Jag är bosnisk, Jag är försvenskad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag är bosnisk, Jag är försvenskad"

Transkript

1 Historia med Kulturanalys VT 2009 C-uppsats Handledare: Nils Andersson Examinator: Irene Andersson Jag är bosnisk, Jag är försvenskad En undersökning om fyra bosniers identitet i Sverige Emina Busuladzic

2 Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är. Nyckelord: bosnier, identitet, process, muntlig historia, kulturanalys, invandrare, 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Historiskt Bakgrund Jugoslaviens historik och krig i Bosnien-Hercegovina Svensk Invandrarpolitik Tidigare Forskning Att komma till Sverige Identitet Identitet och generationsrelationer Metod och Materialdiskussion Muntlig Historia Intervjuerna Ett Kulturanalytiskt perspektiv Källkritik Teoretisk utgångspunkt Disposition Empirin Presentation av informanterna Det nya landet Sverige Analys av Det nya landet Sverige Jag blir till Analys av Jag blir till Jag är bosnisk, jag är försvenskad Analys av Jag är bosnisk, jag är försvenskad Ur min vardag Analys av Ur min vardag Slutdiskussion Slutsatser Referenser

4 1. Inledning I dagens globala värld är det allt vanligare att vi möter människor av annan etnisk och kulturell bakgrund. Det är inte konstigt då migration är ett vanligt inslag i det globala sammanhanget. Folkförflyttningar är dock inget fenomen av dagens samhälle även om kanske många i invandrardebatten tycks ha den uppfattningen. Tvärtom finns det de som lyfter fram det mångetniska perspektivet där man menar att invandringen till Sverige kan spåras ända till den tiden då Sverige blev ett rike. 1 Enligt migrationsverkets hemsida var det inte förrän efter andra världskriget som Sverige blev ett invandrarland eftersom man då kunde se en alltmer utbredd mottagning av flyktingar. Dessa kom till Sverige för att söka skydd. Under samma period kom även många arbetskraftsinvandrare till landet på eget initiativ för att arbeta. Vidare stämplas 1980-talets invandring som de asylsökandes årtionden eftersom människor funnit sin väg hit på grund av fattigdom samt hoppet om ett bättre liv i Sverige talet ses som de etniska rensningarnas tid eftersom rekordstora mängde av flyktingar kom till Sverige på grund av terror, krig samt etnisk rensning. 2 Människor har emigrerat till Sverige i århundraden av olika bevekelsegrunder. Medan somliga kommit till Sverige av egen fri vilja har exempelvis krig, fattigdom, förföljelse etc. varit den bakomliggande orsaken till att andra tvingas fly i exil för överlevnad. Trots att mönstret tyder på att folkförflyttningar förekommit i alla tider, oavsett om det är av tvång eller av fri vilja, så tycks den lilla människan falla bort i skildringen. Migrationsverkets hemsida nämner exempelvis inte människors upplevelser utan skildrar migrationen till Sverige på en övergripande nivå. I boken Tusen år av invandring, en svensk kulturhistoria klargör författarna Ingvar Svanberg och Mattias Tyden att individaspekten i stort sett lyser med sin frånvaro i deras framställning. 3 Här väcks mitt intresse för migration, eller snarare för flyktingar som kommer till Sverige. Det intressanta för mig är hur de som flytt genomgått förändring, det vill säga hur de handskas med uppbrottet från kända miljöer såsom hem, familj, vänner etc. för att sedan möta värdlandet i exil. 1 Ingvar Svanberg & Mattias Tyden, Tusen år av Invandring-en svenska kulturhistoria, Viborg, 2005, sid om migration, historik, Svanberg, Tyden, 2005, s

5 Människor har alltså kommit till Sverige av tvång då krig varit den bakomliggande orsaken till att de tvingats i exil för sin egen överlevnad. Där bland annat Jugoslaviens sammanbrott och dess konsekvenser; terror, etnisk rensning samt utlösandet av krig i Bosnien-Hercegovina varit en bakomliggande orsak till att tusentals människor tvingades fly i exil i början av talet. I samband med kriget i Bosnien-Hercegovina tog Sverige emot över flyktingar, framförallt bosnier. 4 Hur har då de etniska rensningarnas tid, som migrationsverket kategoriserar tidsperioden, påverkat de människor som lämnade Bosnien-Hercegovina? Hur har de sedan accepterat sitt liv i exil? Genom att arbeta med muntliga källor kommer föreliggande studie att synliggöra hur fyra bosnier upplever sin identitet när de började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten kommer att läggas på de sociala och kulturella förändringsprocesser de genomgick och hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Målet med studien är inte att skildra den stora berättelsen utan att lyfta fram den lilla individen i det större sammanhanget. Det är av betydelse att genomföra följande studie då jag anser att individens subjektiva upplevelser och erfarenheter ofta inte får den uppmärksamheten i historieböcker som de förtjänar. Dessutom riktas alltför mycket uppmärksamhet på det större sammanhanget och inte på de enskilda aktörerna. Vi lever idag i en global värld där det blir allt vanligare att vi möter människor med annan etnisk samt kulturell bakgrund, som tidigare nämnts, vilket gör att det finns ett stort behov att förstå vad dessa individer går igenom vid anpassning till nya samhälleliga verkligheter. Det är även viktigt att få en mer nyanserad bild av invandrare med tanke på hur invandrare skildras i dagens debatter. Vad händer egentligen med människans identitet när hon plötsligt måste anpassas till ett nytt samhälle? 2. Syfte och frågeställningar Avsikten med föreliggande studie är att undersöka vad som hände med fyra bosniers identitet när de flyttat till Sverige och försökt leva ett normalt liv här. Vad som är ett normalt liv i exil kan givetvis diskuteras, men här handlar det om att man kommer in i samhället och börjar bli en del av helheten. Tyngdpunkten kommer att ligga på den lilla människans vardagsliv i det större sammanhanget. En syn på identitet är att det är något som ständigt förändras och därför kan man se på identitetsbildningen som en pågående process, konstruktion eller förhandling. Jag är av den åsikten att identiteten varierar beroende på kontext och sammanhang samt att 4 4

