Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1
|
|
- Hugo Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Definitioner Kön I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt eller kulturellt kön. I flyktingrättsliga sammanhang bör begreppet kön enligt regeringens mening användas i denna vidare bemärkelse; kön omfattar inte bara den biologiska skillnaden mellan män och kvinnor utan även socialt och kulturellt bestämda, stereotypa, föreställningar om hur män respektive kvinnor ska bete sig (prop. s.21). I frågor om internationellt skydd bör enligt propositionen inte bara transsexuella utan också övriga s.k. transpersoner kunna omfattas av begreppet kön, om de blir förföljda på grund av sitt förhållningssätt till sin könsidentitet. Könsidentitet Könsidentitet är en persons självupplevda könstillhörighet, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Det skiljer sig från biologiskt och socialt kön på så vis att inga yttre faktorer bestämmer det. Begreppet används främst när man beskriver transpersoners sätt att förhålla sig till sitt kön men kan också hänföras till intersexuellas förhållningssätt till sitt kön. Transpersoner Med begreppet transpersoner avses i regel transsexuella, transvestiter och andra personer som har en könsidentitet eller ett könsuttryck som tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln (prop. s. 22). Intersexualism Intersexualism är ett medicinskt tillstånd som innebär att personen är född med könsorganskaraktäristika för båda könen. HBT-begreppet I HBT-begreppet ingår homo- och bisexuella samt transpersoner. Könsmaktsstruktur En könsmaktsstruktur innebär att män är överordnade och kvinnor är underordnade inom olika områden i samhället. Mannen är norm och det mannen gör värderas högre. Kvinnor bedöms utifrån den manliga normen och behandlas som avvikande; kvinnliga egenskaper och kvinnligt arbete värderas lägre än männens. Rättsregler Mänskliga rättigheter Artikel 1 och 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 uttrycker att ingen människa får särbehandlas på ett negativt sätt på grund av kön, etniskt ursprung, hudfärg, religion, språk, nationalitet,
2 politisk uppfattning eller social bakgrund. Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna stadfäster den grundläggande principen om förbud mot diskriminering som kommer till uttryck i 1 kap. 2 regeringsformen. Det betyder att kvinnor och män ska behandlas lika i asylprocessen. Utlänningslagen Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. sitt kön kan betraktas som flykting enligt 4 kap 1 utlänningslagen (2005:716). Förföljelse pga. kön anges i utlänningslagen som grund i flyktingparagrafen inom begreppet samhällsgrupp. Det var först i 2006 års utlänningslag som det står att skyddsbehov pga. kön ska bedömas under begreppet flykting, men det stämmer överens med den tolkning som både fanns tidigare och som fortfarande gäller internationellt. Ändringen i lagen innebär snarast att man följer de riktlinjer som utfärdats av UNHCR för hur begreppet samhällsgrupp ska tolkas. Även EU har i det så kallade skyddsgrundsdirektivet gett uttryck för liknande principer. Utredning Möten med sökande Det är vikigt att handläggare vid ansökningstillfället, vid den inledande informationen på mottagningen och vid utredningstillfället ger information om de regler och allmänna kriterier som gäller för att få uppehållstillstånd som flykting, inklusive förföljelse pga. kön. Det gäller även information till underåriga. Den sökande får sedan själv avgöra hur långt och ingående som hon/han vill berätta om sina upplevelser. En kognitiv intervjumetodik rekommenderas. Sekretess Det är särskilt viktigt att informera de sökande som åberopar förföljelse på grund av kön att de uppgifter som verket får in inte kommer lämnas ut till obehöriga och att tolk och biträde också är bundna av tystnadsplikt. Har den sökande anhöriga med sig är det viktigt att berätta att uppgifterna inte heller förs vidare till dem, eftersom den sökande kan stöta på negativa attityder eller fördomar från sin närmiljö. Se vidare om sekretessbestämmelserna i 37 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Förvaltningshandboken. Ifall det är sekretess på uppgifter i beslutet som rör en familjemedlem måste verket skriva ett separat beslut för den familjemedlemmen. Vi måste också ta hänsyn till uppgifter som omfattas av sekretess vid utredning och underrättelse om beslut. Observera att sekretess för uppgifter om underåriga också i vissa fall kan gälla i förhållande till vårdnadshavaren enligt 12 kap 3 offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessbelagda uppgifter till skydd för barnet får inte
