Lättläst om. Sociala företag _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

Transkript

1 Lättläst om Sociala företag _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

2 Visionen för projekt Östgötamodellen arbete för alla Rapporten som du nu läser handlar om arbetsintegrerande socialt företagande. I rapporten har vi försökt uttrycka oss på ett lätt sätt. Rapporten har tagits fram av projektet Östgötamodellen. Det är ett projekt som har gett stöd, uppmuntran och start till sociala företag. Projektet har även gett stöd till kommunerna i deras arbete med hur man kan stödja sociala företag. Projektet har pågått under år 2013 och Det finns sammanlagt fyra rapporter från projektet. De andra tre handlar om social franchising, stödstrukturer och finansiering för sociala företag. Idag ställer arbetsgivaren högre krav på varje person. Det har blivit mer viktigt att arbeta i grupp och samtidigt vara självständig och ta eget ansvar. För alla som känner att man inte passar in och som inte får ett jobb, kan livet upplevas som besvärligt. Särskilt om man också har svårt att förstå hur Arbetsförmedlingen, kommunen och Försäkringskassan arbetar _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

3 För att fler ska få arbete krävs arbetsplatser och företag som kan låta människor arbeta efter förmåga. Sociala företag ger arbete och hjälper till så att fler människor förstår sin omvärld. Projektets mål har varit att ta fram förslag på hur kommuner i Östergötland kan ge stöd till sociala företag och hur sociala företag kan utvecklas och anställa fler människor. Regionförbundet Östsam har haft huvudansvar för projektet. Andra som varit med, betalat och arbetat med projektet, har varit Motala kommun och Samordningsförbundet Östra (Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner). Det här är en handbok och ett stöd för er som vill starta ett socialt företag eller redan driver ett. Den vänder sig också till dig som jobbar i den offentliga sektorn och vill veta mer. Efter en del avsnitt finns det länkar man kan gå till om man vill ha mer information _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

4 Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/ arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter: Om social franchising Om finansieringsmöjligheter Om stödstrukturer _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

5 Innehåll Kapitel 1 Bra att veta Socialt företag vad är det?...8 Olika företagsformer...12 Delaktighet och Egenmakt...14 Arbetsträning i arbetsintegrerande sociala företag...16 Samverkan...18 Kapitel 2 Bra att kunna Att utveckla affärsidén...22 Mål...24 Styrelsearbete...27 Ekonomi i det sociala företaget...30 Att marknadsföra företaget...31 Social franchising...35 Kapitel 3 Bra att göra En hälsofrämjande arbetsplats...38 Policy...42 Ledarskap...45 Medarbetarsamtal...47 Konflikthantering...51 Kapitel 4 Verktygslåda Samtal som verktyg...56 Att fokusera på våra styrkor...59 AI Appreciative...61 Alla kan vara säljare...63 Att teckna ett avtal...66 Mentorskap...67 Att välkomna en ny medarbetare...70 Kapitel 5 Bilagor Offertmall...74 Dagordning medlemsmöte...75 Slutdokumentation arbetsträning...76 Förklaringar till svarsdokument arbetsträning _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

6 Kapitel 1 Bra att veta _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

7 _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31 7

8 Socialt företag vad är det? Sociala företag finns i många varianter och jobbar med många olika saker. De kan också finnas i olika företagsformer. Gemensamt för alla är att man vill bidra till ett bättre samhälle. Den här texten handlar om arbetsintegrerande sociala företag. Arbetsintegrerande sociala företag utvecklar människor För att räknas som arbetsintegrerande socialt företag krävs att man skapar arbete för människor som står utanför arbetsmarknaden. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka det som händer i företaget och man ska känna att man utvecklas och tar kontrollen över sitt liv egenmakt, empowerment. Arbetsintegrerande sociala företag har en affärsidé som innebär att man vill sälja varor och tjänster samtidigt som man utvecklar och anställer människor. Vinsten i företaget används ofta till att ge fler människor en anställning. Sociala företag för den som behöver extra stöd Sociala företag erbjuder ofta platser för rehabilitering eller arbetsträning för människor som av olika anledningar har svårt att få anställning. Rehabilitering kan du få om du har varit sjuk länge. Arbetsträning kan du få om du har varit utan arbete länge _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

9 Tillväxtverket har tagit fram kvalitetskrav för arbetsintegrerande sociala företag: Företaget har som mål att erbjuda människor arbete om de har stora svårigheter att få arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Man erbjuder en arbetsplats som är anpassad efter medarbetarna och inte tvärtom. Företaget skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat sätt. Vinsten ska gå tillbaka till företaget för att utveckla verksamheten. Företaget ska vara fristående från offentlig verksamhet. Sociala företag skapar arbeten I dag (januari 2014) finns det över 300 företag i Sverige som kan kalla sig för arbetsintegrerande sociala företag. I företagen säljer man både varor och tjänster. Ofta utvecklas verksamheten utifrån medarbetarnas kunskaper och intressen. Metoderna, arbetsuppgifterna och delaktigheten Det är viktigt att ha en bra affärsidé i ett socialt företag. Lika viktigt som att medarbetarnas behov och kunnande används. Delaktigheten gör att medarbetarna får vara med och välja rätt arbetsuppgifter och uppläggningen av arbetet. Man bestämmer gemensamt vilken kunskap och utbildning som behövs och hur man ska skaffa den. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen kan hjälpa till på många sätt Arbetsförmedlingen kan ge stöd till alla som anställer personer med funktionsnedsättning som behöver extra stöd på arbetet _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

