Fastställd av kommunfullmäktige

Transkript

1 BU D G ET O C H PL AN ER BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Fastställd av kommunfullmäktige

2

3 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska mål Kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen Kommunens roll i bostadsförsörjningen 3 Programmets roll i samhällsbyggnadsprocessen 4 Planeringsunderlag Befolkningsutveckling Mål och inriktning för bostadsförsörjningen 6 Bostadsförsörjningsprogrammets uppbyggnad och innehåll Beskrivning av utbyggnadsområden 8 PLANERAT BOSTADSBYGGANDE 9 TABELLER bilaga 1 OMRÅDESKARTOR bilaga 2

4

5 2 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM ALLMÄNT Riksdagens mål och prioriteringar för boende och byggande Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken preciseras i huvudsak i tre ramlagar samt i lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar. De tre ramlagarna är: Kommunallagen: Ger bl. a. kommunen rätt till att skapa och driva bostadsföretag. Plan- och bygglagen: Ger kommunen rätt och ansvar för markanvändningen genom planmonopolet och ett indirekt ansvar för att goda boendemiljöer skapas. Socialtjänstlagen: Genom regeringsformens bestämmelse om det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. Till dessa lagar finns ytterligare: Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2013:866). Fr. o. m. den 1 januari 2014 har lagen som reglerar kommunernas bostadsförsörjningsansvar gett kommunerna ett tydligare kommunalt ansvar för bostadsförsörjningen. Lagen syftar till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer skall antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod, eller oftare om de förändras. Riktlinjerna ska minst innehålla information om:

6 3 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Lagen anger också att om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun anordna bostadsförmedling samt övergripande former för detta. Härryda kommuns årligen reviderade bostadsförsörjningsprogram ska fungera som det dokument regeringen ska erhålla i det fall regeringen begär uppgift om kommunens bostadsförsörjningsplanering. Kommunens roll i bostadsförsörjningen Av ovan framgår att staten svarar för att legala och finansiella instrument finns tillgängliga för bostadsbyggandet medan kommunen har det övergripande ansvaret för att bostadspolitiken verkställs på lokal nivå. Som stöd för verkställigheten finns, förutom de ovan angivna lagarna, följande kommunala mål, planer och riktlinjer till grund för kommunens bostadsförsörjning: Fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning gällande bostadsbyggandet Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på ca 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. ÖP 2012 I översiktplanen anges mål för kommunens utbyggnad samt geografiskt utpekade utbyggnads- och utredningsområden. Till grund för översiktsplanen ligger blanda annat GRs strukturbild som visar huvuddragen i regionens fysiska strukturer där Härryda kommun är en del i det östra huvudstråket. Markpolitiska inriktningsmål Inriktningsmålen, antagna av kommunfullmäktige , har som målsättning att tillgodose behovet av mark för bostäder, näringsliv och allmänna ändamål. För att uppnå detta krävs ett aktivt och löpande arbete med markförsörjning med en god framförhållning. Bostadspolitiska inriktningsmål Inriktningsmålen, antagna av kommunfullmäktige , syftar till att ge en samlad bild av den politiska viljan inom bostadsområdet och att vara styrande i arbetet med kommunens bostadsförsörjning. I inriktningsmålen finns stor samstämmighet med riksdagens mål för bostadspolitiken men uttrycker även målsättningen att kommunen skall ha en framskjuten position i utvecklingen av attraktiva bostadsområden. Miljöpolicy Kommunfullmäktige antog i mars 2013 en miljöpolicy som har som mål att Härryda kommun blir ett långsiktigt hållbart samhälle. Den beskriver organisationens förhållningssätt inom miljöområdet. Politiska inriktningsmål för miljö antogs av kommunfullmäktige i juni De mål som främst berör bostäder är begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Riktlinjer för exploateringsverksamheten antogs av kommunfullmäktige i maj Riktlinjerna anger hur exploateringsverksamheten ska utövas med avseende på markförsäljning, värdering samt ekonomisk uppföljning och redovisning.

