LANDSBYGDSRIKSDAGEN Borgå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSBYGDSRIKSDAGEN Borgå 25-26.9.2010"

Transkript

1 LANDSBYGDSRIKSDAGEN Borgå En aktiv landsbygdspolitik behövs på alla nivåer! De största globala utmaningarna i den närmaste framtiden handlar om att trygga tillgången på rent vatten, ren mat och ren, för-nyelsebar energi. Landsbygden och landsbygdspolitiken har här en avgörande roll. Om vi ska kunna tillgodose samhällets behov av vatten, mat och energi och samtidigt stöda hela landets konkurrenskraft, måste lands-bygden vara livskraftig, det vill säga bebodd. Mänskorna ger landsbygden dess livskraft, och endast en befolkad landsbygd kan upprätthålla ett livskraftigt Finland. Grundförutsättningarna för att man skall kunna bo och leva på landsbygden måste säkras och därför krävs en aktiv landsbygdspolitik på alla nivåer. forts. sid 11 Riksdagsman Mats Nylund är ordförande för Svenska Temagruppen inom landsbygdspolitiken 4 frågor om demokrati till författaren America Vera-Zavala Dramatikern och författaren America Vera-Zavala var en av initiativtagarna till Attac Sverige. Hon har skrivit boken Deltagande demokrati (2003) och är en av huvudtalarna under Landsbygdsriksdagen i Borgå. Här nedan följer hennes svar på fyra frågor om demokrati. 1. Hur skulle du definiera demokrati (så att demokratin inte flyter ihop med t.ex. jämlikhet, frihet och allt annat gott)? Demokrati innebär att alla människor har lika mycket att säga till om och därmed finns det inte demokrati någonstans. Men en del strävar efter omfördelning av makt och inflytande, andra efter representation. 2. Vilka strukturer eller redskap är viktigast för att uppnå demokrati? Strukturer för demokrati bygger man ovanifrån, redskap får de som bygger underifrån hitta. Vad gäller strukturer tror jag det viktigaste är att alla har mat för dagen, arbete, boende etc. Bland redskapen hittar varje folk, varje by, varje stad sin egen särart. Det kan vara allt från råd, stormöten, till öppna upp budgetprocessen, stadsplanering och kulturella uttryck. 3.Kan man skapa lokal demokrati i en globaliserad värld? Det är inte den globaliserade världen som inskränker demokratin, utan en dogmatisk syn på ekonomi där människor får rätta sig efter marknad och klimatet där människor får rätta sig efter konsumtionsmönster. Det finns alla förutsättningar i dag att skapa mer levande demokrati på lokal nivå. I staden Porto Alegre, Brasilien gjorde man det i över tolv års tid med den Deltagande Budgeten (över människor fick årligen lär sig hur kommunens budget fungerar). America Vera-Zavala, som föddes i Rumänien, växte upp i Stockholm och Marks kommun 4. Hur kan en by på några hundra personer långt ut i glesbygden få sin röst hörd? En by i glesbygden kan få sin röst hörd, antingen genom att skrika högt eller genom att vara annorlunda i sin berättelse. Att berätta berättelser, exempelvis som jag jobbar med community teater, tror jag kan vara en enorm styrka. Att kräva att bli sedd för de man är och att kräva att bli tagen på allvar.

2 2 Från prärielandskap till partnerskap Låt mig börja med en liten personlig bakgrund. Jag räknar mig som minst halvblodsöstnylänning. Båda föräldrarna växte upp i Lovisatrakten på 1950-talet, och följde den efterkrigstida urbaniseringsvågen genom flytten till Helsingfors. Från 60-talet framåt tillbringade vi långa sommarperioder på Hommansby prärien som författaren Uffe Söderling sedermera kallade byaområdet. Vad har förändrats på prärien sedan min barndom? Inte åtminstone mopedkillarna och byagården i byns centrum som samlar de lokala föreningarna. Borta är dock byns tre butiker, post och bank, och som sista spiken i kistan den drygt 120- åriga byskolan, som drogs in för ett par år sedan, trots att det ännu finns relativt gott om barnfamiljer i byn. Landsbygdsutvecklingen Man blir lätt nostalgisk när man tänker på utvecklingen eller avvecklingen på landsbygden under de senaste decennierna. EU-projekt har kommit och gått Svenska studiecentralen hade ännu för drygt fem år sedan ett byaplaneringsprojekt i Östra Nyland, där också Hommansby ingick som en del av Fyra Byars byaplan men kärnfrågan kvarstår trots den lätta nostalgin: Är samhällsutvecklingen på landsbygden oundviklig av ekonomiska, politiska, förvaltningsmässiga, demografiska och sociala skäl (etc., etc.), eller kan vi påverka den? Sociologen Tomas Rosenberg visar i denna tidning på de sociologiska och moraliska dilemman som uppstår, ifall kommun- och servicestrukturerna blir ännu mer storskaliga: Ett sam-hälle förutsätter att vi kan känna en sam-hörighet. I annat fall återstår sär-hället, d.v.s. ett samhälle som faller i sär och upprätthålls enbart med hjälp av tvångsmedel (polis, väktare och militär), samt bröd och skådespel. Svaret på ovanstående fråga är långt beroende på vem du frågar och i vilket sammanhang. En lokalpolitiker eller tjänsteman kan vackla mellan å ena sidan kallhamrad rationalitetsretorik, och å andra sidan sympatiyttringar för lokalsamhällets livskraft. En byaaktivist har sannolikt en jäklar-anammaattityd som gör att han/hon och gelikarna inte ger upp, trots att motvinden blåser hårt i knutarna. Ingen dödförklaring av landsbygden och kommunerna Även om vi inte kan motverka makrotrenderna, så är jag övertygad om att landsbygden inte skall dödförklaras i förtid. Vi har trots allt en ökad och breddad företagsamhet på landsbygden och i skärgården, vilket ger plats för nischade företag för både närproducerad mat och lokalproducerad energi i framtidens Finland. Inte heller kommunerna skall dödförklaras eller demoniseras vi paddlar trots allt motströms i samma kanot. Kommunerna kommer i allt högre grad att utplacera service till andra aktörer ideella eller privata och då behövs allas kompetens för att hitta smarta och rationella lösningar. Jag blev glad över att höra att Korsnäs kommun köpt sin ungdoms- och fritidssekreterartjänst, inte av en person utan av ett förbund, Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU), vars företag ger den servicen tack vare flera aktiva medlemmar. Ett exempel att ta efter på annat håll? Landsbygdsrådet Eero Uusitalo skriver i Landsbygd Plus 2/2010 om behovet att skapa fasta kontrakt mellan byarna och kommunen, så att båda vinner. Jag tror att lösningen ligger i det som kallas för privat-offentliga partnerskap (på engelska Private- Public-Partnerships) eller närbesläktade kontrakt. Inom Studiecentralen har vi tillsammans med arbets- och näringsministeriet genomfört ett POP-projekt som gjort pilotverksamhet för Leader i stadsmiljö, och som tagit fram en egen definition på privat-offentliga partnerskap: Partnerskap är ett kontraktsoch dialogbaserat, sektorövergripande samarbete som hjälper föreningar, privata företag och aktörer inom offentliga sektorn, att uppnå nya gemensamma mål. Definitionen kan verka allmänt hållen, men jag tycker att den definitivt har smak av en framtidsvision som bryter den rådande negativa och cyniska samhällsspiralen. Nu gäller det att ta tag i sakernas tillstånd lokalt, med Eero Uusitalos ord: Nödvändigheten av dialog mellan kommunen och dess byar är en självklarhet i den finländska landsbygdens förstorade kommunstruktur... Sätt igång med förhandlingarna, byar och kommuner! Båda parterna vinner. Varmt välkommen till Landsbygdsriksdagen anno 2010! Björn Wallén ordförande för Svensk Byaservice rektor för Svenska studiecentralen Landsbygdsriksdagen forum för byarna! Demokratin i Finland har mått dåligt under de senaste decennierna: sjunkande röstningsprocent, mindre politiskt intresse överlag och för partiarbete i synnerhet, minskande förtroende för politiker, skolungdom som ligger i topp när det gäller kunskaper om hur samhället fungerar men i botten när det gäller intresse för att påverka samhället. Byarnas parlament och relevanta ställningstaganden På finlandssvenskt håll finns en tradition från slutet av 1980-talet att samlas till Landsbygdsriksdagar. Den första Landsbygdsriksdagen byggde på arbete i studiecirklar med att ta fram utvecklingskrav för landsbygden. De senare Landsbygdsriksdagarna har mera haft karaktären av seminarier eller storsamlingar. Nu är tiden inne att Landsbygdsriksdagarna får göra skäl för sitt förpliktigande namn. Landsbygdsriksdagen bör bli byarnas parlament! Landsbygdsriksdagens program kommer att syfta till relevanta ställningstaganden. Detta betyder att de teman som tas upp kommer att belysas av sak- kunniga och utmynna i konkreta beslutsförslag. Det kan handla om krav som de finlandssvenska byarna ställer på myndigheter eller på beslut man fattar för egen del om hur den kommande verksamheten skall inriktas. En av de mest aktuella frågorna för tillfället är: Hur skall förhållandet mellan kommunen och byn regleras när kommunerna i framtiden blir allt större? Delegater I år kommer Landsbygdsriksdagen för första gången att bjuda in delegater, som har rösträtt. Arbetsgruppernas arbete och föreläsningarna står som botten för resolutionen och omröstningarna. Alla landsbygdsaktiva är välkomna, men endast en delegat/by eller kommun har rösträtt. Nationella och regionala organisationer kan skicka 3 delegater/organisation till Landsbygdsriksdagen. På detta sätt får själva tillställningen även karaktär av ett demokratiskt beslutandeforum, som får mera tyngd och breddar möjligheterna för fortsatt utvecklingsarbete på landsbygden. Haikko Herrgård i Borgå ger Landsbygdsriksdagens deltagare en inspirerande miljö att arbeta och träffas i. Grupparbetena leds av mångkunniga, erfarna dragare och kompletteras med sakkunniga fackmän, kännare och forskare. Det stora utskottet som behandlar den lokala byns samverkan med kommunen, kommer att presentera en skara professorer som sakkunniga. Speciellt glädjande i år är även medverkan av Borgå stift, som i en arbetsgrupp behandlar kyrkans landsbygdsstrategi och dess uppdateringsmöjligheter under ledning av stiftssekreterare Pia Kummel-Myrskog. Nordiskt inslag Hela Norden ska leva (HNSL), den nordiska byasammanslutningen, arrangerar sitt styrelsemöte under evenemanget. De nordiska gästerna kommer även att delta i grupparbetena och det övriga programmet. Svensk Byaservice med Östra Nylands Byar rf som lokal huvudsamarbetspart arrangerar och ansvarar för Landsbygdsriksdagen. Som medarrangörer står bl.a. Landsbygdsnätverksenheten, Svenska Temagruppen inom YTR, vars ordförande riksdagsman Mats Nylund ansvarar för arbetsgruppen om boendestrukturer på landsbygden, Suomen Kylätoiminta ry, SILMU rf och Borgå stad. Vi hoppas på en bred uppslutning och välformulerade åsikter, som utmynnar i en resolution som kan stå som bas för landsbygdsaktörernas kommande arbete. Vi kommer att följa upp resolutionen som förhoppningsvis även leder till politiska beslut och ställningstaganden på riksnivå. Välkommen till den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Borgå! Koordinator för Landsbygdsriksdagen: Mia Aitokari verksamhetsledare för Östra Nylands Byar rf tel Ansvarig utgivare: Kenneth Sundman Tel e-post: Utgivare: Svensk Byaservice/ Svenska studiecentralen Ombrytning: Cjcenter Kb