10 Arbetsförmedlingen kan också ge stöd för att starta nya arbetsintegrerande sociala företag bland annat genom utbildning och praktik. Försäkringskassan kan ge personer med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning möjlighet att få en plats i ett socialt företag. Försäkringskassan samarbetar med Arbetsförmedlingen för att göra det lättare att gå från ersättning via sjukförsäkringen till att söka sig ut på arbetsmarknaden. Kommunen kan erbjuda människor en plats för arbete i ett socialt företag genom rehabilitering eller arbetsträning. Kommuner kan även stödja arbetsintegrerande sociala företag på andra sätt. Ofta med bidrag, anställning av handledare och lokalhyror. Sociala arbetskooperativ Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige drivs ofta som kooperativ. I sociala arbetskooperativ innebär delaktigheten att medarbetarna även är med i arbetet med att driva företaget _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

11 Sociala arbetskooperativ drivs efter de sju kooperativa principerna: 1. Frivilligt och öppet medlemskap Det får inte finnas någon diskriminering av kön, social ställning, ras eller religion. 2. Demokratisk medlemskontroll Kooperativa föreningar styrs av medlemmarna. Medlemmar har lika rösträtt, en medlem, en röst. 3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till föreningens kapital. Vinst går tillbaka till föreningens utveckling eller något annat som man har bestämt gemensamt. 4. Självständighet och oberoende Kooperativa föreningar är fristående organisationer som medlemmarna själva styr. 5. Utbildning, praktik och information Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda. De informerar allmänheten om vad den kooperativa föreningen är. 6. Samarbete mellan kooperativa föreningar Samarbete på lokal, regional och internationell nivå gör kooperativet starkare. 7. Samhällshänsyn Kooperativa föreningar arbetar för en positiv utveckling av samhället där man bor enligt regler som medlemmarna bestämt. Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

12 Olika företagsformer för att starta ett socialt företag Sociala företag har samma ansvar och skyldigheter mot kunder och anställda som andra företag. Den juridiska formen för ett socialt företag kan se olika ut. Flera sociala företag är medlemmar i företagarföreningen på orten där man har sitt företag. Olika juridiska former De flesta som startar ett socialt företag bildar en ekonomisk förening eller ideell förening. Företaget kan också drivas som ett aktiebolag eller Aktiebolag svb = aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller stiftelse. Ni kan få hjälp av Coompanion som finns i varje län eller Nyföretagarcentrum om ni vill starta. Man kan också gå till Arbetsförmedlingen för råd och stöd. Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, svb Svb är en form av aktiebolag där man begränsar utdelningen av vinsten. Företagsformen är tänkt för företag som till exempel startas i privat regi inom hälso- och sjukvårdssektorn. Det finns regler för att säkerställa att det mesta av företagets vinst stannar kvar i företaget _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

13 Vem som helst kan starta I princip kan vem som helst eller vilka grupper som helst starta ett arbetsintegrerande socialt företag. Det kan vara personer som själva har behov av arbete, medlemmar i olika föreningar eller lokala grupper. Många eldsjälar som startar företag är anhöriga som har närstående med en funktionsnedsättning. Genom att starta företag får de närstående möjlighet till arbete och sysselsättning. De vanligaste branscherna är; butik och försäljning café/restaurang och hotell hushållsnära tjänster som till exempel städning bygg och fastighetsskötsel Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

14 Delaktighet och egenmakt empowerment En viktig grund för de arbetsintegrerande sociala företagen är medarbetarnas delaktighet i företagets verksamhet. När man själv får vara med och bestämma och ha möjlighet att påverka arbetet leder det till egenmakt, empowerment. Det handlar om en process som ger människor kontroll och rätt att bestämma över sina liv. Det är personen själv som har lösningen på problemet. Egenmakt empowerment Att vara delaktig i samhället är en viktig sida av egenmakt. Genom deltagande i det arbetsintegrerande sociala företaget får människor också kunskaper och mod att ta för sig i andra sammanhang. Så här säger Klas Sundström, före detta ordförande i det sociala arbetskooperativet KOS: Jag har många gånger känt att jag inte haft något att säga till om. Det kan vara kämpigt att klura ur hur det går till att rösta inse att min röst är lika mycket värd som din och att jag måste ta ansvar för de beslut vi har fattat. Jag lär mig om att vara kooperatör och jag lär mig av våra coacher, handledarna. Jag lär mig arbetsuppgifter och jag lär mig skilja mellan mig själv och gruppen, det vill säga kooperativet. Och allt det här kan jag inte glömma bort när jag går hem. Jag tar med mig stoltheten när jag/vi har gjort något bra och besvikelsen när det har gått dåligt. Samhället är precis som kooperativet uppbyggt på demokrati _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

15 Delaktighet Principerna om delaktighet och deltagande är viktiga i sociala företag. Ett socialt företag drivs oftast av medarbetare, medlemmar eller ägare tillsammans. Det sociala företaget bygger sin verksamhet på möten där alla får vara med och prata om och bestämma vad som ska hända på arbetsplatsen. En person får växa i sin roll i företaget genom att till exempel bli mentor för nya medarbetare, bli arbetsledare, styrelseledamot, delägare eller kanske verksamhetsledare. Om du vill läsa mer; Vägen ut! Kooperativen, _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

16 Arbetsträning i arbetsintegrerande sociala företag När arbetsintegrerande sociala företag säljer produkter och tjänster har man nästan alltid platser att sälja för arbetsträning och rehabilitering. Den offentliga sektorn är en viktig köpare av alla de tjänster de sociala företagen erbjuder. Vad innebär arbetsträning? Arbetsträning i arbetsintegrerande sociala företag är till för att personer som av olika anledningar varit borta länge från arbetsmarknaden ska få den träning och erfarenhet som behövs för att kunna söka ett arbete eller komma in på en utbildning. I arbetsträningen ingår att träna på vardagliga rutiner som att komma i tid till arbetet, fullfölja en uppgift och samarbeta med arbetskamrater. Den första kontakten Det är viktigt att veta hur man möter en ny människa som vill arbetsträna i företaget. Det ska finnas rutiner för den första kontakten. Det första mötet kan vara ett studiebesök på företaget. Den sökande kanske kommer dit tillsammans med någon från Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Den som tar emot ska vara väl förberedd. De som arbetar i företaget ska också veta att det kommer någon på studiebesök _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

