Slottsjordsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Slottsjordsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Slottsjordsskolan

2 Om Slottsjordsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen är grundskola och grundsärskola F-3. Läsår: 2015/2016. Ansvariga för planen är Anneli Perelius (rektor), Maria Stenström (rektor), Agneta Senje (specialpedagog), Marie-Louise Amner (specialpedagog), Helene Zander Buhre (skolsköterska) och Mats Gränne (kurator). Planen gäller från till och med Planen finns publicerad på skolans hemsida. Vår vision Slottsjordsskolan ska var en skola där du som elev är delaktig och aktiv i ditt lärande. Du som elev ska känna dig trygg, bekräftad och få med dig kunskaper som gynnar ditt livslånga lärande. Elevernas delaktighet Alla klasser har arbetat med likabehandlingsplanen. Varje klass sätter även upp egna trivselregler och har klassråd och representanter i elevrådet. Eleverna är delaktiga i kartläggningen och ges tillfälle att föreslå åtgärder. Elevrådet följer upp arbetet med att se över olika platser som det är extra viktigt att vuxna är medvetna om under raster. Vårdnadshavarnas delaktighet Varje klasslärare informerar om skolans likabehandlingsarbete och presenterar likabehandlingsplanen vid första föräldramötet under läsåret. Rektor informerar och följer upp föräldrars åsikter i skolrådet. Personalens delaktighet Vid föregående läsår var all personal delaktig genom att varje spår svarade på en enkät från elevhälsoteamet (EHT) kring diskrimineringsgrunderna och vad de sett för resultat utifrån årets uppsatta mål. Personalen har gjort en analys utifrån sammanställningen från föregående läsår. Personalen har i augusti beskrivit hur spåren ska arbeta främjande och förebyggande under nuvarande läsår för att nå det gemensamma målet: Alla elever ska känna sig respekterade och trygga på skolan och att ingen ska känna sig kränkt eller kränka andra. Förankring av planen All personal har arbetat med innehållet i likabehandlingsplanen under stängningsdagen den 10 augusti och beskrivit hur de ska arbeta med planen med eleverna. Vid föräldramöten på skolan under v har personalen delgivit föräldrarna hur skolan arbetar med likabehandlingsplanen. 2

3 Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering av fjolårets plan Åtgärderna i planen har utvärderats av all personal på arbetsplatsträff (APT) under studiedagen den 25 maj och genom en enkät som elevhälsoteamet (EHT) har sammanställt kring skolans åtgärder kring diskrimineringsgrunderna. Planen har tagits upp och diskuterats vid elevråd och föräldramöten. Elevhälsoteamet har analyserat de tillbudsrapporter och kränkningsanmälningar som inkommit under året. Skolledningen har sedan utvärderat planen tillsammans med elevhälsoteamet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal har varit delaktiga och alla elever genom samtal i alla klasser. Vårdnadshavarna har varit delaktiga genom de samtal som förts med lärare och elevhälsans personal. Skolledning och elevhälsoteamet har varit delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I några klasser har det förekommit ett språkbruk som anspelar på sexuell läggning, kommentarer kring hudfärg och ursprung. Pedagogerna har arbetat med att göra eleverna medvetna om att ett visst språkbruk inte är acceptabelt. Arbetet har haft en positiv effekt, men behov av samtal kring dessa frågor finns fortfarande. Pedagoger har noterat vissa negativa kommentarer i korridoren. Några elever kan bli sårade av tråkiga kommentarer som fälls av enstaka elever. Vi ser att kränkningar förekommit och att merparten av dem sker på raster, i omklädningsrum och när eleverna förflyttar sig mellan olika aktiviteter. Kränkningar som sker är muntliga, fysiska eller i form av minspel. Omfattningen har minskat under senare delen av läsåret. Utvärdering av året plan Årets plan ska utvärderas genom uppföljning av spårens mål för sitt likabehandlingsarbete vid stängningsdagen den 23 maj En enkät utifrån diskrimineringsgrunderna kommer även att genomföras under den dagen. Elevhälsoteamet kommer att sammanställa enkäten och göra en analys av de tillbudsrapporter och kränkningsanmälningar som kommit in under läsåret. Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor tillsammans med elevhälsoteamet. Årets plan ska utvärderas senast

