Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Yttre Ursviksskolan F-5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 14/15 Handlingsplanen revideras varje år av Likabehandlingsteamet (LBT) Datum:

2 Innehållsförteckning Inledning och vision 3 Likabehandlingsteam 3 Delaktighet 4 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 7 Förebyggande åtgärder 8 Rutiner för akuta åtgärder 8 Begrepp 9 Diskrimineringsgrunderna 11 Bilaga 1, Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering 14 2

3 Yttre Ursviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Ansvariga för planen är Likabehandlingsteamet: Rektor Jenny Forsell tel arb , mobil Inger Sundqvist tel hem:35289 Tony Markusson hem:15143 Thory Åkesson hem Karina Sandberg mobil Patrik Bohman skolkurator tel Vår vision Vår vision På Yttre Ursviksskolan F-5 vill vi att alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt oavsett utseende, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Vår verksamhet ska vara en plats där alla respekteras. Vi skapar en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Värdegrundsarbetet genomsyrar allt vårt arbete på skolan och all personal är väl förtrogen med innehåll och genomförande. Elever och vårdnadshavare ska få kunskap om rättigheter och skyldigheter i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Elever och personal deltar aktivt i det förbyggande värdegrundsarbetet. Om det kommer till vår kännedom att kränkande behandling förekommer ska vi som personal omedelbart agera. PDOKB revideras årligen och har också till uppgift att redovisa hur skolan följer skollagen och diskrimineringslagen. Rektorn har det yttersta ansvaret. Planen gäller från Planen gäller till

4 Delaktighet Elevernas delaktighet PDOKB görs känd för skolans alla elever varje hösttermin. Trivselenkät Skolsköterskans samtal med alla elever i åk 4 Tjosan hejsan material från barnkonventionen årskurs F-3 Rastvakter och rastaktiviteter Drama med värderingsövningar i åk 3-5 Drama/massage F-2 Kontinuerliga samtal Räddningspatrullen åk 2 Kompis åk 3-5 Värdeordsarbete Vårdnadshavarnas delaktighet Alla föräldrar delges planen i samband med föräldramöte och denna finns också tillgänglig på skolans hemsida. Skolrådsrepresentanter från olika klasser gör ett fördjupat arbete i att komma med tankar och idéer kring förändring och utveckling kring detta arbete. Personalens delaktighet All personal är årligen med i en utvärdering och revidering av planen, för att denna ska bli förankrad hos alla. Likabehandlingsteamet har här ett speciellt ansvar. Planen är känd av all personal (även städ, mat och vaktmästare) Samtal kring trivsel och arbetsmiljö Skolsköterskans samtal med alla elever i åk 4 Kontinuerliga samtal med elever Rastvakter och rastaktiviteter Drama med värderingsövningar i årskurs 3-5 Tjosan hejsan i årskurs F-3 Planen förankras i det dagliga arbetet. Skolans tanke är att det som beskrivs i planen gällande förebyggande arbete och åtgärder ska vara verkligt genomförbara och reella Förankring av planen Alla elever, föräldrar och personal på skolan ska delges planen. Varje enskild lärare ansvarar för att eleverna förstår var planen innebär, att den blir en verklighet i vardagen. En sammanfattning av planen ska finnas i varje klassrum. Föräldrarna förankras i planen via föräldramöte och på skolans hemsida. Alla personal går gemensamt igenom planen och dess innehåll så att alla är införstådda med hur vi jobbar, vem som gör vad och hur vi agerar när något sker. Utvärdering Skolans ambition är ett löpande arbete med planen som innefattar utvärdering årligen. Klassråd genomförts kontinuerligt där klassen diskuterar hur stämningen är socialt. All personal är delaktig när planen utvärderas en gång per år, senast i augusti. 4