17 Den som tar emot ska visa runt, berätta om verksamheten, vilka regler som gäller och vilka rutiner man har. Studiebesöket är viktigt för alla tre parter, den sökande, företaget och den som betalar för tjänsten. Det är också viktigt att veta vad den nya personen är bra på och vilka intressen han eller hon har. Alla kan bidra med något speciellt. Ta reda på vad just den här personen kan! Utse en kontaktperson När det kommer en person till företaget som ska arbetsträna ska han eller hon ha en arbetsledare eller kontaktperson som har ett extra ansvar att stötta den som arbetstränar. Arbetsledaren och den som ska arbetsträna planerar tillsammans den första tiden. Det behövs en tydlig struktur och tydliga rutiner. Det gör arbetet enklare och skapar trygghet. Vem kan få arbetsträning? Arbetsträning är till för personer som behöver prova nya arbetsuppgifter. Det kan vara på grund av att man har varit sjukskriven länge, och inte längre kan utföra särskilda arbetsmoment eller har varit arbetslös under lång tid och behöver se vilket arbete som kan passa. Om du vill läsa mer; SKOOPI: Guide till arbetsrehabilitering i sociala företag _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

18 Samverkan Man kan försöka hitta samarbetspartners i hela samhället, både hos kommunala och statliga institutioner, privata företag, andra organisationer och sociala företag. Samverkan och samarbete med det privata näringslivet och den offentliga sektorn har stor betydelse för arbetsintegrerande sociala företag. Det offentliga är till exempel kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Att hitta praktik- och arbetsträningsplatser i den privata och offentliga sektorn är en form av ett viktigt samarbete. Det kan ibland leda till nya arbeten för medlemmar i det sociala företaget. Ett socialt företag kan samarbeta till exempel genom att; Näringslivet kan sitta med i styrelsen för det sociala företaget och bidra med särskild kunskap och kompetens. Få låna lokaler kostnadsfritt Byta tjänster eller samarbeta kring gemensam kompetensutveckling Rådgivning Få tillgång till praktikplatser och erbjuda praktikplatser Bli underleverantör _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

19 Nätverka! Ta chansen att nätverka! Gå med i föreningar och delta till exempel på lokala företagsmässor. Att få ett lyckat samarbete med näringslivet beror ofta på kontakter med en enskild person. Vill man ha ökat samarbete bör man tänka på vilka man rekryterar till styrelsen eller vilken personal man anställer. Öka samarbetet mellan olika arbetsintegrerande sociala företag. Genom att hjälpa varandra med personal eller utrustning ökar företagets resurser. Genom gemensam marknadsföring kan man nå flera kunder. CSR East Sweden Allt fler företag vill ta ett ökat ansvar i samhället. Det finns olika nätverk för företag. CSR East Sweden är ett sådant nätverk. Där kan alla olika företag mötas för samarbete. I nätverket kan också offentliga, och ideélla organisationer delta. Vad innebär CSR? Corporate Social Responsibility, CSR handlar om att företagen frivilligt arbetar med och tar ansvar för sociala frågor och miljön i samhället. CSR East Sweden anordnar föreläsningar och seminarier som till exempel handlar om ett hållbart samhälle där företag, människor och organisationer tar socialt ansvar och hänsyn till ekonomi och miljö. Om du vill läsa mer; Tillväxtverket Samarbete mellan sociala företag och övrigt näringsliv hur och varför csreastsweden/info _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

20 _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

21 Kapitel 2 Bra att kunna _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

22 Att utveckla affärsidén Alla företag behöver en bra affärsidé. En del sociala företag utvecklar affärsidéer med syfte att skapa nya arbetstillfällen. Många säljer platser för rehabilitering och/eller arbetsprövning. Vanligast är en kombination av båda delar. Affärsidé För en del sociala företag är det viktigt att hela tiden utveckla företaget så att det kan fungera och vara lönsamt. Din affärsidé kan vara; att du säljer en etablerad tjänst eller produkt. att du inriktar dig på en helt ny kundgrupp eller att du säljer en helt ny tjänst eller produkt. Affärsidén behöver förstås inte vara helt ny. Det man ska fundera på är hur just ni kan göra det bättre än konkurrenterna. Det är också bra att tänka på hur er affärsidé och verksamhet kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Frågor som er affärsidé ska svara på Finns det ett behov av vår produkt eller tjänst? Inom vilket geografiskt område eller bransch (marknad) ska produkterna/tjänsterna säljas? _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

23 Vilken är vår målgrupp och hur kan vi nå den? Är vår affärsidé unik? Vad är speciellt med vår affärsidé om den redan finns hos en konkurrent? Varför ska kunderna välja vårt företag framför konkurrenterna? Vad är det som vi kan tjäna pengar på i företaget? Påverkas affärsidén av det ekonomiska läget i samhället? Att skriva affärsplan Meningen med att skriva en affärsplan är att utveckla affärsidén och att tvingas att tänka igenom olika saker med företaget för att se om idén håller. Affärsplanen bör till exempel innehålla; Företagsidé Marknaden och marknadsaktiviteter se avsnittet om marknadsföring Produkten/tjänsten och produktionen Ekonomi se avsnittet om ekonomi Finansiering se avsnittet om ekonomi Organisation och administration se avsnittet om styrelsearbete av verksamheten Framtidsplan Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

24 Mål vad vill vi göra i vårt företag, och hur ska vi göra det? När man sätter mål kan det vara svårt att veta vad som egentligen är viktigt eller var man ska börja. Målen kommer att påverka ert dagliga arbete. För att de ska bli meningsfulla och tydligt visa vad ni behöver göra kan ni fundera på några frågor: Vad gör vi i dag som är bra? Hur kan det bli ännu bättre? Vad gör vi inte i dag som vi borde göra? Vad irriterar oss/mig i det dagliga arbetet som vi/jag gärna vill förändra? Hur ska den förändringen se ut? Vad vill vi uppnå? Hur ska vi uppnå målet? Vilka delmål ska vi ha på vägen? När ska dessa uppnås? Hur känns det när vi når våra mål? Vad skulle det betyda om vi når målen? Belöning? Ni utför arbetet bättre Med ett mål uppsatt jobbar ni bättre. Ni vet vad som behöver göras och vad som krävs. Ni kan lägga er tid och energi på att göra rätt saker med kvalité _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