6 människor omprövar sin identitet när de utsätts för påfrestningar, såsom att flytta till ett nytt land där de tvingas börja om från början. Hur påverkas identiteten när man plötsligt tvingas leva i en ny miljö? Vad av den bosniska identiteten har vidmakthållits och vad har förändras? Vad av den svenska kulturen tar man in? Mitt syfte är att försöka ta reda på ovanstående frågor genom ett kulturanalytiskt perspektiv, där jag kommer att undersöka det vardagliga i dessa bosniers liv för att se hur det kan förknippas med deras identitet. Det är inte min ambition att skildra den svenska migrationshistorien utan snarare att skildra en samtidshistoria där jag genom att skildra respektive individers liv i Sverige försöker komma åt deras identitetsprocesser. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flykting till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare hoppas jag kunna få en större förståelse av vad denna förändring innebär för dem. Jag hoppas även få en större insikt i vad sådana förändringar kan innebära för andra invandrare, trots att inga generella slutsatser kan dras av fyra informanter. Identitetsperspektivet kommer att vara det övergripande i studien, men även aspekter av identitet såsom, generation, religion och så vidare kommer att beröras. Frågeställningarna för studien är: Hur påverkas och förändras identiteten när man flyttar till ett nytt land? Vilka faktorer har påverkat individernas identitet? 3. Avgränsningar Avgränsningar har gjorts på så vis att studien enbart kommer att inkludera vad som hände med fyra bosniers identitet i Sverige, jag kommer inte att göra en identitetsstudie förknippad med hemlandet. Mitt huvudsakliga syfte är att genomföra en undersökning som belyser hur identitet förändras när man kommer till ett nytt land vilket då självklart mina frågor kommer att kretsa kring vid intervjutillfällena. Jag kan dock inte garantera att hemlandet utesluts helt i diskussionen eftersom det är upp till informanterna om de väljer att inkludera hemlandet i sina levnadsberättelser eller inte. Frågorna som jag förberett inför intervjutillfällena har dock formulerats på så vis att de inte berör hemlandet. För ytterligare begränsningar av studien intervjuades enbart fyra bosnier och inte fler som från början tänkt. Givetvis inser jag att fyra bosniska flyktingar inte kan vara representativa för bosnier eller flyktingar överhuvudtaget 5

7 och att inga generella slutsatser kan dras, men å andra sidan finns fördelen att mer djupgående intervjuer kan genomföras när man begränsar sig till fyra informanter. Att jag intervjuat två kvinnor och två män har varit ett medvetet val från min sida då jag vill belys båda könens upplevelser för att få en större spännvidd. 4. Historisk Bakgrund I följande avsnitt skildras f.d. Jugoslaviens historik och det krig som utlöstes i Bosnien- Hercegovina. Detta görs då de fyra informanterna kommer från Bosnien-Hercegovina och har på grund av kriget hittat sin väg till Sverige. Trots att min studie handlar om identitetsskapande i Sverige är det relevant att skildra denna historik för att den ger oss en större förståelse till varför dessa fyra bosnier tvingades fly till Sverige. Dessutom kommer en kort redogörelse göras av den svenska invandringspolitiken på 1990-talet, för att vi skall kunna förstå kontexten som dessa fyra bosnier befann sig i. 4.1 Jugoslaviens historik och krig i Bosnien-Hercegovina Bosnien-Hercegovina var ett av de länder som f.d. Jugoslavien förenade. Utöver bosnier sammanförde f.d. Jugoslavien även folk såsom slovener, kroater, serber, montenegriner, albaner etc. Även om Jugoslavien som land existerade från så har de olika folkslagen bott på balkan under en längre tidsperiod. Landet bildades 1918 efter första världskriget och kallades i början för Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike. Det var inte förrän 1929 som man ändrade namnet till Jugoslavien som betyder sydslavernas land. Missnöjet mot landet visades redan i början då icke-serbiska folkslag menade att de inte hade mycket att säga till om när det gällde hur landet styrdes etc. Efter andra världskriget blev Tito, som var kommunist och revolutionär, ledare för länderna. Jugoslavien blev snart en socialistisk stat när Tito kom till makten, som i flera decennier visade på en ekonomisk utveckling, med bland annat turism. Men allting var inte så välmående som man ville att människorna skulle tro, exempelvis klarade sig länderna på lån utifrån. Växande lån, arbetslöshet och stigande priser gjorde att framtiden inte såg ljus ut. Vid sådana här situationer är det lätt hänt att nationalistiska intressen flammar upp mellan etniska grupper. Ett tydligt exempel på detta är att kroater kämpade för att bli fria från förbundsrepubliken då 6

8 landet var betydligt rikare än andra länder. Men Jugoslavien var inte redo för splittring och kroaters självständighetsrörelse slogs ner. 5 När Titos makt togs över av en annan kommunistisk ledare på 1980-talet blev det svårt att hålla ihop Jugoslavien. En ny sorts politik trädde fram som förespråkade en enad republik eller etnisk grupp vilket tyvärr inte fungerade utan istället växte nationalismen. Serbernas förespråkare Slobodan Milosevic, som blev kommunistpartiets ledare 1981, hade som mål att skapa Storserbien genom att ta över områden i både Bosnien och Kroatien. 6 Jugoslavien som hade existerat i dryga 73 år började falla i stycken. Flertalet länder i förbundsrepubliken började inse svårigheterna med att samarbeta sinsemellan och dessutom fanns en rädsla för att Serbien skulle skaffa ännu mer makt. Konsekvenserna av detta blev att länderna började förklara sin självständighet och lämna förbundsrepubliken trots att Jugoslavien försökte hindra dem. När Kroatien förklarade sin självständighet följde bosniska parlamentet efter Många menade att detta innebar problem då landets befolkning bestod av olika folkgrupper och eftersom serberna inte accepterade ett självständigt Bosnien-Hercegovina. Bosnienserber ville att landet skulle vara kvar i Jugoslavien och var redo för en strid i samband med frigörelseprocessen. Alija Izetbegovic, landet dåvarande president, lät folket rösta om huruvida landet skulle bli självständigt eller inte. Bosnien-Hercegovina förklarade sig självständigt Kriget hade därmed påbörjats. Den bosnienserbiska ledaren Radovan Karadzic uppmuntrade serber att ta över och bilda egna stater i de serbiskt dominerande delarna. Målet var ett Storserbien. För att uppnå målet började områden erövras och muslimer samt kroater drivas bort. Kriget började i maj och redan i slutet av augusti hade serber tagit över 60-70% av landet. Samtidigt började kroater anfalla muslimska områden Medan serber fick hjälp från Serbien fick även kroater hjälp från Kroatien. Den muslimska befolkningen blev nu attackerad från två håll och hade enbart kontroll över 10 % av Bosnien-Hercegovina. Etnisk rensning pågick i landet. Både muslimer och kroater drabbades. Människor dödades, drevs iväg från sina hem eller sattes i fångläger. Konsekvenserna blev att etnisk tillhörighet blev otroligt viktigt samt att identitetsmedvetandet ökade. Många muslimska flyktingar hade exempelvis samlats i staden Srebrenica som av FN förklarades vara en säker zon. FN:s 5 Nathaniel, Harris, Krigen i forna Jugoslavien i Nya Perspektiv, Italien, 1999, s. 8, 11-12, 14-15, Nathaniel, Harris, 1999, s Nathaniel, Harris, 1999, s

