Likabehandlingsplan Almarevägen- och Iljansboda förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Almarevägen- och Iljansboda förskola Järfälla kommun Järfälla kommun Aug 2014

2 Innehållsförteckning Grunduppgifter s.2 Utvärdering s.3 Främjande insatser s.4 Kartläggning s.5 Förebyggande åtgärder s.7 Rutiner för akuta situationer s.8 Begrepp s.10 Diskrimineringsgrunder s.12

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Trygghetsgruppen Vår vision På Iljansboda och Almarevägens förskola ska miljön och verksamheten vara trygg och säker. Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt för den enskilda individen och aktivt motverka trakasserier och diskriminering av enskilda eller grupper. - aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma. Planen gäller från till Vid behov kan planen revideras under året Barnens delaktighet Barnen är delaktiga i kartläggningen genom samtal med pedagogerna och genom att pedagoger observerar barnens beteende, lek, samspel och uttryck. Barnintervjuv. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna informeras om planen på höstens föräldramöte. Genom den dagliga kontakten med personalen. Vid utvecklingssamtal ges det utrymme för samtal om barnets trivsel och trygghet i förskolan. Via kommunens kvalitetsundersökning ges vårdnadshavarna årligen möjlighet till att lämna synpunkter och därmed påverka förskolans fortsatta likabehandlingsarbete. Personalens delaktighet Pedagogerna har utvärderar och sammanställt resultatet av kartläggningen, svarar på utvalda frågor ur utvärderingsverktyget BRUK, diskuterar värdegrundsfrågor vid olika mötesforum. Trygghetsgruppen har en stående punkt på Ap-möten. Förankring av planen På höstens planeringsdag går vi alltid igenom planen med all personal. Beställa och jobba utifrån tillgänglighetsprogrammet. Vårdnadshavare får information på höstens föräldramöte. Planen finns tillgänglig på skolwebben och på Iljansbodaskolan hemsida för övriga vuxna. Barnen blir insatta genom det dagliga värdegrundsarbetet.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats och vem/vilka som deltagit i utvärderingen. Genom den dagliga kontakten med vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtal har det givits utrymme för samtal om barnets trivsel och trygghet i förskolan. Vårdnadhavare har haft möjlighet att ge sina synpunkter via kvalitetsundersökningen där det fanns frågor rörande likabehandlingsarbetet i praktiken. Trygghetsgruppen använder undersökningen som underlag vid utvärdering. Vi går igenom de incidentrapporter som lämnats in under året. Pedagogerna har utvärderat och sammanställt resultatet av kartläggningen dels genom utvalda frågor ur utvärderingsverktyget BRUK, diskussioner runt likabehandling, förhållningssätt, normer och värden på personalmöten. Pedagoger har genom observervationer av barnens beteende, lek, samspel och uttryck utvärderat barnens trivsel och trygghet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsgruppen och samtliga pedagoger på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Bra skattningsunderlag med användandet av BRUK. Där kunde vi bla se att vi behöver jobba mer med barn som är flerspråkiga och om hur vi synliggör deras olikheter i språket. Vi kunde även se att vi behövde bli bättre på att använda oss av barnens dokumentationer för att tydliggöra för det enskilda barnet dennes påverkan att vara demokratisk. All personal på förskolan är nu insatta i kartläggningsmodellen huset men alla har inte kommit igång att använda den. Under det kommande året ska alla avdelningar använda modellen för ett utvecklande arbete. Det har tagits fram en egen modell av huset för pedagogers kartläggning av vart barnen befinner sig på avdelningen och varför. Detta som underlag för hur man ska kunna säkerställa den fysiska miljön som trygg och utifrån genusperspektiv. Resultatet av att vi inte har mötesformer där all personal från Iljansbodas olika verksamheter träffas och reflekterar runt ett gemensamt förhållningssätt inom värdegrundsfrågorna ger barnen ett olika bemötande och personal får hitta tid då det passar mindre bra att gå igenom dessa frågor med varandra. Det blir inte en lika trygg miljö där barnen kan känna ett gemensamt förhållningssätt och kränkningar har förekommit vuxen-barn och vuxen-vuxen. Förskolan har fått mycket tid för att förankra planen inom personalgruppen på förskolan och tid till diskussioner runt diskrimineringsgrunderna. Vi kommer att fortsätta lägga tid på likabehandlingsarbetet så att alla känner sig trygga med planen och hålla den levande och att den blir tydlig i det vardagliga arbetet. Under läsåret 15/16 skall alla lära sig om den nya diskrimineringsgrunden om bristande tillgänglighet och vad det betyder i praktiken. Under år 15/16 ska vi använda oss av Spsm s värderingsverktyg som är riktat till likabehandlingsarbetet och särskilt den nya diskrimineringsgunden Bristande tillgänglighet. Ett av resultaten på föräldraenkäten visade på att föräldrar inte fått information om vår likabehandlingsplan. Under år 15/16 ska alla vårdnadshavare känna till att vi har likabehandlingsplanen och hur vi arbetar med den i barngruppen.

