Gällstads skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sida 1 av 9 Gällstads skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6 a för planen Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas och utvärderas en plan mot kränkande behandling och en plan mot diskriminering och trakasserier. (Förordning 2006:1 083). De två planerna sammanförs i en gemensam plan. Vår vision Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet På klassråd, elevråd samt genom enkäter har eleverna varit delaktiga i arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen. Vårdnadshavarnas delaktighet På brukarråd och under utvecklingssamtal har vårdnadshavare deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. Personalens delaktighet På konferenser för all personal samt i trygghetsgruppens egna träffar har personalen deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. Förankring av planen Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Planen gås igenom med all personal. Tidpunkt: Personalen får under planeringsdagar i augusti information om planen mot diskriminering och kränkande behandling. : Rektor Vid nyanställning gås planen igenom. : Rektor Planen gås igenom med alla elever och finns uppsatt i klassrummet. Tidpunkt: Vid läsårets början och kontinuerligt. : a pedagoger Information om Planen sker årligen vid föräldramöte under september. : Rektor/kurator Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av fjolårets plan skedde under slutet av vårterminen. Utvärderingen gjordes i samtliga klasser, på personalens veckokonferens, i trygghetsgruppen och på brukarråd.

2 Sida 2 av 9 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan I arbetet med att utvärdera planen har elever, vårdnadshavare samt skolpersonal varit delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Åtgärderna för läsåret 2012/2013 grundar sig på karläggning från läsår 2011/2012 och utvärderades under våren Lugnare bussresor - Vi ser en viss förbättring. Dock kan resorna ibland vara stökiga. Vi fortsätter samtalen i klasserna. Vi strävar efter att följa de bussregler Hallgrens gett oss. Vårdat språk och arbetsro i klassrummet - vi har haft storsamlingar och diskussioner i klasserna om dessa frågor. Personalen har haft studiecirkel utifrån boken "Att vända en klass". Vad gäller arbetsro och vårdat språk är det stora skillnader mellan olika klasser på skolan, men i alla grupper pågår ett aktivt arbete kring dessa frågor. Toaletterna - För att öka medvetenheten har lokalvårdarna varit i klasserna och berättat om sitt arbete. Eleverna överlag känner ett större ansvar dock händer enstaka händelser då kiss och bajs hamnar på fel ställe. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering görs av både konkreta åtgärder samt främjande insatser. Eleverna utvärderar klassvis med sin lärare under mars/april månad. Så långt det är möjligt görs enskilda skriftliga utvärderingar utifrån elevernas ålder. Personalen utvärderar kontinuerligt under läsåret. En sammanfattande utvärdering av hela läsåret görs under mars/april. Vårdnadshavarna är med och utvärderar på brukarråd under VT för att årets plan utvärderas Klasslärare och rektor Främjande insatser Likvärdig utbildning Områden som berörs av insatsen Flickor och pojkar ska få samma möjligheter och ges lika stort utrymme i undervisningen samt ha lika stort inflytande över verksamheten. Skolmiljön och undervisningen ska göras tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. Utifrån ålder ges eleverna kunskap om olika familjekonstellationer. Uppföljning görs på ae under slutet av varje termin. Insats Hälsar på var och en varje dag. Vi fördelar ordet och vi gör alla gruppindelningar och placeringar. Vi uppmärksammar kvinnor och män som bryter könsrollerna på ett positivt sätt. Tar hänsyn till olika förmågor. Vi aktualiserar olika familjekonstellaltioner som finns i samhället med hjälp av böcker och media. lärare och rektor Arbetet pågår under hela läsåret