9 passiva agerande i staden Srebrenica har starkt kritiserats då folkmord skedde där. 8 De värsta massakrerna i Europa efter andra världskriget skedde i Srebrenica, då det har beräknats att mellan 7000 till 8000 människor dödades i staden. Bosnienserber har ända fram till 2004 förnekat att massakern ägde rum, givetvis gäller detta inte alla men det var inte förrän då som ett offentligt erkännande hade gjorts. Kriget slutade 1995 då Daytonavtalet skrevs på som delade landet i två delar, den muslimsk kroatiska federationen och den serbisk Republik Srpska. Kriget krävde ungefär människors liv och drev hälften av landets invånare på flykt. 9 Den historiska bakgrunden är viktig då konsekvenserna av kriget i Bosnien- Hercegovina blev att många flydde till Sverige, som under 1990-talet tog emot den största flyktingsgruppen sedan andra världskriget Svensk Invandrarpolitik Svensk invandrarpolitik ändrar karaktär beroende på tidsandan. Dess inriktningar har ändrats flertal gånger sedan mitten av 1800-talet. Ibland har invandrarpolitiken varit liberal, där invandrare varken behövde ha pass, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att bosätta sig i landet, medan den ibland varit restriktiv där exempelvis passkontroll följdes strikt. Christer Lundh och Rolf Ohlsson menar i boken Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring att det finns ett samband mellan ekonomisk tillväxt och svensk invandrarpolitik. Vid ekonomisk tillväxt har invandrarpolitiken varit liberal medan den under perioder av låg tillväxt varit restriktiv. 11 Sverige förvandlades till ett invandringsland under 1930-talet då i samband med krig och efter det har invandringsmönstret varierat. Fram till 1970-talet var det arbetskraftsinvandringen som dominerade, men sedan ändrades mönstret och fler flyktingar invandrade till Sverige istället. Detta kan givetvis ses i samband med den förda politiken där arbetskraftsinvandringen minskade i samband med att den ekonomiska tillväxten avtog vilket ledde till att man började reglera arbetskraftsinvandringen. Samtidigt ser man under talet en förändring i världen då flyktingsmigrationen utvecklades. 12 Under 1980-och 1990-talen ökade asylsökandet i Sverige. Det var dock inte förrän 1990-talet som en toppnotering av asylsökande skedde. En massflyktingssituation uppstod på grund av 8 Nathaniel, Harris, 1999, s. 28, Karsten, Douglas, Flyktingar och vuxenutbildning i Sverige i Gustavsson, S & Svanberg, Bosnier. En flyktingsgrupp i Sverige och dess bakgrund, Uppsala, s Christer Lundh & Rolf Ohlsson, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, Kristianstad, 1999, s. 11,13, Lundh & Ohlsson, 1999, s

10 oroligheterna och striderna i forna Jugoslavien där omkring flyktingar på eget initiativ hade rest till Sverige och senare fått uppehållstillstånd. Många av dessa beviljades uppehållstillstånd på grund av politiskt-humanitära skäl, då lagen om att flyktingar hade rätt till att beviljas uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl fästes Att så många flyktingar från forna Jugoslavien sökte sig till Sverige innebar dock en stor påfrestning för flyktningsmottagandet. Systemet som byggdes upp under 1980-talet tycktes inte längre fungera på grund av att många sökte asyl i Sverige. Antalet flyktingsförläggningar hade ökat drastiskt från nio år 1985 till 270 år Konsekvenserna av denna drastiska ökning var att en omfattad effektivisering av invandrarverkets verksamhet genomfördes. Detta påverkade förstås organisationens verksamhet genom att den så kallade flyktingdygnskostnaden halverades där bland annat kost, sjukvård, undervisning etc. ingick. Sverige försökte begränsa strömmen av asylsökande genom sådana beslut. Invandrarpolitiken skärptes även på andra håll exempelvis genom att man införde av viseringskrav för olika grupper,bland annat flyktingar från forna Jugoslavien samt Bosnien-Hercegovina berördes under av denna politik. Här var åter den svenska invandrarpolitiken restriktiv. 14 Den svenska invandrarpolitiken påverkades inte bara av den enorma flyktingströmmen från forna Jugoslavien på 1990-talet utan även den rådande långkonjunkturen. Dessa två faktorer bidrog till en svår situation för flyktingsmottagandet. Här ser man sambandet mellan ekonomisk tillväxt och invandrarpolitik som påverkade invandrarpolitikens riktning mot att vara mer restriktiv. Kritikerna mot den dåvarande politiken menade att massinvandringen från forna Jugoslavien ledde till att personer utan humanitära skäl eller skyddsbehov fått stanna i landet. Detta ledde till att visumtvång infördes exempelvis för personer från rest Jugoslavien medan tvången upphävdes för asylsökande från Bosnien-Hercegovina. Utöver detta gavs tillfälligt uppehållstillstånd samtidigt som man försökte stimulera bosniska flyktingar att återutvandra. Flyktingspolitiken på 1990-talet präglades inte minst av motsättningar. Å ena sidan drevs en flyktingspolitik som tog emot flyktingar på grund av etniska samt ideologiska skäl samtidigt som man emellanåt förde en alltmer restriktiv flyktingspolitik på grund av kostnaderna för samhället Tidigare Forskning 13 Lundh & Ohlsson, 1999, s. 81, 82, Lundh & Ohlsson, 1999 s. 86,87, 89, Lundh & Ohlsson, 1999, s