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling på hela skolan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Skolans mål är att alla elever ska känna sig respekterade och trygga på skolan och att ingen ska känna sig kränkt eller kränka andra Insats Varje spår beskriver hur man ska arbeta med främjande insatser tillsammans med eleverna under läsåret. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling i klassen Områden som berörs av insatsen Kön, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Skolan främjar demokratiska värderingar genom att lära ut ett demokratiskt förhållningsätt genom klassråd och elevråd. Insats Eleverna upprättar trivselregler för klassen varje läsårsstart. Klassråd är ett forum då eleverna har möjlighet att diskutera regler, förhållningssätt och andra för dem viktiga frågor. Samtal förs kring hur man kan skapa en gemensam trivsel och hur man kan hjälpas åt för att visa hänsyn och respekt för varandra och våra olika behov och förutsättningar. 4

5 En trygg elevgrupp kan ge varandra konstruktiv kritik och är en förutsättning för att arbeta formativt (framåtsyftande). Ansvarig Klassläraren Datum när det ska vara klart ska elevrådsrepresentanterna vara valda. Klassråd sker fortlöpande under läsåret. Namn Främja likabehandling på fritidshemmet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Åldersblandade aktiviteter på fritidshemmen F-2 för att lära känna varandra och få möjligheter att samarbeta. Gemensamt fritidshem Stranden för åk 3. Personalen erbjuder en meningsfull och varierad fritidsverksamhet som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Målet följs upp kontinuerligt vid fritidsmöten. Stängningsdagen den 28 oktober 2015 har fokus på målbilder för fritidshem. Insats Eleverna har inflytande genom att föreslå olika aktiviteter som kan genomföras under terminen. Eleverna ska få möjlighet att leda aktiviteter för kamrater samt att delge varandra om olika aktiviteter under heldagsomsorgen. Personalen tillämpar ett normkritiskt arbetssätt gällande alla diskrimineringsgrunderna tex arbetar aktivt för att motverka att eleverna gör traditionella könsbundna val av aktiviteter. Ansvarig Personalen i fritidshemmen Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 5

6 Kartläggning mot diskriminering och kränkande behandling Kartläggningsmetoder Vi har genom observation, gruppsamtal och enskilda samtal förstått att elever ibland använder sig av ett kränkande språkbruk. Vid enkätundersökning med lärarna framkom att elever ibland använder ord som anspelar på sexuell läggning eller hudfärg. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har diskuterat vid klassråd hur en bra kamrat är. Samtal förs kring hur vi kan visa hänsyn och respekt för varandra. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom diskussioner vid kompetensutvecklingsdagar och vid olika mötesforum vid skolan. Kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna har besvarats i spåren. Resultat och analys Pedagogerna har arbetat med att göra eleverna medvetna om att visst språkbruk inte är acceptabelt. Personalen har sett att arbetet har haft en positiv effekt men att behov av samtal kring dessa frågor kvarstår. Det har förekommit att elever fått kränkande kommentarer utifrån hudfärg och ursprung. Personalen har inte märkt av någon diskriminering på grund av religion. Pedagoger har noterat vissa negativa kommentarer i korridoren där elever blivit diskriminerade på grund av sitt fysiska eller psykiska funktionshinder. Vissa elever kan bli sårade av enstaka elever som fäller tråkiga kommentarer. I en av klasserna har en elev fått kränkande kommentarer utifrån sin ålder. Vi ser att kränkningar förekommer och att merparten av dem sker på raster, i omklädningsrum och när eleverna förflyttar sig mellan olika aktiviteter. Kränkningarna som sker är muntliga, fysiska eller i form av minspel. Omfattningen har minskat under senare delen av föregående läsår. 6