3 Välkommen till Haikko och Östra Nyland! Östra Nylands Byar rf har som lokal huvudsamarbetspart fått äran att arrangera den elfte finlandssvenska Landsbygdsriksdagen en sammankomst för landsbygdens aktörer som tar ställning till aktuella och vitala frågor om landsbygdens framtid, om vilka möjligheter vi har att hålla landsbygden livskraftig och konkurrenskraftig, samt om landsbygdens dragningskraft som boende- och arbetsmiljö även i framtiden. Just i år känns det speciellt viktigt att verka för en levande landsbygd, för fungerade närdemokrati och fungerade servicestruktur, även utanför kommuncentra. Med de orosmoln och varningssignaler vi hör från kommuner och olika utredningar, känns det utmanande om man vill hålla landsbygden livskraftig. Skall vi acceptera att ekonomin och stordriftsfördelarna styr våra möjligheter att bo och verka på landsbygden? Skall vi acceptera att vi tvingas in i mera centraliserade strukturer och att mer och mer av basservicen koncentreras till större kommuncentra, eller skall vi kavla upp ärmarna och ännu mera arbeta för lokala samhällens välmående, småskalighet och aktiva välmående byar? Landsbygdsriksdagen 2010 vill få människor på landsbygden att verka för sin egen omgivning. Kom till Haikko och medverka i denna viktiga gemensamma fråga! Din insats behövs. I år kallar vi representanter till Landsbygdsriksdagen från alla byar, kommuner och organisationer i Svenskfinland. Vi vill få en bred och representativ sammankomst från alla håll i Svenskfinland, för att få respons och effekt av fattade beslut och avsiktsförklaringar. FINLANDSSVENSK LANDSBYGDSRIKSDAG I ÖSTRA NYLAND 2010 Plats: Haikko Herrgård i Borgå Program Lördag Öppning av Landsbygdsriksdagen Krister Ståhlberg: Den samhälleliga / kommunala verkligheten Eero Uusitalo: Byar med livskraft byarnas återkomst Presentation av grupparbeten Lunch och inkvartering Grupparbeten Vad har blivit osagt idag?, Open Space Paus Festmiddag med program och dans God natt! Söndag Frukost med temabord kring Open Space-teman America Vera-Zavala: Makt ges aldrig den tas! Grupparbetena fortsätter Christell Åström: ALVA 20 olika närdemokratimodeller Hans Bergström: Vad har landsbygdsprogrammet åstadkommit? Lunch Omröstningar och slutplädering Avslutningskaffe Deltagaravgifter och anmälan 150 / deltagare / by eller organisation / lö - sö (1 natt) 230 / deltagare / by eller organisation / fre - sö (2 nätter) 180 / deltagare / kommun / lö sö (1 natt) 250 / deltagare / kommun / fre sö (2 nätter) I priset ingår: - seminarium - övernattning i 2-personers rum - lunch, kaffe och festmiddag med program - Yorokobi-simbassänger och bastun morgon och kväll Seminariedeltagare som inte övernattar betalar 90. Sista anmälningsdagen tisdagen Mera om programmet och anmälningar på I år har vi valt Haikko Herrgård till Landsbygdsriksdagens träffpunkt av flera skäl. Haikko erbjuder oss förträffliga mötesoch konferensutrymmen, och detta i en kulturhistoriskt vacker miljö och även med möjligheter till att koppla av och njuta av alla bad- och kongresshotellets tjänster. Vi vill erbjuda alla mötesdeltagare möjlighet att även njuta mellan Landsbygdsriksdagens möten och sammankomster. Därför är programmet relativt flexibelt uppbyggt med möjlighet till mindre möten och gruppdiskussioner, samt även trivsam avkoppling i kulturellt angenäm miljö. Östra Nylands Byar hälsar hela Svenskfinland välkommen till Landsbygdsriksdagen på Haikko september. Esko Taanila ordförande för Östra Nylands Byar rf Arbetsgrupper: 1. Samhälle eller särhälle? Välfärdssamhällets värdegrund? Etik och moral i kommunalpolitiken? Dragare: sociolog, skriftställare Thomas Rosenberg 2. Byn aktör för välfärd Hur skapa en byaprofil på basen av sin identitet? Dragare: verksamhetsledare Liisa Häme 3. Lokalekonomi lokalt kapital! Hur kan man byta tjänster? Time-bank. Dragare: aktivist Mikael Böök 4. Boendestrukturer på landsbygden Billiga bostäder på landet? Vilken typ av boende skall man utveckla? Dragare: riksdagsman Mats Nylund, SveT 5. Andelslag för bredband och energi Dragare: bonden Nisse Husberg 6. Byn demokratins grundsten Byaplan redskap för utveckling och demokrati Dragare: byaombudsman Henrik Hausen 7. Folkomröstningar för den lokala folkviljan Dragare: landsbygdsutvecklare Peter Backa 8. Tredje sektorns ansvar för välfärden Vad kan det aktiva föreningslivet ta över när det offentliga drar sig tillbaka? Dragare: rektor Björn Wallén 9. Stora utskottet : Hur skall den lokala byn samverka med den regionala kommunen? Lokala råd eller kommundelsnämnder vilken är den perfekta modellen? Dragare: sakkunnig Christell Åström, Kommunförbundet 10. Vår gemensamma miljö Östersjön Östersjöprojekt Dragare: tf verksamhetsledare Gina Forsström 11. Unga på landsbygden Hur får man unga att stanna / trivas på landsbygden Dragare: Hans Bergström, landsbygdsnätverksenheten 12. Byar med livskraft Kyrkans landsbygdsstrategi Dragare: stiftssekreterare Pia Kummel-Myrskog, Borgå stift Inledare bl.a: America Vera-Zavala, dramatiker och författare, är en av initiativtagarna till Attac Sverige. Hon har skrivit boken Deltagande demokrati (2003). Professor Krister Ståhlberg har en lång meritlista. Han har gjort en kometkarriär som forskare. Hans särskilda forskningsområde är kommunforskningen och han känner väl till alla kommuner i Svenskfinland. Han gick i pension våren 2010 från Svenska Kulturfonden och fortsätter sin karriär som fri tänkare. 3

4 4 Den östnyländska verkligheten Processen med att organisera och koordinera Landsbygdsriksdagsprogrammet har varit väldigt givande. Vi östnylänningar står inför många stora strukturella omvälvningar i vår region. Nytt regionalt KOKO-program och sammanslagning av landskapsförbunden Det nya regionala KOKOprogrammet har startat i intressanta tecken. Den lokala programadministrationen har även aktiverat tredje sektorn med i programarbetet. Både den lokala Leader-gruppen, den lokala fiskeriaktionsgruppen och den lokala byasammanslutningen har representation i styrgruppen. Programmet och arbetet har just startat, men huvudsaken är väl att de nya strukturerna inte överlappar varandra, utan fungerar som ett verktyg för den regionala verklighetens utveckling. Näringslivet klarar inte sig utan aktivt stöd från de lokala byaföreningarna och den levande landsbygden. Köpkraften kan öka enbart med hjälp av ett heltäckande strukturarbete, som siktar på livskvalitet för alla, oavsett miljö eller nivå. Östra Nylands landskap sammanslås vid årsskiftet med Nylands landskapsförbund. Tillsvidare ser de förberedande diskussionerna inte lovande ut. Tredje sektorn har haft ett utomordentligt samarbete med det lokala landskapsförbundet och vi befarar att framtiden inte ser lika lovande ut. Om landskapet utvecklas med en metropolinriktad syn, kan landsbygdens levnadsförhållanden inte förbättras, knappast ens bestå oförändrade. En försämring vill vi inte acceptera. Det gäller att arbeta ännu hårdare för att kunna säkerställa en god framtid och en levande östnyländsk tvåspråkig kulturmiljö för alla aktörer. Östra Nylands Byar tio år Byasammanslutningen Östra Nylands Byar rf har under sina tio verksamhetsår hela tiden fått mera uppgifter för att upprätthålla landsbygdens utvecklingsvillkor. Vårt jubileumsår är det aktivaste hittills: förutom den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen koordinerar vi ett stort producenttorg i Lovisa under evenemanget Lovisa Historiska Hus den augusti i Lovisa. Producenttorget kommer att presentera det östnyländska hantverkskunnandet och den härliga närmaten från nejden. I fjol hade evenemanget över besökare. Vi har stora förhoppningar på årets evenemang. Ni är alla hjärtligt välkomna även till Lovisa för att besöka de förtjusande husen och den vackra småstadsmiljön. Borgå stad och Haikko Herrgård bjuder på en fantastisk vacker miljö för 20-års jubilerande Landsbygdsriksdagen. Det mångsidiga programmet ger en möjlighet för oss alla att påverka vår gemensamma framtid. Vi kan ta del av byautvecklingen från olika perspektiv. En ny vinkling kommer t.ex. från de globala organisationerna som kanske kan ha nya metoder att erbjuda, även för den lokala utvecklingssektorn. Vi måste vara öppna för nya möjligheter och redo att bära ett större ansvar för vår egen framtid på landsbygden. Välkommen till Landsbygdsriksdagen 2010 i Östra Nyland! Mia Aitokari verksamhetsledare för Östra Nylands Byar rf Mia Aitokari är spindeln i nätet för Landsbygdsriksdagen i Borgå. Hon har under en längre tid arbetat med förberedelserna inför evenemanget. Bakom Mia syns författaren Matti Mäkelä. Foto: Martti Kiviharju Bästa vänner av en levande och livskraftig landsbygd! Det är med glädje jag hälsar er välkomna till kulturvaggan Borgå och till Östra Nyland! Borgå är för många av er säkert Runebergs stad, staden med de gamla husen eller staden med de goda chokladkyssarna. Allt det där och mycket mer därtill stämmer, men Borgå är till sin karaktär framför allt en mycket mångsidig stad med tydlig stadskärna, urbana stadsdelar och levande och lockande landsbygd och skärgård. Kommun- och servicestrukturreformen Alla kommuner har på sätt eller annat berörts av kommun- och servicestrukturreformen (KSSR). Även Borgå har fört sina fusionsdiskussioner. Borgå tillhör den kategorin kommuner som inte direkt piskas att finna nya lösningar på framtida utmaningar via KSSR. Klart är att megatrender i det finländska samhället, som en åldrande befolkning och allt färre på arbetsmarknaden, på sikt framtvingar nya strukturer också i Borgå. Då vi till denna bild lägger till de akuta ekonomiska problem Borgå drabbades av i den globala finanskrisens omedelbara köl- vatten, kommer vi till det svåra sett ur borgåbornas, men också ur landsbygdens synvinkel. Beslutsfattarna i Borgå har varit tvungna att fatta beslut om inbesparingar med långtgående effekter i rasande takt. Beslut om att stänga flera byskolor, sämre förmåner beträffande skolskjutsar och äldre personers färdtjänst, påverkar förhållandena på landsbygden. Den nyss godkända strategin utgår även ifrån att byggandet med undantagslov på glesbygden skall stävjas, och att byggandet skall koncentrera sig till färre bycentran. Utmaningarna för Borgå är stora just nu, men vi beslutsfattare tror att Borgå kommer att tillhöra framtidens vinnare, vilket också betyder att landsbygden har alla förutsättningar att förbli lockande och livskraftigt. Mår helheten bra, mår också landsbygden bättre. Symbiosen är tydlig. Men det gäller även att värna om känslan för och förståelsen för landsbygden, så att det syns i det konkreta beslutsfattandet. Stora förändringar Regionen Östra Nyland står inför stora förändringar. KSSR utmynnade i fusionen av Lovisa, Pernå, Strömfors och Liljendal till det nya Lovisa. Även i denna del av regionen är oron för hur servicen på landsbygden skall kunna bevaras och utvecklas, så att den motsvarar tidens krav, påtaglig. Beslutsfattarna bör vara extra lyhörda så här strax efter fusionen, det lugnar och enar. Den största osäkerhetsfaktorn för landskapet Östra Nyland just nu är den förestående fusionen med Nylands förbund vid årsskiftet. Exakt vad den gemensamma framtida markan-vändningen kommer att föra med sig, vet vi inte riktigt, och därför existerar en viss oro för att icke attraktiva funktioner skall placeras här i Östra Nyland. Men vi är också osäkra på om synen på vad landsbygden är och vilka satsningar den behöver, i form av t.ex. regionala utvecklingspengar, överensstämmer i Nyland och Östra Nyland. Hos oss har vi stött också mindre utvecklingsprojekt för att utveckla landsbygden. Aktörer, aktiva inom båda nuvarande landskapen, påstår att det finns en skillnad och att vi nog får jobba hårt för att kunna fortsätta den landsbygdstillvända politiken i det nya gemensamma landskapet. Vad metropolpolitiken i praktiken kommer att föra med sig, återstår att se. Det gäller att kavla upp ärmarna och fortsätta arbetet också på denna front. Stora möjligheter Osäkerhetsfaktorerna och utmaningarna är som Ni ser många. Samtidigt skall vi hålla i minnet att möjligheterna för Borgå och hela regionen är enorma. Vi lever och verkar i en region, där vi kan åstadkomma mycket bara viljan finns. Medborgarsamhället och byasamhällena är aktiva och engagerade, och stöder oss i beslutsfattandet. Det betyder mycket. Så vi ser trots allt med tillförsikt på framtiden. Allt detta och mycket mer får vi diskutera i Borgå i september, varmt välkomna! Med hopp om en skön sommar! Mikaela Nylander ordförande för Borgå stadsfullmäktige och riksdagsledamot Ett av Mikaela Nylanders förtroendeuppdrag är att sköta ordförandeskapet i Skärgårdsdelegationen.

