Män som dödar kvinnor de har barn med - förövarna och barnen som drabbas. Henrik Lysell Doktorand, Läkare Karolinska Institutet

Transkript

1 Män som dödar kvinnor de har barn med - förövarna och barnen som drabbas Henrik Lysell Doktorand, Läkare Karolinska Institutet

2 of violence in childhood and during adult life and lthy volunteers were assessed with the KIVS to study the ability of the Karolinska Interpersonal ring exposure to violence and expressed vioehavior in childhood (between 6 14 years of suicide attempters. Violence Scale (KIVS) to predict ultimate suicide in nd during adult life (15 years or older). The Method: A total of 161 suicide attempters and urkee Hostility Inventory (BDHI), Urge to 95 healthy volunteers were assessed with the KIVS t hostility subscale from the Hostility and measuring exposure to violence and expressed violent behavior in childhood (between 6 14 years of tion of Hostility Questionnaire (HDHQ), and rly Experience Questionnaire (EEQ) were age) and during adult life (15 years or older). The or validation. All patients were followed up Buss-Durkee Hostility Inventory (BDHI), Urge to use of death and a minimum of 4 years from act out hostility subscale from the Hostility and ng in the study. Direction of Hostility Questionnaire (HDHQ), and sults: Five patients who committed suicide the Early Experience Questionnaire (EEQ) were 4 years had significantly higher scores in used for validation. All patients were followed up ure to violence as a child, in expressed vioehavior as an adult, and in KIVS total score entering in the study. for cause of death and a minimum of 4 years from ared to survivors. Suicide attempters scored Results: Five patients who committed suicide icantly higher compared to healthy volunteers within 4 years had significantly higher scores in f the 4 KIVS subscales. There were significant exposure to violence as a child, in expressed vio- behavior as an adult, and in KIVS total score ations between the subscales measuring ex-lene to and expression of violent behavior during compared to survivors. Suicide attempters scored e cycle. BDHI, Urge to act out hostility, and significantly higher compared to healthy volunteers alidated the KIVS. in 3 of the 4 KIVS subscales. There were significant nclusions: Exposure to violence in childhood correlations between the subscales measuring exposure to and expression of violent behavior olent behavior in adulthood are risk factors during Barnen offer när kvinnor mördas Aftonbladet Aftonbladets fleråriga granskning av det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige har ännu en gång avslöjat samhällets svek och rört upp känslor. De senaste dagarna har Kristina Edblom och Kerstin Weigl - beskrivit situationen för de barn som lämnas kvar sedan deras mamma dödats av en närstående, i många fall barnets far. Många av dessa barn har fått se hur det samhälle som har svikit sin plikt att skydda deras mödrar också sviker uppgiften att ge stöd efter katastrofen. Artikelserien har skildrat nonchalans, byråkrati och rättsövergrepp. Kommunernas insatser beskrivs som ett lotteri. Sedan år 2000 handlar det om 179 barn. Det är, som Edblom och Weigl skrev i gårdagens Aftonbladet, inte enstaka fall. Det är ett pågående samhällsproblem. Varje fall är en tragedi. Den kan inte göras ogjord, men enkla politiska åtgärder skulle kunna lindra effekterna. Edblom och Weigl listade i går fem punkter för att garantera ett bättre stöd till barn som drabbats av att deras mamma mördats. För det första måste lagen skärpas så att frågan om vårdnaden automatiskt prövas. För det andra behövs en nationell handlingsplan med en checklista för att skydda barnens behov. För det tredje behöver varje barn få en egen långsiktig hjälpplan och för det fjärde måste vi erkänna att barnen är brottsoffer. Vi kan bli bättre på barn till mördade mammor DN Många barn vars mammor mördats av papporna fortsätter stå under mannens vårdnad, visar Aftonbladets granskning. Många barn upplever att samhället sviker dem, men så skulle det inte behöva vara, menar Rädda barnen som efterlyser nya rutiner. För oss som jobbar med våldsutsatta barn är detta ingen nyhet, men vi har ingen så systematisk sammanställning sedan tidigare om barn som får mamma mördad av pappa eller styvpappa. Från de barn vi träffar i behandling får vi ofta höra att mordet är en fruktansvärt tragisk final på många år av våldsexponering, säger Rädda barnens psykolog Anna Norlén. Men det handlar inte bara om mord utan barn som bevittnar misshandel eller själva utsätts för det. Enligt enkäter som utförts bevittnar drygt barn i Sverige misshandel i hemmet regelbundet och med viss överlappning utsätts lika många själva för det. Sällan är barnen till de mördade kvinnorna okända för myndigheterna.

