S:t Sigfrids 2/12 KUNGÖRELSER. Järnmannen. Paketet. Här tänds påskljuset. Klubb medverkade. på kyndelsmässodagen. GAinbetalningskort.

Transkript

1 2/12 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER 7 Järnmannen 4 5 Här tänds påskljuset. Kungens Klubb medverkade i predikan på kyndelsmässodagen. GAinbetalningskort inne i tidningen 3 Paketet Bra att det blev Herbert som överräcker gåvan, Agneta sätter nog värde på det. Ellinor ser sig omkring. De andra visar inte just vad de tänker. Ellinor försöker tolka allas miner. Själv vill hon visa upp en vänlig min, för Agnetas skull. Det är Agnetas viktiga ögonblick nu. Vad som finns i paketet vet Ellinor ändå inte. Månne någon av de andra vet? Alla goda gåvors givare heter inte Herbert. Gud vet vad vi behöver, Han ger mer än vi förstår att be om. Men mottagaren heter Agneta. Eller vilket annat namn som helst som finns på jorden. Ellinor också. Sådana gåvor rör också om i skaran. Många har svårt att glädja sig för någon annans skull. Man jämför, utan att förstå hur mycket Han bryr sej om just den som känner sig bortglömd och utan gåvor. Vad som finns i paketet förstår vi mänskor alltför sällan.

2 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Informationsblad för Sibbo svenska församling Redaktör: Helene Liljeström Redaktion: Viktor Djupsjöbacka, Fjalar Lundell Tryckt på Silverprint i Nickby 20. årgången Mars /12 Mera kan du läsa i Internet. Adressen är sibbosvenskaforsamling.fi. Korsbärare Bär du ett kors? Många människor gör det. Helt konkret och bokstavligt. Många bär ett kors runt sin hals. Kanske ett minne från konfirmationen. Man kan ibland hitta kors på överraskande ställen och i oväntade sammanhang. På tuffa rockare med läderjackor och tatueringar kan man se ett stort krucifix som dinglar över bröstet. Korsen hittas kanske också i örsnibbarna på någon häftig artisttös på musikvideo. Vad korset betyder för korsbärarna vet vi inte alltid. Man kan ändå ana att det är en stark symbol för dem som bär det. Korset, som är vår tydligaste kristna symbol, berättar om hur livet segrar över mörker och död. Därför har man rest kors på alla kyrkor som ett tecken på en levande Gud, som inte blev kvar i döden. Korstecknet kan vi själva teckna över oss som den kortaste bönen till levande Gud. Tidigare kändes det kanske ovant för många i vår kyrka att göra korstecknet, men allt flere har gjort det till en god vana att be den korta bönen som tecknas över kroppen. Korsets tecken är segertecknet. Livets seger. Uppståndelsens seger. Jesus dog på korset på avrättningsplatsen Golgota, där också två män som kallades rövare blev upphängda på kors. Den ene av de två såg att Jesus var en oskyldig man, som inte förtjänade döden, och bad i sin förtvivlan till Jesus: Tänk på mig när du kommer i ditt rike! Och han fick höra de befriande orden: I dag skall du vara med mig i paradiset! Påskens glädje syns redan i det tomma korset. Paradisets port öppnades för både rövare och vanligt folk. Vi får med glädje bära våra kors, som påminner oss om att den levande Kristus vandrar vid vår sida genom glädjen och sorgen i livet, och för oss en gång till det paradis som Han öppnat porten till genom att i kärlek ge sitt liv för oss. När Jesus bar sitt kors mot Golgota dignade Han under bördan. Han bar det svåra för oss. När vi bär våra kors har Han redan burit dem för oss. Vi anar hoppet och segern fastän vi inte ännu lever i paradiset. Men vi är på väg. Vi är korsbärare som bär hoppets och befrielsens budskap på vägen mot glädjens land. Helene Liljeström 2