25 Det är viktigt att ha tydliga mål. Varför är det viktigt att arbeta med tydliga mål? 1. Mål driver och ger människor utmaning. Det visar på de resultat man vill uppnå. 2. Om alla är överens om målet skapar det engagemang, kreativitet och motivation. 3. Bra mål skapar en lag-anda och får människor att ställa upp att göra saker. 4. Mål skapar resultat! Delmål Om ett mål är stort är det bra att bryta ner det genom att sätta delmål. Då är det lättare att följa upp arbetet med jämna mellanrum. Det kan också vara motiverande för dig och dina medarbetare då ni tydligt ser att arbetet går framåt mot det utsatta målet. Ett tips är att låta det första delmålet bli ganska enkelt att uppfylla. På engelska kallar man det för low hanging fruits. Börja plocka de frukter som ni når från marken innan ni tar fram stegen. På så sätt får ni tidigt framgångar som ni kan bygga vidare på _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

26 S-M-A-R-T-A Mål SMART-modellen är ett hjälpmedel för att ta fram effektiva mål. Även när ett mål är framtaget kan du testa det mot modellen för att se om det uppfyller modellen för ett smart mål. Enligt modellen ska mål vara: S specificerade, det ska vara tydligt vad som ska uppnås. M mätbara, man bestämmer hur det ska mätas. Är det i kostnad, tid, kvalitet, nöjda kunder etcetera? A accepterade, alla ska vara överens om målet. R realistiska och utmanande, det ska vara möjligt att uppnå målet. T tidsbestämda, det ska finnas en bestämd tid då målet ska vara uppfyllt. Fira era framgångar När ett mål har uppfyllts är det viktigt att fira det! Det motiverar och ger bekräftelse för ett väl utfört arbete. Ofta glömmer vi att fira våra framgångar och arbetet fortsätter som vanligt. Genom att göra något speciellt ökar motivationen. Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

27 Styrelsearbete i ekonomiska och ideella föreningar Styrelsen i ett socialt företag arbetar på uppdrag av företagets medlemmar och ansvarar för att företaget drivs på rätt sätt. Företagets styrelse är ett viktigt verktyg för att styra, kontrollera och representera företaget. Styrelsen ska också arbeta för att företaget växer och överlever. Styrelsen är arbetsgivare för anställd personal. Så ser styrelsen ut En styrelse ska bestå av minst tre personer ordförande, kassör och sekreterare. Det finns tre typer av ledamöter; ordinarie, suppleanter och adjungerade. I ett arbetskooperativ sitter också medlemmar i styrelsen. Ordinarie ledamöter och suppleanter har rösträtt. Som ordinarie ledamot har du rätt att närvara och rösta på alla styrelsemöten. Som suppleant är du reserv och kallas in om den ordinarie ledamoten inte kan vara med på mötet. En adjungerad styrelsemedlem kan beskrivas som en person med särskilda kunskaper som kan vara värdefull för styrelsearbetet. Adjungerade styrelseledamöter får inte rösta _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

28 Vem gör vad i styrelsen? Ordföranden leder föreningens arbete sammankallar och leder styrelsens möten. Ordföranden är firmatecknare tillsammans med kassören. Det betyder att man har rätt att till exempel öppna ett bankkonto. Styrelsen kan också bestämma att någon annan i styrelsen är firmatecknare. Sekreteraren skriver protokoll vid mötena och sköter posten. Alla medlemmar ska kunna läsa protokollen. Kassören sköter föreningens ekonomi. Kassören är firmatecknare tillsammans med ordföranden eller någon annan i styrelsen. Ledamöterna kan ha olika arbetsuppgifter. Det bestämmer styrelsen. Suppleanterna är ersättare för ledamöterna. Revisorn ska kontrollera styrelsens arbete och bokföringen. De ska också kontrollera att föreningen har gjort det som medlemmarna har bestämt. Adjungerad ledamot kan vara en person från föreningen. Det kan också vara en person utanför föreningen med en speciell kompetens. Vilket ansvar har man i en styrelse? Som styrelsemedlem ska du vara lojal mot organisationen, följa stadgar och de lagar som finns för företag. Du har också tystnadsplikt för det som handlar om affärer och affärsutveckling. Som styrelseledamot är det mycket viktigt att känna till vad man har för uppdrag och vilket ansvar man har gentemot medlemmar, anställda och ledare. En suppleant har samma ansvar som en ordinarie ledamot när beslut fattas _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

29 Styrelsen i en ekonomisk förening och ideell förening väljs av medlemmarna. Vad är stadgar? Stadgar är detsamma som en förenings grundregler. De behövs för att man ska få ordning på verksamheten och vara överens om vad som gäller. Stadgarna talar om vad som är meningen med föreningens arbete, hur styrelsen väljs och vilka rättigheter och skyldigheter medlemmar har. Planera och genomföra årsmöte i ekonomisk och ideell förening Det är styrelsen som har ansvar att kalla till årsmöte. Hur detta ska gå till regleras i stadgarna för den ekonomiska och den ideella föreningen. Det är också styrelsen som har ansvar att planera årsmötet. Medlemmarna ska känna till hur de kan skriva motioner till årsmötet. En motion är ett förslag om en förändring som en eller flera medlemmar vill att årsmötet ska rösta om. Styrelsen ska sedan läsa och kommentera de motioner som har kommit in. Varje medlem har rätt att rösta på årsmötet. Styrelsen kan också skriva ett förslag till beslut om det som motionerna handlar om. Styrelsen har också möjlighet att komma med förslag på frågor som ska beslutas av årsmötet. De kallas propositioner. Dagordningen samt alla motioner och propositioner bör skickas ut till medlemmarna i god tid före årsmötet så att alla har möjlighet att sätta sig in i de olika frågorna. Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

