VÄXTER GRODDJUR BOTTENFAUNA

Transkript

1 INVENTERINGAR I DAMMTJÄRNARNA VÄXTER GRODDJUR BOTTENFAUNA PROGRAM AIRPORT CITY NATURVÅRDSUTLÅTANDE SEPTEMBER 2012

2 Groddjur, växter och bottenfauna, Dammtjärnarna, Härryda kommun Naturcentrum AB Naturcentrum AB, 2010 Strandtorget 3, Stenungsund Tel Projektledare Naturvårdsbiolog Jens Morin Tel Inventering och rapport groddjur: Johan Ahlén, Naturcentrum AB Inventering och rapport växter & trollsländor: Petter Bohman, Naturcentrum AB Inventering och rapport bottenfauna: Carin Nilsson, Medins Biologi AB Uppdragsgivare Härryda kommun Swedavia AB Flygplatsfastigheter i Landvetter AB Foton Omslagsfoto: Åkergroda (Rana arvalis) & Större sjötrollslända (Orthetrum cancellatum) Jens Morin Naturcentrum AB 2

3 Groddjur, växter och bottenfauna, Dammtjärnarna, Härryda kommun Naturcentrum AB Innehåll INLEDNING & BAKGRUND... 4 METODIK... 4 SAMMANFATTNING & BEDÖMNING... 4 REFERENSER... 5 BILAGOR

4 Groddjur, växter och bottenfauna, Dammtjärnarna, Härryda kommun Naturcentrum AB Inledning & bakgrund Swedavia, Härryda kommun och Flygplatsfastigheter i Landvetter AB samarbetar kring planering av Airport City. På uppdrag av dessa parter har Naturcentrum AB genomfört kvalitativa inventeringar av groddjur (bilaga 1), växter (bilaga 2) och bottenfauna (bilaga 3) i Stora och Lilla Dammtjärnen vid Landvetter. Tjärnarna kan komma i fråga för omhändertagande av dagvatten och exploatering. Metodik Groddjursinventering genomfördes under maj-juni 2012 av Naturcentrum AB. Inventeringen utfördes med primärt syfte att hitta hänsynskrävande arter som exempelvis större vattensalamander (bilaga 1). Kvalitativ inventering av kärlväxter och mossor i området närmast intill vattnet utfördes av Naturcentrum AB genom fältbesök i juli månad. Vid fältbesök eftersöktes även friflygande trollsländor. Resultaten redovisas i bilaga 2. Håvning av bottenfauna och fällfångst av dykarbaggar enligt vedertagen metodik har utförts av Medins Biologi AB på uppdrag av Naturcentrum AB. Inventeringen anpassades för att finna särskilt hänsynskrävande arter. Resultatet redovisas i bilaga 3. Sammanfattning & bedömning Lilla Dammtjärnen och Stora Dammtjärnen utgörs av miljöer som är relativt vanliga i regionen och främst allmänt förekommande arter har noterats inom alla undersökta organismgrupper. Provfiske (Morin 2011) indikerar att Lilla Dammtjärnen, med sin fiskfattiga miljö, har potential att hysa vissa arter som är känsliga för konkurrens eller predation av fisk. Inventering av groddjur (bilaga 1) visar också på förekomst av mindre vattensalamander i Lilla Dammtjärnen men inte i Stora Dammtjärnen. Bottenfaunasamhället verkar inte skilja sig så mycket åt mellan tjärnarna. Groddjursinventering i Stora och Lilla Dammtjärnen (bilaga 1) visar att åkergroda förekommer relativt talrikt i båda tjärnarna och mindre vattensalamander finns i Lilla Dammtjärnen. Åkergroda omfattas av artskyddsförordningen där den finns listad i bilaga 1 med beteckningen N. Detta innebär att den omfattas av bestämmelser om fridlysning och, enligt EU:s habitatdirektiv, kräver noggrant skydd (se bilaga 1). Ingen större vattensalamander observerades vid inventeringen och det bedöms inte sannolikt att någon av tjärnarna utgör reproduktionslokal för arten. Resultat av inventeringar av växter kring Stora och Lilla Dammtjärnen (bilaga 2) visar på en artsammansättning typisk för västsvenska tjärnar med omgivande fattigkärr. Inga hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta växter eller mossor observerades. 4