11 Följande avsnitt redogör hur flyktingar kan känna sig när de kommer till ett nytt land mer generellt och hur bosniska flyktingar kände sig när de precis kom till Sverige i början av 1990-talet. 5.1 Att komma till Sverige Boken Att möta flyktingar av Birgitta Angel och Anders Hjern tar upp de svårigheter som flyktingar går igenom när de kommer till Sverige. Flyktingar kan genomgå en identitetskris då de känner sorg samt förlust av sitt sociala nätverk och inte minst sin sociala identitet. 16 Resultat visar att det finns risk för hela familjen att gå igenom en invandrarkris då traditionella familjemönster utmanas i det nya landet. Många familjer väljer även att ta avstånd från det nya landet och dess kultur då de inte tillhör samma etniska grupp som svenskar. 17 Avstånd tas helt enkelt då flyktingens medlemskap i en viss grupp, det vill säga personens etnicitet, påverkar sättet han/hon tänker samt agerar på i det nya landet. 18 Det är inte heller ovanligt att en negativ reaktion föds fram av svenskar då människor från annan kulturkrets kommer till Sverige. Där det finns en tendens att tillskriva dessa människor egenskaper såsom de annorlunda, eller egenskaper som är frånstötande och negativt laddade. 19 Detta kan kopplas Douglas studie, Flytningar och vuxenutbildning i Sverige som genomfördes 1992/1993 på en av Invandrarverkets flyktingsförläggningar där deltagarna var bosniska flyktingar. Deltagarna upplevde sitt liv på flyktingsförläggningen väldigt begränsat. De hade inte enbart förlorat kommunikationsförmågan med, omvärlden, familj och vänner utan också sin identitet som självständig social individ, sin rätt att välja vem man vill bo och umgås med. 20 Regeringens direktiv om att den bosniska flyktingsgruppen skulle förberedas inför samhället fungerade inte på förläggningarna. Rollen som flykting accepterades inte av dessa bosnier, då de förväntade sig att återvända till ett fredligt Bosnien-Hercegovina inom kort. Att bo på en förläggning var en chockupplevelse, och det var inte förrän 1994, då kommunplaceringen skedde, som flyktingsrollen började accepteras. Flyktingarna var missnöjda med flytten då kritik riktades mot boendeformen, där flera familjer delade boende. Missnöjet riktades även 16 Birgitta, Angel & Anders, Hjern, Att möta flyktingar, Lund, 2004, s Angel & Hjern, 2004, s Angel & Hjern, 2004, s Angel & Hjern, 2004, s Douglas, Uppsala, s

12 mot det faktum att de inte fick möjligheterna att bearbeta trauman de upplevde där de flesta ansåg att de höll på att bli apatiska av att vänta på allt såsom att få tid hos doktorn, att träffa assistent, få bidrag, tillstånd att få stanna, livstecken hemifrån etc. 21 Studien visar att de flesta bosnier deltagande präglades av en framtidsoptimism där de ansåg att de lätt kunde anpassa sig till det svenska samhället förutsatt att de behärskade språket. Andra deltagare accepterade inte flyktingskapet eller framtiden i Sverige då de ständigt refererade till livet i hemlandet samt idealiserade av hemlandet. De sistnämnda betonade legitimiteten i bosnisk kultur och tradition och gav samtidigt en väldigt idealiserande bild av hemlandet. Med betoningen av sin egen kulturs traditioner och legitimeringen av den tog dessa avstånd från värderingar som rådde i Sverige. De bosniska flyktingarna hade överlag en relativt positiv inställning till svenskar, där svenskar beskrevs som bland annat arbetsamma, hederliga och naturälskare. Det framkom även att de hade fördomar om svenskar när det bland annat gäller kvinnans roll, sexuella friheten, barnuppfostran etc. Begränsning av svenska värderingar skulle ske genom att de skulle framhäva bosnisk kultur och tradition så att barnen inte blev påverkade alltför mycket. Några menade dessutom att svenskar var främlingsfientliga och att de hade blivit behandlade som om de kom från djungeln. 22 Identitetsfrågan var central för de bosniska flyktingarna som medverkade i projektet. Det handlade om religiös tillhörighet förknippat med identitet. Flyktingarna gillade inte det faktum att man i Sverige lade en så stor betoning på muslimer. De markerade att de var väl medvetna om sin etniska tillhörighet, där deras identitetsutveckling tycktes innefatta ökad medvetenhet av nationalistisk, religiös och historisk karaktär. I samband med studien visade det sig även att de bosniska flyktingarna ansåg att språklig identitet var av stor vikt, då de betonade det bosniska språkets legitimitet och självständighet. 23 Detta kan kopplas till Johanna Bartholdsson som har studerat identitetskapande hos serbiska kvinnor bosatta i Sverige. Resultatet visar på att den serbiska kvinnan i hennes studie började ifrågasätta och ompröva sin identitet i samband med kriget och den flyktingsvåg som kom till Sverige i början av 1990-talet, där bland annat tolkfrågan visade sig vara viktigt. En historisk händelse, i detta fall kriget, kan motivera individen att omvärdera sin identitet. Det övergripande 21 Douglas, Uppsala, s Douglas, Uppsala, s Douglas, Uppsala, s. 125,

13 resultatet av Bartholdssons studie är att identiteten skapas i en föränderlig process och att etnisk tillhörighet är sammanhangsbundet Identitet Identitet är ett begrepp som ofta förekommer inom olika discipliner och som blivit allt vanligare inom forskarsamhället, särskilt nu i vår globala värld. 25 Det kanske inte är så konstigt att forskning kring identitet dyker upp inom olika discipliner då identitetsstudier kan omfatta mycket. Att överhuvudtaget vara människa innefattar att man ställs inför en rad identitetsfrågor och kanske ännu mer så när man kommer till ett nytt land. Poängen som jag vill komma fram till är att det inte ligger i min ambition att presentera en fullständig översikt över allt som skrivits på området, utan enbart det som är relevant för min studie. Av den anledningen kommer jag här enbart redogöra för den forskning kring vad som händer med identiteten i ett nytt land. Nihad Bunar har skrivit en självbiografisk artikel, Identitet,flyktingskap, vardagslivsjälvbiografi som en narrativ konstruktion, som syftar till att åskådliggöra sociala samt kulturella förändringar i både Bosnien och Sverige. Självklart är det resultaten i Sverige som är relevanta för föreliggande studie. Resultatet av Bunars självbiografiska berättelse visar att han både identitetsmässigt och mentalt förändrats i och med flytten till Sverige. 26 Författaren skildrar det i allra högsta grad månfacetterade sambandet mellan hem och identitet, där det påpekas att rekonstruktionen av hemmet i exillandet medförde påfrestningar men påpekar samtidigt behovet att ett eget hem med en berättelse om sig själv. 27 När man återskapat ett hem i exillandet så har man den trygghetsbas som behövs för att ge sig ut i det nya samhället. En annan aspekt av identiteten som skildras av Bunar och ses som viktig i det nya landet var språket, som för honom innebar att han blev mer självständig. Arbete och språk var två faktorer som möjliggjorde Bunars integrationssträvanden. 28 I Sverige ställdes Bunar inför existentiella frågor, det vill säga identitetsfrågor såsom- vem är jag, vad vill jag, vad skall hända inom ett år etc. Frågorna var kvar trots Bunars framgångar i 24 Johanna, Bartholdsson En svenska korsar sitt serbiska spår, i Historieforskning på nya vägar, Klas-Göran Karlsson, Eva Helen Ulvros och Ulf Zander red. Lund Charles, Westin, Mångfald, integration, rasism och andra ord, 1999, s Nihad, Bunar, Identitet, flyktingskap, vardagsliv-självbiografi som en narrativ konstruktion i Mot ett normalt liv: Bosniska flyktingar i Norden, Alexandra, Ålund (red), Köpenhamn, 2000, s. 18, Nihad, Bunar, Köpenhamn 2000, s Nihad, Bunar, Köpenhamn 2000, s