30 Ekonomi i det sociala företaget Det arbetsintegrerande sociala företaget är skyldig att redovisa hur man får in och använder sina pengar oavsett vilken typ av företag man har, till exempel ekonomisk förening eller aktiebolag. Att redovisa detta kallas för att bokföra. Att bokföra betyder att man för anteckningar över alla affärer som görs. Det finns regler som berättar hur företag och organisationer ska bokföra. Man bokför till största del efter datum. Varje ekonomisk händelse måste även kunna bevisas genom ett underlag, en så kallad verifikation. Alla verifikationer ska numreras och måste sparas i minst sju år. Varje verksamhetsår kallas för ett räkenskapsår. När räkenskapsåret är slut avslutar man bokföringen för tolv månader genom att göra ett bokslut. Med hjälp av bokföringen kan företaget och organisationen sedan sammanställa olika rapporter; en verifikationslista, en resultatrapport och en balansrapport. De ekonomiska räkenskaperna kallas för redovisning. De två metoder som används i bokföring är faktureringsmetoden och kontantmetoden. Kontantmetoden är en enklare metod som bara får användas av mindre företag och föreningar _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

31 Genom bokföringen får även skatteverket veta om företaget ska betala in moms eller få tillbaka moms. En ekonomisk händelse skall alltid bokföras på minst två platser, konton, för att visa hur pengarna har kommit in i företaget, eller ut ur företaget, och vad det handlar om. Kostnad, intäkt, utgift och inkomst En kostnad är en periodiserad utgift. Periodisering är att se till att inkomsten eller utgiften hamnar rätt i tiden i bokföringen och inte på perioden före eller efter den borde vara. Det kan även handla om att dela upp en inkomst eller utgift i lika delar och sedan bokför man dem på flera månader, kvartal eller år. Ett socialt företag har ofta anställda med anställningsstöd. Därför kan intäkterna i företaget vara både i form av stöd och försäljning av varor eller tjänster. Inkomster Det här är exempel på inkomster i företaget; Försäljning av tjänst Försäljning av varor Arbetsträning Bidrag för sysselsättningsplatser Lönebidrag _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

32 Utgifter Det här är exempel på utgifter i företaget; Lokalhyra El för belysning Städning och renhållning Arbetskläder och skyddsmaterial Kontorsmaterial Datakommunikation Personalkostnader Det här är exempel på personalkostnader i företaget; Löner till kollektivanställda Semesterersättning till kollektivanställda Sjuklöner Sociala avgifter Arbetsgivaravgifter Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

33 Att marknadsföra företaget Alla företag behöver marknadsföra sig. Syns man inte så finns man inte! Hur man väljer att marknadsföra sig beror på vad det är man har att erbjuda. Idag ser sättet att marknadsföra sig annorlunda ut mot tidigare. Bland annat har sociala medier en stor roll. Vilken är er målgrupp? Först måste man kartlägga sin målgrupp. Vilka är intresserade av våra produkter eller tjänster? Varför? Hur når jag dem? Är det en yngre målgrupp så är det troligt att man når dem bäst över internet. Är det en äldre målgrupp kanske man behöver sätta in en annons i tidningen eller dela ut flygblad i brevlådan? Om det är kommunen eller ett annat företag som vill köpa vår tjänst så är det personliga mötet självklart. Sociala medier Sociala medier ser ut på olika sätt. Det finns olika plattformar beroende på vad det är du vill berätta om ditt företag och vilken målgrupp du vill nå. Hemsida, Facebook, Instagram och Youtube är några exempel på olika så kallade plattformar i social media. Idag använder många endast social media för att marknadsföra sig. Att annonsera i tidningar är dyrt och ger ofta inte så stor effekt _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

34 Kostnaden för en hemsida varierar. Om man gör sin egen hemsida är det bara webhotellet man betalar för. Från hemsidan kan man länka till Facebook och kanske Youtube. Att skapa intresse för verksamheten Ska ni spela in en kort film om er verksamhet? Det är ett sätt att skapa intresse och engagemang. På en hemsida kan man ha en blogg där man berättar vad som är på gång i företaget. Kanske ska ni stå på stan och dela ut flygblad? Att försöka få den lokala tidningen att göra ett reportage om er verksamhet är ett väldigt bra sätt att väcka intresse. Ofta mycket mer effektivt än att annonsera. Samverkan Att samverka med andra företag kan vara ett effektivt sätt att öka sin verksamhet. Det kan vara andra sociala företag, kooperativ eller näringslivet i kommunen. Det kan också vara genom att ingå samarbete med till exempel kommunen och Arbetsförmedlingen _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

35 Kartlägg ditt nätverk Detta med nätverk är ofta större än man tror. Har ni tänkt på att hårfrisören, tandläkaren och er brevbärare också ingår i ert nätverk? Liksom familjen, släkten, vänner, deras familjer och kollegor. Idrottsföreningen, hyresvärden och grannar är alla en del i ert nätverk. Bilda nätverk mellan andra sociala företag för att stötta varandra och dela med er av tips och erfarenhet! En del sociala företag väljer in ledamöter i styrelsen med särskild kompetens och egna nätverk för att få ökad kunskap och nå fler. Tänk på att alla som jobbar i verksamheten är ambassadörer för företaget. Blir inte kunden nöjd med tjänsten eller produkten spelar det ingen roll hur mycket man marknadsför sig. Bästa reklamen är en nöjd kund! _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