3 Problemets omfattning Dödligt våld i Sverige Det dödliga våldet har minskat sedan 1990 Senaste fem åren 83 fall/år Låg förekomst jämfört med andra länder Brå 2015

4 Problemets omfattning Dödligt våld i Sverige Kvinnor som dödas av nuvarande/fd partner Brå 2014 / Brå 2015

5

6 Morden i Dalby Inget tidigare känt våld mot partner Man utan tidigare kontakt med psykiatrin

7 Syfte Identifiera riskfaktorer för dödligt våld mot kvinnor Undersöka påverkan på barnen som berövas sin moder (och fader)

8 Registerforskning Möjligt tack vare personnummer Unikt möjlighet att studera ovanliga händelser

9 Identifikation Flergenerationsregistret Barn Partner Mördad kvinna Datum Dödsorsaksregistret Lagföring Lagfördaregistret Suicid Dödsorsakregistret

10 Metod Fall Kontroller Psykiatrisk diagnos Våldsbrott

11 Metod, forts Kvinnomord Matchning på ålder och kön Kontroller Homicid

12 Metod, forts Kvinnomord ORKvinnomord Kontroller Homicid ORHomicid

13 Metod, forts Kvinnomord diff. Specifika riskfaktorer Homicid

14 Riskfaktorer - förövare Tabell kan ej visas pga rättighetsskäl Lysell et. al. Opublicerat material

15 Riskfaktorer - förövare Kvinnomord N=261 Mord N=3,439 Allvarlig psykisk störning Tidigare våldsbrott Missbruk Självmordsförsök 5.9 ( ) 4.4 ( ) 0.4 ( ) 1.9 ( ) 4.3 ( ) 15.3 ( ) 4.3 ( ) 3.4 ( ) Multivariat modell, Odds Kvoter med 95% Konfidensintervall Resultaten justerade för utbildningsnivå, annat födelseland än Sverige samt alla ingående variabler

16 Typmannen Typmannen är 39 år Tillsammans med kvinna 35 år Har två barn Född i Sverige Ingen missbruksdiagnos Ingen psykiatrisk diagnos Ej tidigare dömd för något brott Grundskola som högsta slutförda utbildning

