Grönstruktur. Planförslag
|
|
- Malin Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planförslag 3.6 Med grönstruktur menar vi det sammanhang som finns mellan gröna ytor, vatten samt flora och fauna. Svedala kommuns grönstruktur ska ha hög kvalitet och locka till olika aktiviteter. Ambitionen är att skapa grönytor som kan fungera som lättillgängliga mötesplatser. Gröna ytor behövs, i samtliga kommundelar. Det är bättre att skapa några få och lite större samlade ytor, i stället för många småytor. Ytorna bör hänga samman i en struktur. Det ska vara möjligt för människor att säkert röra sig mellan områdena och det ska finna spridningskorridorer för växter och djur. en berör hela kommunens yta. Den biologiska mångfalden ska gynnas och ett attraktivt rekreationslandskap skapas. är sambandet mellan levande organismer i staden och på landsbygden. en består av gröna områden för växter, djur och människor. Den struktur som dessa områden bildar gör det möjligt för växter och djur att sprida sig och förflytta sig samtidigt som den gör det möjligt för människor att förflytta sig i gröna stråk i staden och på landet. Stommen i grönstrukturen utgörs på landsbygden av sjöar och vattendrag, skog och hagmark. Dessa områden binds samman av dikesvegetation, åkerkanter och vägrenar, alléer, vattendrag och stigar. Den biologiska mångfalden är störst i gränsen mellan olika områden och där vegetationen är flerskiktad, det kan till exempel vara skogsbryn eller stränder. Stommen i tätorterna utgörs av parker, trädgårdar och gatuplanteringer. I tätorterna finns den största biologiska mångfalden i trädgårdarna och i parkerna. Landsbygden Det finns stora naturvärden i Svedala och gott om vilt. Sjö- och backlandskapet innehåller värdefulla kärnområden som skyddas genom Natura 2000, som naturreservat och är upptagna i kommunens naturvårdsplan. Dessa områden utgör kärnområden i riksintresset för naturvård som omfattar stora delar av kommunen. Här finns stora mängder vilt. Viltstråken har kartlagts av Scandiaconsult i en rapport från december Skåneleden, motions- och vandringsslingor kring Torup och cykelkartan visar var människor kan ta sig fram i landskapet. Dessa vandringsleder tillsammans med småvägar och stigar erbjuder rika rekreationsmöjligheter. Svedala ska vara en kommun med god bostadsmiljö, hälsa och det goda livet i fokus. Därför bör möjligheter till rekreation utvecklas kring tätorterna. Eftersom de ligger i åkerlandskapet är det viktigt att förbättra möjligheten att röra sig i landskapet, för en promenad eller för att nå ett större grönområde. Det blir mer intressant att ge sig ut i landskapet om man kan välja mellan olika promenader och gå olika långa slingor vid olika tillfällen. 57 Allé av hästkastanj.
2 PLANFÖRSLAG Barriärer Större vägar som E 65, väg 108 och väg 841 mellan Bara och Malmö är liksom järnvägen och ett storskaligt åkerlandskap barriärer som hindrar framkomligheten för människor och djur. Kommunikationsleder kan överbryggas med planskilda korsningar för gång- och cykelvägar. Det finns passager men krävs fler under eller över de stora kommunikationsstråken. Ravinen mellan Fjällfotasjön och Börringesjön bevakas i arbetet med Sturupspendeln. Nya broar som byggs ska vara öppna och ha så långa spann att vilt kan passera intill en väg, cykelväg eller ett vattendrag under bron. Även vid små vattendrag bör passager för groddjur anordnas under nya vägar. Åkerlandskapet blir mer tillgängligt för människor och djur om brukningsvägar binds samman till rideller vandringsleder. Det kan ske genom att smala remsor längs åkerkanter eller diken undantas från odling och så kallade beträdor skapas. Grönområden en binder samman de grönområden som finns. Det skogsklädda backlandskapet fortsätter österut in i Lunds och Skurups kommuner. Det är ett av Skånes stora och värdefulla naturområden med många kvaliteter. Sjöarna och vattendragen är också ett viktigt inslag i grönstrukturen som finns i Svedala, mer än i omgivande kommuner. Samband Landskapet innehåller stora kvaliteter som binds samman på olika sätt. Människor som rör sig i markerna gynnas av småvägar för promenader, cykling eller ridning. Stigar kan föra ut i spännande och mer ostörda områden. Möjligheten att nå ut i naturen från tätorterna är angelägen. För den som inte har så lätt att röra sig är det viktigt att busshållplatser och bilparkeringar finns intill attraktiva områden. Det är även viktigt att gångstråk anläggs så att funktionshindrade kan ta sig fram. Grönstråken tar inte hänsyn till kommungränserna utan ska binda samman kommunerna. De stråk som finns till Staffanstorps kommun från Bara och Klågerup bör förstärkas. Längs Sege å ska grönstråket utvecklas och bindas samman med Västra Kärrstorp och vidare mot Västra Ingelstad i Vellinge kommun och med Oxie i Malmö stad. För mellankommunala frågor se sid 120. Växter och djur är också betjänta av gröna korridorer. Gröna korridorer kan vara alléer som fåglar eller insekter kan följa, fuktstråk för groddjur eller dikesrenar för sommarblommor. 58 Beträda med traktorspår. Här är det möjligt att gå utan att förstöra växande gröda.