7 Förebyggande åtgärder Namn Att motverka förekomsten av trakasserier utifrån kön och sexuell läggning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Sexuell läggning Mål och uppföljning Skolans mål är att all verksamhet på skolan ska genomsyras av genusperspektivet. Alla elever ska känna sig lika värda och respekterade oavsett kön. Skolans mål är även att alla elever, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning, ska känna sig respekterade och lika värda. Uppföljning sker genom samtal i klassen med klasslärarna och vid klassråd. Frågor kring elevernas språkbruk som anspelar på sexuell läggning tas upp i den årliga enkätundersökningen med all personal. Åtgärd Under läsåret arbetar vi vidare mot kränkande språkbruk. All personal och elever på skolan uppmärksammar och agerar. Motivera åtgärd I enkätundersökning har de framkommit att elever ibland använder sig av ett visst språkbruk. Därför är det viktigt att alla vuxna uppmärksammar och agerar vid dåligt språkbruk. Skolans fyra spår har lämnat in en plan för hur de skall arbeta förebyggande utifrån diskrimineringsgrunderna under läsåret. Skogen och förberedelseklassen arbetar förebyggande i spåret genom att ha en dialog och diskussion om allas lika värde och okränkbarhet, mellan vuxen-barn och barn-barn. Det planeras gemensamma trivseldagar med olika sociala och kulturella aktiviteter. Dessa spårdagar skall kontinuerligt utvärderas av pedagogerna och eleverna genom att vissa frågeställningar skall besvaras. Ängen kommer att arbeta efter en metod som innebär att eleverna skall göras medvetna om vad en kränkning innebär. Eleverna utvärderar enskilt varje fredag och utvärderingen skall sammanställas i ett diagram. Eleverna skall kunna visa på sin förståelse för allas lika värde och okränkbarhet genom att delta i diskussioner och utvärdera rasterna varje fredag med hjälp av diagram. Jorden fortsätter att arbeta för nolltolerans och kommer att extra uppmärksamma miner, kroppsspråk och verbala kränkningar. Spåret lär eleverna samtalsstrategier för att de på sikt skall kunna lösa konflikter tillsammans med kompisar. Pedagogerna fortsätter att snabbt stödja vid konflikter. Jorden kommer att arbeta i ålderblandade spårgrupper för att ge möjlighet till samarbete över åldersgränser. Eleverna ska ges möjlighet att delta i och leda aktiviteter. Där övar de bland annat att reflektera, analysera, utvärdera och anpassa sitt språk till en mottagare. 7

8 Arbetet kommer att följas upp veckovis genom kompissamtal. Havet kommer att arbeta förebyggande med att fokusera på språkbruket. Rastaktiviteter kommer att förnyas och nytt lekmaterial införskaffas. Det kommer att införas en "hjältevecka" med fokus på känslor och bemötande. Föräldrarna ska involveras genom en enkät om hur de upplever tryggheten och språkbruket. Ansvarig Alla anställda på skolan Datum när det ska vara klart Resultatet följs upp i den kommande enkäten i maj Namn Att motverka diskriminering av etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Skolans mål är att alla elever, oavsett etnisk tillhörighet, ska känna sig respekterade. Uppföljning sker genom samtal i klassen och vid den enkäten i maj. Åtgärd Skolan fortsätter att arbeta mot kränkande språkbruk. Motivera åtgärd I enkäterna har det framkommit att enstaka elever har använt kränkande ord utifrån hudfärg och några elever har använt kränkande ord som de inte alltid förstått innebörden av. Ansvarig Alla anställda på skolan Datum när det ska vara klart Följs upp direkt vid förekommen anledning samt vid den årliga enkäten i maj Namn Att motverka diskriminering av elever med funktionsnedsättning Områden som berörs av åtgärden 8

9 Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Skolans mål är att alla elever, oavsett funktionshinder, ska ha samma rättigheter och möjligheter. Följs upp genom samtal i klasserna och vid den årliga enkäten i maj. Åtgärd Vi samtalar om allas lika värde och okränkbarhet, medmänskliga handlingar samt attityder och fördomar i samhället. Pedagogerna arbetar med att göra eleverna medvetna om vad kränkning innebär. Särskolans elever är även inkluderade i grundskolans klasser. Motivera åtgärd Vi har i enkäterna sett att någon elev vid ett tillfälle sagt kränkande ord till en elev i särskolan. Pedagoger har även noterat att det förekommit vissa negativa kommentarer i korridoren. Några elever kan bli sårade av enstaka elever som fäller tråkiga kommentarer. Ansvarig Alla på skolan Datum när det ska vara klart Följs upp direkt vid förekommen anledning samt vid årlig enkät i maj Namn Att motverka diskriminering på grund av ålder Områden som berörs av åtgärden Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig lika värda oavsett ålder. Målet följs upp vid samtal i klasserna och vid den årliga enkäten i maj Åtgärd Pedagogerna kommer att fortsätta arbeta för att ingen ska känna sig kränkt på grund av ålder Motivera åtgärd I enkäten har det framkommit att enstaka elev har fått kränkande kommentar utifrån sin ålder. Ansvarig Alla anställda på skolan Datum när det ska vara klart Följs upp direkt vid förekommen anledning samt i enkät med all personal i maj