3 Duke Ellington: Sacred Concert Sibbo kyrka fredag 23.3 kl 19. Marjukka Tepponen sopran, Kimmo Leppälä Big Band dir Kimmo Leppälä, Kyrkslätts kammarkör och Laurentiuskören, Pia Hemminki, instudering av körerna. I samarbete: Musiikkiopisto Sipoossa, Sibbo kommuns kulturtjänster, Sibbo svenska församling, Sipoon suomalainen seurakunta, Lojo stadsorkester. J S Bach: Johannespassionen Sibbo kyrka lördag 31.3 kl 18. Borgå oratoriekör, Lojo stadsorkester, Eric- Olof Söderström dir., Jouni Kokora Jesus, Tom Nyman evangelist & tenor arior, Tuuli Lindeberg sop ran, Teppo Lampela alt, Hannu Forsberg Pilatus och basarior. I samarbete: Sibbo kommuns kulturtjänster, Musiikkiopisto Sipoossa, Sibbo svenska församling, Sipoon suomalainen seurakunta, Borgå svenska domkyrkoförsamling, Porvoon suomalainen seurakunta. Som en bön Texter, böner och improvisationer framförs i meditativ anda i stilla veckan i Sibbo kyrka 2.4 kl 20. May Wikström texter, Niklas Mansner gitarr, Patrik Frisk piano, Lauri Palin orgel. Allsång. GA-dag 28.4! Redan nu är det skäl att sätta kryss i almanackan för lördagen den 28 april. Då blir det nämligen en hel Gemensamt Ansvar-dag med ett mångsidigt program i Kungsvägens skola. Kyrkokören, ungdomskören och Mittemellankören och solisterna Emmy, Fanny och Lars, alla med efternamnet Wikström framför musikalen Hanna. Kantorerna medverkar. Programmet börjar kl 15. Utöver detta utlovar planeringsgruppen servering och andra aktiviteter som man ännu funderar på. GA-dagen avslutas sedan med Om inbetalningskortet Som tidigare samlar vi till Gemensamt Ansvar med ett inbetalningskort, som du hittar i tidningen. Du betalar in din gåva på den riksomfattande insamlingens konto. Därför är det viktigt, att du sätter med referensnummern, också om du betalar i betalnings- konsert kl 17 med gospelkören His Master s Noise. Kören bjuder bland annat på gospel med afrikanska tongångar under ledning av dirigenterna Simon Djupsjöbacka och Elna Romberg. Det är bra att ta med en och annan sedel, för samtidigt som vi har en trevlig eftermiddag tillsammans finns det också möjlighet att bidra till GAinsamlingen som i år går till att stöda människor som behöver smålån i Uganda, och människor här hemma som är överskuldsatta. Följ gärna med annonseringen när GA-dagen närmar sig. His Master s Noise. Foto: Sofia Jernström automat eller med hemdator. På det sättet redovisas pengarna som en del av de medel som samlas in i vår församling. Vart pengarna går står på inbetalningskortet. Ring pastorsexpeditionen om du vill fråga något. 3

4 En ödmjuk järnman En solig eftermiddag sitter Magnus och jag och samtalar i Sibbo kyrka. Här blir Magnus installerad som kaplan på Marie bebådelsedag, den 25 mars. Hur kom det sig att du blev präst? Magnus ger ett långt och öppenhjärtligt svar. Det visar sig att han hade tänkt bli läkare. Mellan inträdesproven till den studielinjen, avtjänade han sin värnplikt. Nitton år gammal och intresserad av att sköta sin fysiska kondition, fick han uppmaningen av sin mamma att tänka på sin själ också (mamma Astrid, känd kantor och körledare i dåvarande Tomas församling i Helsingfors). Magnus tog sitt Nya Testamente med sig, och begav sig till Stockholm, där han sommarjobbade som vaktmästare på Sophiahemmet, ett privat sjukhus. Under denna sommar började nittonåringen intressera sig för trosfrågor och förde djupa samtal med kommendörkaptenen som han bodde hos. Magnus kom till tro, och från hösten sökte sig studenten till Studentmissionens verksamhet. Under den här tiden föreslog två personer oberoende av varandra att han skulle bli präst. Magnus avslöjar att det kändes lika främmande som om någon hade föreslagit att han skulle bli astronaut. Men fysiken och kemin fick i alla fall vika för teologin efter att Magnus deltagit i en grundkurs om Bibeln. Vägvalet har mognat fram genom bön, och Magnus