3 Planförslag Lund 841 Malmö 108 E 65 Ystad Trelleborg 59
4 PLANFÖRSLAG Tätorter Trädgårdar, parker, kyrkogårdar, gång- och cykelvägar tillsammans med våtmarker och vattendrag utgör stommen i grönstrukturen. Parker och villaområden med uppvuxna trädgårdar är den natur, med årstidsväxlingar, som alla kan uppleva varje dag. Människan har behov av både natur och kultur för att må bra. Forskare har också visat att vi blir fortare friska efter en sjukdom, operation eller liknande om vi kan uppleva naturen även om det bara är genom fönstret. Det är många som inte hinner eller kan ta sig ut på långa promenader. För dem och alla boende är det därför viktigt att bostädernas närområden har hög kvalitet. Där ska finnas grönska av olika karaktär. Patrik Grahn som är forskare på SLU i Alnarp har i sina arbeten identifierat åtta karaktärer som presenteras här intill. För att tillgodose dessa önskemål krävs en utveckling av såväl kommunens parker, som privata bostadsgårdar och verksamhetsområdenas grönytor. De tre större tätorterna ligger alla i åkerlandskapet där det krävs förbindelser ut till naturen. Med en varierad vegetation och funktion i parkerna kan en rik naturupplevelse erbjudas på nära håll. Det finns relativt mycket parkmark i kommunen men en stor del av den består av gräsytor. På följande sidor citeras en del av målsättningen med parkutvecklingen ur Grönplan del II För Svedala, Bara och Klågerup från Arbetet med en ny grönplan pågår. De åtta parkkaraktärerna 1. Det vilda Ett område som känns helt opåverkat av människan. Vegetationen skall se spontanetablerad ut och inga stigar får se anlagda ut. 2. Det artrika Här finns en artrikedom, olika livsformer, olika storlekar, färger och former. Det kan finnas i naturliga bryn eller i starkt kulturpräglade parker där man satsat på en mångfald av olika växter. 3. Det rymliga Parken ska kännas stor och rymlig. Dessutom ska parken vara uppbyggd så att de olika delarna ser ut att naturligt höra samman och utgöra en helhet. 4. Det rofyllda Parken ska ge ett intryck av renhet och ostördhet. Den rofyllda parken ska vara stor och inte innehålla några permanenta anordningar för olika aktiviteter. Inga bullerstörningar får finnas. Platsen ska vara välskött och fri från skräp och ogräs. De åtta parkkaraktärerna är en analysmetod utvecklad av Patrik Grahn på SLU, Alnarp. Metoden används för att beskriva sociala värden i parker och grönområden. Karaktärerna är följande: det vilda, det artrika, det rymliga, det rofyllda, det lekfulla, det gröna torget, det festliga, det kulturella. 5 Det lekfulla En robust plats för barnens lek. Klätterträd eller andra lekanordningar. Miljön ska inspirera till lek och kojbyggen. Upptäckarlusten ska väckas till liv. 6 Det gröna torget En stor öppen yta av klippt gräs för idrottslekar och andra utomhusaktiviteter. 7 Det festliga En starkt kulturpräglad plats där olika aktiviteter äger rum. Hit går man för att se på människor, koppla av och roa sig bland andra. En permanent attraktion som ett café eller liknande är en tillgång för en park av detta slag. Här kan finnas en scen som ger utrymme för olika typer av uppträdanden. Parken ska vara välförsedd med armaturer för att upplevas trygg även kvällstid. 8 Det kulturella Parken med inslag av kulturella element. Prydnadsparken är en extrem variant av den kulturella parken. Fontäner, statyer och blomsterarrangemang är viktiga inslag som visar på platsens historia och kultur. 60
5 Planförslag Social betydelse Människors fritid och rekreation Traditionellt är våra parker anlagda för promenader, samvaro och lek. Parker och rekreationsområden ska vara lätta att nå och vederkvickande att vistas i. De bör sammanlänkas av gång- och cykelvägar i gröna stråk utan alltför många barriärer. Pedagogik Parkerna och skolgårdarna har en viktig pedagogisk uppgift i förmedlandet av förståelsen for naturens kretslopp. Inte minst våra barn behöver tillgång till stimulerande parkmiljöer. Nuläge Tätorterna har stora områden av gräsmark som tillfredsställer en del av de sociala behoven t ex möjligheten att idka bollsporter och andra utrymmeskrävande aktiviteter. För den naturintresserade flanören är däremot möjligheterna mera begränsade. När det gäller småbarnsleken är lekplatserna många men ibland bristfälligt utformade i fråga om rumsliga kvaliteter. Som helhet kan man säga att den totala grönytan av social betydelse är stor men ofta alldeles för ensidig. Målsättning Skapa större vistelsevärden - vindskydd, något att titta på Flera mål- och träffpunkter - aktiviteter att samlas kring, attraktiva