7 4 Tomt och bostadskö Härryda kommun har en aktiv tomt och bostadskö fördelat på tomt och småhus samt lägenheter i flerbostadshus upplåtna med hyres- eller bostadsrätt. Köerna fördelar i princip samtliga nyproducerade bostäder som byggs i kommunen genom turordning efter kötid. Bostadsförsörjningsprogrammets roll i samhällsbyggnadsprocessen Bostadsförsörjningsprogrammet utgör riktlinje för kommunens ambition om expansion och utveckling och bostadsbyggandets omfattning. Programmet är en del av kommunens långsiktiga arbete med planförsörjning, bygglovgivning och investeringsbudget. På kort sikt utgör det underlag för detaljplaneläggning och projektering samt kommande prognos för befolkningens tillväxt och fördelning. Programmet är tillsammans med befolkningsprognosen en viktig förutsättning för sektorernas långtidsplanering och lokalresursplanering samtidigt som det skall kunna tillgodose nuvarande och kommande efterfrågan på bostäder i kommunen samt om möjligt styra utvecklingen så att denna ligger i fas med infrastruktur och övriga sektorers behov. Bostadsförsörjningsprogrammet upprättas av sektorn för samhällsbyggnad och skall fastställas i samband med att kommunfullmäktige fastställer budgeten i november. Planeringsunderlag Planeringsunderlaget utgörs av gällande översiktsplan, ÖP 2012 med de fördjupningar som har skett. Översiktplanen ger följande förutsättningar för bostadsplaneringen: Kommunens samhällsplanering ska syfta till att få en balanserad tillväxt anpassad efter förutsättningarna i kommunens olika delar. Planeringens viktigaste uppgift är att ge den befintliga bostadsbebyggelsen möjligheter att utvecklas och kompletteras så att man kan behålla en trivsam boendemiljö och ge underlag för bästa möjliga service. Nya bostäder ska anpassas till den plats där de byggs. Det är viktigt att ett nytt bostadsområde inte blir för stort för orten. Områden ska byggas i den takt och med en sådan storlek att de människor som flyttar in känner sig som boende på orten och inte som en avskild grupp. Nya enstaka hus på landsbygden kan i begränsad omfattning tillåtas i den sydöstra delen av kommunen om de kan placeras i anslutning till befintliga bostäder, nära väg med kollektivtrafik samt förberedas för en viss grad av självhushållning. Nya grupper med bostäder ska inte tillåtas på landsbygden. Befolkningsutveckling Sambandet mellan befolkningstillväxt och nyproduktion av bostäder kan klart utläsas ur befolkningsstatistiken. Under mitten av nittiotalet med låg byggaktivitet var det endast Härryda församling med många omvandlingsområden som redovisade flyttningsöverskott. Den ökade byggnationen i kommunens västra delar under senare delen av nittiotalet kan nu klart utläsas ur befolkningsstatistiken med ett ökat befolkningsnetto. Under de sista åren har det skett en utveckling även i de östra kommundelarna. Statistiken visar också att vissa åldersgrupper är överrepresenterade bland dem som flyttar ut. Ungdomarna är en klart definierbar grupp som i större utsträckning än andra lämnar kommunen efter gymnasiet. Mottagare är för denna grupp är nästan uteslutande Göteborg. Befolkningsutvecklingen från 1983 framgår av nedanstående diagram. Utvecklingen från 2014 bygger på prognos för befolkningsutveckling

8 5 Befolkningsutveckling I nedanstående diagram visas antalet byggda lägenheter i relation till antalet innevånare under perioden Perioden bygger på bostadsförsörjningsprogram och befolkningsprognos för , respektive åren Nyproducerade lägenheter per 1000 invånare, perioden Kommunens befolkning har under de senaste 10 åren fram till årsskiftet 12/13 ökat med personer, ca 440 personer per år. Ökningen för 2013 uppgick till 509 personer. Befolkningen uppgick 2013 till personer. Utflyttningen från kommunen har alltsedan slutet av 90-talet varit kraftig bland ungdomar år. I snitt den senaste femårsperioden så har gruppen stått för 25 procent av kommunens totala utflyttning. Medellivslängden i Härryda kommun är bland de högsta i landet. Kommunen har högre födelsetal än riket. År 2003 fanns i kommunen lägenheter och invånarantalet var vilket innebar 2,7 invånare per lägenhet. Under perioden har det byggts ca lägenheter samtidigt som folkmängden ökats med invånare. Enligt befolkningsprognosen för åren , kommer invånarantalet i kommunen vid periodens slut att uppgå till personer. Prognosen bygger på bostadsförsörjningsprogrammet i ett sexårsperspektiv. Prognosen har sin utgångspunkt i en framskrivning av befolkningens naturliga förändring, vilket beräknas ge en nettoökning av ca personer under den närmaste sexårsperioden,