36 Här är ett förslag på ett enkelt frågeformulär man kan lämna till kunden; Tack för att du valde XXX (Företagets namn) För oss är det viktigt med nöjda kunder. Dina synpunkter och åsikter är därför ovärderliga eftersom de hjälper oss att hela tiden utvecklas och bli bättre. Vi hoppas att du kan ta dig tid att svara på några frågor; Motsvarade vårt arbete dina förväntningar? Skulle du vilja anlita oss igen? Vad hade vi kunnat göra bättre? Skulle du rekommendera oss till andra företag? Övriga synpunkter Vi hoppas att återse dig som kund hos oss igen! Med vänliga hälsningar Namn Namnsson på X-Företaget Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

37 Social franchising Det är inte alltid lätt att starta företag. Det kräver en bra affärsidé, kunskaper, kontakter och pengar. Ibland kan man låna en idé från ett socialt företag som det går bra för så att fler ska kunna starta. Det kallas för social franchising. Social Franchising är stort i Europa och växer i Sverige Social franchising är ett sätt att samarbeta för att skapa ett nytt företag där man använder erfarenhet från det gamla företaget till det nya. Man betalar för ett koncept och en affärsidé. Företag som startar i franchiseform klarar sig ofta bättre än andra. Samarbetet stärker konkurrenskraften och minskar sårbarheten. Det företag som man samarbetar med kan erbjuda: utbildning hjälp med administration rådgivning tillgång till ett känt varumärke nätverk stöd till marknadsföring Om du vill läsa mer; Vägen ut! Kooperativen _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

38 _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

39 Kapitel 3 Bra att göra _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

40 En hälsofrämjande arbetsplats Att ha ett arbete är positivt för hälsan för de allra flesta. Genom att arbeta förtjänar vi vårt uppehälle. Det ger mening och struktur åt dagen och främjar kreativitet och aktivitet. Men alla arbeten och alla arbetsmiljöer är inte bra för hälsan. Vad är egentligen en god psykosocial arbetsmiljö och vad kan vi göra för att få en arbetsplats där vi trivs och mår bra? Hälsofrämjande arbetsplatser Ett brett hälsofrämjande arbete har visat sig vara framgångsrikt när man vill skapa arbetsplatser där människor mår bra och trivs. Vi behöver både arbeta förebyggande och hälsofrämjande då vi stärker och uppmuntrar det som gör oss friskare. Bäst effekt får man om man arbetar på flera nivåer samtidigt, både hos gruppen och hos individen och om man arbetar både hälsofrämjande och förebyggande. Det också viktigt att man arbetar långsiktigt och steg för steg. Det ska finnas ett system för uppföljning och det man gör ska bli en naturlig del av verksamheten. Vilka är de viktigaste delarna? En god psykosocial arbetsmiljö kan vara att: Arbetets krav och individens förmåga stämmer överens. I ett socialt företag arbetar man 100 % av sin förmåga. Att det är tydligt vilken roll man har i arbetet och att man vet vilka målen är. Att ansvar och rättigheter följs åt. Att man har inflytande över arbetet och planeringen. Att man har en god och fungerande kommunikation på arbetsplatsen _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

41 Att det finns en god gemenskap och ett socialt stöd. Att jobbet känns meningsfullt Att man får beröm och positiv återkoppling Känsla av sammanhang, KASAM En bra arbetsplats kan stärka människors känsla av sammanhang. När vi är på arbetet befinner vi oss ofta i ett sammanhang som känns självklart. Där har vi som människor betydelse och det betyder något för oss. Det ger oss en känsla av mening. För att ha känsla av sammanhang krävs tre delar; Meningsfullhet Vi vet vart vi är på väg och vill engagera oss i arbetet. Begriplighet Vi förstår vilka krav som ställs på oss och hur de skall bemötas. Hanterbarhet Vi har tillräckligt med resurser och kan använda dessa på ett effektivt sätt. Att hantera stress Som individer hanterar vi situationer och händelser olika. Hur vi hanterar händelser beror bland annat på vår personlighet och tidigare erfarenheter. Vi strävar efter att få kontroll över situationen som uppstått. Det är vanligare att kvinnor känner stress på grund av krav på arbetet och i hemmiljön. För att klara de utmaningar vi ställs inför behöver vi återhämta oss _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

42 Tidiga tecken på stress kan vara sömnsvårigheter och trötthet, att man inte prioriterar återhämtning, blir mer lättirriterad och glömmer saker. Ryktesspridning, misstänksamhet, konflikter eller försämrad kvalitet i verksamheten kan vara tecken på stress. Ett viktigt råd till arbetsledare är att visa sitt intresse för varje medarbetare, att vara lyhörd för signaler på hög stressbelastning och att uppmuntra till återhämtning. Om vi hittar en positiv lösning på situationer som utmanar oss ger det en bra grund för hur vi tolkar och tacklar liknande situationer i framtiden. Att ha en hälsosam livsstil De hälsoinsatser som görs på en arbetsplats bör leda till att göra det möjligt för medarbetarna att öka kontrollen över sin hälsa. Om vi stressar på vårt arbete eller om vi stressar hemma kan det få konsekvenser för vår livsstil. Vi kan till exempel bli mindre fysiskt aktiva, öka användandet av alkohol eller tobak eller försämra våra matvanor. Fysisk aktivitet får oss att orka mer och gör att vi reagerar bättre på fysisk och psykisk press. Det är också viktigt att inte sitta stilla för mycket utan göra avbrott genom att gå eller stå. Att hantera arbetets utmaningar Att erbjuda tid för reflektion och lärande är mycket viktigt för balans i arbetet och fungerar samtidigt som återhämtning. Arbetspass får inte vara för långa och gränsen mellan fritid och arbete måste respekteras _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