3 lämnas ut till vårdnadshavare skulle uppstå betydande men för barnet om uppgiften röjs. Huvudregeln är visserligen att vårdnadshavaren har insyn i sekretesskyddat material för att kunna fullgöra sina åliggandet enligt föräldrabalken. Men om barn och vårdnadshavare står i motsatsförhållande till varandra gäller inte huvudregeln, om det är till skada för barnet att sekretesskyddade uppgifter lämnas till föräldrarna. Att anta att barnet lider betydande men betyder att det måste röra sig om särskilt integritetskränkande uppgifter som kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt kan skada barnet om de lämnas ut. Som exempel i kommentaren nämns t.ex. vårdnadstvister, behandlingar av störningar hos barnet som har sitt ursprung i familjeförhållanden och i omhändertagandesituationer. (Sekretesslagen En kommentar, Regner, Eliason och Heumann) I asylärenden kan det t ex röra sig om hedersrelaterade situationer såsom att en flicka i familjen bryter mot familjens normer för vem hon ska umgås eller gifta sig med och därmed skulle anses ha vanärat familjens heder och därför riskerar att bli allvarligt kränkt eller skadad om det blir känt för föräldrarna. Barn Underåriga kan också kan ha skyddsbehov pga. sitt kön. Det kan t.ex. röra sig om risk för könsstympning när det gäller flickor och risk för tvångsrekrytering för pojkar eller annat grovt utnyttjande av både flickor och pojkar. När det gäller utredning se kap Att utreda barn. Manlig eller kvinnlig utredare, tolk och offentligt biträde Redan från början bör den sökande få frågan om han/hon föredrar en kvinnlig eller manlig utredare, tolk och offentligt biträde. Frågan ska ställas eftersom det ibland kan vara lättare att prata om utredare, tolk och offentligt biträde är av visst kön. Önskemålet ska dokumenteras. Syftet med frågan bör förklaras. Om den sökande inte redan inledningsvis har fått frågan om han/hon föredrar en manlig eller kvinnlig tolk, utredare och offentligt biträde bör frågan ställas före utredningen. I utredningen ska det stå om den sökande har fått frågan och om eventuella önskemål. Om det är möjligt ska vi ta hänsyn till önskemålet. Val av utredare För att alla relevanta fakta ska komma fram och bedömas korrekt är det viktigt att utredaren har kompetens att arbeta med ett ärende där den sökande kan tänkas berätta om känsliga uppgifter. Förutom rent formella kunskaper och stor utredningserfarenhet är eget förhållningssätt och medvetenhet om sitt förhållningssätt av betydelse vid valet av utredare, särskilt eftersom den sökande har bevisbördan i sitt ärende. Erfarenheter kopplade till kön kan vara tabubelagda eller på annat sätt svåra att berätta om. Val av tolk Valet av tolk har stor betydelse för utredningens kvalité. För att underlätta
4 för den sökande att berätta om känsliga upplevelser och föra fram alla relevanta fakta kan det ibland vara bättre att använda telefontolk om tolken finns på en plats där tolken inte blir avlyssnad av obehöriga. I möjligaste mån bör vi använda en auktoriserad tolk - helst rättstolk - med bred kulturkompetens. Ett känsligt ämne kan ventileras öppnare om tolken har tillräcklig vana och skicklighet. Finns det möjlighet att få en fullgod tolk från ett annat land än den sökandes kan vi överväga det, och ibland kan det t.o.m. vara att föredra. Utredaren bör på lämpligt sätt informera tolken om att känsliga ämnen kan komma upp under utredningen redan innan utredningen börjar. Val av offentligt biträde Vid handläggning av ärenden med känsliga ämnen kan valet av biträde bli extra viktigt. Det kan vara ett extra stöd för den sökande att få ett biträde som är lyhört för de speciella problem som en person har som åberopar förföljelse pga. kön som skäl för skyddsbehov. En fördel är om biträdet har en bred kulturkompetens och kunskap om rättsläget och traditioner för kvinnor respektive män, och flickor respektive pojkar i vissa länder eller regioner. Normalt förordnas ett gemensamt biträde för en familj. Det är dock viktigt att uppmärksamma om det finns omständigheter som motiverar ett separat biträde för någon eller några av familjemedlemmarna. Ett separat biträde ska också förordas om det på annat sätt kommer fram att heders- eller skamproblematik aktualiseras i ärendet pga. övergrepp eller om det finns motstridiga intressen inom familjen. Den sökandes syskon eller föräldrar, eller make/maka, kanske inte känner till det som drabbat den sökande. Sekretessreglerna medför då ett krav på separata biträden. Med ett gemensamt biträde kan den sökande få uppfattningen att de andra familjemedlemmarna kan få reda på uppgifter som lämnas i förtroende. Separat utredning Varje familjemedlem bör utredas separat. Uppmärksamma även biträdet på att det kan vara avgörande för att den sökande ska vilja och våga gå närmare in på sina skäl. (När det gäller utredning av barn i familj, se också avsnitt 37.5.) Det kan i vissa fall också vara lämpligt att en sökande utreds vid ett annat tillfälle än övriga familjemedlemmar. Läs också om möjlighet att förordna separat biträde för en sökande under rubriken Val av biträde (se ovan). Intervjumiljö Den fysiska intervjumiljön har stor betydelse för utredningskvalitén. Detta gäller särskilt ärenden med känsliga ämnen och om sökanden har en svår och utsatt bakgrund. Utredningsrum och omgivning bör främja en förtroendefull, avspänd och öppen diskussion. Rummet ska ha en neutral inredning. Ibland kan det vara en fördel om utredaren åtminstone under särskilt känsliga delar av utredningen kan undvika att använda datorn under samtalet. Det är bättre om utredning sker i form av muntlig genomgång med en protokollförare och en ordförande.