5 Groddjur, växter och bottenfauna, Dammtjärnarna, Härryda kommun Naturcentrum AB Inventering av adulta trollsländor samt håvning av larver visar också på en artsammansättning som är typisk för miljön. Totalt 11 arter noterades som larver eller vuxna individer (bilaga 2 & 3). Gungflymosaikslända är den mest specialiserade arten och finns främst i öppna myrmarker med fria vattenytor med lösa vitmossemattor i vattnet. Inga trollsländor noterades som är särskilt hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta. Dykarskalbaggar har eftersökts särskilt med fällor enligt vedertagen metodik (bilaga 2). Flest arter noterades i Lilla Dammtjärnen. Inga särskilt hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta observerades vid inventeringen. Även om inga särskilt hänsynskrävande arter observerades har tjärnarna ett naturvärde. Både små och stora vattensamlingar bidrar till habitatvariation på landskapsnivå och möjliggör på så vis för en rikare biologisk mångfald regionalt. Om man vid eventuell exploatering kan bibehålla en hög grad av naturlighet med avseende på vegetation, vattenkvalitet och hydrologi i och runt tjärnarna kan dessa även fortsättningsvis hysa dessa landskapsmässiga värden. Referenser Morin, J. & Persson, J Naturvårdsutlåtande efter provfiske i dammtjärnarna, Program Airport City, Naturcentrum AB. Bilagor Bilaga 1: Groddjur i Dammtjärnarna, Landvetter, Ahlén, J. 2012, Naturcentrum AB Bilaga 2: Kärlväxter, mossor och trollsländor i Dammtjärnarna, Landvetter., Bohman, P. 2012, Naturcentrum AB Bilaga 3: Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012, Nilsson, C. 2012, Medins Biologi AB 5

6 Delrapportering: Groddjur i Dammtjärnarna, Landvetter På uppdrag av Härryda kommun har Naturcentrum AB inventerat groddjursförekomsten i Stora och Lilla Dammtjärnarna vid Landvetter flygplats under våren Båda tjärnarna har besökts vid två tillfällen kvälls- och nattetid. Vid båda besöken genomsöktes så stor del av stränderna som möjligt med hjälp av pannlampa. Huvuddelarna av stränderna består av gungfly, vilket gjorde att sökningen inte kunde bli heltäckande. Uppskattningsvis nåddes 70% av vattenkanterna i Stora Dammtjärn och 80-90% i Lilla. Detta bedöms ändå ge en bra bild av individrikedom och vilka arter som förekommer. Störst arbete lades ned på att nå ut så mycket som möjligt på norrsidorna av tjärnarna, eftersom det är på denna sida solen värmer mest och därmed störst andel av groddjuren brukar hålla till. Norra stranden av Stora Dammetjärn. Naturcentrum AB; Johan Ahlén, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 1

7 Observationer Första besöket gjordes Då hittades i Stora Dammtjärn 14 romklumpar av åkergroda eller vanlig groda. Eftersom rommen var ganska gammal, i flera fall på väg att kläcka, var artbestämning inte möjlig. Inga vattensalamandrar påträffades. I Lilla Dammtjärn hittades 23 romklumpar, även dessa för gamla för att artbestämning skulle vara möjlig. Dessutom hittades spår av ytterligare en del nykläckt rom. En salamander sågs vid norra stranden. Den dök dock så snabbt att den inte kunde artbestämmas. Ett andra besök gjordes Då koncentrerades söket till de delar av tjärnarna som grodrom hade observerats i. Där grodyngel påträffades fångades några för artbestämning med håv. I Stora Dammtjärn fångades 12 yngel på tre olika platser, samtliga konstaterades vara åkergroda. I Lilla Dammtjärn fångades 10 yngel på två ställen, även dessa åkergrodor allihop. Ett vuxet exemplar av åkergroda sågs också. Även vattensalamandrar eftersöktes i båda tjärnarna. I Lilla Dammtjärn, hittades två exemplar av mindre vattensalamander. Rom som börjat kläckas i Stora Dammtjärn. Naturcentrum AB; Johan Ahlén, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 2