5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas genom att personalen, med ledning av likabehandlingsteamet, får gå igenom de åtgärder som satts in och skapa en grund för en nya aktuell plan utifrån de frågeställningar som beskrivs i främjande insatser. Skolrådet ska involveras, samt eleverna genom samtal i klasserna. Årets plan utvärderas genom att Likabehandlingsteamet ställer följande frågor: Hur har informationen nått fram? Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under året? Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? Bör något ändras i planen? Arbetslaget ser över förbättringsområden utifrån ovanstående frågeställningar. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor Jenny Forsell. Främjande insatser Förebygga alla former av diskriminering Mål och uppföljning: Inga barn eller elever ska utsättas för diskriminering oavsett diskrimineringsgrund. Insats: Alla elever är allas ansvar. All personal känner till alla elever och agerar när de ser att någonting händer. För att nå resultat anser vi att man måste inbegripa alla som finns omkring barnet - personal/ledare, föräldrar och andra barn och unga. På skolnivå och gruppnivå arbetar vi med att skapa en gemensam värdegrund i vårt bemötande och i att ge eleverna kunskap och verktyg som stärker självkänslan och påverkar deras attityder. Tjosan hejsan: Utifrån barnkonventionen arbetar vi med värdegrundsarbete där man lyssnar på sagor. Sagorna har sin grund i en konfliktsituation som eleverna får vara med och lösa genom bild, drama, sång och diskussion. Räddningspatrullen: Ordnar rastaktiviteter för de som vill. Kompis: Känner av stämningen och rapporterar till en ansvarig för gruppen, Tony. Bygga goda relationer mellan elever och vuxna Mål och uppföljning Varje elev ska bemötas med respekt oavsett diskrimineringsgrund från all personal på skolan. En önskad bieffekt av detta är att eleven också blir trygg i sig själv och att detta generar en tryggare skolsituation. Insats: Kometmetoden: Personalen arbetar utifrån ett positivt förhållningssätt. Personal har fått utbildning på detta. 5

6 Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar och lärare. Målet är att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan. Komet är en förkortning för KOmmunikationsMETod, och programmet bygger på att lära föräldrar och lärare bättre sätt att kommunicera med barnet. Idén är att det är den vuxne som i första hand måste ändra sitt beteende för att minska problemen. Metoderna som används i Komet har ett gott vetenskapligt stöd, det vill säga forskning har visat att metoderna verkligen hjälper. En kurs i Komet ger både föräldrar och personal inom skolan verktyg som på sikt leder till en bättre relation mellan den vuxne och barnet. Ansvarig: All personal på skolan. Rektor ytterst ansvarig. Trygga raster för alla barn/elever Mål och uppföljning Alla barn/elever på Yttre Ursviksskolan ska känna sig trygga på rasterna. Insats Det finns alltid rastvärdar ute på skolan som ser det som sker. Räddningspatrullen erbjuder styrda rastaktiviteter för de elever som inte själva kan hitta sysselsättning. Ansvarig: All personal som är ute på rastvakt. Ytterst ansvarig är rektor. Trygg miljö i matsalen Mål och uppföljning Alla elever ska känna att matsalen är en trygg miljö där man känner sig delaktig i samtal, att man blir inkluderad och att matsituationen upplevs positiv. Insats Det är alltid skolpersonal med i matsalen som varierar var de sitter för att kunna stötta det sociala samspelet mellan eleverna. Eleverna har bestämda platser för att ingen ska känna sig utanför. Ansvarig: All personal som äter pedagogiskt. Ytterst ansvarig är rektor. Alla elever är all personals ansvar Mål och uppföljning All personal för F-5 är ansvariga för alla elever, oavsett om man undervisar dessa eller inte. Insats Alla som arbetar med eleverna oavsett om man är lärare, fritidspedagog, barnskötare, förskollärare, matpersonal eller skoltekniker ska man reagera och ingripa då det sker kränkningar mellan eleverna. All personal ska ha ett förhållningssätt som gör att eleverna känner sig trygga med alla som arbetar på skolan. Detta genom att personalen hälsar på alla barn, samtalar spontant med dem, samt att eleverna ser att personalen också samarbetar och arbetar likvärdigt genom bl.a. Komet. Ansvarig: Varje enskild personal, ytterst ansvarig är rektor Gemensamma regler kring skolans bandyplan/pingisbord Mål och uppföljning 6

7 Skolan tar gemensamt med all personal, i samråd med eleverna regler för bandy- och pingisspelet på skolan. Insats All personal samt eleverna är väl insatta i de regler som gäller kring bandyplanen och pingisbordet. Reglerna har sin grund i att motverka all form av kränkande behandling, samt att den har sin utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Ansvarig: All personal på skolan, ytterst ansvarig är rektor, Tony Markusson ansvarar för pingisregler. Skolbyggnaden passar alla elever Mål och uppföljning Vi har en skolbyggnad som passar för alla elever. Skulle det visa sig att brister finns behöver en översyn göras för att korrigera detta. Insats Skapa en renare miljö i klassrummen för att hjälpa de elever som har koncentrationssvårigheter. Kring tavlan i varje klassrum ska allt material tas bort, för att minska intrycken. Stavningsregler etc, får antingen lamineras och tas fram vid resp lektion, eller sättas på sidorna i klassrummet. Teckningar sätts först och främst upp i matsalen, korridorer och ev på bakre väggen i resp klassrum. Klassrummen ska också förses med stängda skåp för pärmar istället för öppna hyllplan som det är idag. Detta kommer att genomföras successivt utifrån ekonomiska förutsättningar. Ansvarig: All personal på skolan samt rektor Åtgärderna är ständigt pågående Omklädningsrummet Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga i omklädningsrummet. Insats Både manlig och kvinnlig personal kan vistas i omklädningsrummen, även om det gäller det omklädningsrum som berör det motsatta könet. För att möjliggöra att en vuxen kan närvara i omklädningsrummen före och efter lektioner måste man ta hänsyn till detta när schemat läggs. Ansvarig All personal på skolan. Rektor ytterst ansvarig. Kartläggning Kartläggningsmetoder. Kartläggningen kring elevernas upplevelse av skolsituationen ur ett likabehandlingsperspektiv görs via enkäter till eleverna. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, utseende och ålder 7