sittplatser, torg mm Anlägg lövskogsdungar med inre vistelsekvaliteter Ekologisk betydelse Biologisk mångfald Växter och djur känner inga gränser utan ingår i ett helhetssystem som omfattar all grön mark. Den biologiska mångfalden syftar på mängden arter och individer av växter och djur, och variationen av biotoper och ekosystem. Bevarandet av den biologiska mångfalden är grundläggande för livet på jorden. Genom att arbeta med biotoper eller växtsamhallen, där mark, vatten, växter och djurliv fungerar tillsammans i ekosystem, gynnas den biologiska mångfalden. Klimat och hälsa Grönområdena fungerar som stadens lungor genom att växterna binder stoft som finns i luften, samt tar upp koldioxid och ger ifrån sig syre. Klimatet i tätorten påverkas av grönskan som jämnar ut temperaturskillnader. Med planteringar kan lä skapas över stora områden, vilket inte minst är viktigt vid den enskilda sittplatsen. Biologisk kommunalteknik Grönområdena får ständigt nya funktioner. På senare tid har man börjat använda dem t ex för fördröjning, rening eller infiltration av dagvatten. Kvarterskomposter förekommer i många kommuner, dock inte i Svedala. Efterhand som fler kretslopp sluts kan nya funktioner utvecklas. Nuläge En stor del av parkmarken har liten variation och ett fattigt biologiskt liv. Endast på några få ställen kan läget anses tillfredställande. En alltför ensidig skötsel tillsammans med att man i nyanläggningsskedet planterat ett litet antal arter bidrar till detta. Den rika förekomsten av vattendammar och bruksbuskage som kan ges en fri utveckling gör emellertid att utgångsläget för förbättringar är gott. Målsättning Större variation, öppet - slutet, vått - torrt och flera arter. Mera naturlikt - med välutvecklade bryn av örter, buskar och träd Mera vegetation i områden med stora gräsarealer 61
6 PLANFÖRSLAG Kulturell betydelse Kulturell identitet Äldre parker, kyrkogårdar och trädgårdar rymmer liksom alléer mycket av stadens kulturhistoria. En syrénhäck eller en märgelgrav, som finns kvar sedan ett lantbruk ersatts med villabebyggelse, bidrar till att förmedla kontakten bakåt i tiden. Nya planteringar t ex i gamla ägogränser kan få samma funktion. Stadens gestaltning Parker och grönska innehåller viktiga stadsbyggnadselement samt gör det möjligt att orientera sig och känna igen sig i olika delar av staden. Vegetation medverkar till att ge tydliga ramar. Stora träd i parker och på gator och torg är värda särskild uppmärksamhet. Nuläge Det omgivande backlandskapet är en viktig del av tätorternas identitet. Det är framförallt detta landskap och de stora grönområdena som tillkom under 60- och 70-talen som ger de starkaste intrycken. Målsättning Öka antalet gatuträd - om befintliga träd tas bort ersätts varje träd med två nya Bevara och förstärk parkernas särdrag Markera viktiga punkter i staden med en omsorgsfull utformning och skötsel Verka för att ta till vara park- och trädgårdstraditioner från olika tider Kommunen vill: utveckla gröna stråk för människor, växter och djur utveckla möjligheterna till närrekreation. erbjuda kommuninvånarna god tillgång till parker och naturmiljö att parkerna ska vara trygga och ha ett varierat innehåll så att de olika parkkaraktärerna finns i alla tre tätorterna att det ska finnas gröna miljöer tillgängliga för funktionshindrade utveckla passager så att E 65, väg 108 och järnvägen kan passeras i samverkan med markägare verka för att beträdor i åkerkanter, längs ägogränser och vattendrag anläggs bevara tilltalande landskapsavsnitt utveckla barnens gröna miljöer utveckla gröna stråk som binder samman tätorterna och omkringliggande rekreationsområden att det ska finnas hundrastplatser i alla kommundelar 62
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs mer8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Läs merBebyggelsens gröna karaktär
Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen
Läs merEn ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merKaraktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merGESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merI denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Läs merHANDLINGSPLAN BILAGA 1. GRÖNPROGRAM FÖR LUNDS KOMMUN
VERSION 2019-04-24 HANDLINGSPLAN BILAGA 1. GRÖNPROGRAM FÖR LUNDS KOMMUN 1 Om handlingsplanen Handlingsplanen tar utgångspunkt i Grönprogram för Lunds kommun och syftar till att förverkliga grönprogrammets
Läs mergröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab
gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad Karin Görlin, Landskapsarkitekt LAR/MSA ekologigruppen ab Ekologigruppen Eniro samma struktur Vad är en grön mötesplats? Ekologigruppen
Läs merBevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Läs merPARKER MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 55
PARKER 55 5.1 GRÖNSTRUKTUR GENERELLT Sigtuna Stadsängar ska vara en grönskande stadsdel. Upplevelsen av en grön stad är beroende av både goda publika, gröna rum och privata initiativ på till exempel balkonger
Läs merBarriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län
Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:
Läs merGrönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION
Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION 1 l PARKER, NATUROMRÅDEN OCH SJÖAR är några av Växjös största kvaliteter. De spelar en stor roll vid val av boplats, besöksmål och lokaliseringsort
Läs merÅret är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Läs merHELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt
Läs merTillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Läs merSTADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
Läs merPolicy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser
Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas
Läs merSpridningssamband Vaxö Vaxholm
Spridningssamband Vaxö Vaxholm Inledning Nuläge Åtgärder Innehållsförteckning Inledning... Vaxö program... Miljöbedömning... Kompensationsprincipen... Grön infrastruktur i stadsutveckling Ekologiska spridningskorridorer...
Läs merTomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
Läs merUppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson
Uppdrag Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt Lars Johansson 2016-05-26 2016-07-29 Begreppet Grönstruktur Boverket: Grönstruktur i städer och tätorter är, liksom bebyggelsestruktur och trafikstruktur,
Läs merStrategier för en grön och blå stad. - Masterplan för Kristianstad
Strategier för en grön och blå stad - Masterplan för Kristianstad Bakgrund Förändringar i stadsmiljön Under de kommande åren sker flera spännande förändringar i Kristianstad. Stora projekt som Kristianstadslänken,
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merGrönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28
2015-04-28 Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28 Metoden för Grönkonsekvensbedömningen beskrivs i bilaga 1 Beskrivning av planområde och anslutande allmän platsmark Karta över planområde samt
Läs merAnalyskarta vinteraktiviteter
Analyskarta vinteraktiviteter I Älvsjö finns en spolad isbana på Kämpetorps bollplan. Även intill parkleken i Kristallparken finns en gräsyta som spolas vintertid. På Långsjön finns en spolad naturisbana
Läs merKÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD
GESTALTNING KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD UTKAST MAJ 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR AREALFÖRDELNING Trafik/Övrigt: 5300 kvm Skolgård: 9400 kvm, 19 kvm/barn Träningsskola: 2700 kvm, 60 kvm/barn Boverkets rekommendation
Läs merVisioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp
Nätverksträff Movium Partnerskap 15 november 2012 Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektet och dess utgångspunkter I ett gränsöverskridande
Läs merTrafik. Hus. Mötesplatser. Grönska. Nyréns Arkitektkontor ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 1
Trafik Hus Mötesplatser Grönska ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 1 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 2 VÄG NERE I TORGLÄGE SKALA 1:2000 (A3)
Läs merEN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och
Läs merKOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR
KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR 137 dem i ett större sammanhang och länka dom till var- - Sjöarp var bondeskogsbrukets vagga i Blekinge och tillika ett centrum för naturvård, scouting och för fältbiologernas
Läs merSkydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden
Skydda skogen runt knuten Den tätortsnära skogens värden EN PROMENAD I DIN NÄRSKOG ger dig både avkoppling och motion. Du njuter av tystnaden, vilar hjärnan och blir befriad från vardagsstressen. Du hämtar
Läs merPM landskapsgestaltning
landskapsgestaltning Datum 2018-09-20 Uppdrag Beställare Från Till nummer Nacka Kommun Cecilia Söderholm Anna Dolk Ramböll Sverige AB Box 1101, Västermarksgatan 38 631 80 Eskilstuna T: +46-10-615 60 00
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merAngående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.
Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad. Detta dokument är framtaget på uppdrag av Nätverket Rädda Råstasjön. Avsikten är att ge inspiration och idéer till ett framtida naturreservat vid Råstasjön.
Läs merLekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.
Lekvärdefaktor Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid. Vuxna, barn,
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merBevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten
Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt
Läs merNågra frågor om dig själv
Några frågor om dig själv B Vi ber dig besvara frågorna om din hemkommun, KOMMUN. Har du flyttat till en annan kommun efter den DATUM vill vi att du besvarar frågorna rörande din tidigare hemkommun. Fråga
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merProgram för utomhuslek i
1(5) Program för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Program Alla nämnder, bolag, kommunalförbund
Läs merÅtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014
Åtgärdsförslag för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag för att nå uppsatta mål Nedan följer åtgärdsförslag som stärker Lidingös grönstruktur och bidrar till att
Läs merarbetstillfällen
Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merTELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter
TELESTADSHÖJDEN INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter 2017-02-13 Allmänna stråk Det finns bilvägar, snabba gång- och cykelvägar, rekreativa gångoch cykelvägar samt stigar
Läs merHANDLINGSPLAN GRÖNPROGRAM FÖR FÖR LUNDS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING
HANDLINGSPLAN GRÖNPROGRAM FÖR FÖR LUNDS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING 2018-02-22 1 Om handlingsplanen Handlingsplanen tar utgångspunkt i Grönprogram för Lunds kommun och syftar till att förverkliga grönprogrammets
Läs merHANDLINGSPLAN GRÖNPROGRAM FÖR FÖR LUNDS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING
HANDLINGSPLAN GRÖNPROGRAM FÖR FÖR LUNDS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING 2018-02-22 1 2 Om handlingsplanen Handlingsplanen tar utgångspunkt i Grönprogram för Lunds kommun och syftar till att förverkliga grönprogrammets
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merGestaltningsprogram för Fjällvråken 1
FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.
Läs merGRÖNYTOR I HEBY KOMMUN
GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN Produktion Heby kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt Öster våla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö
Läs merSkötselplan. Rökland 1:144. Samråd
Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans
Läs merKommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25
Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merBERIKA SKÅNE. Vi förbättrar hälsan hos Skånes befolkning
Berika genom att tillföra och tillgängliggöra Varför hälsoberikning? Vi mår allt sämre och rör oss allt mindre. Hälften av den vuxna befolkningen når inte upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet.