17 Barnens prognos NEW RESEARCH Vid förlust av förälder i självmord - ökad risk för eget självmord - ökad risk för eget självmord E Psychiatric Morbidity, Violent Crime, and Suicide Among Children and Adolescents Exposed to Parental Death Holly C. Wilcox, Ph.D., Satoko J. Kuramoto, M.H.S., Paul Lichtenstein, Ph.D., Niklas Långström, M.D., Ph.D., David A. Brent, M.D., Bo Runeson, M.D., Ph.D Objective: This retrospective cohort study examined the risk for suicide, psychiatric hospitalization, and violent criminal convictions among offspring of parents who died from suicide, accidents, and other causes. Method: Population-based data from multiple Swedish national registers were linked from 1969 to Participants were 44,397 offspring of suicide decedents, 41,467 offspring of accident decedents, 417,365 offspring of parents who died by other causes, and 3,807,867 offspring of alive parents. We estimated risk by mode of parental death (suicide, accident, other) and offspring age at parental death (childhood, adolescence, young adulthood). Results: Offspring of suicide decedents were at greater risk for suicide than offspring of alive parents (incidence rate ratio [IRR] 1.9; 95% confidence interval [CI] 1.4 to 2.5), whereas offspring of accident decedents and other parental death were not at increased risk (p.001). The risk for offspring suicide differed by the developmental period during which parental suicide occurred. Child and adolescent offspring of suicide decedents were at threefold greater risk for suicide (IRR 3.0; 95% CI 1.7 to 5.3; IRR 3.1, 95% CI 2.1 to 4.6, respectively). Young adults were not at increased risk for suicide (IRR 1.3; 95% CI 0.9 to 1.9). Offspring of suicide decedents had an especially high risk of hospitalization for suicide attempt, depressive, psychotic, and personality disorders. Child survivors of parental suicide were at particularly high risk for hospitalization for drug disorders and psychosis. All offspring who experienced parental death, regardless of mode or age, were at increased risk for violent criminal convictions. Conclusions: Mode of parental death and offspring age at parental death are associated with offspring long-term risk for suicide and hospitalization for specific psychiatric disorders. J. Am. Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 2010;49(5): Key Words: suicide, epidemiology, family, mental disorders, impulsive behavior ach year 7,000 to 12,000 children in the United States lose a parent to suicide. 1 Few, if any, life events are more stressful for a young person than parental death. 2 Offspring of suicide decedents, especially children and adolescents, may be particularly vulnerable to psychiatric morbidity, suicidal behavior, and psychosocial problems. 3-8 However, prior studies have limitations such as small sample sizes, use of referred samples, lack of or inappropriate control groups, and short follow-up periods. Thus, we lack information about the long-term This article can be used to obtain continuing medical education (CME) category 1 credit at jaacap.org. psychiatric and psychosocial outcomes of offspring of suicide decedents and other causes of parental death. Cerel et al. 1 recommended larger studies of child survivors with particular attention to developmental differences. Brent et al. 9 found that youth who lost a parent, especially through suicide, were more vulnerable to depression and alcohol and drug abuse than nonbereaved controls up to 21 months after parental death. There were, however, no differences between offspring of suicide and accident decedents. It is unknown whether longer-term differences (longer than 21 months) in risk for depression, or other adverse outcomes, exist between offspring by mode of parental death and by offspring age at the time of parental death JOURNAL OF THE AMERICAN ACADEMY OF CHILD & ADOLESCENT PSYCHIATRY VOLUME 49 NUMBER 5 MAY 2010

18 Våld föder våld Association mellan våld som barn och våld som vuxen

19 Våld föder våld mot den egna personen Association mellan våldsexponering och självmordsförsök

20 within 4 years had significantly higher scores in exposure to violence as a child, in expressed violent behavior as an adult, and in KIVS total score compared to survivors. Suicide attempters scored significantly higher compared to healthy volunteers in 3 of the 4 KIVS subscales. There were significant correlations between the subscales measuring exposure to and expression of violent behavior during the life cycle. BDHI, Urge to act out hostility, and birth cohort EEQ validated the KIVS. others and th Conclusions: Exposure to violence in childhood ing at the ag and violent behavior in adulthood are risk factors suicidal beha for completed suicide in suicide attempters. Behavioral dysregulation of aggression is important to before age of assess in clinical work. The KIVS is a valuable new volved in bul tool for case detection and long-term clinical suicide prevention. recent resear represent an Jokinen et. al. J Clin Psychiatry 2010;71(8): milial transm Copyright 2010 Physicians Postgraduate Press, Inc. behavior in s Greater li Submitted: December 28, 2009; accepted March 16, 2010 suicide attem (doi: /jcp.09m05944blu). ies, 29 and is a Corresponding author: Jussi Jokinen, MD, PhD, Department of Clinical higher medi Våld och risk för självmord Table 6. Childhood Exposure to Violence and Predictors of Suicide in Patients Who Completed Suicide Within 4 Years a Predictor χ 2 P Value Odds Ratio Exposure to violence as child Comorbid substance abuse diagnosis Comorbid personality disorder diagnosis Gender (female) a χ 2 4 = 8.6, P =.079. Table 7. Violence Expressed as an Adult and Predictors of Suicide in Patients Who Completed Suicide Within 4 Years a Predictor χ 2 P Value Odds Ratio Expressed violence as adult Comorbid substance abuse diagnosis Comorbid personality disorder diagnosis Gender Neuroscience/Psychiatry, Karolinska 2.9 Institutet,.096 Karolinska 0.4 (female) University

