TRYGGHETSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. läsåret

Transkript

1 TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret Vision Alla som vistas i skolan ska känna trygghet och trivsel. Skolans regler och värdegrund ska genomsyra all undervisning och allt umgänge på skolan.

2 Handlingsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling Vad säger lagen och läroplanen? Läroplanen för grundskolan 2011 "Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser." Diskrimineringslagen skall främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Rektors ansvar Rektorn på skolan tar starkt avstånd för alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling genom att se till att det finns en likabehandlingsplan, som efterlevs och regelbundet revideras. Vid varje höstterminsstart ska likabehandlingsplanen diskuteras och utvecklas tillsammans med elever, föräldrar och all personal som arbetar på skolan. All personals ansvar All personal på skolan tar ställning mot varje form av kränkande behandling, är observanta om elever drar sig undan eller uteblir från skolan, samt är tillgängliga för eleverna i skolan. Elevernas ansvar Alla elever på skolan ansvarar för att de följer skolans trivselregler. Vårdnadshavares ansvar Vårdnadshavare ansvarar för att barnets behov av omvårdnad, trygghet och fostran blir tillgodosedda. Likabehandlingsgruppens ansvar Likabehandlingsgruppen ansvarar för att revidera likabehandlingsplanen varje höstterminsstart samt analysera nuläget utifrån kartläggningen. Trygghetsteamets ansvar Trygghetsteamet är den grupp som arbetar både förebyggande och akut när kränkande behandling har skett.

3 Definitioner Diskriminering Diskriminering är kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder såsom: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Den kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är om en elev missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, se ovan. Indirekt diskriminering är det om en elev missgynnas genom t ex tillsynes neutrala ordningsregler, undervisning, läroböcker. Kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera tillsammans och riktas mot en enskild eller en grupp. De kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas över tid. Det är viktigt att alltid utgå från den individuella upplevelsen av kränkningen och ta den på allvar. Kränkande behandling kan vara: fysisk (t ex bli utsatt för knuffar eller slag) verbal (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosocial (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, miner) text- och bildburen (t ex klotter, lappar, brev, , sms, mms, att bli inspelad på film, chat) Kränkande behandling kan delas in i a) trakasserier eller b) annan kränkande behandling Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Även transsexuella elevers rättigheter skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Exempel på könsdiskriminering Pedro blir retad på idrotten för att han är den ende killen som hellre dansar än spelar fotboll när eleverna får välja aktivitet. Stina blir kallad för hora, eller Calle blir kallad bög. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Skolan har att ansvara att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Exempel: Tomas som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Mentorn avfärdar honom med att Ja men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa.

4 Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/ etniska eller beteendemässiga karakteristika. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfrihet är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Exempel: Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. Josef äter inte fläsk pga sin religion, han får många kommentarer om detta. Sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet. Exempel: Det har gått bra för Pelle i skolan tills hans två mammor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. Funktionshinder Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Exempel: Elena har en lillebror som har ADHD, hon känner sig sårad och ledsen av att många i skolan använder uttrycket jävla ADHD-unge. Könsöverskridande identitet eller uttryck En elev får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, dvs för att en elev inte identifierar sig som varken kvinna eller man, eller beter sig på ett sätt som bryter mot könsnormen. Exempel: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. Ålder Exempel på trakasserier som har samband med ålder: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad för det. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller elevs värdighet. Exempel: Lilly har slutat att fråga om hon får vara med på rasterna. Hon är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att hon inte får vara med. Skolans personal tror att Lilly är ensam för att hon tycker om det. Hon är en ensamvarg, säger mentorn. Lilly orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Steffo blir ofta kallad Pucko eller tjockis. Exempel är hämtade från Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling (Skolverket) och Lika rättigheter i skolan (Diskrimineringsombudsmannen)