8 Utvärdering I båda tjärnarna förekommer åkergroda i tillräckliga antal för att det ska bli spel och en del rom. Antalet romklumpar tyder dock inte på någon särskilt stor population eller delpopulation. Eftersom inventeringsinsatsen gjordes efter det att grodorna spelat klart fanns inget tillfälle att lyssna till dem, vilket brukar vara bästa sättet att ta rätt på vilka arter som förekommer, särskilt i en så pass svårtillgänglig miljö som Lilla och Stora Dammetjärnarna. Det kan alltså inte uteslutas att även vanlig groda finns där. Åkergroda verkar dock vara den mest talrika eller möjligen enda arten. Ingen av tjärnarna framstår som särskilt lämpliga salamandervatten. Visserligen kan det låga antalet iakttagna djur bero på att man skrämmer dem till att gömma sig så tidigt att de är omöjliga att upptäcka i och med att steg i gungfly märks på långt håll. Vitmossedominerade skogstjärnar brukar dock inte hysa särskilt stora mängder av varken mindre eller större vattensalamander. Att vi gjort besök under endast en vårsäsong gör att resultatet bör ses som ett stickprov. I vissa fall används ett vatten för lek av olika groddjursarter och av olika stora antal djur olika år. De grodor och salamandrar som observerats har sannolikt gott om övervintringsplatser i våtmarkerna kring tjärnarna och möjligen också i skogskanterna. Åkergroda anses dock i litteraturen i hög grad övervintra nere i själva lekvattnet. Sammanfattningsvis verkar Stora och Lilla Dammtjärnarna vara hemvist för åtminstone åkergroda och mindre vattensalamander i ganska måttliga antal. Detta gör att de har ett visst värde som groddjurslokaler. Sett på kommunnivå är de dock inte särskilt viktiga eller individ- eller artrika. Noteras bör dock att åkergroda omfattas av artskyddsförordningen, se nedan. Juridisk status Åkergroda omfattas av artskyddsförordningen där den finns listad i bilaga 1 med beteckningen N. Detta innebär att den omfattas av bestämmelser om fridlysning och, enligt EU:s habitatdirektiv, kräver noggrant skydd. Mindre vattensalamander finns inte med i artskyddsförordningens bilaga 1. De för sammanhanget aktuella formuleringarna finns i artskyddsförordningens 4 4 punkt där det står att det är förbjudet att skada eller förstöra djurens (de djur som listats med N i bilagan) fortplantningsområden eller viloplatser. Att använda ett lekvatten som dagvattendamm kommer sannolikt att bedömas som att man skadar det i och med att vattenkvaliteten kan försämras. Ytterligare riktlinjer finns i Handbok för artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Där redogörs för vilka krav som ställs för att Länsstyrelsen ska kunna bevilja dispens. Dessa krav är mycket höga och normalt är det mycket enklare att i stället presentera förslag till skyddsåtgärder som är till- Naturcentrum AB; Johan Ahlén, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 3

9 räckligt omfattande för att Länsstyrelsen ska kunna göra bedömningen att populationen inte riskerar att drabbas negativt av exploateringen. Man kan då undvika dispensförfarandet helt. Det mest näraliggande exemplet på skyddsåtgärd är att man anlägger ett (eller flera) nytt lekvatten eller restaurerar igenväxta inom ett rimligt avstånd från de drabbade. Detta skulle, rätt utformat, också fungera som övervintringsområde för de aktuella arterna. I ljuset av att Dammtjärnarnas värde för groddjur tycks vara så pass begränsat borde det vara rimligt med en inte alltför omfattande uppsättning med skyddsåtgärder. Göteborg Johan Ahlén, Naturcentrum AB Naturcentrum AB; Johan Ahlén, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 4

10 Kärlväxter, mossor och trollsländor i Dammtjärnarna, Landvetter Uppdrag På uppdrag av Härryda kommun har Naturcentrum AB utfört en översiktlig kvalitativ inventering av kärlväxter, mossor och trollsländor vid Stora och Lilla Dammtjärnen vid Landvetters flygplats. Inventeringen har varit särskilt inriktad mot hänsynskrävande arter men även att ge en översiktlig bild av floran och faunans generella sammansättning. Sammanfattning Kärlväxt- och mossfloran vid Stora och Lilla Dammtjärnen är typisk för västsvenska tjärnar med omgivande fattigkärr. Vid båda dammarna finns mer eller mindre väl utbildade vitmossgungflyn med typiska arter av vitmossor. Den del av strandzonen som inte är gungfly domineras istället av vass och kaveldun, längs blötare partier växer istället trådstarr, blåtåtel och vattenklöver. Inga hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta växer eller mossor observerades. Trollsländefaunan är typisk för den här typen av tjärnar med omgivande fattigkärr och gungflyn. Vid fältbesöken observerades totalt nio arter. Ingen av dessa kan anses vara särskilt hänsynskrävande eller naturvårdsintressant på annat sätt. Stora Dammtjärnen med stora vitmossgungflyn i förgrunden. Metodik Utredningsområdet runt dammarna inventerades noggrant under en fältdag den 12 juli Vid besöket vandrade jag (inventeraren) sakta och systematiskt ett varv runt vardera dammen. Vandringen Naturcentrum AB; Petter Bohman, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 1

11 gick i zick-zack över strandzonen för att hela ytan skulle täckas in. Platser eller strandavsnitt som på ett eller annat sätt såg mer intressanta ut besöktes särskilt. Naturvårdsintressanta, dominerande eller för miljön typiska arter noterades. Under vandringen spanade jag kontinuerligt efter trollsländor. Arter som inte kunde bestämmas direkt fångades med håv för att detaljstuderas. Vid små uddar och andra strategiska punkter längs strandkanten stod jag stilla under cirka 10 minuter för att leta efter revirpatrullerande hannar och äggläggande honor av trollsländor. Vid sökandet av dessa användes handkikare med tio gångers förstoring. Som ett komplement till håvfångst och sökande med kikare efter vuxna trollsländor eftersöktes även exuvier (larvhudar) i strandvegetationen. Lilla Dammtjären med Dammtjärnsbäcken inlopp i förgrunden. Naturcentrum AB; Petter Bohman, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 2

12 Observationer Kärlväxter Fältskiktet runt tjärnarna domineras av ett fåtal, för naturtypen, mycket karakteristiska arter. Utöver dessa finns en rad allmänna arter som är typiska för naturtypen kärr, särskilt av fattigkärrstyp. Art Lokla Frekvens vass Phramites australis St. Dammtj. dominant bred kaveldun Typha latifolia St. Dammtj. dominant trådstarr Carex lasiocarpa St. och Lilla Dammtj. dominant vattenklöver Menyanthes trifoliata St. och Lilla Dammtj. dominant pors Myrica gale St. och Lilla Damtmj. dominant klockljung Erica tetralix St. och Lilla Dammtj. dominant ljung Calluna vulgaris St. och Lilla Dammtj. dominant vitag Rhynchospora alba St. och Lilla Dammtj. dominant rosling Andromeda polifolia St. och Lilla Dammtj. spridd kruståtel Deschampsia flexuosa St. Dammtj. spridd tuvull Eriophorum vaginatum St. Dammtj. spridd stjärnstarr Carex echinata St. och Lilla Dammtj. spridd myrlilja Nathecium ossifagum St. och Lilla Dammtj. spridd flaskstarr Carex rostrata St. och Lilla Dammtj. spridd dystarr Carex limosa St. och Lilla Dammtj. spridd blåtåtel Molinia caerulea St. och Lilla Dammtj. spridd tranbär Vaccinium oxycoccos St. och Lilla Dammtj. spridd gul näckros Nuphar lutea St. och Lilla Dammtj. spridd ängull Eriophorum angustifolium Lilla Dammtj. sparsamt småsileshår Drosera intermedia St. och Lilla Dammtj. sparsamt rundsileshår Drosera rotundifolia St. och Lilla Dammtj. sparsamt Mossor Bottenskicket runt såväl Lilla som Stora Dammtjärnen domineras helt och hållet av ett fåtal vitmossarter (Sphangnum sp.). Utöver dessa hittas endast björnmossa Polytrichum commune och myrbjörnmossa Polytrichum strictum. Art Stora eller Lilla D.tjärn Kommentar björnmossa Polytrichum commune Stora och Lilla D.tjärn Allmän myrbjörnmossa Polytrichum strictum Stora och Lilla D.tjärn Allmän hornvitmossa Sphagnum auriculatum Stora D.tjärn Spridd praktvitmossa Sphagnum magellanicum Stora och Lilla D.tjärn Allmän - dominant sumpvitmossa Sphagnum palustre Stora och Lilla D.tjärn Allmän - dominant sotvitmossa Sphangum papillosum Stora och Lilla D.tjärn Spridd Naturcentrum AB; Petter Bohman, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 3

13 Trollsländor Totalt noterades nio arter trollsländor, fördelade på fem egentliga trollsländor och fyra flicksländor. Flest arter sågs vid Stora Dammtjärn men tjärnarna ligger så nära varandra att det bedöms som troligt att sländorna åtminstone innan könsmognaden flyger mellan dem. Tjärnarna delar därför till stor del samma trollsländefauna. De arter som observerades är att betrakta som typiska för naturtypen. Ingen av dem är direkt sällsynt, hänsynskrävande eller naturvårdsintressant på annat sätt. Art allmän samaragdflickslända Lestes sponsa röd flickslända Pyrrhosoma nymphula spjutflickslända Coenagrion hastulatum större rödögonflickslända Erythromma najas gungflymosaikslända A eshna subarctica guldtrollslända Cordulia aenea metalltrollslända Somatochlora metallica fyrfläckig trollslända Libellula quadrimaculata myrtrollslända Leucorrhinia dubia Lokal St Dammtj. St. och Lilla Dammtj. St. och Lilla Dammtj. St Dammtj. St Dammtj. St. och Lilla Dammtj. St Dammtj. St. och Lilla Dammtj. St. och Lilla Dammtj. Frekvens Enstaka Allmän Allmän Enstaka Tre ind. Enstaka Allmän Allmän Mycket allmän Spjutflickslända Coenagrion hastulatum är en av landets vanligaste trollsländor. Den förekommer allmänt vid Stora och Lilla Dammtjärn. Naturcentrum AB; Petter Bohman, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 4

14 Utvärdering Inventeringen visar att såväl Stora som Lilla Dammtjärn hyser en i stort sett typisk och trivial kärlväxt- och mossflora samt trollsländefauna. Det är dock viktigt att notera att fältbesök endast gjordes vid ett tillfälle, besök vid andra tidpunkter på året kan resultera i att andra arter observeras, inte minst gäller detta trollsländorna. Olika arter har flyger vid olika delar av sommaren. Valet av datum för fältbesöket gjordes för att ha störst chans att stöta på de mest naturvårdsintressanta arterna av kärrtrollsländor (citronfläckad-(leucorrhinia pectoralis), pudrad- (L. albifrons) och bred kärrtrollsända (L. caudalis)). Utifrån tjärnarnas karaktär bedömer jag det som osannolikt att besök under andra delar av året hade resulterat i några fynd av naturvårdsintressanta arter i nom grupperna kärlväxter, mossor eller trollsländor. Även om inga särskilt hänsynskrävande arter observerades kan tjärnarna ha ett naturmässigt värde. Både små och stora vattensamlingar bidrar till habitatvariation på landskapsnivå och möjliggör på så vis för en rikare biologisk mångfald regionalt. Om man vid eventuell exploatera kan bibehålla en hög grad av naturlighet med avseende på vegetation, vattenkvalitet hydrologi i och runt tjärnarna kan dessa även fortsättningsvis hysa dessa landskapsmässiga värden. Stenungsund Petter Bohman, Naturcentrum AB Naturcentrum AB; Petter Bohman, Strandtorget 3, Stenungsund, Sida 5

15 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Carin Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

16 Projektnummer Kund 2406 Naturcentrum AB Version Datum Titel Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Filsökväg Författare Carin Nilsson Kvalitetsgranskning Ulf Ericsson Framsidefoto: Fälla 1 i Stora Dammtjärn , Medins Biologi AB.

17 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Resultat Referenser... 6 Bilaga 1. Fältprotokoll... 7 Bilaga 2. Artlistor