Läs merGrönstruktur. Mål och riktlinjer
Grönstruktur Mål och riktlinjer Grönområden ska finnas i och i närheten av tätbebyggelse så att alla invånare i största utsträckning kan få tillgång till natur- och grönområden för rekreation och avkoppling
Läs merBrf Hägern, Varvet - Analys
Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs mer9. Naturmiljöer och biologisk mångfald
9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv
Läs merGrönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14
Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14 2016-03-14 INNEHÅLL BESKRIVNING AV PLANOMRÅDE OCH ANSLUTANDE ALLMÄN PLATSMARK 3 PLANOMRÅDE 3 OFFERHÄLLSPARKEN
Läs merVÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Läs merSkolan är en viktig symbol för
rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild
Läs merPARKVISION 2015. Vision för utveckling av Enköping som park-och trädgårdsstad
PARKVISION 2015 Vision för utveckling av Enköping som park-och trädgårdsstad Vår vision är att: Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45 000 invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren,
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs mer, uppdaterad KS/KF 2012:
Miljövärdesbedömning inklusive kompensationsutredning Detaljplan för del av Bjärred 12:1 m fl i Bjärred, Lomma kommun (Bjärreds Centrum). 20141203, uppdaterad 20170322 KS/KF 2012:401.214 Bakgrund och metod
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL REVIDERAT
INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL 2013-06-12 REVIDERAT 1. ATTRAKTIVA STRÅK Målsättning: Att skapa tillgängliga och attraktiva promenadstråk runt Åkers kanal Den idag uppstyckade promenaden längs
Läs merPROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP
PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP PSYKIATRINS KVARTER: SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS 2015.11.12 1 INLEDNING Varför är utemiljön så viktig? Idag finns mycket forskning som klart visar att vistelse i och utsikt
Läs merVåra nordiska smådjur
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...
Läs merHär kommer Naturskyddsföreningen Stockholms läns yttrande över RUFS 2050.
TRN 2017-0052-147 Från: Till: TRF Funk Registrator Ärende: RUFS 2050 Diarienr TRN 2017-0052 Datum: den 3 november 2017 14:13:53 Bilagor: RUFS utställning ht 2017.doc Hej! Här kommer Naturskyddsföreningen
Läs merb e h o v s b e d ö m n i n g
K O M P E N S A T I O N S Å T G Ä R D E R b e h o v s b e d ö m n i n g D e t a l j p l a n f ö r V a l l o n e n 2 o c h d e l a v v a l l å s 1 : 1 S a m h ä l l s b y g g n a d s k o n t o r e t 2 0
Läs merFylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Fylleåleden en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förord Anläggandet av en led längs Fylleån är ett sätt att ta till vara på redan befintliga kvaliteér och göra Fylleån mer tillgänglig
Läs merVersion GRÖNOMRÅDESPLAN HAGABY-HÖGBY SAMFÄLLIGHETSFÖRENING
Version 2014-10-25 GRÖNOMRÅDESPLAN HAGABY-HÖGBY SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Grönområdesplan 1.Inledning Grönområden och dess skötsel är ett av huvudansvaren för föreningen. I gällande stadgar definieras detta
Läs merÄntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.
Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök
Läs merHällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Läs merResultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden
Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden Pilotprojektet prövar om det är möjligt att utveckla en modell för miljöersättningarna som är enklare och effektivare med högre miljönytta
Läs merKunskap om gröna värden. hur påverkar den stadens utformning?
Kunskap om gröna värden hur påverkar den stadens utformning? Utmaningar: I kommunerna på Södertörn ska det byggas 70 000 nya bostäder till år 2030 Gröna kvaliteter och sociala värden behöver komma in i
Läs merPM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 Beställare: Stockholmshem,
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merRegionala och mellankommunala frågor
Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs mer3.5 Miljö SAMRÅDSHANDLING OKTOBER 2017 SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2018
3.5 Miljö MILJÖ Översiktsplanen visar riktningen för hur vi ska arbeta för att uppnå ett hållbart och robust Svedala. Utgångspunkten är att kommunen utvecklas så att sociala, ekonomiska och miljömässiga
Läs merGestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper
Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset Gestaltningsprinciper Innehåll Inledning Syfte Gestaltningsprinciper Status Illustration Bakgrund och analys Befintlig situation. Platsanalys Historiska
Läs merExpansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?
Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium
Läs merSkyddad natur. En rapport till Naturvårdsverket om allmänhetens syn på skyddad natur
Skyddad natur En rapport till Naturvårdsverket om allmänhetens syn på skyddad natur Jenny Börlin, Kantar Sifo Lina Lenefors, Professional Management 29 juni 2018 Projektnummer 1539819 Metod och urval -
Läs merMiljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl.
Miljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl. 2013-05-06 Bakgrund Miljökompensation, i form av balanseringsprincipen, är en metod som kan användas i exploateringsprocessen för att uppnå god hushållning
Läs merSlutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam
Läs merVästra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Läs merGällande planer och policys
Planförutsättningar Gällande planer och policys Planer enligt PBL Områden med detaljplan eller områdesbestämmelser Detaljplan reglerar var, hur och för vilket ändamål man får bygga inom planområdet. Planen
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merVästra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Läs mer