5 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trygghetsgruppen sammanställer alla avdelningars resultat av BRUK och SPSM s utvärderingsverktyg som alla enskilda avdelningar har arbetat runt. Trygghetsgruppen utvärderar de övergripande delarna av planen. Likabehandlningsplanen ska utvärderas på likvärdigt sätt i Iljansbodaskolan olika verksamheter. Utvärdering skall ske på vårens sista AP möte alt utvärderingsdagen Ansvarig för att årets plan utvärderas Trygghetsgruppen

6 Främjande insatser Värdegrund Områden som berörs av insatsen:. Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Mål: Alla barn i vår verksamhet ska känna sig sedda, värdefulla och respekterade utifrån den person de är (diskrimineringsgrunderna). Alla barn ska våga uttrycka sina åsikter och känslor i en miljö där olikheter ses som en tillgång och en naturlig del i vardagen. Alla barns unika kompetens och förmåga uppmärksammas och tas tillvara. Inget barn ska känna sig utanför eller bli kränkt. Uppföljning: Trygghetsgruppen utarbetar ett gemensamt upplägg för utvärdering av målen. Sammanställning av vad som framkommit vid kartläggning, barnintervjuer och samtal med vårdnadshavare. Insats: Alla som arbetar i förskolan ska aktivt arbeta och verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt respektera allas lika värde, (barnkonventionen). Detta ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Kränkningar motverkas i en trygg miljö där alla respekteras och känner delaktighet. Kränkande behandling Vi bemöter alla barn och vårdnadshavare med respekt i alla situationer. Vi har återkommande värdegrundsdiskussioner i arbetslaget (ex. pedagogiska dilemman). Kontinuerligt värdegrundsarbete med barnen Kön Vi erbjuder barnen aktiviteter och valmöjligheter oavsett kön. Vi bemöter pojkar och flickor på lika villkor. Vi har en miljö som är utformad genusmedvetet. Vi gör medvetna val av böcker, filmer och teaterföreställningar. Könsidentitet eller könsuttryck Skapa förståelse och insikt i arbetslaget för att kunna möta barnens frågor och funderingar. Uppmärksamma i böcker, film och teater. Etnisk tillhörighet Vi lyfter fram de olika nationaliteter som finns i barn- och personalgruppen. Stärker barnens identitet oavsett etnisk tillhörighet. Vi tar vara på tillfällen som ges, t.ex. utlandsresor. Internationellt tema under FN-veckan. Uppmärksamma i böcker, film och teater. Religion eller annan trosuppfattning Vi uppmärksammar traditioner inom olika religioner utan egna värderingar.

7 Funktionsnedsättning Vi anpassar miljö, aktiviteter och verksamhet efter olika barns förmågor. Sexuell läggning Uppmärksammar barnen på olika familjekonstellationer genom böcker och samtal. Vi agerar efter läroplanens värdegrund oavsett egna värderingar. Vi uttrycker oss neutralt i brev och andra dokument. Ålder Inte begränsa barnen utifrån ålder. Se varje barns kompetens. Vi undviker värderingar och bedömningar utifrån ålder ( lilla Lisa ) Istället för att vara för liten för en cykel, är cykeln för stor. * Tillgänghet. Vi ska erbjuda en förskola där alla barn, oavsett funktionsförmåga, får förutsättningar att delta, utvecklas och lära sig. Vi ska möta de individuella behov som finns i gruppen. Utifrån det kan arbetssätt och lokaler anpassas och utnyttjas på ett medvetet sätt i undervisningen så att barn och elever upplever delaktighet och social trygghet läromedel och utrustning är tillgängliga och lokalerna framkomliga samtidigt som de inbjuder till lärande. Ansvarig: All personal på förskolan Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår fortlöpande under hela läsåret.