10 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Slottsjordsskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I början av varje läsår upprättar varje klass trivselregler. Ansvarig är klassens pedagoger. Ett rastvärdsschema upprättas så att vuxna finns ute bland barnen och har god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig. Varje spår har samtal med eleverna om avgränsningar för var eleverna leker under sin utevistelse. Rastvärdarna har reflexväst på sig för att synas tydligt bland barnen. Alla vuxna på skolan har ett gemensamt ansvar för skolans miljö och elevernas välbefinnande. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Alla föräldrar och elever uppmanas att ta kontakt med klasslärare eller fritidspersonal om en elev känner sig trakasserad eller kränkt av någon annan på skolan. Det går även bra att vända sig till elevhälsoteamet: Agneta Senje (specialpedagog) Marie-Louise Amner (specialpedagog) Helene Zander Buhre (skolsköterska) Britt-Marie Persson (skolsköterska särskolan) Mats Gränne (kurator) Maria Stenström (rektor för Jorden, Havet och Skogens spår) Anneli Perelius (rektor för Ängens spår och särskolan) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Händelseförlopp när en elev känner sig trakasserad eller kränkt av andra elever på skolan eller på nätet: A Upptäckt, så snart någon på skolan anser eller får kännedom om att en elev känner sig utsatt skall pedagogen genast agera genom att avbryta handlingen och prata med de inblandade. Pedagogen markerar för de inblandade att skolan inte accepterar att man behandlar varandra på det sättet i skolan eller på nätet. B Information till klassläraren om handlingen anses allvarlig. Klassläraren utreder händelsen. Vid mindre allvarliga händelser, såsom kränkande ord, stannar åtgärderna vid punkt A eller B, men bara om pedagogen förvissat sig om att detta är en åtgärd som känns tillräcklig för den utsatte. Vid allvarliga och/eller upprepade händelser går klassläraren vidare till punkt C och D. C Kontakt med vårdnadshavare ska tas skyndsamt. Detta dokumenteras på blankett för allvarssamtal. D Klassläraren informerar omedelbart berörda pedagoger och någon i elevhälsoteamet. Tillsammans med elevhälsoteamet och rektor bestäms vilka som är mest lämpliga att genomföra olika åtgärder. 10

11 E Utredning ska påbörjas inom 24 h efter upptäckten kommit till kännedom. Rektor beslutar om utredning och åtgärder och informerar huvudmannen i Barn- och Ungdomsförvaltningen. Utredning skrivs i dokument på intranätet "Utredning - när en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering". F Åtgärd beslutas och dokumenteras på samma blankett på intranätet. Åtgärden kan vara samtal (individnivå) mellan de inblandade, arbete med stämningen och respekten för varandra i gruppen (gruppnivå) eller en tillfällig förändring av elevgrupperna. G Uppföljning hålls med de inblandade efter ca en vecka och dokumenteras. Om kränkningarna inte har upphört, fortsätter åtgärderna tills den utsatte känner sig trygg igen. Uppföljningen dokumenteras i samma blankett ("Utredning - när en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering"). Vid behov kontaktas socialtjänsten. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. All personal är skyldig att ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar elevers rättigheter. 2. Om en elev känner sig trakasserad eller kränkt av personal på skolan kontaktas rektor. 3. Rektor kontaktar uppgiftslämnaren och den utsatte eller de utsatta för insamling av information. 4. Om en kränkande behandling konstateras kontaktas vårdnadshavare för ett samtal. Utredning startas. 5. Enskilda samtal hålls av rektor med de inblandade. 6. Vårdnadshavare informeras av rektor om samtalens resultat. 7. Rektor agerar vidare efter uppföljningssamtalen. 8. Arbetet dokumenteras fortlöpande av rektor. 9. Rektor gör en skyndsam bedömning huruvida den anställde ska stängas av från sitt arbete under utredningens gång. Rektor är skyldig att överväga arbetsrättsliga åtgärder utifrån den bedömning som görs. En kontakt med HR-avdelningen ska i sådant fall alltid ske. Rutiner för uppföljning Enskilda uppföljningssamtal hålls med de inblandade efter ca en vecka och dokumenteras. I de flesta fall ansvarar klassläraren för samtalet om inte annat är överenskommit med elevhälsoteamet. Alla åtgärder följs upp av elevhälsoteamet och utvärderas. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker vid mindre allvarliga händelser på blankett för allvarssamtal. Ansvarig är berörd pedagog som har sett händelsen eller elevens klasslärare. Kommunenes blankett på intranätet "Utredning - när en elev/ ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering" används vid allvarlig händelse som upplevs kränkande. Elevhälsoteamet och/eller ansvarig rektor ansvarar för dokumentationen i samråd med ansvarig klasslärare. Ansvarsförhållande Ansvarfördelningen för rutinerna är framarbetade av elevhälsoteamet tillsammans med ansvariga rektorer. 11

12 Förklaring av begrepp om diskriminering och kränkande behandling Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. 12

13 Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. 13

14 Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning 14

15 Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 15

16 Slottsjordsskolan Skånegatan Halmstad Halmstad direkt: