: Kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning Flickor och pojkar skall bemötas lika utifrån förutsättningar, personlighet och intresse Kännedom om hur olika familjer kan se ut med respekt och tolerans oavsett kön och sexuell läggning Flickor och pojkar skall bemötas lika utifrån förutsättningar, personlighet och intresse Kunskap om hur olika familjer kan se ut med respekt och tolerans oavsett kön och sexuell läggning Insats

4 Skolsköterska samtalar i mindre grupper med elever i åk 5 om pubertet och sexualitet. Samtala i elevgrupperna om familjebildning, hur familjer ser ut och kan se ut Samtala i elevgruppen vilka ord som accepteras / inte accepteras när det gäller könsord. * Samtala och medvetandegöra i elevgruppen om människors olika sexuella läggning för att motverka homofobi. Diskrimineringsgrund: Trakasserier och kränkande behandling Ingen skall uppleva sig kränkt eller trakasserad i skolan Alla skall vara med i gemenskapen på skolan med respekt och tolerans Ingen skall uppleva sig kränkt eller trakasserad i skolan Alla skall vara med i gemenskapen på skolan med respekt och tolerans Insats Samtala om och implementera värdegrunden Många vuxna ute på skolgården under raster för att skapa trygghet och trivsel. * Skapa varierande rastaktiviteter ledda av en vuxen. Sida 5 av 10 Vuxna hjälper till att hantera konflikter Vuxna ger eleverna olika verktyg och ansvar för att hantera samspelssituationer Alla vuxna skall arbeta för att motverka utanförskap genom att vara observant vid ex gruppindelningar och styra eleverna Planerade aktiviteter och samarbetslekar ledda av vuxna, ex gymnastik och skapande aktiviteter där elever kan delta i olika konstellationer och mindre grupper Vi har ett kamratråd på skolan som består av två representanter från varje klass som träffas en gång/mån tillsammans med två pedagoger från resursteamet. På mötet uppmärksammas det sociala klimatet (dåliga jargonger) i skolan och diskutera vad som kan göras för att öka trivseln och ev stödinsatser. Diskrimineringsgrund: Ålder Elever skall få möjlighet att komma i kontakt med yngre och äldre elever på ett naturligt sätt Elever skall känna sig trygga med varandra på skolan oavsett ålder Alla elever skall ha kännedom om "livets åldrar" Elever skall få möjlighet att komma i kontakt med yngre och äldre elever på ett naturligt sätt Elever skall känna sig trygga med varandra på skolan oavsett ålder Alla elever skall ha kunskap om "livets åldrar"

5 Insats Vuxna arbetar för att skapa olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Samtala kring ålder och ålderfixering Fokusera på person inte ålder ex Lisa skall inte bli retad för att hennes pappa är mycket äldre än andra pappor i klassen Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät för elever. Kartläggning av anmälningar om kränkande behandling-åtgärder. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Vi låter alla elever på skolan svara på en trivselenkät två gånger per läsår. En gång på höstterminen och en gång på vårterminen. Den görs för att kartlägga om det finns platser i skolan eller på skolgården där eleverna känner sig otrygga. Den görs också för att kartlägga vilka individer som känner sig otrygga i skolan eller känner sig kränkta enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Sida 6 av 10 Hur personalen har involverats i kartläggningen Varje ansvarig klasslärare genomför enkäten och sammanställer resultaten i sin klass. Klassläraren får då en helhetsbild över elevernas trivsel i klassen. Han / Hon lämnar vidare sin sammanställning till resursteamet som på så vis får en samlad bild över hela skolan och vilka åtgärder som därefter behöver sättas in. Resultat och analys Resultatet av trivselenkäten för våren 2012 visade att 97,4 % av eleverna trivdes bra eller mycket bra på skolan. 2,6 % svarade att de trivdes mindre bra eller dåligt. Enkäten visade också att platser där barnen känner sig otrygga var fotbollsplanen, där det enligt svaren förekom ett fult språk och en tuff, okamratlig stämning. En del av de yngre barnen beskrev också att de kände sig rädda / otrygga när de var uppe i skogen på rasterna. Av svaren kan vi direkt utläsa att vi behöver förstärka närvaron av rastvakter just vid fotbollsplanen. En åtgärd vi redan genomfört är att det alltid finns en rastvakt vid fotbollsplanen vid varje rast. Vi har också infört vad vi kallar nolltolerans. Vi tillåter inget nedvärderande språkbruk mot någon annan, knuffar och slag är också helt förbjudet. De elever som bryter mot detta stängs av från planen under en tvåveckorsperiod. Eleverna har blivit informerade om denna åtgärd och känner till vad konsekvensen blir om man bryter mot överenskommelsen. Det har också uppmärksammats av pedagoger att det på senaste tiden har börjat förekomma ett negativt språkbruk bland eleverna på skolan både inomhus och utomhus. Alla vuxna skall genast agera mot detta beteende genom samtal med berörda elever och ansvarig pedagog informerar hemmet. När det gäller rädslan för att vara i skogen har vi också förstärkt rastvaktandet där. Vi har fler vuxna som är i skogen under barnens raster. Förebyggande åtgärder Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden

6 Nolltolerans för alla diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Åtgärd Alla elever är allas ansvar. Pedagoger är alltid ute för att skapa trygghet och trivsel. Pedagoger närvarar vid rasters start och slut i korridorer. Vuxna hjälper till att hantera konflikter. Vi har planerade aktiviteter på fritidshemmen som samarbetslekar, gymnastik och skapande där elever kan delta i olika konstellationer och i mindre grupper. Vi aktualiserar och samtalar kring värdegrunden, t ex via ringsamtal, värderingsövningar och samarbetsövningar. Vi fokuserar på elevens styrkor istället för problem. Eleverna får olika verktyg och ansvar att hantera konflikt och samspels situationer. Vi arbetar med eleverna om hur man bygger goda kompisrelationer samt hur man behåller kompisar. Vi har ett kamratråd på skolan som består av två representanter från varje klass som träffas en gång i månaden tillsammans med två pedagoger från resursteamet. På mötena uppmärksammas det sociala klimatet i klasserna och diskuterar vad som kan göras för att öka trivseln på skolan, olika stödinsatser. Motivera åtgärd I elevenkäten har det förekommit att det finns platser där elever känner sig otrygga. Där har även förekommit kränkande språk, knuffar och okamratlig stämning. En åtgärd vi har genomfört är att det finns flera rastvakter på alla gårdar och i skogen. Alla pedagoger som rastvaktar, klasslärare och förskollärare som förankrar likabehandlingsplan i verksamheten. Augusti-13 Rutiner för akuta situationer Policy Brattåsskolan skall vara en trygg arbetsplats för både barn och vuxna. Alla på skolan, barn och Sida 7 av 10 vuxna, skall ta ett personligt ansvar för att förhindra alla former av trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn/elever och mellan personal och barn/elever. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Upptäcker via rastvakter * Upptäckter via elever, t ex av kamratrådets representanter. * Samtal med elever eller vårdnadshavare Utvecklingssamtal Trivselenkätens svar från elever Skolsköterskans samtal med barn/elever eller föräldrar Arbetslagsmöten Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och personal uppmanas att i första hand vända sig till sin klasslärare / ansvarig pedagog i arbetslaget. Det finns också möjlighet att kontakta sammankallande personal i skolans resursteam. Man kan även kontakta skolans rektor, Agneta Johansson. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. När misstanke om att kränkande behandlig / trakasserier inträffat pratar ansvarig pedagog / klasslärare med de inblandade. Både den som upplever sig kränkt och den som uppges stått för kränkningen blir informerade om vilka åtgärder som nu gäller. Vårdnadshavare till båda parter informeras skrifligt eller muntligt inom 24 timmar om vad som framkommit i samtalen. 2. När ansvarig pedagog upplever att samtalen inte leder till önskat resultat eller när elev / föräldrar inte känner sig nöjd med åtgärderna tar hjälp av resursteamet. Resursteamet består av representanter från elevhälsan, skolsköterska, specialpedagog samt pedagoger från samtliga arbetslag. 3. Två personer ur resursteamet utses för att ta sig an ärendet.

7 De skaffar sig så mycket information som möjligt i ärendet. De tar kontakt med den som utsatts för kränkningen. De dokumenterar noga vad som sägs. När de sedan tar kontakt med den som bedöms ha stått för kränkningen så är de mycket välinformerade om vad som skett. Det är viktigt att den som utfört kränkningen får klart för sig förslagen till lösning. Bedöms det som önskvärt förs även ett samtal där båda parter deltar. Vårdnadshavare till båda eleverna informeras inom 24 timmar om fallet samt vilka förslag till lösningar och åtgärder som har bestämts. 4. Resursteamet informerar till rektor om de ärenden som de de arbetar med. 5. Resursteamet anmäler till EHT (elevhälsan) när situatione i elevgrupp bedöms svår att lösa på egen hand. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När detta kommer till rektors kännedom/anmälan till rektor utreds händelsen omgående av rektor. Anmälan skickas till BoU/huvudmannen. Samtal med berörd personal och ev disciplinåtgärder. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal med samtliga inblandade sker efter ca en vecka av de ur resursteamet som lett samtalen. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar då elev, vårdnadshavare och samtalsledare från resursteamet till möte. En långsiktig uppföljning av alla ärenden sker varje gång resursteamet har sina möten. a för uppföljningen är de ur resursteamet som lett samtalen. Rutiner för dokumentation Alla fall som resursteamet ansvarat för dokumenteras noga via en särskild mall. En kopia förvaras hos specialpedagog och originalet diarieförs hos skoladministratör. Rektor anmäler sedan ärendet till BoU-förvaltningen via ytterligare en blankett. Ansvarsförhållande All personal på skolan har ett ansvar att reagera när de misstänker att kränkande behandling förekommer. De meddelar klasslärare / ansvarig pedagog. Den ansvariga pedagogen bedömer sedan om kontakt med resursteamet ska tas eller om insatser kan göras själv. Resursteamet ansvarar för ärenden som lyfts till deras nivå. Rektor har ett övergripande ansvar för alla fall av kränkningar / trakasserier. Begrepp Diskriminering Sida 8 av 10 Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling

8 Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> Sida 9 av 10 Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

9 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Sida 10 av 10 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons

10 funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]