upplever att Gud har kallat honom till präst. Magnus berättar att förebedjaren Ulla-Christina Sjöman har bett för Magnus och hans familj i olika skeden. Så också när han skulle välja huvudämne för sina studier. Till studierna i teologi hör också språkstudier och Magnus blev genast intresserad av hebreiskan. Han kände ändå en viss oro när han skulle inleda studierna i gammaltestamentlig exegetik, eftersom han hade hört berättas om en exeget som hade förlorat sin tro i samband med sin forskning. På en körresa med Jubilatekören till Aten tog han med sina uppgifter från kursen i hebreiska. Medan han jobbade med uppgifterna, kände han en värme som strålade genom hans kropp och han blev berörd av detta. Han undrade om det var Gud som rörde vid honom. En bekant talade en tid senare 4

5 med Ulla-Christina om Magnus, och undrade om det kommit något bönesvar när det gällde hans val av huvudämne i studierna. Tänk att Gud svarade så vist, säger Magnus, när han berättar om det här. Ulla- Christina hade nämligen sagt: Gud har redan svarat Magnus. Den gudsberöringen är något av det tydligaste bönesvar Magnus har fått. Oron rann av mig och det gick bra fastän studierna inte var lätta, säger han. Hebreiskan och den gammaltestamentliga exegetiken skulle verkligen komma att behövas. Magnus har studerat i Israel. Han var missionär där, och skrev på sin doktorsavhandling. Samtidigt arbetade han som kyrkoherde i en hebreiskengelskspråkig församling i Jaffa. Studierna inriktades på de sk. Dödahavsrullarna. Under en kort tid som präst i Karis svenska församling hade Magnus träffat sin blivande fru Gunlög som arbetade som diakonissa. De hade vardera redan tidigare upplevt en missionärskallelse, och kom att tillsammans verka i Israel i fem år under några olika perioder. Det var tänkt att familjen skulle stanna längre i Israel, men hustrun Gunlög insjuknade i cancer och familjen var tvungen att flytta hem. Kort därefter avled Gunlög, och Magnus blev ensam med tre små barn, det yngsta endast fyra år. Livet blev mörkt, det kändes svartvitt och grått, beskriver Magnus. Men också nu fick han uppleva ett överraskande bönesvar. I förbönerna bads om att Gud skulle sända en tröstare till familjen, och trösten kom genom Gunilla, Magnus nuvarande fru. Färgerna kom tillbaka, säger Magnus enkelt och rättframt. Vi är inte osårbara som kristna, säger Magnus, men allting är ändå i Guds hand. Det här var något han också ville förmedla till de studerande som han under åren hade ansvar för som utbildningschef inom missionsorganisationen Såningsmannen. Hur är det att vara tillbaka i uppgiften som församlingspräst? Det är fint att få komma in i människors hem i olika livssituationer t.ex. i samband med förrättningar. Att jobba i församling är som att komma tillbaka till verkstadsgolvet. Det känns bra. Att förbereda och leda gudstjänster är också något Magnus tycker om att göra. Att få predika när man känner att man har något viktigt att säga är fint. Magnus vill också gärna be tillsammans med de mänskor han möter i församlingen. Vad gör du på fritiden? Magnus sportar mer än de flesta. Han kallar sig rentav idrottstokig. Men sportandet ger energi och då får man tro att Magnus har mycket av den sorten, för han har maratonlopp bakom sig och har också sprungit ett hundrakilometerslopp. Sedan tre år tillbaka sysslar han med triathlon, som betyder att han simmar, cyklar och springer. Trots att han deltar i triathlontävlingar säger han att han tävlar främst med sig själv. En förestående Ironman-tävling i Frankfurt i sommar ser han ändå mycket fram emot. Han åker tillsammans i en grupp på 18 järnmän, och familjen kommer också med och hejar på honom. Intresset för idrotten delar