5 Utvärdering, kartläggning och förebyggande arbete Utvärdering av målen i 2012/2013 års likabehandlingsplan Att skapa större trygghet i hemkorridorerna, på lektionerna Lagen fick i uppgift att ta fram en plan hur tryggheten ska bli större i hemkorridorer. Rastvakter har utsetts som hade i uppgift att vara i korridorerna under rasterna, men det har inte alltid funnits tillgänglig personal. Enligt trivselenkäten som gjordes under vårterminen upplever fortfarande tolv elever att de känner sig otrygga i hemkorridoren. Kartläggning, nulägesanalys och förebyggande arbete Kartläggning gjordes under höstterminen med kommunens elevenkät och under vårterminen med skolans trivselenkät och vid vårterminens slut genom samtal med kamratstödjarna. Vid utvärderingen med kamratstödjarna i slutet på vårterminen ansåg de att det fortfarande är otryggt i hemkorridorerna och eleverna önskade mer rastvakter i hemkorridorerna. Vid utvecklingssamtal gick lärarna igenom hur eleverna trivdes i skolan. De flesta elever trivs och är trygga i skolan. De platser där kränkningar oftast förekommer är fortfarande i respektive elevernas hemkorridorer och i omklädningsrummen på idrotten. Tidigare har elever känt sig kränkta under lektionerna vilket ingen uppger nu och det tror vi att det beror på att eleverna har fasta platser och ej får välja var de ska sitta. Under läsåret har antimobbinggruppen arbetat med 15 fall. I några fall har samma personer förekommit mer än en gång och åtgärder har vidtagits. Föräldrarna till de inblandade eleverna har alltid kontaktats. Kamratstödjarna har träffats regelbundet och det är en viktig grupp som bland annat har hjälpt utsatta elever, upplyst oss vuxna i gruppen om elever som kan ha det jobbigt, vilket har följts upp av samtal med den utsatte. Förebyggande arbete läsåret *Under hösten 2012 genomfördes kommunens elevenkät. Under våren 2013 genomfördes skolans trygghetsenkät och lärarna gick igenom den med varje elev som känt sig kränkt av annan elev. De elever som upplevt sig kränkta av vuxna på skolan sökte biträdande rektor upp och informerades om vad som hänt. I båda fallen sattes åtgärder in om det bedömts som en kränkning. Kamratstödjarna som bestod av två elever från varje klass och var utsedda av eleverna på skolan. De träffades torsdagar jämna veckor tillsammans med Ann-Louise Hasselgren, Jan Part, Pia Björkeroth och Lotta Nyman. Deras uppgift var att motverka och upptäcka kränkande behandling och diskriminering på skolan. Lotta Nyman genomförde en utbildning för kamratstödjarna. Antimobbingteamet som bestod av Ann-Louise Hasselgren, Jan Part, Alexandra Sousa och Pia Björkeroth genomförde samma dag eller dagen efter de inrapporterade fallet. I årskurs sju genomfördes temadagar om kamratskap och under våra kulturdagar arbetade eleverna med antinätmobbing. kamrat. Några klasser fick under ledning av kurator gruppsamtal om hur man är en bra I det förebyggande arbetet ingick även mentorskap, mentorstid, bussvakt, rastvakt, rutiner vid kränkningar. eftermiddagen. Skolassistenten skrev i FC varje dag vilka som var bussvakter på Förebyggande arbete läsåret Under hösten 2013 ska kommunens enkät genomföras och under våren 2014 ska skolans egen trygghetsenkät genomföras. Mentorerna ska gå igenom trygghetsenkäten tillsammans med