14 det svenska samhället. Bunars självgranskning har gjort att han kommit fram till insikten om att han inte vill skingra sitt bosniska jag. Detta trots att han lämnat sin naturliga sociokulturella miljö, det vill säga hemlandet, och alltmer assimilerats in i det svenska samhället. Bunar är väldigt självreflekterande när det gäller den hybrida, flytande, in-between identitet som formats i och med att han stannat kvar i Sverige. Identiteten blir för Bunar av flexibel natur, där identiteten kan anpassas till kontexter etc. Den kontext i vilken han lever i idag, det vill säga Sverige, möjliggöra inte för honom att till fullo vara riktig bosnisk men han bibehåller samtidigt vissa bosniska markörer och symboler, då de ger honom en känsla av kontinuitet och tidlöshet. Samtidigt kan Bunar aldrig bli riktig svensk (på grund av utseende, brytning etc.) heller, men framhäver att det inte är ett hinder att tillänga sig vissa svenska markörer som gör att han känner sig hemma här Identitet och generationsrelationer Anette Åberg-Eik har genomfört ett fältarbete som handlar om identitets och generationsrelationer bland bosnier i norsk exil. Trots att studien inte genomförts i Sverige anser jag att dess resultat är av relevans. Studien undersöker två generationers, unga och vuxna, erfarenhet av flykten och vistelsen i Norge samt vad som händer med identitetskonstruktionen i exil. Åber-Eik kommer fram till att dessa bosniers liv, främst de vuxnas, präglas av en både här-där och nu-då verklighet. Detta på grund av att identiteten blir till i samspelet mellan individ och samhälle, vilket innebär att dessa bosniers identitet formades och konstruerades under andra kontexter i exil än vad de var vana vid. Båda generationerna kände av ensamheten i exil och att de bara har sig själva kvar vilket var följden av att deras identitet utsatts för pågående förändring. Bosniernas livsmönster, normer och identiteter hade brutits sönder i och med exiltillvaron, vilket gav dem möjligheter att rekonstrueras. Å andra sidan visar studien att de vuxna har tidigare erfarenheter att jämföra med mer än de yngre, de yngre hamnar lättare i identitetsdilemma än vuxna på grund av detta. Även denna studie visar ett tydligt mönster av att identitet och kultur inte är fastfrusna enheter utan pågående processer och konstruktioner, då bosnierna påpekar att de väljer ut element ur det norska som bidrar till deras identitet. Samtidigt som element ur det norska påverkar deras självbild utgår man inte från det bosniska som finns inom en. 29 Nihad, Bunar, Köpenhamn 2000, s. 33,

15 De ungas exilsituation skiljer sig från de vuxnas då deras identitetskonstruktion i exil både handlade om att vara flykting och ungdom. Ungdomarna uttrycker förlusten av en förlorad ungdomstid och önskar sig få tillbaka den. Det visar sig även att de vuxna vill överföra sin identitet genom att barnen har samma ideal och kultur, exempelvis skulle barnen inte ignorera etnisk och religiös tillhörighet vid vänskap som korsar de etniska gränserna. Ungdomarna befann sig i en situation där kontakten med jämnåriga var viktigt för deras identitetskonstruktion samt i en identitetskamp om vem man ska umgås med eller vem man ska bli och vara. 30 Även om föreliggande studie inte har som syfte att studera generationsrelationer, är ovanstående resultat relevanta för min studie. Det blir intressant att se om dessa bosnier exempelvis präglats av en här-där och nu-då verklighet? Präglas deras identitetskonstruktion av samma mönster som ungdomarna i Annette Åber-Eiks studie? 6. Metod och Materialdiskussion För att kunna genomföra denna studie samt skriva historia underifrån har jag använt mig av muntlig historia och kulturanalys för att få kunskap om hur dessa fyra bosnier tolkar sig själva, sina erfarenheter och sin nuvarande position i det svenska samhället. 6.1 Muntlig Historia Muntlig historia, som även kallas för oral history, är en metod som baseras på en muntlig historieforskning där aktören utfrågas av forskaren genom exempelvis intervjuer, djupintervjuer, frågelistor etc. Det utmärkande för muntlig historia är sättet som källmaterialet skapas på, det vill säga genom insamling och bevaring av historisk information i samspel mellan forskaren och människorna som deltagit i händelserna. 31 Vad handlar metoden om? Det handlar om att komma närmare den historiska sanningen genom att samla in och bevara människors minnen. Metoden gör det möjligt för forskare att förlita sig på muntliga utsagor och inte enbart skriftliga. Forskaren möter det förflutna genom människors subjektiva upplevelser. Vissa hävdar att oral history är en metod finns det andra forskare som antyder att det är mer än en metod. 32 De som antyder att muntlig historia är mer än en metod framhäver 30 Anette, Åberg-Eik, Det viktigaste är att du är människa, idenitet och generationsrelationer bland bosnier i norsk exil, Trondheim, 1996, s Lars, Hansson & Malin, Thor (red), Muntlig Historia, Danmark, 2006, s Malin, Thor Oral history Mer än en metod i Historisk tidskrift, 2001, s