han med hustrun Gunilla, som också har ett maratonlopp bakom sig. Paret simmar regelbundet tillsammans. Barnen sportar också aktivt, så Magnus hinner också vara fotbollspappa och stöda dem till ett aktivt sportande. Helene Liljeström Namn: Magnus Riska Utbildning: teologie doktor, docent (Gamla testamentet) Familj: hustrun Gunilla och barnen Michelle, David och Daniel. Läser gärna: Senast Kjell Westös Sprickor. Har läst alla Ilkka Remes deckare, också deckare av Liza Marklund och Henning Mankell. En roman på hebreiska finns också på nattduksbordet. Läser gärna på originalspråket. Kan språk: Svenska, finska, engelska och hebreiska (och läsa tyska och franska). Favoritmusik: Lyssnar nuförtiden mycket på modern populärmusik främst när jag springer eller cyklar. Har sysslat mycket med klassisk musik, avlagt examen i violin och sång. Sjöng ofta duett med mamma. Favoritmat: En god biff med fransk potatis (men det unnar jag mig sällan, försöker hålla mig lätt). Resmål: Ser fram emot Frankfurt och triathlontävlingen i sommar tillsammans med familjen. En dröm är att delta i de ursprungliga Ironman-tävlingarna på Hawaiji. 5

6 Påsktidens gudstjänster 25.3 Marie bebådelsedag Sibbo kyrka: mässa med kaplansinstallation kl 12. Kontraktsprosten Helene Liljeström installerar kaplanen Magnus Riska, som predikar i gudstjänsten. Konfirmanderna deltar. Fest efteråt i Kyrkoby församlingshem. 1.4 Palmsöndagen Sibbo kyrka: mässan Människa - kom fram kl 12. Se notis på annan plats. 5.4 Skärtorsdagen Sibbo kyrka: veckomässa kl 18 Magnus Riska, Anders Ekberg, kyrkokören 6.4 Långfredagen Sibbo kyrka: gudstjänst kl 12 (ej nattvard) Helene Liljeström, Anders Ekberg, Lauri Palin. Herrkör. 8.4 Påskdagen Sibbo kyrka: påskmässa kl 12 Magnus Riska, Helene Liljeström, Anders Ekberg, Lauri Palin. Körsång. Konfirmanderna deltar. 9.4 Annandag påsk Norra Paipis bykyrka: mässa kl 10 Helene Liljeström, Anders Ekberg söndagen efter påsk Sibbo kyrka: mässa kl 13 (obs tiden!) med sportlovsskriftskolans och dagskriftskolans konfirmation Katja Korpi, Anders Ekberg söndagen efter påsk Sibbo kyrka: mässa kl 12 Katja Korpi, Anders Ekberg söndagen efter påsk Sibbo kyrka: mässa kl 12 Magnus Riska, Lauri Palin. Konfirmanderna deltar söndagen efter påsk Sibbo kyrka: mässa kl 12 Magnus Riska. Kyrkkaffe i kyrkan söndagen efter påsk Sibbo kyrka: mässa kl 12 Helene Liljeström. Tid och plats ändras inte. Namnen kan bytas ut. De här gudstjänsterna är också öppna för allmänheten: Servicehuset Elsie onsdag 21.3 kl Katja Korpi, Ann-Christine Wiik. Nattvard. Servicehuset Linda onsdag 21.3 kl 18 Katja Korpi. Nattvard. Elsie onsdag 18.4 kl Magnus Riska, Ingegerd Juntunen. Linda onsdag 2.5 kl 18 Katja Korpi. Nattvard. Kyrkkaffe i kyrkan? Såhär ser det ut. Kostar ingenting. Olika grupper svarar för kaffekokandet. Församlingsmedlemmarna inbjuds till Kaplansinstallation i samband med mässan i Sibbo kyrka söndag 25.3 kl 12. På Biskopens uppdrag installerar kontraktsprosten Helene Liljeström med assistenter nye kaplanen teol.dr Magnus Riska. Efter gudstjänsten inbjuds alla till fest i Kyrkoby församlingshem. Pensionärsutfärd Vårens pensionärsutfärd går av stapeln onsdag 9 maj. Närmare uppgifter finns inte ännu: läs annonser i Kyrkpressen. Reseledare är Ann- Christine Wiik. 6 Valborgsfest Kyrkans Ungdoms valborgsfest hålls 30.4 kl 18 i Prästgården. Det blir musik, tal, lekar, och servering. God stämning utlovas. Ännu bättre blir den om du också är med. Nationella veterandagen är 27 april, och fredag. Veteranerna har tvåspråkig uppvaktning vid veteranstenen i Nickby. Magnus Riska talar för svenska församlingens del. Det hela brukar börja kl 14. Efteråt bjuds på ärtsoppa i Kommunalhuset. Läs annonser.