9 6 Mål och inriktning för bostadsbyggandet Bostadsförsörjningsprogrammet skall svara mot av fullmäktige antagna bostadspolitiska inriktningsmål. Bostadsplaneringen bör inriktas på att så långt det är möjligt förutse och tillgodose de behov av bostäder som uppstår inom kommunens olika delar. För att minska risken för stora svängningar i bostadsproduktionen skall programmet i första hand omfatta sådana projekt som med stor sannolikhet kan komma till genomförande även då byggkonjunkturen är vikande. Befintlig bostadsbebyggelse skall ges möjligheter att utvecklas och kompletteras så att man kan behålla en trivsam boendemiljö och ge underlag för bästa möjliga service. Nya bostadsområden skall produceras i en skala som inte blir för stor för orten. Förnyelse och omvandlingsområden utgör en realitet i tillkomsten av nya bostäder. I programmet redovisas de områden som kan bli föremål för planläggning och va-sanering. Områdena bidrar till bostadsförsörjningen om det sker genom planläggning men även genom permanentning av fritidshus. Effekter av pendling och annan miljöpåverkan skall beaktas. Bebyggelsen skall ske så att befintliga investeringar så långt möjligt utnyttjas och s.k. tröskeleffekter undviks. Bostadsproduktionen sker i huvudsak i form av småhus och som lägenheter med låg och tät utformning. Underlag för kollektivtrafik beaktas. Kommunen skall verka för att produktionen av bostäder präglas av ett ekologiskt synsätt i enlighet med kommunens miljöpolicy. Särskilt boende Särskilt boende inom socialtjänsten ryms inom lokalresursplaneringen och har beaktats i programmet. Förutsättningar skapas för äldre, långtidssjuka och funktionshindrade att bo kvar i den vanliga bostaden så länge de kan och önskar. I den fysiska miljön kan detta ske genom god yttre och inre tillgänglighet. Tillgång till hiss har härvidlag stor betydelse. Möjlighet skall finnas att vid behov få en servicebostad, gruppbostad eller en bostad med anpassad standard. Bostadsförsörjningsprogrammets uppbyggnad och innehåll Efterfrågan på bostäder och framför allt tomter och småhus är mycket stor i kommunen. Med den nu pågående bostadsproduktionen i olika delar av kommunen och med en årlig befolkningstillväxt på ca 1,5 procent, bedöms programmet ligga på en nivå som ger en bra balans samtidigt som utbyggnaden av kommunal service och allmänna anläggningar kan ske i motsvarande takt som angetts som mål i översiktsplanen. Under våren 2014 genomfördes en medborgardialog i Rävlanda avseende var den framtida bostadsutbyggnaden i Rävlanda ska ske. Med anledning av resultatet i medborgardialogen har utbyggnad av lägenheter i flerbostadshus söder om Björkelid (Rävlanda centrum) tidigarelagts jämfört med föregående års bostadsförsörjningsprogram.

10 7 Programmet redovisas årsvis i tabellform i bil.1 och anger planeringsförutsättningarna beroende på inom vilken tid bostadsprojekten avses att genomföras. Första året Andra - tredje året Fjärde - femte året Sjätte året - Projekten avses att genomföras och byggstart är planerad. Detaljplan skall vara antagen och projektet finnas med i budget och verksamhetsplanering. Projekten avses att genomföras. Detaljplan skall upprättas och projekten finnas med i budget och verksamhetsplanering. Projekten är underlag för åtgärder för att säkerställa plan- och markberedskap. Projekten skall i princip genomföras i föreslagen tidsordning. Projekten redovisar utbyggnadsmöjligheter enligt översiktsplanens intentioner och ger också anvisning om behov av översiktligt planarbete. Omvandlingsområden Fr o m 2006 års program redovisas även de områden med äldre planer för fritidsbebyggelse som är föremål för omvandling genom att va-sanering sker och detaljplan för permanentboende upprättas. Tidplanen för dessa projekt är preliminär då de i de flesta fall bygger på samförstånd mellan fastighetsägarna och kommunen om när och hur omvandlingen skall genomföras.