16 dess demokratiska potential och emancipatoriska kraft. Målet med muntlig historia är, förutom att skriva en historia underifrån och inifrån med aktörerna i fokus, att den även skall stärka människors identitet och förhoppningsvis en mer ökad förmåga att ta plats i samhället som de är delaktiga i. 33 Fördelarna med muntlig historia är att människor erbjuds möjligheten att få sin röst hörd trots att dessa människor inte talar direkt till läsaren utan att det sker genom historikern. Följden här blir att det inte är makthavarnas historik som skrivs, vilket självklart är positivt. Å andra sidan ligger problematiken i det att ett annat maktproblem uppstår som Malin Thor menar är angeläget att erkänna. Problematiken med den demokratiska historieskrivningen är att det i grund och botten är historikern som till sist har makten att avgöra vad som ska skrivas och hur det skrivs utifrån de muntliga källorna. 34 En annan problematik som jag anser är viktig att ta upp är att man ställs inför dilemma när man arbetar med muntlig historia då människors känslor, agerande och upplevelser görs till vetenskap. Här får man ta den förlusten då känslor, agerande och upplevelser aldrig till fullo kan skrivas ner. 35 Vid identitetsstudier fungerar personliga intervjuer som centralt arbetsinstrument. Bo Petterson betonar tre faktorer som är karakteristiska hos identitet och som handlar om att man ska förstå och kunna hantera identitetsstudier. Dessa tre handlar om att identiteten är föränderlig, mångdimensionell och kontextbunden. Det viktiga att ha i åtanke här är att identiteter är processer samt att man enbart kan vid arbete med intervjuer fånga ögonblicksbilder. I och med att studier av identitet kanske mest blir meningsfulla i sin kontext är det viktigt för mig som genomfört intervjuerna att ta hänsyn till att de fyra bosniernas identitet inte kan presenteras till fullo vid ett intervjutillfälle. Det utesluter dock inte att intervjuer vid identitetsstudier är meningsfulla eftersom de ögonblicksbilder som fångas är värdefulla i sig och säger mycket om personen i fråga. 36 I genomförandet av intervjuer med informanterna fokuserar jag på berättande källor för att komma närmare målet för föreliggande identitetsstudie. Intervjuerna som genomfördes hade formen av levnadsberättelser. 37 Levnadsberättelserna möjliggör att aktörerna kan berätta om sig själva och få sin röst hörd vilket även leder till att deras berättelser blir en del av dem. Det 33 Hansson & Thor (red) Danmark, 2006 & Thor, 2001, s. 8, Hansson & Thor, Danmark, 2006, (red), s Hansson & Thor (red), Danmark 2006,s Bo, Petterson, & Alexa, Robertson (red), Identitetsstudier i praktiken, Malmö, 2003, s. 8, 36, Hansson & Thor (red) Danmark, 2006, s

17 kan ses som narrative identity eftersom det handlar om, the stories people construct and tell about themselves to define who they are for themselves and for others. 38 Informanternas livsberättelser gör det möjligt för dem att se på sitt liv på ett mer sammanhängande och kronologiskt vis. Fördelen med narrative identity blir alltså att olika fragment och aspekter ur livet framstår som en helhet. Problematiken blir å andra sidan, som jag ser det, att informanternas liv smälter ihop och att man inte kan se de enskilda delarna samt vilken inverkan de kan ha haft på deras liv. Här är det viktigt att återigen ta hänsyn till identitetens föränderlighet och kontextbundenhet. En annan viktig aspekt är att det finns en balans mellan stabilitet och förändring när det gäller identiteten, då den förändras över tid men ändå har möjligheten att vara stabil och kontinuerlig från dag till dag. Här uppstår alltså narrative identity vid interaktion med andra vilket är av betydelse och medför att hänsyn måste tas till situationen i vilken den uppstod. 39 Diskussionen ovan får mig då att tänka på hur intervjumetoden som arbetssätt vid identitetsstudier påverkar de fyra bosniernas narration av sig själva? Hur påverkas informanternas berättelser av min närvaro och av samtalets upplägg? Vilka faktorer påverkar och bör därför reflekteras över? Intervjuerna Intervjuerna som genomfördes var halvstrukturerade. Ett par frågor formulerades innan mötet som fungerade som en guide för att få informanterna att tala om sitt liv. Frågor formulerades då jag av tidigare erfarenheter med att arbeta med muntliga källor har insett att de intervjuade emellanåt behöver en utgångspunkt eftersom samtalet lätt kan glida iväg. Bo Petterson menar att intervjuerna inte ska vara alltför rigida där variation inte är tillåten eftersom för att man skall kunna uppmärksamma identitetens föränderlighet, kontextbundenhet och mångdimensionalitet så behöver man situationsanpassa sin intervjumetod. Innebörden av detta är att man inte skall låta frågorna styra intervjun. Jag följde Paul Thompsons tips om att jag inte skulle dominera intervjun och att det viktigaste var att låta intervjun pågå genom att jag försökte hålla mig i bakgrunden och understödja samtalet med åtbörder och miner och inte komma med egna kommentarer eller 38 Dan P, McAdams & Ruthellen, Josselson & Amia, Lieblich, Identity and Story: Creating Self in Narrative, Washington 2006, s McAdams & Josselson & Lieblich, Washington 2006, s Petterson & Robertson (red), Malmö 2003, s

18 historier. 41 Detta blev dock svårt speciellt när exempelvis vissa av informanterna plötsligt stannade upp mitt i en mening och inte förklara vad de menade eller började prata om sina barn och springa efter dem etc. Thompson är även av den åsikten att man aldrig skall avbryta, kommer exempelvis personen in på ett sidospår ska man vänta tills han/hon talat färdigt, eller börjar han/hon tala om något nytt ska man följa efter. 42 Detta var inte enkelt eftersom personerna som intervjuades är så olika, medan vissa var mer kommunikativa var andra mer tystlåtna, vilket fick effekten att jag fick agera olika med olika personer. Vid intervjuerna användes bandspelare för att spela in samtalen. Givetvis finns det fördelar och nackdelar med användandet av bandspelare. För min egen del underlättade inspelningen av samtalen en hel del eftersom det blev möjligt för mig att fokusera på de som talade istället för att jag själv skulle anteckna. Nackdelen är i sin tur att en påslagen bandspelare kan göra så att den intervjuade känner sig obehaglig vilket i sin tur kan hämma samtalet. 43 Även om informanterna inte hade något emot att bli inspelade hade de en hel del frågor om vad som skulle hända med materialet och vem som skulle få lyssna. Trots att alla gick med på att bli inspelade tror jag att det påverkade samtalen eftersom när bandspelaren stängdes av talade informanterna mer fritt och avslappnat. Efter intervjuerna transkriberades materialet eftersom jag anser att det underlättar att bearbeta materialet när man har det i skrift. 44 Thompson anser att hemmet är den bästa platsen för intervjun och att man bör vara ensam med den som intervjuas. Två intervjuer genomfördes hemma hos de intervjuade, en ute på en offentlig plats och en hemma hos mig. Jämförs intervjuerna så förefaller hemmet trots allt vara den bästa platsen eftersom de som intervjuades hemma var mer avslappnade. Atmosfärerna vid intervjuerna skiljde sig även åt. Vid två av intervjuerna deltog barnen i det ena fallet och två vänner vid det andra. Detta kan ha påverkat samtalet eftersom när en annan person är närvarande under intervjun så kan det påverka sättet man pratar på och dessutom tvingar det på ett subtilt sätt fram ett socialt mer acceptabelt vittnesbörd. 45 Miljön där 41 Paul Thompson, De förgångnas röst. Den muntliga historieforskningens grunder, Stockholm, 1980, s Thompson, Stockholm, 1980, s Petterson & Robertson (red), 2003, s Hansson & Thor (red) 2006, s Thompson, 1980, s