6 varje elev som känt sig kränkt av en elev vilket är möjligt eftersom den inte är anonym. Rektor ska följa upp med samtal med de elever som känt sig kränkta av vuxna. Kamratstödjarna kommer att fortsätta sin verksamhet och de består av två elever från varje klass och är utsedda av eleverna på skolan. De träffas torsdagar jämna veckor tillsammans med Ann-Louise Hasselgren, Jan Part, Alexandra Sousa, Karin Svanström och Lotta Nyman. Kamratstödjarna ska motverka och upptäcka kränkande behandling och diskriminering på skolan. Antimobbingteamet som består av Ann-Louise Hasselgren, Alexandra Sousa, Jan Part, Karin Svanström och Lotta Nyman har till uppgift att snarast, men senast dagen efter ta sig an inrapporterade fall. I årskurs sju ska temadagar om kamratskap genomföras och under våra kulturdagar ska mobbingförebyggande lektioner ingå. Kurator kommer att genomföra kurser i DISA. I det förebyggande arbetet ingår även mentorskap, mentorstid, bussvakt, rastvakt, rutiner vid kränkningar. Skolassistenten skriver i FC varje dag vilka som är bussvakter på eftermiddagen. En förkortad likabehandlingsplan tas fram och ska diskuteras tillsammans med elev och förälder vid första utvecklingssamtalet på höstterminen. Mål 2013/2014 och åtgärder Att skapa större trygghet i hemkorridorerna. Lagen får i uppgift att ta fram en plan hur tryggheten ska bli större i korridorer. Lagledarna informeras om detta det första ledningsgruppsmöte i augusti. Åtgärderna ska redovisas för EHT senast vecka 42 och ledningsgruppen samma vecka (normalt v 38). Redovisning av lagens åtgärder ska ske på torsdagsinformationen veckan därpå. Att skapa större trygghet i omklädningsrummen Uppdrag till idrottslärarna att komma med förslag på åtgärder samma tider som för arbetslagen. Uppföljning, utvärdering och revidering Eleverna ska utvärdera likabehandlingsplanen i slutet på vårterminen Under utvärderingsdagen i juni 2014 ska arbetslagen utvärdera likabehandlingsplanen. Eleverna diskuterar och kommer med åsikter på planen i början av läsåret. Första föräldramötet varje läsår diskuteras likabehandlingsplanen. Mentorerna samlar in synpunkter från föräldrar. Läsåret Planen kommer att revideras fortlöpande under läsåret Nya mål och förebyggande åtgärder för läsåret 14/15 ska sättas upp och baseras på elevernas, föräldrarnas och personalens synpunkter, på kommunens årliga föräldra-, elev- och personalenkät samt personalens egen utvärdering.

7 Förankring av planen Vid skolstart går rektor/biträdande rektor igenom planen med all personal. Mentorerna går igenom planen med eleverna. Planen presenteras för föräldrar vid ett föräldramöte i början av läsåret. Rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser vid kränkande behandling och diskriminering 1. All personal ingriper vid varje tendens till kränkande behandling och diskriminering. Mentor informeras alltid. 2. Mentorerna/arbetslaget till inblandade elever pratar med eleverna och ser till att den kränkande behandlingen upphör. Elevernas föräldrar informeras om händelsen. Händelsen dokumenteras kortfattat av mentorn. 3. Vid upprepad eller allvarlig kränkande behandling eller diskriminering kontaktas skolans Trygghetsteam. 4. Eleverna kallas till enskilda samtal med Trygghetsteamet och elevernas föräldrar kontaktas. Händelsen dokumenteras kortfattat och sparas i därför avsedd pärm. 5. Trygghetsteamet kontaktar elevernas mentorer och samlar in fakta från vittnen och andra som känner till händelsen. 6. Om Trygghetsteamet anser att det är en bra lösning kallas de inblandade eleverna till ett gemensamt möte för att lösa problemet. 7. En vecka efter händelsen kontaktar Trygghetsteamet de inblandade och stämmer av hur det fungerar, detta ska ske en gång i veckan en månad framåt. Punkterna 2-6 bör ske samma dag om möjligt, annars påföljande dag. 8. Vid upprepad kränkande behandling och diskriminering kallas varje inblandad elev tillsammans med föräldrar till ett möte där elevens mentor, rektor och representanter från Trygghetsteamet samt Elevhälsoteamet deltar. Kontakt med vårdnadshavarna ska tas samma dag och tid för möte bestäms så snart som möjligt. Ett åtgärdsprogram upprättas för de inblandade eleverna. Vid allvarliga tillbud, som enligt lag är åtalbara, polisanmäler skolan händelsen. Vid tveksamhet rådgör skolan med polisen. 9. Efter samtalet ska elevens mentor samtala med eleven en gång i veckan om händelsen och hålla sig underrättad under den närmaste månaden om hur förhållandet mellan de inblandade eleverna är. 10. En vecka efter mötet med vårdnadshavarna hålls möten med elever, mentorer och Trygghetsteamet där man diskuterar om problemet är löst och om alla känner sig trygga. Mentor informerar elevens förälder. 11. Efter ytterligare en vecka hålls ett nytt möte med elever, mentor och Trygghetsteamet. Mentorn informerar hemmet.

8 12. Är allt som det ska enligt alla parters åsikt avslutas ärendet. Om inte, börjar gången om från punkt 5. Alla möten under punkt 8-12 dokumenteras av mentor under möte. Detta görs på blankett A2. Samtliga närvarande skriver under och blanketten lämnas till rektor, som förvarar dem i en pärm. Åtgärderna som är dokumenterade på blanketten följs upp på EHT.