5 5 SILMU landsbygdens välgörare i Östra Nyland Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf, som grundades den 9 januari 2007, är en av Finlands 55 lokala aktionsgrupper. Verksamheten i den tvåspråkiga föreningen kom igång i november samma år. SILMU verkar på landsbygden inom ett tio kommuners område; Artsjö, Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila och Sibbo. Inom verksamhetsområdet bor ca invånare. Styrelse och verksamhet SILMU:s styrelse består av nio medlemmar, deras personliga suppleanter och en ordförande, Hannu Salminen. Styrelsemedlemmarna väljs enligt trepartsprincipen (1/3 representerar den offentliga sektorn, 1/ 3 företag eller föreningar, samt 1/3 invånare på landsbygden). Föreningen har två anställda; Gina Forsström, verksamhetskoordinator och Tiina Kurki, byråsekreterare. Föreningens huvudkontor är beläget fr.o.m. juni 2010 i Borgå, Verkstadsvägen 13 och sidokontoret i Lovisa landsbygdsenhet, Bäckasgränd 1. Avsikten med föreningens verksamhet är att främja utvecklingen och levnadsförhållanden på landsbygden, samt att stöda övriga verksamma på området. SILMU vill även förstärka samarbetet och samhörigheten, öka möjligheter till ett aktivt liv och utkomst på landsbygden. Leader-finansiering Leader-finansiering kan beviljas som projekt- och företagsstöd. Stöden indelas på basen av åtgärdernas innehåll: 1. Allmännyttigt projektstöd till - Allmännyttiga utvecklingsprojekt, % - Allmännyttiga investeringsprojekt, 50 % - Utvecklingsprojekt till näringar, % - Skolnings-/informationsförmedlingsprojekt, % - Samordningsprojekt % 2. Företagsstöd till - Utvecklingsåtgärder 50 % - Investeringar 20 % - Startstöd 50% - Utvecklingsstöd för företagsgrupp % Finansiering kan sökas av kommuner och kommunförbund, föreningar, gemenskaper, andelslag och företag samt, gällande samordningsprojekt, förutom tidigare nämnda också privatpersoner. Åtgärderna kan även förverkligas internationellt eller gränsöverskridande. För mera information se eller kontakta personalen. Gina Forsström verksamhetskoordinator för Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf Vy från Strömsberg vid Borgå å.foto: Gina Forsström

6 6 Från samhälle till särhälle eller vilket är vårt ansvar för varandra? 1. I begynnelse var samvaron, sedan kom människan. Ungefär så uttryckte sig Nils Christie en gång, en av våra mest spännande och kloka sociologer, apropås relationen mellan individ och samhälle. Vi är alltså intet utan vår sociala och kulturella tillhörighet. Individen som fritt flytande varelse, utan koppling till och oberoende av det sammanhang han eller hon kommer ifrån, är en omöjlighet. Själv har jag uttryckt detsamma med en travestering på den kända maximen av René Descartes, d.v.s. cogito, ergo sum. Jag tänker, alltså finns jag till. Men det är ju helt fel; det centrala är inte Jaget, och inte att detta jag kan tänka, utan att jag tillhör. Tillhörigheten är människans mest grundläggande behov och centrala karakteristikum. Det borde alltså heta pertineo, ergo sum. Jag tillhör, alltså finns jag till! 2. Vi är därför som människor oundvikligen dömda att alltid vara beroende av varandra, inte bara barnet av sin moder, utan också den enskilde av sin grupp, sin stam och sitt samfund i tidigare samhällen i mer absolut och tvingande bemärkelse, för den helt fysiska överlevnaden, i dagens samhälle i mer överförd och andlig bemärkelse, men ändå. Är inte detta beroende tillfredsställt, skapar vi i stället nya och mer artificiella beroenden, ofta destruktiva sådana? Alkohol, droger och andra beroendeskapande medel är ofta enbart substitut för mer grundläggande beroenden, liksom mat, sexualitet, shoppande och annat som dagens människa ofta kan vara obsessivt beroende av. Enda sättet att bli kvitt dessa beroenden är att skapa nya och starkare, och mer konstruktiva beroenden i stället en insikt som man bygger på i all framgångsrik terapi och behandling (t.ex. AAfilosofin). 3. Det innebär samtidigt också, vilket är myntets andra sida, att vi alltid har ett ansvar för varandra, och mer så ju svagare den Andre är i förhållande till oss, vare sig det handlar om förälderns ansvar för sitt barn, familjens inför sina medlemmar eller de starkare samhällsgruppernas för dem som har fått en sämre utgångspunkt. Beroendet och ansvaret är varandras förutsättningar. Mycket av den senare tidens samhällsforskning och -filosofi har kretsat kring detta ömsesidiga ansvar, oftast kallat tillit. Många forskare, mest känd kanske den amerikanske statsvetaren Robert Putnam, har pekat på hur viktigt denna tillit till varandra och till gemenskapen är för att samhället överhuvudtaget skall fungera. Det är inte marknaden och dess friheter som är förutsättningen för en fungerande ekonomi, utan just tilliten, att vi litar på varandra och att avtal håller. Det är kittet som håller ihop samhället, inte minst i tider av förändring. Ju starkare nätverk, desto starkare tillit, vilket i sin tur kräver ett visst mått av stabilitet, kontinuitet, och småskalighet, d.v.s. en förmåga att överblicka och känna igen. 4. Därmed är vi redo att ta itu med det egentliga temat för denna betraktelse, d.v.s. vilket är det ansvar samhället har för sina medlemmar, eller mer konkret: staten för sina medborgare och framför allt kommunen för sina invånare? Eller ännu mera konkret: vilka uppgifter bör staten ta ansvar för och vilka kan man överlåta åt andra, d.v.s. privata respektive tredje sektorn? Detsamma gäller kommunerna. Vi har i Norden av tradition vant oss vid att den offentliga sektorn omhändertar viktiga delar av den s.k. omsorgen. Så är det inte överallt i världen. Även hos oss har man börjat ifrågasätta välfärdsstatens roll och betydelse. I våra nordiska samhällen är det offentliga att förlikna vid en utvidgad familj, och staten som den stora modern, som handhar många av de uppgifter som familjen, stammen, klanen ansvarar för i andra kulturer. Att man numera ifrågasätter många av välfärdssamhällets grundläggande axiom har väl närmast två orsaker. Den ena sammanhänger med marknadsliberalismens, eller kapitalismens, utbredning och övertag; också dessa funktioner vill man nu privatisera och underställa penningekonomins logik. Låt vara kamouflerat genom påståendet att vi inte längre har råd att upprätthålla en så stor offentlig sektor. Den andra orsaken är av moralisk natur: ett alltför stort offentligt ansvarstagande fråntar, hävdar man, en del av det individuella ansvaret, och tenderar att göra människor oförmögna att klara av sådant de rimligtvis borde kunna sköta själva. Dagens nyhjälplöshet har många former. 5. Låt oss nu bli mer konkreta. Vilka uppgifter kunde skötas rentav bättre av andra än den offentliga sektorn? Att rikets säkerhet är en angelägenhet för det allmänna, d.v.s. staten, är väl relativt uppenbart. Men inte heller det är en sanning utan modifikation. Man kan också tänka sig modeller där medborgarsamhället tar sitt ansvar för försvarsuppgifterna och - moralen. Mest utvecklat i Europa är det väl i Schweiz, men också Sverige har ett ganska välutvecklat hemvärn. För att inte tala om det motsatta, d.v.s. privatiserade modeller med proffsarmé i kombination med privata industriella intressen. Detsamma gäller de tunga sektorerna social- och hälsovården, samt utbildningen. Dessa står ju för merparten av utgifterna inom den offentliga sektorn, framför allt i kommunerna. Att det offentliga ansvarar för både vår hälsa och vår grundutbildning hör till välfärdssamhällets grundbultar. Men på den punkten börjar frågetecknen redan vara många. Allt större delar av hälsovården privatiseras, samtidigt som de privata initiativen gör sig allt bredare också inom utbildningen, även på det grundläggande stadiet. Var går smärtgränserna? När innebär privatiseringen att det gemensamma ansvaret tunnas ut för mycket och den grundläggande solidariteten i samhället försvinner? Eller omvänt: har vi förblindats av den omhändertagande stora modern och fråntagits vår initiativförmåga? Finns det orsak att kritiskt omvärdera en del av våra hittillsvarande sanningar och dogmer? Kunde vissa uppgifter skötas bättre på privat väg, eller av tredje sektorn? I Sverige finns det redan hälsocentraler som drivs på ickekommersiell och kooperativ basis. När den offentliga sektorn monterar ner, har människor tagit saken i egna händer och det fungerar! Vi har vant oss vid att det finns en oöverstiglig klyfta mellan plikt och profit, och att det som gäller för den ena sektorn aldrig kan gälla för den andra. Marknaden styrs av profit och sociala gemenskaper av plikt. Men det finns kanske en tredje väg, ett socialt företagande som är ekonomiskt rationellt och effektivt, och ändå genomsyrat av den pliktkänsla som präglar gemenskapen? 6. Det offentligas stora fördel är att till sitt förfogande ha ett skatteuppbördssystem. Det är dessutom socialt rättvist genom att man kan omfördela resurserna genom progressiv beskattning. Ett system överlägset den osympatiska makt- och beroenderelation som alltid finns inbyggd i välgörenheten: jag skänker åt dig av mitt överflöd, men du skall passa dig så att jag inte en dag låter bli. Se, så god jag är! Thomas Rosenberg drar en av arbetsgrupperna under Landsbygdsriksdagen. Det har en längre tid funnits en stark politisk tendens att sänka skatterna och minska progressiviteten, men den utvecklingen ser ut att åtminstone tillfälligt ha bromsats upp. Det finns emellertid en oroande klyfta mellan eliternas och folkmajoritetens opinioner: den senare är överlag villig att betala skatt, för att undvika en ytterligare försämring av servicen, medan de förra i det längsta vill undvika det. Detta gäller både stat och kommun. Trots detta får man väl nog räkna med en fortgående försvagning av den offentliga sektorn ett bra tag framöver. Men låt oss älska skatterna, de är det kanske mest konkreta uttrycket för det beroende som finns i vårt samhälle, och vårt ansvar för varandra. 7. En annan, och givetvis besläktad företeelse är den fortgående rationalisering som den offentliga sektorn genomgår. Det skapar allt större enheter och en alltmera utglesad offentlig service, framför allt i de rurala och glest bebodda periferierna, en utveckling med delvis motstridiga konsekvenser. Å ena sidan undergrävs och elimineras en del av den initiativförmåga och det engagemang som alltid funnits i det lokala samfundet. Så länge man själv har inflytande och medbestämmanderätt över de egna angelägenheterna, t.ex. inom en mindre kommun eller församling, arbetar man gärna frivilligt för den gemensamma saken, utan att kräva ersättning. Men då bestämmanderätten via fusioner försvinner, så försvinner också drivkraften att arbeta för det gemensamma, eftersom detta nu omfattar en betydligt större helhet. Talkokraften försvinner alltså i regel med större enheter. Storskalighet medför större professionalisering, på gott och ont. Det krävs större sakkunskap och bättre utbildning, vilket i sig kan vara bra. Men det man vinner på större professionalism, förlorar man vanligen på mindre engagemang, lokalkännedom och lusten att ställa upp gratis. Å andra sidan leder stängningar av skolor, daghem, närbibliotek och dylikt ofta till att folk slår näven i bordet, kavlar upp ärmarna och tar saken i egna händer. Det har vi redan sett många exempel på. En svårighet är visserligen att befolkningen i byarna ofta är ålderstigen, och att de som är nyinflyttade ännu saknar nätverken och kontakterna. Men småningom uppstår det nya kopplingar och olika typer av kompetenser hittar varandra. Vilken av de två tendenserna som i längden blir starkare är svårt att säga. Här, som så ofta, gäller att det inte finns gränser för fantasin. Samtidigt gäller att den välfärdstradition vi haft i Norden absolut inte är mogen för graven. Tvärtom; det kanske bästa beviset för att en stark och egalitär offentlig sektor också är konkurrenskraftig och effektiv, visar det faktum att vi av tradition placerat oss utmärkt i alla internationella jämförelser. Skolsektorns utmärkta Pisaresultat är ju uttryckligen en funktion av den allmänna och