19 intervjuerna genomfördes på en offentlig plats respektive hemma hos mig kan även ha påverkat samtalen på så vis att de nya miljöerna framkallade nya känslor och minnen Ett kulturanalytiskt perspektiv Föreliggande studie använder sig av ett kulturanalytiskt perspektiv för att komma åt de fyra bosniernas identitet. Då identitet inte kan mätas, kvantifieras, vägas eller räknas passar kulturanalys bättre in för att komma åt identitetsfenomenen. 47 Men hur används kulturanalys i detta sammanhang? I boken Kulturanlyser talas om kultur i den bemärkelsen att man har ett intresse för de koder, föreställningar och värden som människor delar och som de kommunicerar och bearbetar i sociala handlingar. 48 Det förekommer självklart även andra definitioner i boken. Ett handlingsorienterat perspektiv används exempelvis där det kulturella söks i människors görande, i inlärda handgrepp, färdigheter och kroppsliga dispositioner. 49 För föreliggande undersökning innebär kulturanalys att jag försöker komma åt bosniernas identitet genom deras vardag, eftersom vem de är befästs i vad de gör i vardagen och hur den ser ut, men även hur de bemötts av svenskar och Sverige. Där det viktiga är informanternas föreställningar om livet i Sverige och vad det är i deras görande som skiljer dem ifrån andra människor. Människors habitus blir studieobjektet, där deras idéer, värderingar och det som skapas i deras huvud lyfts fram. Den kulturhistoriska metoden går då ut på lusten att överallt se mönster, tolka innebörder, tränga bakom de första intrycken och kritiskt granska schabloner och stereotyper samt där vardagsperspektivet lyfts upp till en högre abstraktionsnivå. 50 Metoden ger mig även möjligheten att kritiskt granska hur människor stereotypiseras genom begrepp såsom invandrare etc. samt hur sådana klassificeringar som människor snärjs in kan påverka dem. 51 Identitetsbegreppet inkluderas även i kulturanalysen vilket jag finner särskilt intressant, då man kan ifrågasätta hur identitet förhandlas, profileras, gestaltas etc. 52 Intervjuerna som genomfördes med dessa fyra bosnier fokuserade på vardagen där vi pratade om vad de brukar göra på fritiden, hur deras dagar ser ut, hur deras umgängeskrets ser ut, 46 Thompson, 1980, s Petterson & Robertson (red), 2003, s Billy Ehn, Orvar Löfgren, Kulturanalyser, Malmö, 2007, s Ehn & Löfgren, 2007, s Ehn & Löfgren, 2007 s Ehn & Löfgren, 2007 s Ehn & Löfgren, 2007 s

20 vilka högtider de firar samt vilken mat de äter och så vidare. Genom sådana beskrivningar av deras vardagsliv hoppas jag komma närmare deras identiteter. Kulturanalys kommer alltså användas i studien utifrån dessa olika teman. 6.4 Källkritik Muntlig historia möjliggör att nya frågor kan ställas till annat material än det skriftliga, i följande undersökning har exempelvis ett nytt källmaterial frambringats genom intervjuerna. Även om jag tillsammans med informanterna skapat ett nytt material utesluter det inte att källkritik kan tillämpas på det material som muntligt skapats. Det ligger i min ambition att här diskutera källkritikens kriterier i relation till de muntliga källorna i följande studie. Malin Thor betonar att en källa ses som mer trovärdig ju mer samtid den är, vilket är en av källkritikens huvudregler. Närheten, tiden och platsen i relation till när den muntliga källan skapas är viktig. Det blir oftast ett källkritiskt problem med muntlig historia då den muntliga källan sällan blir till omedelbart efter händelsen. 53 Knut Kjeldstadli framhåller att minnet bidrar till svårigheter när det gäller muntliga källor då historia handlar om att minnas det förflutna liksom den handlar om det som glöms bort. Diskussionen är viktig att diskutera i relation till de skapade källorna för föreliggande undersökning då vi glömmer mest omedelbart efter händelsen samt då minnet är en aktiv process, där man konstruerar en bild av sitt eget förflutna på en associativ och bara delvis medveten grundval hämtar fram olika minnesfragment. 54 På detta här viset sätter man samman element från det förflutna och på så vis skapar man sig en identitet. Eftersom följande studie syftar till att komma åt vad som hände med informanternas identitet när de flyttade till Sverige går studien tillbaka till början av 1990-talet då respektive informanter emigrerade till Sverige. De muntliga källorna skulle inte berätta om någon speciell händelse i sig utan snarare förmedla vad som skedde med deras identitet. Det är nödvändigt att ha detta i åtanke vid den källkritiska granskningen då vad informanterna väljer att berätta och minnas påverkas säkerligen av deras nuvarande situation. De muntliga källorna kan alltså ha blivit påverkade av den nuvarande situation de lever i när de rekonstruerar det förflutna Hansson & Thor (red) s Knut, Kjeldstadli, Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund, 1998, s Hansson & Thor (red), s. 31. & Robert, Perks & Alistair, Thomson, The Oral History Reader, London, 1998, s