18 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB 4

19 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB 1. Inledning Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Naturcentrum AB att inventera bottenfauna i två tjärnar, Stora- och Lilla Dammtjärn vid Landvetter Airport City i Härryda kommun. Undersökningarnas huvudsakliga syfte var att undersöka förekomsten av de fridlysta arterna: citronfläckig kärrtrollslända (Leucorrhinia pectoralis) och skalbaggarna bred gulbrämad dykare (Dytiscus latissimus) och bred paljettdykare (Graphoderus bilineatus) samt eventuellt andra ovanliga eller naturvårdsintressanta arter. Inventeringen gjordes med fällor enligt standardiserad metodik (Johansson 2006). Detta kompletterades med en fältinventering med håvprovtagning för att öka chansen att hitta de tre fridlysta arterna. 2. Metodik Inventeringen omfattade Stora och Lilla Dammtjärn och gjordes med fällor enligt standardiserad metodik (Johansson 2006). Fällorna sattes ut den 11 juni och vittjades den 14 juni Detta kompletterades med håvprovtagning den 14 juni Fällorna är konstruerade enligt Manualen för basinventering av dykarskalbaggar (Johansson 2006) av två stycken 1,5 liters PET-flaskor som sammanfogades. Dessa fästes vid en pinne som sedan tryckes ner i botten. Fällorna placerades på pinnen så att övre delen av fällan hamnade över vattenytan (Figur 1). Detta för att de fångade djuren skall kunna släppas tillbaka levande efter artbestämning. I fällorna placerades bitar av lever från nöt för att locka dykarbaggarna till fällan. Åtta fällor sattes ut i varje tjärn (Figur 2) och placerades enligt Manualen för basinventering av dykarskalbaggar (Johansson, 2006). Det innebär att fällans öppning riktas ut från stranden och placeras i lämpliga biotoper. Lämpliga biotoper är solbelysta, grunda, vindskyddade stränder, glest bevuxna med starr eller sjöfräken. Tjärnarna var små och homogena. Omgivningen bestod av gungfly med vitmossa, starr och en del pors. Fällorna märktes upp med siffrorna 1 8, fotograferades och koordinatsattes enligt RT 90 gon 2,5. Lokaluppgifter, koordinater och foton redovisas i Bilaga 1. Håvproven sorterades i fält. Skalbaggar och trollsländor som fångades i fällorna och håvdragen artbestämdes övriga djurgrupper noterades (Bilaga 1). Artlistor över förekommande trollsländor och skalbaggar redovisas i Bilaga 2. Figur 1. Fälla konstruerad för att fånga dykarskalbaggar. 5

20 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Figur 2. Fällornas placering i Stora och Lilla Dammtjärn. Utdrag ur Lantmäteriets gröna karta på CD-rom. 3. Resultat Fångsten i fällorna bestod av dykarskalbaggar i Lilla Dammtjärn medan den i Stora Dammtjärn främst bestod av grodyngel (Bilaga 1). I håvdragen påträffades framförallt trollsländelarver och i Lilla Dammtjärn även dagsländelarver (Bilaga 1). Ingen av de eftersökta fridlysta arterna: citronfläckig kärrtrollslända (Leucorrhinia pectoralis), skalbaggarna bred gulbrämad dykare (Dytiscus latissimus) och bred paljettdykare (Graphoderus bilineatus) påträffades. Det noterades dock andra arter i samma släkten (Bilaga 2). Myrtrollslända (Leucorrhinia dubia) noterades i både Stora och Lilla Dammtjärn. I Lilla Dammtjärn noterades även skalbaggarna gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis) och paljettdykaren (Graphoderus zonatus). Sammanlagt noterades fyra trollsländearter och tre skalbaggsarter i Lilla Dammtjärn och tre trollsländearter och en skalbaggsart i Stora Dammtjärn (Bilaga 2). Ingen av de noterade arterna bedöms som ovanlig. 4. Referenser Figur 3. Figur 3. Hona av gulbrämad dykarbagge (Dytiscus marginalis) från Lilla Dammtjärn, Medins Biologi AB Johansson, N Manual för basinventering av dykarskalbaggar. Naturvårdsverket. 6

21 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Bilaga 1. Fältprotokoll 7

22 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB 8

23 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Fältprotokoll Lilla Dammtjärn Sjö/vattendrag Lilla Dammtjärn Lilla Dammtjärn Lilla Dammtjärn Lilla Dammtjärn Lilla Dammtjärn Lilla Dammtjärn Lilla Dammtjärn Lilla Dammtjärn Fälla nr Lokalkoordinater (x) Lokalkoordinater (y) Koordinatnoggrannhet (m) Provtagare Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Datum start Datum stopp Täckningsgrad veg Vass (%) Täckningsgrad veg Fräken (%) Täckningsgrad veg Starr (%) Täckningsgrad veg Övrigt (%) Övrig veg: vitmossa vitmossa vitmossa vitmossa pors vitmossa vitmossa vitmossa Vegetationsbältets bredd: Dominerande bottensubstrat grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus Omgivande mark Lövskog (%) Omgivande mark Barrskog (%) Omgivande mark Blandskog (%) Omgivande mark Jordbruksmark (%) Omgivande mark Annat (%) Omgivande mark Annat våtmark våtmark våtmark våtmark våtmark våtmark våtmark våtmark Beskuggning av fällan (%) <5 <5 <5 <5 20 <5 10 <5 Foto ja ja ja ja ja ja ja ja Håvprov trollsländor, dagsländor, småmusslor Fälla 2 st honor av gulbrämad dykare dagsländor, trollsländor 1 st Dytiscus larv dagsländor, trollslända enstaka grodyngel dagsländor dagsländor, trollslända 1 hona 1 hane av gulbrämad dykare, annan dykarbagge dagsländor, trollslända dagsländor, trollslända st hona av gulbrämad dykare 2 paljettdykare dagsländor, trollsländor, skinnbaggar - 9