11 8 Beskrivning av utbyggnadsområden Mölnlycke Landvetter Hindås Rävlanda Utbyggnaden av Mölnlycke centrum beräknas under perioden till största delen ske med blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter samt äganderätter vid Mölnlycke fabriker. Ett projekt i Mölnlycke centrum (Kv 9, Idrottsvägen) har lagts in om ca 50 lägenheter. Marken ägs av Härryda kommun, detaljplan kommer att upprättas. Projektet kommer att byggstartas i det fall alternativa (privata) projekt inte genomförs. Antalet lägenheter ingår inte i slutsummeringen. Säteriets bostadsområde utvecklas med ca 40 ägarlägenheter med byggstart En utbyggnad av området Enebacken planeras i etapper med byggstart 2014, området planeras för blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter samt äganderätter. Största framtida utbyggnadsområdet på längre sikt är, Båtsmanstorpet och Valborgs kulle, Norra Mölnlycke centrum håller på att studeras med avseende på förtätning. Fortsatt utbyggnad av flerbostadshus i Landvetter centrum beräknas till 2015, 2018, 2019 och Grönsångarvägen i Tahultsområdet beräknas att starta Området är i huvudsak ett omvandlingsområde, men innehåller även 38 tillkommande bostäder. Landvetters-Backa beräknas byggstarta i både öster och väster , området innehåller totalt ca 160 nytillkommande bostäder. Västra Backa är i huvudsak ett omvandlingsområde, östra Backa tillåter mer nyexploatering. Kommunens framtida stora utbyggnadsområde i Södra Landvetter beräknas starta i dess norra delar 2019 (södra Landvetter/Björröd). Landvetter Stad (området runt planerad tågstation längs Götalandsbanan) beräknas till perioden , troligen dess senare del. Vid Älmhult pågår byggnation av småhus samt flerbostadshus, byggnation beräknas pågå fram till Vid Roskullen planeras 25 smålägenheter med byggstart Solåsen planeras för nybyggnation med ca 70 bostäder i blandad bebyggelse med start Byggstart för Bocköhalvön planeras till 2019, området är till stor del omvandlingsområde men innehåller även nyexploatering. Utbyggnad av området vid Börjes beräknas pågår till Området bebyggs totalt med 18 st småhus. Rävlanda centrum (söder om Björkelid) beräknas förtätas med ca 20 lägenheter i flerbostadshus 2016 och studeras för utbyggnad med start 2019.

12 9 Hällingsjö Omvandlingsområden Centralt i Hällingsjö planeras 10 hyreslägenheter med byggstart Området söder om skolan planeras för ytterligare friliggande småhus med byggstart I kommunen finns idag ca 600 fritidshus som i viss omfattning övergår till permanentboende varje år. I dessa bostäder förekommer inte sällan problem med vatten och avlopp varför det finns stor efterfrågan på kommunalt vatten och avlopp samt ny detaljplan för utökad byggrätt. Inom perioden är Abbortjärnsvägen mfl och Finnsjövägen i Mölnlycke samt Limmerhult/ södra Klåddegärde i Hindås angivna. Inom perioden är Pottebo i Mölnlycke, i Härryda, Ingelse samt Norra Klåddegärde i Hindås angivna. Utom perioden men markerat i ÖP 2012 finns Lahall, Norra Benareby och Åbydalen i Mölnlycke, och Skällared Västra Snåkered i Härryda samt Basåsvägen i Hällingsjö. PLANERAT BOSTADSBYGGANDE Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller dels bostadsbyggandet under 2014, dels de följande fem åren som planeringsunderlag och därefter utan tidsangivelse möjligt byggande områdesvis. Under perioden kommer det att byggas ca 610 bostäder i kommunal exploatering (ca 122 per år) och ca 775 bostäder genom privat exploatering (ca 155 per år) under den närmaste femårsperioden. Under femårsperioden beräknas antal lägenheter i flerbostadshus uppgå till ca 917 av totalt 1385 bostäder. Beroende på hur byggkonjunkturen utvecklas finns en viss osäkerhet kring framför allt de privata exploateringarna. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS SAMRÅDSFÖRFARANDE Förslag till bostadsförsörjningsprogram har varit föremål för samråd i förvaltningens lokalresursplaneringsgrupp där samtliga sektorer är representerade, samt kommunens ekonomiutskott. Förslaget har även varit på remiss under juni månad. Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen samt GR. Med anledning av inkomna yttranden grundade på nya bostadsförsörjningslagen avses bostadsförsörjningsprogrammet att omarbetas mer omfattande inför perioden