21 Identifikation av barnen Barn Mördad kvinna Partner Lagförd Självmord

22 Metod Barn Kontrollbarn

23 Resultat Knappt 500 barn Medianålder 14 år De som berövas båda föräldrarna (förövaren tar sitt liv) är äldre 0.5% har psykiatrisk diagnos innan händelsen

24 Barnens prognos, uppdelat Tabell kan ej visas pga rättighetsskäl Lysell et. al. Opublicerat material

25 Barnens prognos - Tre gånger ökad risk för allvarlig psykisk störning, inkl. missbruk - Tre gånger ökad risk för självmordsförsök - Fyra gånger ökad risk för självmord - Tre gånger ökad risk för att dömas för våldsbrott Justerat för föräldrars psykiska ohälsa, självmordsförsök och våldsbrott och barnens ev. historia av psykisk ohälsa, självmordsförsök och våldsamhet.

26 Confounding Gula fingrar Lungcancer Rökning

27 Confounding Position i syskonskaran Trisomi 21 Moderns ålder

28 Confounding Berövats sin moder Psykisk sjukdom Faktor x

29 När föräldrar dödar sina barn Filicid

30

31 Andrea Yates

32 Rusty Yates åker till jobbet 08:50 20/ Mellan 09:00 och 09:45 dränker Andrea barnen i badkaret och lägger dem därefter på sängen utom den äldste som ligger kvar i badkaret. 09:48 ringer polisen, ber dem komma. 09:56 ringer maken, ber honom komma hem. Förklarar för polis att hon är en dålig mor.

33 Andrea Yates, tidslinje :e barnet föds Suicidförsök med tabletter Suicidförsök med kniv Önskan om att bli gravid 5:e barnet föds Andreas pappa dör Fyller badkaret med vatten Inneliggande Antidepressiva Antipsykotika Gravid

34 Filicidförövare Antalet fall Moder Fader Offrets ålder

35 Varför dödar man sitt barn Altruism, med eller utan psykos Akut psykos Olyckshändelse Oönskat barn Hämnd gentemot partner Resnick.)American)Journal)of)Psychiatry)1969;)126:325?34)

36 Varför dödar man sitt barn Förälder - frustration Barn - krav Psykisk störning Missbruk Våldsbenägenhet Stresskänslighet Missbildning Neurologiska handikapp ADHD/Autism

37 Riskfaktorer - barn Lysell et. al. Journal of Clinical Psychiatry 2014

38 Varför dödar man sitt barn Förälder - frustration Barn - krav Psykisk störning Missbruk Våldsbenägenhet Stresskänslighet Missbildning Neurologiska handikapp ADHD/Autism

39 Riskfaktorer - förövare Lysell et. al. Journal of Clinical Psychiatry 2014

40 Riskfaktorer - förövare Lysell et. al. Journal of Clinical Psychiatry 2014

41 Sammanfattning filicid Heterogent våldsuttryck. Män och kvinnor har förmodligen olika riskfaktorer Olika riskfaktorer beroende på barnets ålder Riskfaktorer för förövare av filicid skiljer sig mot förövare av filicid-suicid

42 Slutsatser Svårt att identifiera förövare av dödligt våld i en nära relation Barnen som lämnas kvar har behov av insatser När det finns självmordsrisk och barn i familjen - fråga om barnen