43 Socialt stöd Ett gott socialt stöd behövs när arbetet är påfrestande och är en positiv resurs som får oss att må bättre. Vi behöver alla stöd av våra arbetskamrater. Särskilt viktigt är det att få stöd i svåra situationer och att det är tillåtet att be om stöd. Att kunna småprata mellan arbetsmomenten fungerar även som återhämtning. När arbetet ger belöning Uppmuntran och stöd skapar trivsel och minskar stress samt bidrar till ökad effektivitet och motivation. Då uppstår en miljö där varje medarbetare kan och vill göra sitt bästa utan att känna sig utnyttjad. Om du vill läsa mer; Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Kortversion av ISM-rapport 9 med samma namn _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

44 Policy Ordet policy betyder rekommendation eller riktlinje. Policys används för att styra beslut och uppnå önskade mål. Policys skiljer sig mot lagtexter som kan förbjuda och förhindra ett visst beteende eller en viss handling. En policy vägleder och hjälper oss att utföra handlingar för att få det resultat vi vill ha. Policy är grundprinciperna för ett företags eller organisations handlande och inriktning. I den här texten ger vi exempel på hur olika policys i ett socialt företag kan se ut; Arbetsmiljöpolicy Här på företaget Xxx är arbetet med arbetsmiljön viktig. Därför har vi bestämt att; Varje verksamhet ska ha egna arbetsmiljöombud; arbetsmiljöombudet arbetar med att förbättra miljön på arbetsplatsen. Ombudet håller koll på fysiska, psykiska och sociala miljöfrågor på arbetsplatsen. Stress, utbrändhet och diskriminering är sådana frågor som omfattas av arbetsmiljöarbetet och ombudet diskuterar i sin tur frågorna med arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsplatsen ska vara trivsam för alla. Jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete; Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa i arbetet. Utföra skyddsronder; Vid en skyddsrond går man igenom verksamheten på arbetsplatsen. Ombudet kontrollerar till exempel nödutgångar och belysning. Man kontrollerar också hur de anställda upplever sitt arbete. Om det till exempel är stressigt eller tungt _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

45 Etik och jämställdhetspolicy Här på företaget Xxx är arbetet med jämställdhet en naturlig del i vår verksamhet. Det ska leda till att alla ska kunna växa av egen kraft samt att vi har en arbetsmiljö där alla respekterar varandra. Det innebär följande: Att vi respekterar varje människa såsom unik och med lika värde. Att företaget Xxx följer lagar och förordningar. Att alla har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Att allas arbetsförhållande utgår från individens behov och förmåga. Att alla ska ha möjlighet att kombinera arbetet med en aktiv och meningsfull fritid. Att man kan kombinera arbetet med föräldraskap. Att ingen anställd eller deltagare oavsett kön ska utsättas för sexuella trakasserier. Att uppgifterna ordnas så att det lämpar sig för både kvinnor och män. Miljöpolicy Miljöpolicyn är ett centralt dokument som utgör grunden för vårt företag Xxx s miljöarbete. Den ska ta fasta på företagets inriktning så att den täcker hela dess verksamhet. Miljöpolicyn ska vara känd av alla som har kontakt med företaget; Vi ska försöka att återvinna så mycket som möjligt i ett för oss miljömässigt kretslopp. Vi ska alltid sträva efter att använda miljömärkta produkter i vår verksamhet. Vi gör hanteringen säker av de kemikaliska produkter som finns _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

46 Vi gör våra transporter effektiva så långt det är möjligt. Vi ökar återvinningsgraden av avfall genom att återanvända så mycket som går. Vi höjer kunskapen kring miljöfrågor hos alla som verkar i företaget och uppmuntrar dem till att ta hänsyn till vår miljö i det dagliga arbetet. Mångfaldspolicy Mänskliga olikheter kan utgöras av kön, etnisk härkomst, handikapp, religion och sexuell läggning. Men också av erfarenhet, livsstil, utbildning, värderingar och familjesituation. Allt detta skapar en dynamisk mångfald som tillför nya idéer och arbetssätt. Olikheter skapar möjligheter och utgör inte ett hot. Därför ska vi: Värdera kompetens oavsett kön, etnisk härkomst, ålder, handikapp, religion eller sexuell läggning. Vi ska vara och aktivt verka för att uppfattas som ett jämställt företag i alla nämnda avseenden. Vi ska arbeta för att ligga steget före gällande lagstiftning inom området. Nolltolerans ska råda i alla verksamheter på företaget Xxx när det kommer till rasistiska eller invandrarfientliga åsikter. Vi ska med kraft motverka och agera vid förekomst av trakasserier och mobbing. Vi ska utveckla och berika vår verksamhet genom att se andra kulturer som en del i arbetet och se det som en tillgång. Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

47 Ledarskap Vi människor har olika behov av ledarskap beroende på hur mycket kunskap och erfarenhet vi har, hur motiverade vi är och vilket självförtroende vi har. Som ledare är det därför din viktigaste uppgift att se vilket behov av ledarskap din medarbetare har och anpassa ditt ledarbeteende efter det. Situationsanpassat ledarskap Som ledare behöver du ställa fem frågor när du vill hjälpa en person att utvecklas i en uppgift: 1. Vilken är uppgiften eller målet? 2. Hur ser personens kompetens ut för den här särskilda uppgiften? Har han eller hon gjort det här förut? 3. Vilka andra användbara kunskaper har personen? 4. Är personen motiverad att utföra uppgiften? Finns det något intresse? Förstår man varför det är viktigt? 5. Hur ser personens självförtroende ut? När du vet svaret på dessa frågor kan du förstå om det är kompetens, motivation eller självförtroende du behöver stärka. Som ledare har du två viktiga ledarbeteende att växla mellan: Instruktivt beteende: Att organisera, strukturera, visa hur, lära ut, ge information. Du vill utveckla kompetensen i uppgiften _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

48 Stödjande beteende: Att uppmuntra, ge beröm och feedback, lyssna till idéer och problem. Ställa frågor om vad personen själv tror att lösningen kan vara. Du vill stärka personens självförtroende inför uppgiften och öka motivationen. Om du vill läsa mer; Projekt Kuse handbok; Kuse visar vägen till den goda arbetsplatsen _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

49 Medarbetarsamtal Ett bra medarbetarsamtal ska få den anställde att känna sig sedd och delaktig. Ett bra medarbetarsamtal kan ge många nya idéer till hur verksamheten kan utvecklas. Ett sätt att prova kan vara att först ha ett samtal i grupp och sedan ett enskilt. Medarbetarsamtal som verktyg Syftet med ett medarbetarsamtal är att organisationen och medarbetarna ska utvecklas. Ett medarbetarsamtal är en möjlighet för alla att lyfta och diskutera sin arbetssituation, arbetsuppgifter och olika utvecklingsmöjligheter. Variera mötesmodellen Prova att ha gruppdiskussioner där man lyfter frågor som handlar om till exempel arbetstider och arbetsuppgifter. För att få den anställde att känna sig mindre utsatt kan man till exempel använda anonyma enkätundersökningar för att få svar på känsliga frågor. Lär dig lyssna Om man verkligen vill lösa problem gäller det att vänta in medarbetaren och lyssna mer än man pratar själv. Skapa utrymme för att medarbetaren ska kunna uttrycka sig. Ställ öppna frågor som bjuder in till en allmän diskussion till exempel: _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

50 Hur kan vi skapa en mindre stressande arbetsmiljö? Istället för: känner du dig stressad? Tänk också igenom ifall de frågor du ställer leder till önskat resultat. Vad är viktigt på företaget? Undvik att befästa normer Tänk på hur du själv pratar om stress. Säger du: vi har ett högt tempo och ett stressigt klimat här, det är så det är. Då får det konsekvenser för vad medarbetare känner att de vågar säga. Medarbetaren har rätt att uppleva stress som negativt. Fundera över om frågor som rör högt arbetstempo och stress passar bättre att prata om i grupp istället. Glöm inte jämställdheten! Tänk på att både kvinnor och män har ett ansvar för att hem och familjeliv ska fungera och att män kanske behöver uppmuntras att prata om frågor som rör balans mellan arbetsliv och familjeliv. Fundera på om uppgifterna i företaget kan utföras av både kvinnor och män, är det till exempel oftare kvinnor som utför städuppgifter? Det bästa tipsen inför medarbetarsamtalet 50 Se till så att arbetsledaren har gett dig tydlig information om mötets syfte och mål innan själva mötet. Det är en förutsättning för att du ska kunna förbereda dig på bästa sätt _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

51 När du vet syfte och mål är det bra om du tar dig tid innan mötet för att tänka igenom och skriva ner de punkter du vill ta upp. Har du tidigare haft ett samtal? Gå tillbaka till de anteckningarna för att stämma av. Vad kom ni överens om i det tidigare mötet och vad har hänt sedan dess? Titta på vilka mål du uppnått och vilka du har kvar att nå. Hur har förutsättningarna sett ut för att du skulle lyckas nå målen? Vad är dina styrkor och hur har de gjort så att företaget har utvecklats? Visa konkreta exempel på vad du har bidragit med. Fundera ut om det finns några kurser eller utbildningar du skulle vilja gå. Motivera i samtalet varför du tycker att den kunskap du får genom kursen/utbildningen skulle vara bra för företagets och din egen utveckling. Tänk på att medarbetarsamtal och lönesamtal oftast är två skilda möten. Gör klart innan med din chef om lönen ska diskuteras eller om ni kommer att ha ett separat möte för det. Tänk på att det som kommer fram i medarbetarsamtalet ligger till grund för lönesamtalet. Under medarbetarsamtalet ska ni se till att ni diskuterar framtiden. Vad är företagets mål och vad är dina egna planer? Vad ser du för utmaningar med rollen och hur vill du utvecklas? Se till att ni gör upp en personlig utvecklingsplan och kommer överens om hur ni ska följa upp den _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

52 Inför en anställning Så här har ett arbetskooperativ specificerat vad man vill att deltagaren ska uppfylla för att anställas i kooperativet. Gradera gärna på en 1-5 skala, till grund för anställning. Man kan också använda punkterna som stöd i ett medarbetarsamtal. Krav God närvaro Lojalitet mot företag och arbetskamrater Ekonomisk grund för anställningen deltagande i produktion och eventuell handledarroll för andra deltagare. Ansvarstagande för hela verksamheten alla måste ställa upp på alla arbetsuppgifter efter förmåga. Samarbetsförmåga med alla oavsett kön, religion, sexuell läggning och etnisk tillhörighet. Förmåga till bra kundbemötande Kunna ställa upp på flexibla arbetstider Önskemål Körkort och tillgång till bil Specifika yrkeskunskaper och utbildning Språkkunskaper Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

53 Konflikthantering Förr eller senare hamnar man i konflikt när man arbetar nära varandra. Det finns sätt att öva för att förebygga och lösa konflikter lättare. En konflikt kan beskrivas som en samverkan mellan minst två parter. Minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas och upplever att möjligheten att få sina önskemål uppfyllda hindras av motparten. Min upplevelse är bara en bild av flera. Det betyder att det alltid finns två sidor av saken. Att förebygga konflikter Se till att det finns tydliga beskrivningar på vem som gör vad. Då klargörs också ansvarsområden och uppdrag. Ett enkelt, trevligt och underskattat sätt att förebygga konflikter är helt enkelt att fika tillsammans vid ett bestämt klockslag. Regelbundna enkla träffar på arbetsplatsen fungerar ofta som forum för tidig problemlösning. Om konflikter uppstår Alla hamnar i konflikt förr eller senare. Börja med att fundera över vad det är för typ av konflikt; positions fördelnings eller ordningskonflikt? Positionskonflikt Positionskonflikt handlar om status och relationer i gruppen. Fördelningskonflikt Fördelningskonflikt är vad barn tränar på när de mäter saft i glasen. I vuxen ålder kan det handla om lönekrav eller uppgifter som ska utföras av olika personer _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31