13 Bilaga 1 1(3) MÖLNLYCKE Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl från Centrum Kv 9, Idrottsvägen Centrum kv 10 Ekdala Centrum kv 11 norr om skolan Norra Säteriet Enebacken Hönekulla by Stenbrottet Långetjärns höjd Valborgs kulle Båtsmanstorpet Summa kom Övrig expl Centrum, kv 7 napoli Centrum, kv 8 coop Allén (Luwasa) Enebacken, skanska Mölnlycke fabriker Bråta by Nya Långenäs Stenhuggeriet Kobacka Välkullevägen Båtsmanstorpet Summa övriga Totalt Omvandlingsomr Abborrtjärnsv m fl Finnsjövägen Pottebo X x x Kv 9, Idrottsvägen ingår ej i summeringen. Detaljplan kommer att tas fram och projektet genomförs i det fall annat projekt faller bort. Hela eller delar av antalet bostäder i projektet avser flerbostadshus LANDVETTER Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl från Norra Önneröd Centrum kv 2 (Förbo) Centrum kv 3 (Landevi) Centrum kv 4 (Pendelparkeringe Centrum kv 5 (Stenåkersgatan) Grönsångarvägen Östra Backa Södra Landv/Björröd Landvetter Stad Särskilt boende Summa komm Övrig expl Grönsångarvägen Östra Backa Västra Backa Norra Önneröd Summa övriga Totalt

14 2 HÄRRYDA Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl från Summa komm Övrig expl Summa övriga Totalt Omvandlingsomr x HINDÅS Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl från Älmhult Solåsen Bocköhalvön Roskullen Summa komm Övrig expl Bocköhalvön Summa övriga Totalt Omvandlingsomr Limmerhult/södra Klåddegärde x Ingelse x Norra Klåddegärde x RÄVLANDA Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl från Börjes (centrum) Summa komm Övrig expl Summa övriga Totalt HÄLLINGSJÖ Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl från Centrum Söder om skolan Summa komm Övrig expl Källarbacken 3 3 Summa övriga Totalt

15 3 KOMMUNEN Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl från Mölnlycke Landvetter Härryda Hindås Rävlanda Hällingsjö Summa komm Övrig expl. Mölnlycke Landvetter Härryda Hindås Rävlanda Hällingsjö Summa övriga Totalt Kommunal expl Övrig expl Totalt t. o. m. år Varav antalet bostäder i flerbostadshus 917 Varav antalet bostäder i småhus 528

16 Bilaga 2 1 (6) MÖLNLYCKE Norra Säteriet Luwasa Mölnlycke Fabriker Centrum Idrottsvägen Hönekulla by Djupedalsäng Stenhuggeriet Välkullevägen Valborgs kulle Enebacken Kobackavägen Båtmanstorpet Pottebo Finnsjövägen Aborrtjärn Nyexploatering Omvandlingsområden

17 2 LANDVETTER Grönsångar- vägen N. Önneröd Centrum Landvetters-Backa V. Backa Ö. Backa Ramberget S. Landvetter/Björröd Landvetter stad Nyexploatering Omvandlingsområden