24 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Fältprotokoll Stora Dammtjärn Sjö/vattendrag Stora Dammtjärn Stora Dammtjärn Stora Dammtjärn Stora Dammtjärn Stora Dammtjärn Stora Dammtjärn Stora Dammtjärn Stora Dammtjärn Fälla nr Lokalkoordinater (x) Lokalkoordinater (y) Koordinatnoggrannhet (m) Provtagare Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Jenny Palmqvist Datum start Datum stopp Täckningsgrad veg Vass (%) Täckningsgrad veg Fräken (%) Täckningsgrad veg Starr (%) Täckningsgrad veg Övrigt (%) Övrig veg: vitmossa vitmossa vitmossa vitmossa vitmossa vitmossa vitmossa vitmossa Vegetationsbältets bredd: Dominerande bottensubstrat grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus grovdetritus Omgivande mark Lövskog (%) Omgivande mark Barrskog (%) Omgivande mark Blandskog (%) Omgivande mark Jordbruksmark (%) Omgivande mark Annat (%) Omgivande mark Annat våtmark våtmark våtmark våtmark våtmark våtmark våtmark våtmark Beskuggning av fällan (%) <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Foto ja ja ja ja ja ja ja ja Dominerande djurgrupper Håvprov fåbortsmaskar, trollsländor, fjädermyggor Fälla mycket grodyngel fåbortsmaskar, sötvattensgråsug gor, trollsländor, fjädermyggor mycket grodyngel en abborre trollsländor trollsländor trollsländor trollsländor trollsländor trollsländor mycket grodyngel mycket grodyngel mycket grodyngel mycket grodyngel dykarskalbagge, mycket grodyngel mycket grodyngel 10

25 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Foton Stora Dammtjärn Fälla 1 Fälla 4 Fälla 2 Fälla 5 Fälla 3 Fälla 6 11

26 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Stora Dammtjärn forts. Fälla 7 Fälla 8 Foton Lilla Dammtjärn Fälla 1 Fälla 3 Fälla 2 Fälla 4 12

27 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Lilla Dammtjärn forts. Fälla 5 Fälla 7 Fälla 6 Fälla 8 13

28 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB 14

29 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Bilaga 2. Artlistor 15

30 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB 16

31 Inventering av bottenfauna i Stora och Lilla Dammtjärn 2012 Medins Biologi AB Artlistor med avseende på trollsländor och skalbaggar Stora Dammtjärn x: y: Det. Carin Nilsson, Medins Biologi AB Metod: Fällor och håvdrag ARTER/TAXA KATEGORI Prov Fk Fg Eg Rk ODONATA, trollsländor Leucorrhinia dubia - (Vander Linden, 1825) Libellula quadrimaculata - Linné, Orthetrum cancellatum - (Linné, 1758) COLEOPTERA, skalbaggar Ilybius sp. Ad SUMMA (antal individer): SUMMA (antal taxa): Lilla Dammtjärn x: y: Det. Carin Nilsson, Medins Biologi AB Metod: fällor och håvdrag ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk ODONATA, trollsländor Aeshna grandis - (Linné, 1758) Aeshna juncea - (Linné, 1758) Leucorrhinia dubia - (Vander Linden, 1825) Pyrrhosoma nymphula - (Sulzer, 1776) COLEOPTERA, skalbaggar Acilius sulcatus Ad. - (Linné, 1758) Dytiscus marginalis Ad. - Linné, Dytiscus sp. Lv Graphoderus zonatus Ad. - (Sahlberg, 1824) SUMMA (antal individer): SUMMA (antal taxa):