8 Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Eleverna får svara på frågor som berör likabehandling. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen ansvarar för att genomföra kartläggningen och sammanställningen av resultatet. Resultat och analys: Resultat och analys genomförs av LBT. Datum när detta ska vara genomfört: Innan v (LBT-gruppen ansvarig). Förebyggande åtgärder Vi lär attlyssna till alla vuxna på skolan. Temadagar med aktiviteter i tvärgrupper. Vi redovisar/samarbetar över klassgränserrna. Hela skolan arbetar med varje månads värdeord. Elevenkäter genomförs där frågor ställs som är kopplade till elevernas trygghet på skolan. Skolsköterskans genomför samtal med alla elever i åk 4 där de kan få möjlighet att uttrycka oro eller funderingar kring tryggheten på skolan Mentorssamtal med lärare och fritidspersonal där eleverna får möjlighet att delge sina tankar kring tryggheten på skolan. Rastvakter och rastaktiviteter, för att förebygga utanförskap som kan skapa otrygghet. Styrda aktiviter.(räddningspatrullen åk 2) Tjosan hejsan åk F-3 Dramaövningar/värderingsövningar i åk 1-3. Alla elever har fast placering i klassrummet och matsalen (åk F-3) för att skapa trygghet för varje enskild elev. Motivera åtgärd: Åtgärderna är beslutade därför att skolan vill fokusera på de förebyggande insatserna och involvera eleverna att själva bli delaktiga i sitt arbete med likabehandling. Ansvarig: All personal på skolan, ytterst ansvarig är rektor Fortlöpande arbete. Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Genom skolans förebyggande arbete med bl.a mentorssamtal, Komet, kompis(åk3-5) samt att skolan har aktiva rastvakter och uppmärksamma vuxna som arbetar i det dagliga arbetet med likabehandling, är all personal ansvarig att rapportera till rektor om man misstänker att kränkande behandling förekommer. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Mentor samt likabehandlingsteamet, se tidigare beskrivning av vilka som ingår i detta team. Rastvaktsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Nära kontakt mellan skola och fritids gällande sociala relationer. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor, skolkurator, rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Mentor/fritidspersonal samlar information om händelsen. 2. Allvarssamtal genomförs. 3. Berörda föräldrar informeras. Undantagsvis kan LBT bedöma att samtal med 8

9 föräldrar inte ska ske. Uppföljningssamtal genomförs inom två skolveckor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Rektor och elevens/barnets mentor/fritidspersonal samlar information om händelsen. Om någon av dessa är inblandade går andra vuxna in. Rektor är ansvarig för vilka. 2. Allvarssamtal med de inblandade parterna förs så snart som möjligt. Berörda föräldrar kontaktas liksom facklig representant för den vuxne. Skolans/fritids skyddsombud informeras. Rutiner för uppföljning Berörda föräldrar informeras. Undantagsvis kan LBT bedöma att samtal med föräldrar inte ska ske. Uppföljningssamtal genomförs inom två skolveckor. Fortsatt uppföljning sker i samråd med vårdnadshavare och i arbetslaget. Rutiner för dokumentation: Ovanstående samtal dokumenteras av den som hållit samtalen. Dokumentationen lämnas till rektor för förvaring och diarieföring av dokumentationen. Den ska sparas i 10 år. (Mall för dokumentation se bilaga 1) Ansvarsförhållande: Den som fört anteckningar vid samtalen är ansvarig för att dokumentationen kommer rektor till del. Rektor är ansvarig för att rätt åtgärder vidtas samt att dokumentationen arkiveras enl. gällande lag. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 9

10 Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> 10

11 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier 11

12 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 12

13 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 13

14 Bilaga 1 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering Utredare: Datum händelsen inträffade: Kränkt person: Övriga inblandade: Händelse: Plats: Övrig information: Underskrift: Datum: 14