5 För den psykiska intervjumiljön är förhållningssättet viktigt för att ärendet ska kunna prövas på ett rättssäkert sätt. Eftersom den sökande redan kan uppleva att själva mötet med handläggaren är svårt, måste handläggaren skapa en stämning som underlättar för den sökande att berätta om tabubelagda och känsliga erfarenheter. Skyddsbehov p g a sexuell läggning, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.2 Ibland kan det vara svårt att avgöra om skyddsbehovet är kopplat till kön eller till sexuell läggning, eller möjligtvis både och till exempel när det gäller transpersoner. Se därför kap 40.1 om Definitioner Sexuell läggning Med begreppet sexuell läggning avses homo-, bi- och heterosexuell läggning enligt vedertagen lagteknisk terminologi. Heteronormativet Heteronormativitet innebär att ett samhälle har heterosexualitet som norm för människors sexuella orientering och driftsutlevelse. Normen kan enkelt sammanfattas som att män förväntas åtrå och skapa romantiska och sexuella relationer med kvinnor, och vice versa. Normen kan leda till att andra sexuella läggningar, och även andra könsidentiteter och sätt att förhålla sig till könsnormer, inte räknas som möjliga sätt att vara och leva tillsammans på. Detta kan förenklat uttryckas i förväntningar och föreställningar om att en person är heterosexuell tills motsatsen bevisats. Språkligt kan normen ta sig uttryck i till exempel att säga din man eller din fru, som utgår från att det tilltalade lever i en parrelation bestående av skilda kön, ett antagande som kan ses som ett utslag av heteronormativitet. Ibland används heteronormativitet felaktigt som synonym för homofobi eller för att beskriva ogillande av andra sexuella läggningar än heterosexualitet. Heteronormativet är således en norm som har som utgångspunkt att alla är heterosexuella och känner sig som det kön man ser ut att ha. Heteronormativet är en stark samhällsnorm som slår igenom på de flesta områden i samhället. Att vara medveten om detta och istället försöka vara förutsättningslös i sitt förhållningssätt bidrar till större öppenhet och därmed en bättre utredning i ett asylärende och ett rättssäkrare beslut. Övriga definitioner Begreppen kön, könsidentitet, transpersoner, intersexualism, HBTbegreppet, könsmaktsstruktur förklaras i kap Utredning och bedömning av Rättsregler Mänskliga rättigheter (första stycket) Bestämmelserna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och
6 diskrimineringsförbudet som grundlagsfästs i regeringsformen betyder att transpersoner, heterosexuella, homosexuella och bisexuella ska behandlas lika i asylprocessen.. Utlänningslagen Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. sin sexuella läggning kan betraktas som flykting enligt 4 kap 1 utlänningslagen (2005:716). Förföljelse pga. sexuell läggning anges i utlänningslagen som grund i flyktingparagrafen inom begreppet samhällsgrupp. Det var först i 2006 års utlänningslag som det står att skyddsbehov pga.. sexuell läggning ska bedömas under begreppet flykting, men det stämmer överens med den tolkning som både fanns tidigare och som fortfarande gäller internationellt. Ändringen i lagen innebär snarast en kodifiering av de riktlinjer som utfärdats av UNHCR för hur begreppet samhällsgrupp ska tolkas. Även EU har i det så kallade skyddsgrundsdirektivet gett uttryck för liknande principer. Utredning Möten med sökande Sekretess Barn Unga kan upptäcka sin sexuella läggning tidigt. Det bör därför uppmärksammas att underåriga också kan ha skyddsbehov pga. sexuell läggning och könsidentitet När det gäller utredning se kap Att utreda barn Manlig eller kvinnlig utredare, tolk och offentligt biträde Val av utredare (till och med näst sista meningen) Erfarenheter kopplade till sexuell läggning kan vara tabubelagda eller på annat sätt svåra att berätta om. För att underlätta i en utredningssituation är det viktigt att använda ett neutralt språk utan könsbestämda beteckningar och heteronormativa ordval. Val av tolk Det händer att tolkar inte alltid har kännedom om relevanta begrepp och uttryck för sexuell läggning och könsidentitet på aktuellt språk. Det kan vara
7 bra att tala med tolken om detta före ett besök. I ärenden där det är känt att asylskälen är kopplade till sexuell läggning och könsidentitet är det viktigt att kontrollera detta med tolken före besöket. Val av offentligt biträde Vid handläggning av ärenden med känsliga ämnen kan valet av biträde bli extra viktigt. Det kan vara ett extra stöd för sökanden att få ett biträde som är lyhört för de speciella problem som en person har som åberopar sin sexuella läggning som skäl för skyddsbehov. En bred kulturkompetens och kunskap om rättsläget och traditioner i vissa länder eller regioner för personer som har en annan sexuell läggning är också av särskilt värde. (andra stycket) Separat utredning Intervjumiljö
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och