7 Anmälan till barnens sommarläger Nu gäller det att anmäla barnen till sommarens fem läger på Nilsasgården i Gesterby. Lägren är avsedda för för lågstadiets åk 1 5, förutom läger 3 som är för åk 5 7. De här lägren arrangerar vi i år: Läger 1: , läger 2: , läger 3: (obs: för åk 5 7!), läger 4: , läger 5: Anmälningsdagarna är måndag 16.4 och tisdag 17.4 kl Läger 1 och 3: ring tfn Patrik Frisk. Läger 2, 4 och 5: ring tfn Kjell Lönnqvist. Pastorsexpeditionen tar inte emot anmälningar under själva anmälningsdagarna. Efteranmälningar görs däremot till pastorsexpeditionen från 18.4, ifall det ännu finns platser på något av lägren. Ring tfn (09) , vardagar kl Midvintertävlingen vem vann? Midvintertävlingen hade i år flere deltagare än vanligt. Ni minns från förra numret: gamla kyrkan hade hamnat fel, så att säga. Men bara på bilden. En imponerade skara sibbobor visste i alla fall att kyrkan på fuskbilden (nå bluffbilden då) hade hamnat på Narinken, den öppna platsen vid gamla (och nya) busstationen i Helsingfors, där man också på riktigt håller på att bygga ett kapell. Barbro Hindsberg heter vinnaren med midvintertur, och hon hittas i Gesterby. För knappast har någon placerat om henne. Grattis, Barbro! Det var Monika som drog vinnarens namn. Priset kommer. Passa på nu... Försäljning av bakverk vid sexeuroslunchen Diakonisyföreningen ordnar med försäljning av bakverk vid sexeuroslunchen i Kyrkoby församlingshem 28.3 kl 12. Till förmån för diakonin, förstås. Så tag litet pengar med, utöver slanten för lunchen. Bakverken får tyvärr avsmakas först på hemvägen, minst 12 meter från församlingshemmets ytterdörr. Kontrollmätning sker vid behov, från dörrhandtaget i mellersta dörren. Följande luncher hålls sedan kl 12 onsdagarna 11.4 och Därefter tar serien paus till hösten. Varmrätt, sallad, bröd och dricka, efterrätt och kaffe. Lunchen inleds med andakt. Människa kom fram Är en gudstjänst som vi får uppleva i Sibbo kyrka på Palmsöndagen 1.4 kl 12. Mässan är skriven och komponerad av Stefan Myrskog, en präst som till vardags jobbar på Kyrkostyrelsen med kristen fostran. I mässan predikar Katja Korpi, medan Helene Liljeström är liturg. Övriga medverkande: Jan Edström trumpet, Kjell Wikström bas, Thomas Törnroos trummor, Patrik Frisk piano. Ungdomskören och kyrkokören är med, Lauri Palin dirigerar. De ungdomar som gått hjälpledarkursen i vinter välsignas för sin uppgift. Det rör sig om ungdomar. Kyrkkaffe i kyrkan efteråt. Konfirmanderna deltar. Äldre i Söderkulla Samlingar i församlingssalen onsdagar kl 13: 18.4 och 9.5. Katja Korpi är med. Kaffeservering. Barnen i Kungens Klubb medverkade med kappsäck och allt i kyndelsmässodagsgudstjänsten. Ivern var inte att ta miste på. Trevligt, tyckte kyrkfolket. 7