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder - Huset - Barnobservationer - Kvalitetsundersökning - Samtal med barn enskilt och i grupp - Samtal med vårdnadshavare - Föräldramöten - Incidentrapporter -Utvalda områden av BRUK -Tillgänglighetspaketet (år 15/16) Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön och bristande tillgänglighet. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen - Barnintervjuer och samtal med vårdnadshavarna. - Möten med vårdnadshavare. - Kvalitetsundersökningen. - Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. Hur personalen har involverats i kartläggningen -AP-möten. -Planeringsdagar. -Diskussioner i trygghetsgruppen. -Utvärderingsdagar. Resultat och analys -Vi behöver göra vissa kartläggningar tillsammans med skolan och fritidshem eftersom vi nyttjar gemensamma lokaler och skolgård. -Den dagliga kontakten med vårdnadshavarna är av stor vikt både för att kunna ge samt få information som är nödvändig för att kunna upprätthålla en bra och trygg verksamhet. Det har kommit fram att föräldrars trygghet till oss brustit då vi haft personalomsättning och personalfrånvaro och olika vikarier täckt upp. Öven fast vi peronal tycker att vi har haft många vikarier som varit bra och som stannat länge har det visat sig oroligt för föräldrarna. Vi upplever att oron har legat mer hos föräldrarna än hos barnen. Vi har jobbat med detta genom att ha en tätare föräldrakontakt med en del av dessa föräldrar för att stärka tryggheten hos dem. Till hösten har vi en högre och mer genomtänkt täckning på varje avdelning. Minst en pedagog följer dessutom barngruppen till nästa avdelnng vilket även skapar trugghet såväl för barnen som föräldrarna. -I kvalitetsredovisningen har båda förskolorna fått ett försämrat resultat vad det gäller föräldrars kännedom om hur vi jobbar för att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering. Detta måste vi jobba med under kommande läsår. Det ka finnas två enkla förklaringar på detta. En anledning kan vara att vi numera lägger ut planen på skolwebben där det är få föräldrar aktiva. En annan anledning kan vara att vi endast haft ett föräldramöte under förra året och inte känt att vi haft tiden för information om planen. För om åren hade vi alltid två möten om året och på ett av mötena hade vi en stående punkt som handlade om

9 likabehandlingsplanen. Det kanske är en bra ide att införa den punkten igen. -Kvalitetsundersökningen visade ett förbättrat resultat om att föräldrar var nöjda med hur de blev bemötta av personalen, att personalen var goda förebilder, att personalen aktivt jobbar motverkande med barn som behandlas illa samt att vi ger pojkar och flickor samma förutsättningar. Alla dessa punkter ingår i vårat likabehandlingsarbete och vi ska fortsätta med det bra jobbet vi gör och lägga fokus på de bitar vi inte är lika bra på.

10 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet. Mål: -Likabehandling ska visa sig genom olikabehandling. -Alla ska bli insatta i den nya diskrimineringsgrunden Bristande tillgänglighet och hur man jobbar med det i praktisken. -Alla barn ska känna till sina rättigheter och skyldigheter. (Likabehandlingsplanen och barnkonvensionen). -Ny barnintervjuv ska färdigställs. - Alla kränkningar skall dokumenteras (insidentrapport). Uppföljning: Barnobservationer, intervjuer, utvärderingar, kartläggningar samt samtal med vårdnadshavare. Åtgärd: Vi är närvarande pedagoger som möter varje barn med respekt och ser till den enskildes behov så de känner sig sedda och trygga. -Vi har ett förhållningssätt där vi ofta lyfter allas olikheter på ett positivt sätt eller helt utan värderingar därför att det inte är något konstigt. Vi pratar om lika och olika och gör det tydligt för barnet att alla är olika och har olika behov barn som vuxna. Berättar och visar barnen varför olikabehandling betyder likabehandling. Detta behöver läggas tid på möten för diskussion i personalgruppen -Vi har rutiner vi använder oss av när någon blivit kränkt som konsekvenstrappan. Det ska även anmälas i incidentrapporten. Hitta ett system som fungerar så att fler fyller i rapporten för att lämnas till rektor. -Tid kommer att ges för att all personal ska få information och samtal om den nya diskrimineringsgrunden. -Under 15/16 kommer alla avdelningar jobba med att barnen ska bli insatta i barnkonvensionen -Likabehandlingsgruppen färdigställer en barnitervjuv utifrån värdegrundsfrågor som kan användas som en del av utvärderingen till nästa år. Motivera åtgärd: -Genom att möta varje barnen individuellt får vi god insikt i barnen välmående vi kan även därigenom veta hur vi ska möta upp barnet i dess utveckling och på vilken nivå vi kan jobba med barnet på. -Genom att vi är närvarande kan vi också snabbt upptäcka kränkningar och ingripa direkt. -Genom att vi vuxna inte lägger in negativa värderingar runt olikheter skapar ett öppet klimat runt detta och genom en öppenhet vågar barn ställa frågor. När barnen får fråga och prata om det de inte känner igen har vi chansen att ge dem en förklaring utan värderingar åt något håll. -Genom färdiga rutiner kan vi få ett stöd i hur vi alla ska agera vid kränkning då säkerställs vårt agerande.