Läs merHbt-policy för Stockholms läns landsting.
Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18
Läs merKönsstympning som skäl för asyl
Könsstympning som skäl för asyl Presentation Migrationsverket Migrationsrättsenheten *Maria Stutzinsky maria.stutzinsky@migrationsverket.se *Anette Ivarsson anette.ivarsson@migrationsverket.se Innehåll
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merLikabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola
Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling 2015-2016 Åryds förskola VARFÖR EN PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING? Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett
Läs merLikabehandlingsplan Munsö förskola
Likabehandlingsplan förskola 2013-2014 Vision På förskola skall vi främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i verksamheten utsättas för kränkande behandling eller trakasserier.
Läs merBarnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad
Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, Brände Udde förskola 2017/2018
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, Brände Udde förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, Brände Udde förskola 2017/2018... 1 Varför en plan
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför
Läs merVi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid
Läs merRiktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016
Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN
LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2011 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldsmedens Förskola Planen antogs 2011-01-01 Gäller till och med 2012-01-01 2 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018... 1 Varför en plan för likabehandling
Läs merKapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr 7 Rutin för att stödja huvudprocessen i ett 1-16 års perspektiv. 710 Gemensamma rutiner för alla verksamhetsformer
Djurängen Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Budjur710.20.1 1 av 9 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Upprättad den Reviderad/kontrollerad den Personalen Rektor 2007-09
Läs merKunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke
Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Som medarbetare i Region Gotland har vi i uppdrag att bemöta brukare, kunder, klienter, patienter och kollegor utifrån värdegrunden delaktighet,
Läs merPlan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019
Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling Åsle förskola Läsåret 2018/2019 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsfördelning 4 Utvärdering och revidering 5 Främjande arbete 5 Kartläggning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består
Läs merKunskapsbakgrund Växthuset
Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merHandlingsplan för hbt-frågor 2012-2015
Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gärdesbacken 2019
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gärdesbacken 2019 Planen gäller from 2019-01-01 tom 2019-12-31 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Lagstiftning s. 4 3. Diskrimineringsgrunder
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Förskolan Spetsamossen 2017/2018
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Förskolan Spetsamossen 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Förskolan Spetsamossen 2017/2018... 1 Varför
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för
Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och
Läs mer2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola
2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan
Läs merSärskild utbildning för vuxnas plan
Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson
Läs merÄngslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019
Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret
2016-08-26 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solvallens förskola läsåret 2016-17 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15
2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jordens uteförskola läsåret 2014/15 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot
Läs merPOLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet
POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter
Läs merStarrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.
Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,
Läs merTill dig som söker asyl i Sverige
Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet Reviderad 30 november 2017 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling,
Läs merLikabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP SID 1 (7) 2015-0605 Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 Bakgrund Denna likabehandlingsplan
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018
Busbackens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018...
Läs merLathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017
1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Om oss På vår förskola finns det 18 barn i åldrarna 1-4 år. Vår förskola ligger mitt i samhället Boliden. Vi är 6 personer
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018 Om oss Metallen är en-avdelningsförskola med barn i åldern 1-4 år. Vi finns mitt i Bolidens samhälle och har nära till
Läs merFörebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det
Läs merKunskapsbakgrund Växthuset
Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merSyfte och målgrupp. Syfte. Målgrupper
Syfte och målgrupp Syfte Bistå fler barn med relevant information och juridisk rådgivning i syfte att tillförsäkra barn en rättssäker asylprocess och i förlängningen att motverka att barn ska sändas tillbaka
Läs merBrisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande
Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).
Läs merSjöborgsvägens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019
Sjöborgsvägens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Sjöborgsvägens förskola... 1 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merBARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER
LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling
2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009
Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola
Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering
Läs merLikabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117
Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade
Läs merNormmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot
Normmedvetenhet och hbtq 2018-08-16 Här skriver du in sidfot Hbtq-diplomering processutbildning för normmedvetet förhållningssätt Diplomering Mål Deltagarna kan: redogöra för och hålla isär centrala begrepp
Läs merFörskolan Fantasi. Likabehandlingsplan
Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga
Läs merLuleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015
Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3
Läs merOrdlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Läs merBESLUT Meddelat i Stockholm
BESLUT 2016-12-21 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 5663-16 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Advokat MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolens
Läs merHos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor
Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande
Läs merSOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4
Läs mer44:ans förskola Tigertassar och Tigersmygisar Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019
44:ans förskola Tigertassar och Tigersmygisar Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 44:ans förskola Tigertassar och Tigersmygisar Likabehandlingsplan
Läs merVi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2017/2018 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid
Läs merPlan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18 Innehållsförteckning Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18... 1 Vision... 2 Verksamhetsmål
Läs merHandlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun
PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun
Läs merGemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete
1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun
Läs merPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING -ÅTTAGÅRDS FÖRSKOLOR JUNIBACKEN, SKYTTEN, PALETTEN
PLAN FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING -ÅTTAGÅRDS FÖRSKOLOR JUNIBACKEN, SKYTTEN, PALETTEN 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 4 Revidering av planen... 5 Främjande arbete
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Vetlanda Lärcentrum vetlanda.larcentrum@vetlanda.se www.vetlandalarcentrum.se Innehållsförteckning 1. Syfte med planen... 2 2. Begreppsförklaring...
Läs merMinnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt
Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,
Läs merFörskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET
LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2015/2016 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor
Läs merDenna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17
Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De
Läs merStaffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019
Staffansgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Staffansgårdens förskola... 1 Likabehandlingsplan mot diskriminering och
Läs merRiktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016 Vad du vill att andra ska göra mot dig, ska du göra mot dem. Vision Lyckorna ska vara
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6
2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018...
Läs merMöckelngymnasiet Degerfors. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Möckelngymnasiet Degerfors Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-19 Vision Möckelngymnasiet Degerfors skall vara en skola där alla trivs och där ingen diskriminering och/eller kränkande
Läs merLikabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Läs merHbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation
Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Homo- och bisexuella samt transpersoner och människor med queer identitet eller livstil (hbtq-personer) löper större risk
Läs merLidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930
Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011
LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,
Läs merLikabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp
Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning
Läs merT096. Brisens Likabehandlingsplan
T096 Brisens Likabehandlingsplan 2014-2015 1 Brisens likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3 kap.
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.
100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lingåsen År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2015-10-01 Planen gäller
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter a för planen Likabehandlingspilot och förskolechef
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Tjädern
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2010-2011 på förskolan Tjädern Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari
Läs merKön och sexualitet i ett fackligt perspektiv
Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att
Läs merLikabehandlingsarbetets ramverk
Bilaga till Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Stureby förskolor 2013 Likabehandlingsarbetets ramverk - Lagar och begrepp Innehåll Likabehandlingsarbetets ramverk... 3 Lagstiftning...
Läs merFrämjande arbete 4 Mål: Att ha en verksamhet som är fri från diskriminering. 4 Mål: Ha en god stämning på förskolan 5
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Barnens Hus 2016/2017 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner... 3 Utvärdering... 3 Utvärdering
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Prästkragen
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2010-2011 på förskolan Prästkragen Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av
Läs merEndast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.
Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Beviljade uppehålls
Läs mer