8 Första kyrkkaffet i Prästgården efter husets renovering. Utrymmena kan hyras för dopkaffe, minnesstund och annat. 8 Svansen där bak Vargspår Skall åtminstone ge det en chans, det lovade jag. När sibboborna drar opp vargspår borde man ju tacka och bocka. Snyggt och prydligt, visst. Men hopplöst att plumsa i, åtminstone för allas er Gammelvarg. Dessutom kom ju alla sibboborna emot på skidor. Fast spåret klart och tydligt var tänkt för mej så hojtade de och skrek så jag snöpligt fick hoppa ur spåret. Varg ur vargspår, var skall det sluta? Ni har rätt, det skulle inte sluta där. För jag hörde om en av just de där sibboborna som också dragit upp något som han kallade Björnspåret. Medan alla nallar jag känner sussade i godan ro i sina iden i Nurmijärvi och Pukkila. Mänskor blir man inte klok på, åtminstone inte sådana med skidor. Fädrens spår, det är annat. Mina barnbarn jag menar valpvalpar vet redan att lördagmorgon betyder att de alla i prydlig gåsmarsch följer farfar i fädrens spår som vi trampat upp till kullen bakom Kantorsträsket. Varje lördag får de på det sättet känna på hur det är att Personalen Anders Ekberg, kantor Patrik Frisk, ungdomsarb Ingegerd Juntunen, diakon Katja Korpi, församlingspastor Helene Liljeström, kyrkoherde, kontraktsprost Eva-Kristina Lindberg, barnledare Kjell Lönnqvist, ungdomsarb.led Isabella Munck, barnledare Lauri Palin, tf. kantor Carola Rantti, husmor på Nilsasgården tjänstledig Magnus Riska, kaplan Ann-Christine Wiik, diakon Pastorsexpeditionen (St. byvägen 1) må fr kl 9-12 (09) Monika Mård, förs.sekreterare, Elisabet Lundström, släktforskare Ekonomikontoret (St. byvägen 1) må fr kl 9-12 (09) Sirkka Toukomies, ekonomichef ha en vida känd och uppskattad farfar, och att det är något högstämt i att följa i hans spår. Då behöver jag inte säga så mycket. Stannar jag upp och vädrar så gör de lika. Blickar jag ner i dalen så gör de lika. Ylar jag stolt men känsligt så piper de små med så gott de kan. Att gå i fädrens spår är en högtidsstund för varje varg. Danar den ungas karaktär. Ger goda förebilder. Kanske det fungerar bland mänskorna också. Förutsatt att de är försedda med skidor. Min vän Skogsharen är mäkta avundsjuk må ni tro. Hans fjantiga hoppande får ingen att tänka på fädrens spår. Och hur skulle hans barnbarn förlåt paltpaltar ens kunna följa honom i sådana omöjliga spår? Därför ser harkolonin inte just något av det högstämda och djupt uppbyggliga och beundransvärda som vi vargar, stora och små, upplever i fädrens spår tidiga lördagmorgnar när skogsdungarna doftar kåda. Nu är det ju inte bara hararna som får problem här. Också sibboborna, mänskorna alltså, tycks kunna trassla till det för sej. Stort bättre än min vän Skogsharen är de inte. Vi vargar går dit vi skall, utan att tveka. Vi söker mat. Vi går ut och vi går hem. Och möter vi en annan varg väjer vi för varandra på ett magnifikt och värdigt sätt. Mänskorna däremot tycks sällan veta vart de är på väg och varför. De går hit och dit, vilket också kan göra fädrens spår ganska svårtydda. Men vet de inte så vet de inte. En hel del tycks de fundera på sådant i alla fall. En gång frågade jag min vän Gamla prosten varför mänskorna är sådana. Han visste inte. Men därför är det så viktigt att vi mänskor följer i Jesu spår, sa han. Detdär förstod jag direkt. Jesus gick ju raka vägen dit han skulle. En gång till och med rakt genom en uppretad folkmassa som ville komma åt honom. Ja, medgav Gamla prosten. Men ännu viktigare var att Han såg alla dem som behövde Honom. Han gick rakt fram till mötet med dem. Och Han tog dem med på vandring i Jesu spår. Då fick de veta vart de skulle, och varför. Gammelvargen