11 -Trygghetsgruppen får en överblick av situationen genom incidentrapporteringen. Då kan vi använda detta som en utvärdering och arbetsredskap. Genom att vi lämnar in incidentrapporter vet rektorn när det är dags att göra en anmälan uppåt och annars har vi en bild av hur likabehandlingsarbetet ser ut på avdelninagrana och hur vi i likabehandlingsgruppen skall kunna stötta och vad vis ka fokusera att jobba på och fortbilda oss i tex. -Vi tycker att det är viktigt att vara där barnen är. Som vuxna agerar vi förebilder och kan hjälpa barnen när de närmar sig en situation som kan vara svår för dem att själv hantera. -Känner man sig barnet delaktig och trygg är det lättare att förstå sin omgivning. -All personal måste känna sig väl insatt i likabehandlingsplanen och därför måste tid avsättas för diskussion och reflektion runt den nya diskrimineringsgrunden. -Att jobba med barnkonvensionen i barngruppen är en start i ett nytt arbetssätt där barnen själva ska äga rätten om kunskap om sina egna rättigheter. Ansvarig: Alla vuxna på Iljansboda och Almarevägens förskolor. Datum när det ska vara klart: Läsåret Rutiner för akuta situationer Policy All personal på Iljansboda och Almarevägens förskolor har ansvar för att ingripa och förhindra kränkande situationer. Den som ser och uppmärksammar kränkande behandling, våld eller hot om våld ska genast agera för att stoppa detta. Ansvarsförhållande OBS! All kränkande behandling ska anmälas till rektor/förskolechef (SL 6 kap10 ) Rektor/förskolechef är därefter skyldig att rapportera till huvudmannen. Blanketten incident- och tillbudsrapport för barn och elever används. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för dessa frågor. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling -Personalen är där barnen är och håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomoch utomhus. -Vi pratar värdegrundsfrågor med barnen utifrån deras mognad. -Alla i arbetslaget agerar direkt vid kränkningar. -Personalen är observant på maktlekar och ingriper när de ser dessa i verksamheten. -Den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasseri och kränkningar.

12 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till -Barn och vårdnadshavare vänder sig främst till den personal som arbetar på barnets avdelning. -Samtliga vårdnadshavare kan också vända sig direkt till ledningen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn -Avbryt händelsen -Samtala med barnen som är inblandade. -Informera vårdnadshavare -Informera förskolechef samt skriv incidentrapport. -Möte på förskolan med berörda -Uppföljning sker snarast i samråd förskolechef och arbetslag -Samtal med berörda vid behov, näst kommande dag. -Fortsatt uppföljning vid behov. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal -Den som ser och uppmärksammar kränkande behandling, våld eller hot om våld agerar genast för att stoppa detta. -Kontakt tas med ledningen om kränkning sker av vuxen mot barn. -Incidentrapport skrivs snarast av ledningen. -Ledningen vidtar åtgärder enligt utarbetad handlingsplan. Rutiner för uppföljning -Den personal som utrett en konflikt eller kränkning följer också upp händelsen med de inblandade. -Dokumentera uppföljningen. Rutiner för dokumentation -Dokumentera allt noga. -Incidentrapport dokumenteras av den personal som utträtt händelsen. -Används en tillbudsblankett ska ledningen skriva under samt ha orginalet. Vårdnadshavare och personal får varsin kopia. -Alla incidenter tas upp i samverkansgrupp för ev. vidare åtgärder. Ansvarsförhållande -Personalen som har föreslagit åtgärderna ansvarar att dessa genomförs och följs upp. -Ledningen meddelar även huvudmannen.

13 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

14 Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakas trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

15 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målerifirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

16 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier]

17 Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

18 Bristande tillgänglighet. Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas om en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation som en person utan funktionsnedsättningen. Alla barn och elever har rätt att få likvärdiga förutsättningar att delta, utvecklas och nå utbildningsmålen. Den nya lagen gäller såväl undervisningen, som förskolans och skolans fysiska och sociala miljö. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår med fördel i verksamhetens kvalitetsarbete, värdegrundsarbete och i det pedagogiska samtalet. Det kan tex handla om vilka individuella behov som finns i gruppen. Utifrån det kan lokaler anpassas och utnyttjas på ett medvetet sätt i undervisningen så att barn och elever upplever delaktighet och social trygghet läromedel och utrustning är tillgängliga och lokalerna framkomliga samtidigt som de inbjuder till lärande.