21 Ett karaktäristiskt drag av muntliga källor är att de uppstår i samspel mellan människor vilket innebär att materialet färgas av de delaktiga. Detta är intressant att diskutera i relation till källkritiken, då man anser att den muntliga källan helst ska vara oberoende. Thor hänvisar här till Thorsten Thurèn som menar att källan inte ska ha pratat med någon annan om händelsen på så vis blir källan oberoende av påverkan utifrån. Om källan är beroende av påverkan utifrån då minskar den i värde. Detta kritiseras av Thor som menar att muntliga källor ger oss möjligheten att få information om den som intervjuas som man annars inte hade fått. Dessutom framhävs det att muntliga källor inte kan vara oberoende eftersom det troligtvis är så att den som blir intervjuad pratat om händelsen med andra människor under sitt liv. Trots att de muntliga källorna inte är oberoende utan blir beroende, eller sedan tidigare varit det, kvarstår fördelarna med användandet av dem såsom exempelvis möjligheten att synliggöra en ny sorts historia Teoretisk Utgångspunkt Då studiens syfte är att komma åt vad som hände med fyra bosniers identitet i Sverige är det angeläget att använda en teori om identitet. Identitetsstudier bedrivs inom ett brett spektrum av discipliner och diskussionerna kring identiteter sker idag på både global, nationell, lokal samt individuell nivå. 57 Följden av detta är att det finns en oändlig massa forskning om identitet vilket inte ligger i min ambition att här skriva om. I följande avsnitt kommer jag att redogöra för några perspektiv inom identitetsforskningen som jag senare kan applicera på analysen i undersökningen för att förstå och kunna tolka den. Det råder olika åsikter om vad identitet är, hur den tar sig i uttryck, konstrueras, förhandlas fram etc. Vilken ståndpunkt man väljer att argumentera för eller emot är beroende på vilken syn man har på den mänskliga identiteten enligt Catarina Kinnvall. 58 Kan man vara eller bli en identitet? Är människan född med en inre kärna med egenskaper som talar om vem hon är eller är det så att vår identitet inte finns på förhand utan konstrueras i relation till omgivningen? Svaren på ovanstående frågor kommer att ges i redogörelsen över de teoretiska perspektiven som finns kring identiteter. 56 Hansson & Thor (red), s Nils, Hammarén & Thomas, Johnsson, Identitet-vilka är du? Värnamo, 2007, s. 16. & Petterson & Robertson (red), 2003, s Catarina, Kinnvall, i Petterson & Robertson (red), 2003, s

22 I boken Identitetsstudier i praktiken ges en översikt över de teoretiska perspektiven som finns kring identiteter. Catarina Kinnvall menar att identitetsforskningen har sina rötter främst inom sociologin och psykologin trots att den bedrivs inom flertalet discipliner såsom etnologin, filosofin etc. Inom sociologin och psykologin studeras främst relationen mellan den sociala omgivningen och individen där utgångspunkten för forskningen är hur vår sociala omgivning, vår kontext, påverkar vårt sätt att vara, vårt handlande, vem vi tror oss vara och vice versa, det vill säga vår subjektivitet, påverkar vår omgivning, de sociala kunskapsramar som förser oss med mönster, normer och regler. 59 Inom denna forskning finner man följande fyra teoretiska utgångspunkter: Inom det makrosociologiska perspektivet baseras teorierna på en passiv uppfattning om aktörerna. Denna uppfattning befästs i det faktum att individen passivt genomgår en programmeringsprocess där slutresultatet blir att individen kommer ut med färdiga och fixa värderingar eller attityder. Teorierna bygger på att identiteten är statisk och att individerna är passiva mottagare i den här processen. Inom det mikrosociologiska perspektivet är man av åsikten att identiteten uppstår i samspelet mellan individ och omgivning, där interaktionsmönstret betonas. Identiteten försöker man förklara genom att studera kontexten i vilken individen agerar samt förhållandet mellan aktör och struktur. Här ses identiteten som en föränderlig process. 60 Inom det tredje forskningsfältet, sociala identitetsteorier, läggs fokus på de psykologiska aspekterna mer och dessutom studeras identiteten överlag mer i termer av grupp-processer. Identiteten konstrueras socialt i grupper, där rötterna för denna sociala identitetsteori handlar om paradigmen minimal group paradigm som visar på att individer hellre gynnar sin egen grupp framför den andra. Inom psykologiska teorier kring identitet fokuserar man mer på forskning på en individnivå, där ambitionen är att kartlägga förhållandet mellan individ samt sociala kontexten. I dessa teorier är exempelvis Sigmund Freud och Erik Erikson framträdande, där personlig identitet förklaras av psykologiska processer och individens identitet är ständigt utveckling. 61 Jag är av åsikten att människors identitet är föränderlig över tid och rum. Innebörden av detta är att de teorier som representerar det makrosociologiska perspektivet inte passar in här då 59 Kinnvall i Petterson & Robertson (red), 2003, s Kinnvall i Petterson & Robertson (red), 2003, s. 13, 15, 17, 18, Kinnvall i Petterson & Robertson (red), 2003, s. 13, 22-23, 25,

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Källor i historieundervisningen, en lathund

Källor i historieundervisningen, en lathund Karlstads universitet 2015-09- 16 Martin Stolare Källor i historieundervisningen, en lathund 1. Källor i kursplanen i historia Utdrag ur kursplanen i historia: Syfte med historia [- - - ] Undervisningen

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser föreställningen Pappas bil hos oss. Föreställningen utspelar sig i början på 1990-talet och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi KRISTINA ELFHAG Livsutvecklingens psykologi Inledning Varför livsutveckling? Att utvecklas är i grunden en mänsklig strävan. Det finns en kraft som vill utveckling, något som samtidigt innebär att möta

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Jag känner mig som en helt vanlig person

Jag känner mig som en helt vanlig person Malmö Högskola Lärarutbildningen Historia med kulturanalys HT 2007 C-uppsats Handledare: Thomas Småberg Examinator: Fredrik Nilsson 2008-01-16 Jag känner mig som en helt vanlig person En undersökning om

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Identitet i Bosnien och Hercegovina Hur identitet har skapats utifrån begreppen nationalitet, etnicitet och religiös åskådning

Identitet i Bosnien och Hercegovina Hur identitet har skapats utifrån begreppen nationalitet, etnicitet och religiös åskådning Kandidatuppsats Identitet i Bosnien och Hercegovina Hur identitet har skapats utifrån begreppen nationalitet, etnicitet och religiös åskådning Författare: Selma Mahmutspahic Examinator: Stefan Arvidsson

Läs mer