3 Sida 3 av 9 Mångkulturell tillgång Områden som berörs av insatsen Varje elev ska få kännedom om religionsfrihet och vad det innebär. Insats Fortbildning om kulturell mångfald och om hur den kan berika undervisningen. Vi bjuder in modersmålslärare till Apt möte under höstterminen. Uppmärksammar olika religioners högtidsdagar med hjälp av en mångkulturell almanacka. Rektor ansvarar för att bjuda in modersmålslärare arbete pågår kontinuerligt under läsåret. Trygghet Områden som berörs av insatsen Alla elever ska känna sig trygga i skolan oavsett vilken årskurs de går i. Insats Observerar frånvarande elever enligt gällande rutiner och påtalar tydligt för klassen när de är tillbaka. Vuxna bestämmer placeringar och gruppindelningar. Delade raster med vuxna rastvärdar. Temadagar över årskursgränserna. Klassråd och elevråd. För skolan gemensamt upprättade trivselregler. lärare och rektor arbetet pågår under hela läsåret. Kartläggning Kartläggningsmetoder Följande metoder används i skolan varje läsår för att kartlägga och undersöka förekomsten av eventuell diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Information om det som framkommit vidarebeordras till rektor. Kommunens elevenkät årskurs 3 6 genomförs i okt-nov Kommunens föräldraenkät genomförs i okt-nov Under vårterminens brukarråd ges vårdnadshavare möjlighet att komma med synpunkter. Inkomna incidentrapporter och anmälningar om kränkande behandling gås igenom under vårterminen inför revidering. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 6 Utvecklingssamtalen under både höst och vårtermin innehåller frågor om trivsel och trygghet. Kartläggning av otrygga platser på skolan görs klassvis med läraren under mars/april månad. Enkät om trygghet genomförs i samtliga klasser under mars/april månad. Samtal förs i mindre elevgrupper utifrån frågeställningar som berör diskrimineringsgrunderna under mars/april.

4 Sida 4 av 9 Varje klasslärare har kontinuerligt under läsåret samtal med klassen och elever om trivsel och trygghet. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom enkäter, samtal och trygghetsvandringar Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion med personal under konferenstid Resultat och analys 1. När det är varmt finns det getingar i papperskorgen där fruktresterna ligger. 2. Trångt när alla ska ut. 3. Kullen - Rädd för att vintertid åka in i stenmuren med pulkan. 4. Fotbollsplan, löst grus är lätt att halka på. 5. Toaletterna 6. Ovårdat språk, mycket svordomar, negativa kommentarer 7. Dålig arbetsro i klassrum Förebyggande åtgärder Vårdat språk och arbetsro Områden som berörs av åtgärden Jobba i lugn och ro och bli bemött med respekt. Åtgärd 1. Diskussioner med eleverna om ordens innebörd och hur man uppfattar det. 2. Jobba med "snälla uppdrag", positiva uppmaningar i klassen, hemlig kompis och andra sätt att sprida positiv anda i klassen. 3. Månadens värdegrundstema som är gemensam för hela skolan och skickas hem med veckobrev. 4. Aktualisera bussregler 5. Aktualisera skolans regler Motivera åtgärd Ange vem eller vilka som är ansvariga för att åtgärder genomförs, Ange när åtgärderna ska vara utförda. Tryggare skolgårdsmiljö Områden som berörs av åtgärden Eleverna ska kunna vara ute på skolgården och känna sig trygga med sin skolgård. Åtgärd 1. Daglig tömning av papperskorgarna under getingsäsong. 2. Vi har delat rasterna så inte alla klasser har rast samtidigt. 3. Förslag på bildäck/traktordäck som stötdämpare vid kullen vintertid. 4. Skolgården sopas rent från allt grus så man inte halkar.

5 Sida 5 av 9 Motivera åtgärd Barnens ska känna sig trygga och lyssnade till. Vaktmästare, lärare och rektor arbetet pågår under hela läsåret och utvärderas i samband med nästa elevenkät. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På varje rast ska det finnas schemalagda rastvärdar ute på skolgården samt bussvärd vid skolbussen när skolan slutat. All personal ska kontinuerligt och noggrant uppmärksamma och följa upp den jargong och de beteende mönster som råder i verksamheten. Genom den årliga kartläggningen (se rubriken: Kartläggning). Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare Trygghetsgruppen: Eva Grönbäck, Gunnel Rytterås, Christina Hultergård Personer ur Elevhälsoteamet: Lena Jones, Kurator, Birgitta Axelsson, Skolsköterska, Maria Persson, rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Enligt skolverkets allmänna råd (2012) inträder utredningsskyldigheten redan vid första tillfället när en elev upplever sig utsatt, oberoende av om det fanns en avsikt att kränka eller inte. Utgångspunkten är den enskildes upplevelse av det som inträffat. Ibland räcker det med några få frågor för att få klarhet. Andra gånger omfattas flera elever, personal och vårdnadshavare av utredningen. 1 All personal på skolan är skyldiga att agera direkt och avvärja det akuta när man ser, eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2 Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till ansvarig klasslärare. Läraren bedöm allvaret i det som har hänt och tar ställning till om det ska gå direkt till lärargrupp/eht eller om klassläraren utreder själv. Vid behov skrivs en incidentrapport. 3 I de fall klassläraren själv utreder och kränkningen inte upphör tas kontakt med någon representant i trygghetsgrupp/eller lyfts i arbetslaget. Tillsammans bestäms när och hur nästa steg skall tas. 4 Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört efter att trygghetsgruppen/lärarlaget agerat kallas de elever som kränker/mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och annan skolpersonal (oftast kurator). Anmälan om kränkande behandling fylls i och en handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. 5 Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Klasslärare: Klassläraren samtalar med samtliga inblandade. Använd öppna frågor som; vad, hur och när. Undvik frågan varför! Läraren ser över om något behöver förändras i gruppen, i klassrummet eller i andra studiemiljöer. Vid behov kontaktas vårdnadshavarna. Personal på skolan informeras vid behov och har då under de närmsta veckorna extra uppsikt över de inblandade.

6 Sida 6 av 9 lärargrupp: Representanter från lärargruppen samlar information för att få veta vad som konkret har hänt. Samtalen genomförs med två personer där en frågar och en dokumenterar. Samtal med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Exempel på frågor kan vara tidpunkt, vilka var inblandade, vem gjorde vad, finns det någon ledare, var sker det mm. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till klasslärare eller annan vuxen på skolan om något händer innan dess. Det är viktigt att ge den som utsatts stöd och skydd. Samtal med de som utfört kränkningen sker enskilt så att de inte kan prata med varandra. Förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Tala om fakta och håll samtalen på en individuell nivå, dvs prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna När, Var och Hur! EJ Varför? Det är sällan som någon kan tala om varför man betett sig illa, varit dum eller elak. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Informera om att vi kommer ha ett uppföljningssamtal om en vecka. Samtliga vårdnadshavare informeras av de som genomfört samtalen om vad som hänt, vad som beslutats och hur man kommer att jobba vidare. Personal på skolan informeras om att ha extra uppmärksamhet mot de inblandade. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1 All personal på skolan är skyldiga att agera direkt och avvärja det akuta när man ser, eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2 Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till rektor. 3 Rektor bestämmer när och hur nästa steg skall tas. Rutiner för uppföljning Klasslärare: Uppföljning med alla inblandade sker senast efter en vecka och därefter utifrån behov tills kränkningar upphört. Lärargrupp: Uppföljningssamtal sker inom en vecka med både den som utsatts och de som varit med och kränkt. Vårdnadshavare informeras om hur det gått. Därefter sker regelbunden uppföljning tills kränkningarna upphört. Rektor/EHT: Uppföljande möten sker tills kränkningarna upphört Rutiner för dokumentation Klasslärare: Samtliga steg dokumenteras och ska innehålla vilka som varit inblandade, kontakter man tagit, beslut som gjorts, ev förändringar man genomfört i gruppen, uppföljning och hur det blev. Dokumentationen sparas av klassläraren själv. Lärargrupp Ärendeblankett fylls i av de som genomfört samtalen. Dokumentationen ska innehålla vilka kontakter man haft, vilka samtal som genomförts, beslut som tagits, vilka ev. förändringar man genomfört på skolan, uppföljning och analys på hur det blivit. Dokumentationen sparas i särskild pärm på skolan under läsåret. Vid läsårets slut diarieförs avslutade ärenden och förvaras enligt skolans sekretessregler. Rektor/EHT Minnesanteckningar och handlingsplaner skrivs och diarieförs när ärendet är avslutat.

7 Sida 7 av 9 Ansvarsförhållande Se tidigare rubriker under Rutiner för akuta åtgärder. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

8 Sida 8 av 9 Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]

9 Sida 9 av 9 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]