7 Ett genuint samarbete mellan byar och kommuner efterlyses! 7 Som en följd av kommun- och servicestrukturreformen växer landsbygdsområdena i många kommuner. När kommuner samgår ökar antalet invånare, men landsbygdsområdena bevarar sin karaktär och uppgiften att bevara landsbygdens livskraft blir ofta en allt större utmaning. Samtidigt står kommunerna inför enorma utmaningar då finländarna blir äldre, åldersstrukturen förändras radikalt och det behövs allt mera tjänster. Ekonomin stramas åt i kommunerna och det kommer att krävas såväl strikt ekonomisk hushållning som nya handlingsmönster och strukturer för att hålla kommunerna livskraftiga, också i framtiden. I den rådande situationen är det viktigt att landsbygden och dess befolkning ses som en resurs för hela kommunen. Det nya årtusendet har präglats av kommunsammanslagningar. Sedan år 2000 har över hundra kommuner försvunnit från kartan och samma trend fortsätter. Många av kommunsammanslagningarna ger upphov till nya kommuner, där landsbygdsområdena växer för de stora och medelstora städerna. Som exempel kan nämnas Lovisa stad i Östra Nyland som uppstod i början av året genom en sammanslagning av kommunerna Liljendal, Lovisa, Pernå och Strömfors. Kommuninvånarnas delaktighet I många kommuner som samgår, har det uppstått en befolkningsfördelning vari största delen av kommuninvånarna bor i stadscentret, medan betydligt färre är bosatta på landsbygden. Enligt den representativa demokratins spelregler väljs det också färre representanter från landsbygdsområdena till de kommunala förtroendeorganen. Som en följd av detta har det på många håll i landet frågats, hur man skall gå tillväga för att också få landsbygdsbefolkningens röst hörd i kommunen. På det nationella planet är man medveten om situationen. Såväl i det nationella landsbygdspolitiska helhetsprogrammet som i statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse betonas att kommuner skall sörja för att byars och glesbebyggda områdens röst blir hörd. Även inom Kommunförbundet dryftas dessa frågor inom bl.a. demokratiarbetet, vars syfte är att stärka och utveckla förutsättningarna för representativ demokrati och kommuninvånarnas delaktighet. Målet är att utveckla metoder för dels de förtroendevaldas arbete och dels för att stärka de politiska organens ställning, samt att stödja verksamhetsformer som ökar kommuninvånarnas delaktighet och aktivitet. Kommunförbundets landsbygdsstrategi har också som mål att de olika kommuninvånarnas röster blir hörda i en samgående kommun. Kommundelsnämnder För att garantera att också landsbygdens röst blir hörd, har kommundelsnämnder grundats i flera samgående kommuner. Trots att man i flera kommuner har upplevt att nämnderna bidragit med en ökad dialog och samverkan inom kommunens olika delområden, har också kritiska röster höjts. Kritiken har främst riktats mot den oklara kopplingen till den politiska beslutsfattningen, som man upplever att nämnden har. För att rätta till situationen krävs att man går igenom kommundelsnämndernas uppgifter och tydliggör dess mandat och kopplingen till den kommunala beslutsfattningen. Kommundelsnämnder kan vara rätt olika till sin uppbyggnad. Det finns nämnder som består av enbart kommunalt förtroendevalda och nämnder som består av en blandning av t.ex. förtroendevalda och lokala byaaktörer. Det finns ingen enskild modell som skulle vara bättre än den andra. Viktigt är att man tillsammans funderar på vad som bäst skulle fungera i den egna kommunen och samtidigt garanterar att landsbygdsbefolkningens röst blir hörd. I många kommuner diskuteras frågor kring landsbygdsutveckling kontinuerligt och växelverkan mellan stad och landsbygd fungerar här. Men det finns även kommuner där samarbetet haltar. För att rätta till detta, krävs en fördomsfri inställning och vilja till nytänkande hos alla involverade parter, såväl hos de kommunala förtroendevalda, tjänstemännen som hos kommuninvånarna. Finns viljan, så föds samarbetet som i sig genererar innovationer och nytänkande, något som behövs för att hålla landsbygden levande. I klarspråk talat: Med tanke på de enorma utmaningarna som kommunerna står inför, har man inte råd att låta bli att lyssna på landsbygdens röst. Alla kommuninvånare behövs i utvecklandet av nya handlingsmönster och strukturer för att garantera livskraftiga kommuner framöver. Istället för att betraktas som en börda, bör landsbygden betraktas som en rikedom för kommunen. Att ta tillvara landsbygdens styrkor och möjligheter, gagnar hela samhället och ger upphov till välfärd, både för boende och för besökare. Det gäller för kommunerna att se en livskraftig landsbygd, med livskraftiga byar, som en resurs och vice versa. Artikeln har till vissa delar publicerats i Finlands kommuntidning Fikt 4/2010. Skribenten Christell (Cia) Åström är sakkunnig inom utveckling av landsbygden och ärenden som gäller små kommuner vid Finlands Kommunförbund. jämlika grundutbildningen. Det är inte kvaliteten som skapat det finländska skolundret utan bredden, d.v.s. ambitionen att alla skall ha samma möjligheter, att vi tar ansvar för varandra och betalar för det, och mer så ju mera vi förtjänar. 8. Kommunen är alltså långtifrån död. Själva ordet kommun står för det som är allmänt, eller gemensamt. Därför kan inte kommuner bli alltför stora, utan att förlora viktiga delar av det som Thomas Rosenberg sociolog, skriftställare och samtidsanalytiker Lästips: Johan Asplund: Nils Christie: Robert Putnam: Robert Putnam: Göran Rosenberg: gör dem till menings- och identitetsskapande helheter, vars medlemmar känner naturlig samhörighet. En vanlig siffra i sammanhanget är personer. Är man fler än så, är det svårt att bibehålla den naturliga talko-andan och förmågan att se till helheten och till sina medmänniskor. Det kvantitativa målet i samband med kommun- och servicestrukturreformen är alltså inte taget helt ur luften. Men större än så borde kommunerna inte bli (med undantag för de största tätorterna som har en helt annan dynamik). Ett sam-hälle förutsätter att vi kan känna en samhörighet. I annat fall återstår särhället, d.v.s. ett samhälle som faller i sär och upprätthålls enbart med hjälp av tvångsmedel (polis, väktare och militär), samt bröd och skådespel, medan ett samhälle upprätthålls enbart av det man inom kyrkan kallar helig ande. Gemeinschaft och Gesellschaft Bort från anstalt och ensamhet till ett meningsfullt liv Den fungerande demokratin Den ensamme bowlaren Plikten, profiten och konsten att vara människa Vi arbetar för landsbygdens bästa! Österbottens svenska producentförbund tfn Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete ta kontakt. Tfn , Mannerheimvägen 16 A 9, Helsingfors

8 8 Nationell kampanj för livskraftigare byar Att öka dialogen och samarbetet mellan landsbygdens lokala och regionala aktörer, är målet för den nationella utbildnings- och informationskampanj som pågår mellan åren Som en följd av kommun- och servicestrukturreformens framfart ökar behovet av lokalt ansvarstagande och utvecklingsarbete på landsbygden. Inte bara kommunstrukturen håller på att förändras, också kommunernas uppgifter är under förändring. Närservicen minskar med en skrämmande fart och koncentreras till centralorterna. De följder som den pågående utvecklingen har för landsbygden, har utgjort incitamentet för kampanjen. Ökad dialog kommunen-byarna Det centrala målet för Voimistuvat kylät Byar med livskraft är att öka dialogen mellan kommunen och byarna, samt öka det ömsesidiga samarbetet, bl.a. med tanke på hur man skall ordna servicen i byarna. Ett viktigt mål under hela processen är att även höja landsbygdsutvecklarnas,kommunernas och landskapsförbundens landsbygdspolitiska färdigheter. Kampanjen främjar i praktiken många av de riktlinjer som finns såväl i det landsbygdspolitiska helhets-programmet som i statsrådets landsbygdspolitiska redogör-else. Huvudansvaret för kampanjen handhas av Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) Byaverksamhet i Finland rf. Övriga samarbetsparter är evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkan med sina församlingar, Kommunförbundet, landsbygdsnätverksenheten, Landsbygdspolitikens samarbetsgrupp (YTR) och dess temagrupp för kontraktering, samt Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (MSL). Även SITRA har signalerat intresse för att delta i kampanjen. Därtill engageras de regionala landsbygdsaktörerna, så som t.ex. aktionsgrupperna och byasammanslutningarna. Regionala utbildningstillfällen Under två års tid ordnas närmare 60 utbildningstillfällen ute i regionerna, där man skall diskutera Folkomröstning, skola, kulturcentrum Barösunds byaråd aktiv i samhällsfrågor kommunens och byarnas förhållande, hur de olika kommundelarna och dess invånare kan höras och hur förhandlingsprocessen mellan aktörerna kan främjas, församling-arnas roll i landsbygdsutveck- lingen, landsbygdsavtal, servicestrukturer och mycket annat. Att starta upp och skapa kontinuitet i det regionala landsbygdspolitiska arbetet, är också ett viktigt mål för kampanjen. Ett sätt är att inom alla landskap tillsätta landsbygds-sektioner under landskapens samarbetsgrupper, något som inte är en självklarhet idag. Risto Matti Niemi generalsekreterare för SYTY Diskussionen om eventuella kommunsammanslagningar i Västra Nyland har varit livlig såväl i medierna som i politikens korridorer. För Ingås del har hittills fyra alternativ dykt upp: fusion norrut med Lojo, österut med Kyrkslätt och Sjundeå, västerut med Raseborg, samt Ingå som självständig kommun. Folkomröstning I november 2009 röstade fullmäktige i Ingå mot förslaget om utredning av det västra alternativet, d.v.s. Raseborg, trots att utredningar hade gjorts om de övriga alternativen. Detta odemokratiska förfarande fick byborna att ta saken i egna händer. Barösunds byaråd beslöt på sitt månadsmöte i december att arrangera en inofficiell folkomröstning, d.v.s. en opinionsundersökning i Fagervik och Barösund. Den skulle kartlägga bybornas inställning till en ansökan om sammanslagning med Raseborg, ifall Ingå ger upp sin självständighet och fusioneras med Lojo eller Kyrkslätt. Den 28 februari, en snörik vinterdag, arrangerades opinionsundersökningen i Wallhalla. Av 255 röstberättigade invånare i Barösund och Fagervik, där alla över 16 år fick delta, röstade sammanlagt 158 personer, eller 61,9 %. Resultatet blev 124 Jaröster för Raseborg, 78,5 % och 34 Nej-röster, 21,5 %. Resultatet ger ett klart besked om viljan att orientera sig västerut, d.v.s. att ingå en fusion med Raseborg, i fall att en fortsatt självständighet för Ingå inte är möjlig. Vi har gjort vår röst hörd i en för oss livsviktig fråga som gäller vår framtid. I demokratins namn borde Ingå kommun anordna en folkomröstning för alla ingåbor. Skolan Barösunds skola fick sin dom för ett år sedan med en rösts majoritet beslöt fullmäktige att stänga skolan. Beslutet väckte stor sorg och vrede i Barösund; sakargumenten för skolans fortsatta existens hade klingat för döva öron. De historiska skolbyggnaderna har stått tomma och ödsliga ända sen dess; en beklämmande syn för oss i Barösund. I generationer tillbaka har skolan varit barösundsbornas fasta punkt och bildningscentrum. Möjligheten att hyra skolfastigheterna och sätta igång kursverk-samhet med fokus på skärgård-skultur och utveckling av lokal-samhället diskuterades inom bya-rådet i november Man beslöt att anhålla om tillstånd att få hyra skolfastigheterna. Kommunstyrelsen beslöt utreda frågan. Kulturcentrum och ny butik Byarådets målsättning är att skolfastigheterna i Barösund skall utnyttjas för att främja skärgårdskultur och kursverksamhet med anknytning till skärgård och närliggande glesbygd. Vision är att kunna upprätthålla ett kursoch kulturcentrum för människor som lever i skärgården, samt för sommargäster och andra personer, vilka står skärgården nära. I så hög grad som möjligt vill byarådet anlita barösundsbor som kurshandledare och lärare enligt tanken att skärgårdens historia, traditioner, nutid och framtid på ett naturligt sätt kunde överföras från en äldre generation till en yngre generation. Dessutom vill byarådet understöda sådan kursverksamhet som kan anses tillföra bygden behövliga och nyttiga kunskaper inom varierande ämnesområden, samt kurser vilka kan anses öka och berika kulturutbudet i skärgården. Svenska kulturfonden har gett byarådet ett stipendium för att kunna starta planeringen av kursverksamheten. Samarbetspartners som redan vidtalats och ställt sig positiva är Svenska studiecentralen (Björn Wallén), organisationen Musik vid Havet (Johanna Lindstedt och Nonna Knuuttila), Gnist rf, Wegelius musikinstitut och Pia Lindman (redaktör för Radio Barösund). En glad nyhet är att Nylands närings-, trafik- och miljöcentral beviljat undantagslovet för byggandet av Barösunds nya butik. Kommunen behandlade byggnadslovet i mitten av maj. Aktieemissionen för Fastighets Ab Barösund Kiinteistö Oy lyckades över all förväntan: 334 aktier tecknades à 300 för sammanlagt Byggstarten beräknas börja i september Monica von Bonsdorff vice ordförande för Barösunds byaråd Barösunds byaråd är en förening som grundades våren Syftet med byarådet är att främja och stödja hembygdsaktiviteter av alla slag i Barösundsområdet. Byarådet agerar även aktivt i samhällsfrågor som berör orten. Man ordnar möte den första tisdagen varje månad kl.19 på Wallhalla. Dessa tillfällen är öppna för alla intresserade, mötena fungerar som ett forum där ortsborna träffas och diskuterar aktuella frågor. Byarådet publicerar Barösundsbladet 2-3 ggr under sommaren, en fullständigt tvåspråkig tidskrift med lokala skribenter och ett innehåll som berör bygdens händelser i forntid, nutid och framtid. Har du idéer du vill förverkliga? Låt oss på Aktion Österbotten hjälpa dig! Idéer är något som alla får. Tyvärr stannar de flesta just där, tankar och misstro håller en tillbaka från att kunna utveckla en riktigt god idé. Men tänk om du sitter med en helt brilliant idé utan att göra något åt den. Vårt mål är att främja utvecklingen på landsbygden. Med samlade resurser och erfarenheter kan vi hjälpa dig att förverkliga din idé. Klicka dig in på... och läs mera! Våra kontor hittar du på följande orter: Vasa, Handelsesplanaden 23a, 2:a våningen, Vasa, (06) Pedersöre, Mjölvägen 2, Bennäs, (06) Närpes, Närpesv. 2, Närpes,

9 9 Nu är det byns decennium! Det finns många samverkande orsaker till att byns betydelse kommer att öka. Vi har ekonomin och den ekonomiska politiken. Vi har en skakig global ekonomi just nu, för att uttrycka det lindrigt. Det finns ekonomiska kriser att lösa, och det finns hot om många fler. Den neoliberala ekonomiska politik som bedrivits, kritiseras visserligen men det verkar vara svårt att byta riktning. Spekulanterna är svåra att få bukt med, och att genomföra skattehöjningar som kunde ge den offentliga sektorn större resurser, verkar inte vara en tänkbar möjlighet, åtminstone inte inom en nära framtid. Politisk och ekonomisk kris Det ekonomiska läget och politiken gör att staten har ont om pengar. Man har inte betalt tillbaka sina lån från förra ekonomiska nedgången och nu behövs det mera för nästa räddningsoperation. Finland anser sig tvunget att ställa upp för de länder i Europa som har problem. Grekland är kanske bara början. Vidare så är åldersstrukturen negativ, vilket gör att kostnaderna för vård och pensioner kommer att öka, något som framförallt drabbar kommunerna. Men kommunerna har också ont om pengar. Man har försökt lösa detta, genom kommunsammanslagningar, men så mycket rikare blir ingen av det. Kommunerna kommer helt säkert att stå inför svåra tider, och någon avgörande hjälp från statmakten är inte att hoppas på. Det blir svårt att upprätthålla servicen. Vi har också en politisk kris som kan bli värre av den ekonomiska krisen. Den politiska krisen består i att människorna inte litar på samhället lika mycket som tidigare. Man röstar mindre och man engagerar sig mindre i politiken. Detta gäller framförallt den unga generationen. Sedan avlöser politiska skandaler varandra. Tron på demokratin, eller kanske mera på de redskap vi använder för att förverkliga den, sviktar. Politiker och myndigheter försöker naturligtvis hitta vägar ur kriserna. När det gäller den politiska krisen på EU-nivå (framförallt framkallad av att folket i vissa av de länder som lät sina medborgare rösta om EU:s grundlag röstade fel ) startade man en kampanj som kallades Alternativ D. Den stod för demokrati och diskussion och handlade om information och hörande i första hand. Mitt intryck är att kampanjen inte lyckades, EU fick inte tillbaka det förtroende bland medborgarna som man ville ha. Åtminstone så har Alternativ D -kampanjen avklingat. Kanske handlade den för mycket om att putsa fasaden, utan att egentligen ändra på strukturerna eller arbetssätten. Delegerat beslutsfattande Nu finns det andra och mer lovande initiativ. På EU-nivå talar man om Place-Based Policy. Det betyder att man vill delegera ner beslutsfattandet till regionerna på allvar. Man utgår från att regionerna och lokalsamhällena är så olika, att det inte går att genomföra samma politik överallt. Detta skulle skapa en effektivare resursanvändning och samtidigt decentralisera makten. EU:s åtgärder når knappast ner till byanivå, men de ger en bas för att man nationellt skall kunna förverkliga en både effektivare och bättre förankrad politik. I Finland har regeringen gett en landsbygdspolitisk redogörelse. I den kan man finna samma drag av att gå neråt i pyramiderna. I redogörelsen vill regeringen även ge byn en viktig roll, framförallt när det gäller serviceproduktion och planering. Man talar också om att det finns fem nivåer för landsbygdsutveckling: EU-nivå, nationell nivå, regional nivå, samt kommunal- och byanivå. Den goda byn utarbetar byaplaner som skall beaktas i kommunplaneringen. Byn skall också göra avtal om serviceproduktion med kommunen. Byn gör jobbet men kommunen betalar, dock mindre än om kommunen själv skulle göra arbetet eller betala något företag för att göra jobbet. Men det finns ett problem i sammanhanget. Alla de övriga nivåerna har beslutandekompetens i någon form, men inte byn. Kommunen, regionen och staten lovar lyssna, men man håller beslutsfattandet för sig själv. Jag tror att detta inte kommer att fungera. Visst finns det goda undantag där det redan fungerar, men om man talar om att göra regel av undantagen, så krävs det mer än allmänt hållna löften. Byn måste få makt! Att ge byn makt, kan inte få betyda att man skapar slag av minikommuner under kommunerna. Men man kunde skapa möjligheter för byarna att på frivillig bas ta åt sig makt, t.ex. genom byaplanering och rätt att skapa egna regler genom folkomröstningar om bl.a. lokala skatter. Detta skulle kunna skapa en liten lokal autonomi. Makt ges aldrig den tas! Vi skulle behöva ett system där byn kan ta sig makt i samlevnad med de övriga nivåerna och inom de gränser som de högre nivåerna rättmätigt kan dra upp. Ett dylikt system, liksom de flesta nymodigheter, avfärdas som orealistiskt drömmeri. Men det funderar i praktiken i t.ex. vissa av USA:s delstater. Det sägs också att det inte finns kompetens att fatta beslut på byanivå. Den åländska riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér uttalade i sitt anförande på den rikssvenska Landsbygdsriksdagen i Sunne en stor sanning när hon sade, att man inte skapar utveckling genom att kräva kompetens av folk för att de skall kunna få ansvar. Nej, menade hon, först måste man ge folk ansvar, sedan kommer kompetensen. Ge byarna rätt att sköta sina egna angelägenheter inom sitt eget område! Detta ger oss en möjlighet att skapa demokrati på riktigt och att upprätthålla ett sorts välfärdslokalsamhälle även om välfärdsstaten drar sig tillbaka. Peter Backa Naturbruk och miljö Vi ordnar utbildning för både unga och vuxna inom: Skogsbruk Lantbruk Trädgårdsskötsel Hästhushållning Även i Österby, Oravais ordnades en inofficiell folkomröstning om kommuntillhörighet. YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN

10 10

11 11 En aktiv landsbygdspolitik behövs på alla nivåer! (forts. från sid 1) Finlandssvenska nätverk Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för landsbygdsutvecklingen i enlighet med EU:s riktlinjer. Verkställande organisationer är bl.a. Landsbygdsverket Mavi, ELY-centralerna, landskapsförbunden, Leader-aktionsgrupperna och landsbygdens organisationer och föreningar. På riksnivå fungerar Landsbygdspolitikens samarbetsgrupp (YTR), som har som uppgift att bereda landsbygdspolitiken och utveckla det landsbygdspolitiska systemet i vårt land. Inom YTR verkar Svenska Temagruppen (SveT) som ska sköta frågor som är viktiga för den svenskspråkiga landsbygdsbefolkningen i Finland. Svenska Temagruppen har ett brett arbetsområde. Språkliga och kulturella frågor är särskilt viktiga, men även frågor som berör näringsliv, kommunikation och offentlig struktur har betydelse. Landsbygdsarbetet inom Svenskfinland organiseras ofta genom nätverk. Därför skulle det vara ytterst motiverat att bilda en samarbetsregion för de svenskspråkiga landskapen. Förvaltningsreformer, regionaliseringar, sammanslagningar och förflyttningar riskerar alltid att försämra den svenskspråkiga servicen och därför måste det praktiskt orienterade samarbetet mellan de tidigare tvåspråkiga TE-centralerna fortsätta mellan de nya tvåspråkiga ELY-centralerna, i frågor som särskilt berör svenskspråkiga. Detta samarbete bör också utvecklas i framtiden. Inom den finlandssvenska landsbygdsutvecklingen måste vi arbeta långsiktigt och ha ett gott samarbete med den finskspråkiga landsbygdsutvecklingen. Trots att den nätverksorienterade organiseringen inom Svenskfinland erbjuder fördelar i form av exempelvis flexibilitet, gentemot den offentlig organiserade, har den också sina nackdelar. Idag finns också ett starkt behov av ett samarbetsforum för svenskspråkiga förvaltnings- och medborgarorganisationer, som har till uppgift att bereda landsbygdsutvecklingen i svenskspråkiga områden. Informationsutbyte är väsentligt när det handlar om att utveckla landsbygden både på den lokala, regionala, nationella och internationella landsbygdspolitiska nivån. Fungerande service Landsbygdens framtid avgörs av konkreta politiska beslut. Det handlar om till synes självklara saker som ett väl underhållet vägnät, något som alla landsbygdsbor vet att brister betänkligt idag. Det handlar om en trygg social- och hälsovård som når ut till invånarna, oberoende av ålder eller rörelseförmåga. Det handlar om att hålla kvar ett fungerande skolnät på landsbygden, trots att årskullarna krymper och vi måste stänga byskolor. Det handlar om att få posten och dagstidningar hemskickat utan problem. Det handlar om att kunna sköta affärer, skaffa information och om att kunna kommunicera med nära och kära över telefon eller Internet. Kort och gott, en fungerande basservice är grunden för att landsbygden skall hållas befolkad och livskraftig. Här är det viktigt att ord och handling också följs åt, vilket inte varit fallet gällande exempelvis basväghållningen i landet. Landsbygdspolitiken är oerhört bred. Den sträcker sig förutom till hela landsbygdsbefolkningen oavsett ålder, kön eller yrke långt utanför landsbygdens gränser genom bland annat produktionen av mat och energi. Stad och landsbygd kompletterar varandra, det vet vi finländare. Ingen stad kan leva utan omgivande landsbygd, och landsbygden är beroende av sitt centrum. Allt som krävs för att en stad skall kunna leva kommer från landsbygden: Vattnet, maten, virket och energin, gruset, biomassan och grönskan, samt alla andra råvaror. Alla framgångsrika städer och kulturer genom historien har omgetts av livskraftig landsbygd. Den visdomen är värd att hålla i minnet i alla sammanhang, inte minst när beslut ska fattas. Mats Nylund riksdagsledamot och ordförande för Svenska Temagruppen BORGÅ PLÅT AB PORVOON PELTI OY Tel. (019) , BIL , FAX Efter midsommar söndagar stängt 5

12 12 Miljön och Bästa praxis i blickpunkten för Finlands landsbygdsutvecklingsprogram 2010 Miljön är temat för Finlands landsbygdsutvecklingsprogram Under året lyfter man särskilt fram de möjligheter som programmet erbjuder för utvecklande av miljön. Republikens president Tarja Halonen fungerar som miljötemaårets beskyddare. Temaårets huvudbudskap är att de landsbygdsmiljöer som jordbruket har skapat, är nödvändiga för många växt- och djurarter. De vårdas på många olika sätt. Det finns numera ett flertal metoder för att minska på jordbrukets belastning av vattendragen, samt bevarande av miljön och naturens mångfald. Temat lyfts under året fram i ett flertal tillfällen, seminarier och journalistträffar. Inom ramen för temat ordnas bland annat en miljökampanj som riktar sig till skolbarn, vilken verkställs av 4H. Verkställigheten av miljötemat involverar ett flertal intressentgrupper. Efterlyses landsbygdens Bästa praxis Under år 2010 söker landsbygdsnätverket landsbygdens Bästa praxis och har utlyst en tävling för landsbygdens aktörer. Tävlingens vinnare tillkännages den 7 oktober i samband med Landsbygdsgala 2010 på Gamla Studenthuset i Helsingfors. Avsikten med tävlingen är att informera om god praxis som har uppstått inom Finlands landsbygdsutvecklingsprogram, samt att sprida goda verksamhetsmodeller. På detta sätt sprids goda idéer och praxis till olika delar av landet. Tävlingsbidragen har sammanställts under våren till en databas över Bästa praxis på webbplatsen landsbygd.fi. ELY-centralerna och aktionsgrupperna har under vårens lopp utsett de bästa kandidaterna, jämte motiveringar i fem tävlingskategorier: Årets Leader (inklusive internationella projekt) Årets utvecklingsprojekt (näringslivsutvecklings-, utbildnings- och allmännyttiga projekt) Årets landsbygdsinvestering (företag, gård eller allmännyttig investering) Årets landsbygdsinnovation ( tjänst eller produkt) Årets miljösatsning (t.ex. företag, gård, förening eller organisation) Kandidaterna skrivs in i Parhaat käytännöt-databasen som finns på maaseutu.fi-sidorna. Sådana projekt som under åren har erhållit ett positivt finansieringsbeslut från Finlands landsbygdsutvecklingsprogram, kan delta i tävlingen Bästa praxis arbetsgruppen utser vinnaren i den sjätte tävlingsserien, Årets landsbygdsfinansiär. Vinnaren utses växelvis bland ELY-centralerna och aktionsgrupperna, år 2010 bland ELYcentralerna. Hans Bergström svenskspråkig nätverksombudsman inom landsbygdsnätverksenheten Landsbygdsnätverksenheten landsbygdens koordinatör Landsbygdsnätverksenheten är landsbygdsnätverkets instans för koordination av verksamheten som sammanför de organisationer som parvis verkar för landsbygden utvecklande och myndigheterna i ett fördjupande och aktiverande samarbete. Landsbygdsnätverksenheten verkar som en enhet inom jord- och skogsbruksministeriets jordbruksavdelning med verksamhetsort i Seinäjoki. Landsbygdsnätverksenheten verkar på båda inhemska språken. Landsbygdsnätverksenhetens verksamhet består av strategiska delområden: Nätverksenhetens personal från vänster Päivi Kujala, Kirsi Hakoniemi, Teemu Hauhia, Hanna Lilja, Juha-Matti Markkola, Sanna Puumala och Hans Bergström. Foto:Marko Koivuporras nätverk med aktörerna bildas planenligt, aktivt och interaktivt kommunikationen är förståelig och aktuell samarbetet med forskningen är konstruktiv och intensiv internationaliseringen är en central del av verksamheten samarbetet mellan dessa fyra verksamhetslinjer ger landsbygdens och lantbrukets samarbete resurser med vars hjälp landsbygden blir en mångsidig och välmående verksamhetsmiljö

13 Samspel mellan byaplanering och planläggning Inom miljöministeriet pågår ett utvecklingsprojekt gällande byaplanering. Där vill man redogöra för hur de nya användningsmöjligheterna och innehållskraven kan sammanfogas med befolkningens egen byaplanering och planläggning. Projektet förknippas till förändringen i markanvändnings- och byggnadslagen ( 44), som kom i kraft vid årsskiftet. Lagen säger att generalplanen kan användas smidigare än förr, som grund för byggnadslov på vissa typer av byaområden. Bybornas kunskaper och vilja som grund för byaplanen Byarna gör olika typer av byaplaner: En del innehåller operativa målsättningar, andra har planer på markanvändning så som kartläggning av byggnadsplatser samt landskaps- och miljövård. I byaplanen framgår information om den egna omgivningen, samt bybornas egen syn på byns utveckling. Denna information borde förmedlas till planläggningen. Bästa resultat erhålls då den fritt formulerade byaplaneringen och den formella planeringen stöder varandra för att uppnå samma resultat. Man bör dock komma ihåg att det inte behövs planläggning i alla byar. Byaplanering underlättar planläggning Behovet av en plan uppdagas vanligen i kommunen, men byn kan själv ta initiativ till planläggning. Den officiella planen är en tungrodd process. Därför bör man noga överväga behovet. Om byborna vill att kommunen ska planlägga området, så kan den egna byaplanen underlätta ärendet. Behovet av plan kan klargöras åt myndigheten genom ett brett samarbete mellan tjänstemän och bybornas eget planeringsarbete. Den egna aktiviteten visar vilja att utveckla byn och förbinda sig till utförande av det planerade området. Byns eget behov för att planlägga ett område, grundar sig ofta på att man vill ha mer folk i byn och byggnadsplatser som lätt kan få byggnadslov. Ur kommunens synvinkel är det viktigt att byggnadsplatserna på det planerade området kommer till salu och planen förverkligas. Byborna kan själva kartlägga hur många byggplatser det finns och hur villiga markägarna är att sälja. En kartläggning av byggplatser eller tomtbörs, som är granskad av byggnadsinspektionen, är ett bra verktyg för planläggningen. Byborna bör dock förstå att den egna kartläggningen inte överförs som sådan till planen, utan att antalet byggplatser och placering samt den jämlika behandlingen av markägare granskas i den officiella planeringen. Även om en officiell plan aldrig skulle ritas, så kan tomtbörsen användas i reklamsyfte. Köparen får dock inte vilseledas av en inofficiell byggplatskartläggning, vilken kan ha utseende av officiell plan. Kartläggningen garanterar inte byggnadslov. Byggnadstillsynen handhar ärendet enskilt fall för fall. Samarbete från början Då kommunen konstaterar att det finns ett verkligt behov av plan, så borde de berörda byborna informeras snarast möjligt. Då kan byn aktivera sig och vid behov uppdatera sin byaplan med mera. Det vore också bra att ge skolning åt byborna om själva planprocessen, terminologin, samt de möjligheter och följder som uppstår för exempelvis markägarna. Då förstår man spelreglerna lättare och blåser bort onödiga missförstånd. Byaföreningen eller exempelvis medborgarinstituten kan ordna en kurs, till vilken sakkunniga inbjuds som föreläsare. Idealfallet skulle vara att byborna kunde medverka redan från början, då planläggningens mål uppställs i den förberedande planeringen. Byborna är vana att uppställa mål i sin byaplanering och deras åsikt bör tas i beaktande. Byn kan komma med goda förslag på hur deltagandet kunde ordnas, hurudana arbetsgrupper som bildas, samt hur de olika faserna i planen presenteras i byn. Byaplanering och planläggning sida vid sida 13 Om det inte finns byaplan på planeringsområdet, lönar det sig att koppla samman arbetet med generalplan och byaplanering. Då byaplaneringen är en fortlöpande process i en aktiv by, så är det bäst att uppdatera byaplanen genast i början av processen för generalplanen. På detta sätt kan de aktuella behoven förmedlas mellan byaplan och generalplan. Behoven kan bestå av exempelvis gemensam vattentillförsel, väglag, värmeandelslag vid nybyggen, byagård, stränder, båtplatser, stigar, gång-/cykelbanor, friluftsrutter, idrottsplatser och underhåll för dessa. Bybornas egna möjligheter att delta i och påverka generalplanen blir bättre då målen, utvecklingsprocesserna och den reserverade marken sammanfaller med byaplanen. Synerginyttan optimeras då bybornas eget material kan utnyttjas i generalplanen. Utbyggande av generalplan blir effektivare då bybor och markägare binder sig till arbetet från början. Kommande handböcker Miljöministeriet skriver i samband med sitt projekt, som nämndes i början av denna artikel, en handbok för bybor och planerare. I denna handbok behandlas generalplan för byar, samt samspelet mellan kommun och by (i enlighet med byggnadslagen 44). Därtill kommer Landsbygdspolitikens samarbetsgrupps temagrupp för landsbygdsboende att ge ut en broschyr om byaplanering som inriktar sig på markplanering och byggande. Broschyren vägleder hur byaplanen byggs upp, så att den mångsidigt kan användas i planläggningssyften. Material som produceras inom projektet finns på sidan > Hankkeita (finska). Samma sidor ger även information om de seminarier som berör projektet. Mia Saloranta sekreterare i Landsbygdspolitikens samarbetsgrupps temagrupp för landsbygdsboende En aktiv kristen kultur- och debattidning som

14 14 Landsbygdsriksdagen jubilerar! Tänk vad tiden går när man har roligt, brukar det heta. Nu har det gått 20 år sedan den första Landsbygdsriksdagen såg sitt ljus i Österbotten, Svenskfinland och Finland. Modell tog vi från Sverige från deras kampanj Hela Sverige ska leva. Det var hösten 1989 som vi startade upp kampanjen Landsbygd-Framtidsbygd. Själv var jag studerande vid den tiden, men jobbade med projektjobb vid Svenska studiecentralen. Tillsammans med Peter Backa reste jag runt i svenska Österbotten och försökte mobilisera och entusiasmera människorna ute i de olika byarna att tänka positivt och börja jobba för sin egen bys framtid. Arbetsredskapet som vi erbjöd för att komma igång, var studiecirkeln, och för detta ändamål hade ett speciellt Landsbygd-Framtidsbygd - studiehäfte tagits fram, skriven med inlägg av olika personer. Även en video producerades, där personer berättade om vad som var så bra med landsbygden och varför man ville bo på landet. Start på Norrvalla Kampanjen skulle utmynna i den första Landsbygdsriksdagen som hölls i februari 1990 på Norrvalla, Vörå. Salen var fylld av landsbygdsentusiaster från Karleby i norr till Kristinestad i söder. Där satt representanter från olika byar som aktiverats genom kampanjen, där satt representanter från lantbruksorganisationer, marthor, ungdomsförbund, kommuner, myndigheter och riksdagsmän samt ministrar. Landsbygdsriksdagen var en tvådagars tillställning och diskussionerna var intensiva långt in på natten. Följande dag hade Vasabladet en stor artikel från Landsbygdsriksdagen på sin första sida, så alla som inte var med fick en god inblick i vad som hände på Landsbygdsriksdagen. Även från Sverige kom man och hälsade på, berättade om sin kampanj och önskade oss lycka till. Jag tror att alla vi som var där fick en kick att jobba vidare med landsbygdsutveckling och byautveckling. Man skall komma ihåg att detta var tider då ingen visste något om EU-medel och EUprogram. Vi var alla fast beslutna att jobba vidare. Hur vi skulle få finansiering till mycket av våra idéer, var en stor fråga. På den tiden hade de flesta bara kaffepengar. Vi skrev till och med en önskelista till staten. Vägpengar var lika aktuella och eftertraktade då som nu. I några byar fanns byalag från tidigare, men byaråd var ett relativt okänd begrepp. Under kampanjens gång och senare som ett resultat från Landsbygdsriksdagen, så konstaterades det: att bilda byaråd och få en struktur på utvecklingsarbetet i byarna var en bra väg att gå framåt. Själv blev jag också jätteinspirerad av kraften och dynamiken bland alla kampanjmänniskor. I den egna hembyn kallade jag så samman personer som ville jobba för hembyns utveckling och på den vägen kom jag att bli Molpe byaråds första ordförande 1990, ett ordförandeskap som jag innehade i 10 år. Byarådskampanj och Landsbygdsriksdag för hela Svenskfinland Landsbygdsriksdagen som fenomen återkom 1992, på samma plats i Vörå. Då hade intresset även spridit sig till södra Finland och bl.a. representanter från Bromarv kom upp för att se vad som riktigt hände i Österbotten. Nu när ett större intresse var väckt, så beslöt Svensk Byaservice, ett samarbetsorgan mellan Nylands svenska landskapsförbund, Åbolands kulturråd, Svenska Österbottens landskapsförbund (alla dessa numera ombildade organisationer) och Svenska studiecentralen att satsa på en byarådskampanj i hela Svenskfinland. Även den gången var jag med som aktör. Som projektledare reste jag runt i hela Svenskfinland. Jag var ut till Norrskata i Åboland, Skåldö i Västra Nyland och Pellinge i Östra Nyland för att nämna några exempel. Byarådskampanjen avslutades i oktober 1994 med den första hela Svenskfinland omfattande Landsbygdsriksdagen i Ekenäs. Där konstaterade man att erfarenheterna har visat på hur viktigt det är att landsbygdsentusiaster från hela Svenskfinland kan samlas och utbyta erfarenheter, lyssna till intressanta föredrag, diskutera och samverka. Man beslöt också att försöka ordna vart annat år en Landsbygdsriksdag på olika ställen i Svenskfinland. Landsbygdsriksdagen kunde lämpligen gå från en region till en annan i tur och ordning, och på den vägen är vi ännu idag! Landsbygd i förändring och EUprogram Landsbygdsriksdagen har visat sig överleva med en stor del talkokrafter och eldsjälar, samt ett fortsatt intresse av de medverkande organisationerna som var med från början. Teman på Landsbygdsriksdagarna har hunnit vara många, men så har också landsbygden förändrats och omvärlden. Finland blev EUmedlem och då började landsbygdsutvecklingsarbetet mera gå in i EU-program. Det goda med EU-medlemsskapet är att det började finnas bättre finansieringsmöjligheter, det mindre plusset är väl EU-byråkratin. Även nu pågår stora reformer som påverkar landsbygden och landsbygdsbefolkningen. Aldrig någonsin tidigare har så många och stora reformer pågått samtidigt; kommun- och servicestrukturreformen, omläggningen av stadsandelsreformen, omläggningen av skattepolitiken, den nya hälsovårdslagen, revideringen av kommunallagen, arbetskrafts- och energipolitiken för att inte tala om den offentliga ekonomin och befolkningsstrukturen. Utmaningarna är många. Det behövs fortsättningsvis forum där man kan både ventilera och få inspiration. Landsbygdsriksdagen är just ett sådant forum. Jag är glad att Landsbygdsriksdagen har visat sin styrka och sitt existensberättigande. Jag önskar alla gamla och nya Landsbygdsriksdagsledamöter givande diskussioner om landsbygden och dess framtid. Ta vara på eldsjälarna! Ann-Sofi Backgren sekreterare och projektkoordinator vid den första Landsbygdsriksdagen Landsbygdsriksdagspionjären Ann-Sofi Backgren, i dag 20 år äldre, men med många erfarenheter rikare av såväl Landsbygdsriksdagar som landsbygdsutveckling. Högklassig utbildning i skärgårdsstaden Väståboland! Kom till oss och studera för grundexamen i natur och miljö, inriktning Miljövårdare. Kursinnehåll bl.a: - hållbar utveckling - miljövård - restaurering av vårdbiotoper - vattenskydd - skärgårdskunskap - friluftsliv Tilläggsinformation: Tag kontakt, bekanta dig med våra hemsidor och andra utbildningar på Finlands fiskeri- och miljöinstitut, Fiskeriskolvägen 72, Kirjala. Tel

15 15 Landsbygdsriksdag med 20 år på nacken Svensk Byaservice (SB) är ett samarbetsforum för lands-bygdsutveckling i Svenskfinland. SB, som bildades år 1994, upprätthålls av Svenska studiecentralen (SSC), Sydkustens landskapsförbund, samt Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Svensk Byaservice jobbar för att stöda och hjälpa byarna i deras verksamhet. SB är ingen takorganisation och strävar inte till att styra verksamheten. Byn bestämmer, SB sprider information och hjälper byarna att lära av varandra. Vart annat år står Svensk Byaservice som arrangör för en Landsbygdsriksdag, som samlar byaråd, projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till debatt om bya- och landsbygdsutveckling, samt ger byarådsaktivister möjlighet till utbyte av idéer, lära av varandra och knyta kontakter. Svensk Byaservice svarar för den svenskspråkiga verksamheten inom SYTY, Suomen Kylätoiminta ry Byaverksamhet i Finland rf, vars verksamhet inbegriper aktivatorverksamhet, koordinering och information. Sedan år 2005 ger Svensk Byaservice ut ett Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling per . De ca 250 mottagarna finns bl.a. inom föreningar, organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier. Under den senaste tiden har även en finsk månadsversion, Uutiskirje, utkommit. Svensk Byaservice finns stationerad på SSC-kansliet i Vasa. Adress: Svenska studiecentralen, Österbottens regionkansli, Rådhusgatan 21 C, Vasa, tel , fax , Under slutet av 1980-talet drabbades framförallt den österbottniska landsbygden av en allvarlig kris. Avfolkningen ökade, butiker och skolor lades ner eller hotades av nedläggning. Det var svårt att se någon ljusning eller något sätt att komma ur krisen. Då föddes tanken på en landsbygdsriksdag. Den första Landsbygdsriksdagen förbereddes genom studiecirklar med uppgift att formulera krav på myndigheter och organisationer, samt fundera på lokala strategier. På vårvintern 1990 samlades man så till den första Landsbygdsriksdagen, som blev en tillställning fylld av kampanda och framtidstro. Landsbygdsriksdagen uttalade också sin tro på att det är landsbygdsborna själva som måste ta itu med problemen. Här lyftes byaråden fram som centrala aktörer. Efter det har traditionen fortsatt. Vart annat år samlas landsbygdsbor, projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till Landsbygdsriksdag för att framförallt utbyta erfarenheter, men också för att ta ställning till aktuella frågor och inte minst viktigt, ha trevligt tillsammans. De två första Landsbygdsriksdagarna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år 1994 och omfattade då för första gången hela Svenskfinland med modell från de två första Landsbygdsriksdagarna i Vörå. Det var inom ramen för projektet Svensk Byaservice som evenemanget ordnades och var då den största tillställningen för projektet. Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu, Närpes, Karis och Mariehamn stått som värdar. Nu har då turen åter kommit till Östra Nyland, den här gången med Haikko Herrgård i Borgå som samlingsplats för finlandssvenska landsbygdsutvecklare. Det är nu för elfte gången som Landsbygdsriksdagen ordnas och således andra gången i Östra Nyland. Svensk Byaservice Peter Backa landsbygdsutvecklare Kenneth Sundman kanslisekreterare 9lONRPPHQ WLOO %UXQEHUJ &KRNODGIDEULNHQV EXWLN lu SSHQ *DPOD VWDQ 0HOODQJDWDQ PnQG ²IUHG NO ² O UG NO ² VRPPDUV QG NO ² WHO %RUJn Porvoon vesi Borgå vatten Lappträsk naturligt nära! Livskvalitet och förmånliga tomter bara en timmes bilväg från Helsingfors!

16 16 Våra nyhetsbrev rapporterar om aktuellt inom landsbygdsutvecklingen Svensk Byaservice Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling utkommer en gång i veckan via e- mail. Som samarbetspart medverkar Svenska Temagruppen (SveT) inom Landsbygdspolitikens samarbetsgrupp (YTR). Nyhetsbrevet sänds bland annat till de lokala aktionsgrupperna, de regionala byaorganisationerna, andra föreningar och organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier. På vår sändningslista finns för närvarande ett 250-tal mottagare. Nyhetsbrevet, som getts ut sedan maj 2005, utkom under 44 veckor åren Svensk Byaservice och SveT ger även ut ett finskt nyhetsbrev, Maaseudun kehittämisen Uutiskirje, som till största delen är en översättning av ett urval notiser ur flera föregående numror av Nyhetsbrevet. Uutiskirje utkom för första gången i december Nyhetsbrevet kan även läsas på Svensk Byaservice hemsida, Vill du komma med på vår sändlista, sänd då mail till adressen Uutiskirje kan läsas, förutom på Byaservice hemsida även på Östra Nylands Byar rf:s webbplats Järvi-Suomen kylät ry:s och Byaverksamhet i Finland rf:s Byaombudet Henrik Hausen vid Järvi- Suomen kylät står för översättningen och urvalet från de svenska versionerna av Nyhetsbrevet, samt tillägg. Den som är intresserad av den finska versionen kan meddela namn och adress till samma adress som ovan. Maaseudun kehittämisen UUTISKIRJE nro 4/ toukokuu 2010 Toimittaja Henrik Hausen, julkaisija Svensk Byaservice. Perustuu suurimmaksi osaksi Svensk Byaservicen viikoittaiseen uutiskirjeeseen. NYHETSBREV inom landsbygdsutveckling nr 23/vecka Innehållet i veckans Nyhetsbrev Cit: Uppdelningen i stad och landsbygd något vi själva skapat Tillväxtstrategier för storstadsnära regioner Är det inte meningen att KSSR-processen skall trygga servicen? SYTY:s ordförande Eero Uusitalo Finlands äldsta inlandsstad som blev landsbygdsstad? YTR:s nätkolumn Mellan hembygd och urbana jobb intervju-undersökning i Lappfjärd Läs även detta: *Byskolorna värdefulla uppväxt- och inlärningsmiljöer visar doktorsavhandling *Flytt till landet om du vill leva i snitt två år längre *Webbenkätundersökning om svenska kvinnors företagande på landsbygden *Väståboland Finlands bästa glesbygdsavloppskommun Om man försummar chansen att seriöst utveckla kloka mikronätverk, missar man en möjlighet att skapa hållbara lösningar för Finlands energiförsörjning. Professor Hannu Katajamäki om att den politiska beslutsprocessen inte har beaktat att näraliggande energikällor, som är ihopkopplade till ett nätverk av små produktionsanläggningar, tillsammans kan producera märkbara mängder värme och elektricitet, trots att produktionen per enhet kan vara rätt så blygsam kloka mikronätverk (Vasabladet 1.6). Sisältö: Eu ja maaseutu EU:n maatalouskeskustelu koskettaa kaikkia osallistu! Maatalous ja maaseutu saavat eurooppalaisten tuen Onko EU:n aluepolitiikka etääntymässä suomalaisesta todellisuudesta? LINC vahvistaa Leader-henkeä Euroopassa Suomalainen maaseutupolitiikka Maaseudun yritystukien hallinnointia yksinkertaistetaan Eduskunta nosti esille maaseutuvaikutusten arvioinnin Katajamäki: Hajautetun energiantuotannon maksimointi on varteenotettava vaihtoehto ydinvoiman lisärakentamiselle Kainuun kokeilu säästi palveluissa mutta ei vahvistanut aluekehitystä eikä demokratiaa Kuntien maaseutuhallintoa keskitetään Tukea yksilöille isojen projektien ja ohjelmien sijaan? Ammattikalastajille vähän tulonmenetyksiä Saimaannorpan suojelusta Hankkeet ja tapahtumat Kylämatkailun seminaari Maavara avara maaseutu Maaseudulla menee suhteellisen hyvin Suomen paras maisemahanke haussa Aitoja makuja Infra ja palvelut maaseudulla Selvitysmies esittää tukea lehtien jakeluun Laajakaistatukea eniten Lappiin Tuulisaimaa rakentaa tuulivoimaa sisämaahan Tuulivoimakorvaus epäoikeudenmukainen Itella avaa maaseudun kirjeet Det går inte att förvänta sig att regeringen med sina program ska bevara måste man också använda sig av den. Bara på så vis kan man hjälpa till att bevara den. Nya, unga butiksägarna i Bromarv i Raseborg Tanja Eriksson och Ragna-Lise hålla landsbygden levande (Österbottens Tidning 26.5). Eu ja maaseutu Uutiskirje 5 vuotta! Anna palautetta! Vi konkurrerar inte om kunderna, tvärtom tipsar vi om andra möjligheter om det är så att någon kund skulle råka knacka på vid fel lucka. Verksamhetskoordinatorn vid Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf Gina. Grand i Borgå ( 0). EU:n maatalouskeskustelu koskettaa kaikkia osallistu! Dacian Ciolo, EU:n maataloudesta ja maaseudun kehittämisestä vastaava komissaari: "Yhteinen maatalouspolitiikka on koko yhteiskunnan asia. Se koskettaa kaikkia eikä pelkästään maanviljelijöitä. Maatalouspolitiikka liittyy elintarviketurvaan, ympäristöön, maisemaan, ilmastonmuutokseen ja työllisyyteen. Kerro, mitä tarpeita ja odotuksia sinulla on Euroopan maaseudun ja maatalouden tulevaisuuden suhteen. Ole mukana tekemässä poliittisia linjauksia.".

17 17 Östnyland i bild

18 18 Livlig vår för HNSL Det är glädjande att från Hela Norden ska levas (HNSL:s) styrelsemöte i Mors, Danmark få meddela att styrelsemötet valde Finland till ordförandeland för år Som ny koordinator för HNSL tillsattes Ålands bildningsförbund rf:s (ÅBF:s) Mikael Erickson. Detta innebär bl.a. att HNSL betalar alla resekostnader för ÅBF i samband med mötena och att administrationen för HNSL detta år övergår till ÅBF, som t.ex. ansvaret för hemsidan, På ÅBF:s initiativ bildades det en förening av nätverket HNSL på Åland under den 10-års jubilerande finlandssvenska Landsbygdsriksdagen 2008, vilken hölls i Mariehamn med ÅBF som lokal värdarrangör. ÅBF erhöll då en styrelseplats i HSNL. I stadgarna lämnades även utrymme för övriga autonomier i Norden. Just nu håller Grönland på att införlivas i verksamheten. Projekt och koordinatorsjobbet HNSL bearbetar två projektområden 2010, Östersjön där ÅBF koordinerar ett projekt om att belysa Östersjön och EU:s Östersjöstrategi, samt ett om att sprida kunskap om isländska landsbygdskonstnärer, där en Isländsk organisation håller i trådarna. För ÅBF:s del kommer koordinatorsjobbet inom HNSL att ge ÅBF en god möjlighet att aktivt delta i utvecklingen av den nya nordiska föreningen. HNSL, som tidigare besökt Åland vid två tillfällen, har normalt 2-3 styrelsemöten i året. Nordiska ministerrådet och ERCA HNSL deltar även via koordinatorn på träffarna för Nordiska ministerrådets arbetsgrupp Framtidens landsbygd, och därigenom även vid seminariet om lokal kapacitet i det nordiska landsbygdsutvecklingsarbetet som arrangerades av Finlands jord- och skogsbruksministerium på hotell Gustavelund i Helsingfors Tidigare träffar för gruppen har varit i Steinkjer, Norge och i Tellberg, Sverige Nästa träff hålls i Danmark. Mellersta bilden: Styrelsen för HNSL samlad i Mors Lantmannaskola. Från vänster i bild står Ole Olsen DK, Karl-Erik Nilsson SE, Mikael Erickson ÅL, Ragnar Stefansson IS, Risto-Matti Niemi FIN, Ulrik Strömberg SE och Staffan Bond SE. Nedersta bilden: Ole Olsen beskådar stolt sin förening HNSL:s nyss erhållna gåva, Byaverksamhet i Finland rf:s standard. Vid HNSL:s årsmöte 6.5 i Sunne, Sverige, i samband med den svenska Landsbygdsriksdagen, beslöts att sända in ett utlåtande till EU via European Rural Alliance (ERA), vilket är redan gjort. Utlåtandet kan läsas på HNSL:s hemsida eller på HNSL har aktivt genom åren deltagit i bildandet av European Rural Community Association (ERCA) och deltog även mangrant vid mötet i Sunne, där flera av HNSL:s landsorganisationer blev medlemmar i ERCA. Avgiften är symbolisk, 100 per år. HNSL har denna sommar fått avslag på en ansökan om pengar från Nordplus, ett treårigt Östersjö-projekt för Vi har nu istället vänt sig till Grundtvig-programmet för att finna stöd för verksamheten. Mikael Erickson koordinator för Hela Norden ska leva Hela norden skall leva!

19 Vilken fantastisk fart i Funne! 19 Ja, vad skall man säga efter detta?, är en utnött fras som du säkert uttalat själv någon gång då du tycker dig upplevt något alldeles extra, chockerande eller som på annat sätt försatt dig mållös. Nu drabbar ju inte mållösheten mig precis, men du förstår säkert känslan jag menar. Jag talar om svenska Landsbygdsriksdagen i värmländska Sunne , som var en fantastisk upplevelse. Finurlige krögaren Carl Jan Granqvist Av en ren händelse hände detta: Jag letade efter ett seminarium, nummer E4 B9. Alla seminarier hade två olika nummer, medan rummen hade fyra siffror i någon av de sex olika byggnaderna. Jag gav upp, och släntrade tillbaks till stora utställningshallen. Då står där den underbare Carl Jan Granqvist, bara så där rätt upp och ner och föreläser om mat och vin, trodde jag. Men ser man på, inte bara det, utan en landsbygdsutvecklare av rang är han med! Jag hade knappt hittat en plats nära scenen för mina närsynta ögon och så häver karl ur sig: Då jag flyttade ut på landet så fick jag reda på att de från den här orten levererade man landets fetaste och dummaste rekryter till armen, så det fanns lite att göra. Man kan ju inte bara gasa ihjäl dem, utan måste ta tag i problemet på ett konstruktivt sätt, säger han. På tal om att ta ut vännerna till landet, kommenterar Carl Jan så här: Hur gör man då? Jo, man ordnar ett kalas och vad händer på kalas då?! Jo, man äter gott, dricker gott och sätter på varandra. Så på så sätt har jag skapat min egen kundkrets, för då de blivit gravida, så måste de ju gifta sig och så mera kalas. Ja, ni förstår historien upprepar sig. Just nu håller jag på ordnar kalas åt de som blev tillverkade på mitt första kalas. Carl Jan fortsätter lika entusiastiskt: Jag är dyslektiker jag, så jag har fått lära mig att ta in kunskap via andra sinnen. All inlärning är sinnesförnimmelser, säger han. Då Carl Jan startade upp Grythyttans gästgivaregård, så var det svårt att få tag i studentbostäder. Så varje gång en änka jordades, tänkte Carl Jan, herre gud, tack och lov så får vi en studentlägenhet till. Att arbetare och bönder bara umgås med sina släktingar och via föreningslivet fastslås av Carl Jan, som förstås levererar allt detta med glimten i ögat. Här hade jag faktiskt kunnat sluta och varit till hundra procent nöjd med Sunne, men tid för nya upplevelser kvarstod. Berömvärt tal av Ålands riksdagskvinna Elisabeth Naucler höll Att husbandet/middagsunderhållningen skulle få en så central roll, som de fick för arrangemangets helhetsintryck, är ju förstås lite förvånande, eller så inte. Den underhållning som bjöds var den bästa jag varit med om på någon konferens, allt av lokala förmågor och kanske just därför. Visserligen fick jag se Cirkus soleil och äkta indianer i Canada på OECDmötet i fjol, men ändå. Värmlänningarna slog detta! En ännu mera upplevelse, ramla av stolen av förvåning, blev det redan dagen innan på invigningen. Då helt plötsligt Ålands riksdagskvinna, värmlänningen Elisabeth Naucler, glatt ler emot mig ur programbladet och förklarar för mig och andra personer, hur fantastiskt Åland verkligen är som region, inbakt i matnyttig information om Åland. För tusan, vi har ju en inflyttning och befolkningsökning som nästan alla glesbygder avundas! Flera var de som hänförda ville beskriva vad de nu visste om Åland för mig. Folk berömde Nauclairs tal, som var det bästa som levererades i alla kategorier på hela tillställningen. Motpoler som rektorn som fortfarande sov, då han tog emot vårt studiebesök och bara tog med sig sju ord på jobbet, men valde att säga fem, utgör ju inte den allra största konkurrensen i sammanhanget goda talare. Eller de mycket mångordiga klimatalarmisterna som nu även i landsbygdsutvecklarsammanhang tillåts sprida sin klimatskräck om global förintelse, den panelen gick inte direkt hem hos åhörarna, om man säger så. Efter uttalanden som att nu redan har vi släppt ut mera koldioxid än atmosfären klarar av, steg stora delar av publiken upp och gick ut. Värmlandsstämningen och gångavstånd Den internationella delegationen hade placerats på ett hotell på Internationella gäster på studiebesök under Landsbygdsriksdagen i Sunne. Framme i mitten till vänster syns nätverksombudsman Hans Bergström på landsbygdsnätverksenheten och till höger Östra Nylands Byar rf:s verksamhetsledare Mia Aitokari. säkert icke gångavstånd från övriga hotell och själva mässan, det var lite synd. Genom olika diskussioner med svenska delegater framkom även att Riksorganisationen Hela Sverige ska levas topp placerat sig på lite för långt avstånd från organisationerna som bildar organisationen. Jag har lovat nämna detta och nu är det gjort. Som ett konkret exempel, en av arrangörerna för Landbygdsriksdagen i Lycksele 2008 ville ha en bättre kontakt med huvudkontoret, som denne avsåg isolerat sig lite från landsändarna. Att organisationerna vill vara närmare huvudkontoret bör inte tolkas som negativ kritik, utan tvärtom. Men den varma värmlandsstämningen som rådde, kunde inte spräckas av missade föreläsningar, dålig information eller kritiska röster. Det existerade för mycket kärlek och välmening hos de lokala arrangörerna, för att man ens kunde störa sig på något som i andra förhållanden nog tagit större plats. Det verkar vara universums lag att få det man ger, bli den man vill vara och framför allt så händer det man tänker på, med betoning på tanke. Livgivande resa Landsbygdsriksdagen var en hel del studiebesök och inget var så påtagligt som att komma in i rummet på Mårbacka gård där Selma Lagerlöf avled, det kändes i hela kroppen, innan guiden sade det. Selma som delade sitt liv mellan två kvinnor, Valborg Olander och Sophie Elkan, var inte helt okontroversiell på sin tid. Ett besök på Mårbacka med cafe får inte missas om du är i faggorna. Ännu i denna dag så refererar de nya företagarna till den entreprenörsanda Selma skapat för bygden, kombinerat med den sisu som de finska skogshuggarna tog med sig till de värmländska skogarna. De tillreder ännu i dag med stolthet en sorts nävgröt i Värmland, ett finskt arv. Det rostade spältmjölet i grötform äter man med stekt fläsk och sky. Vi fick smaka detta vid ett tillfälle, det var min själ en lunch att minnas och bida på, länge. Jag får leva många år längre tack vare denna resa, det är helt klart, av all glädje och skratt, och maken till intryck som jag fick denna gång, kan jag knappt förstå?! Men dock ta med mig som en livserfarenhet som värmer, och ännu spinner i mitt huvud gospellåtarna vi sjöng. Den internationella gruppen hittade ett piano på sitt hotell och den spontana allsången och dansen varade halva natten tack vare en Aitokarisk insats vid klaviaturen. Ack Värmeland du sköna, dig vill jag återse. Mikael Erickson lyrisk landsbygdsutvecklare på tåget på väg hem från Funne till Åland NÄRPES ÄGGPACKERI AB Den rikssvenska Landsbygdsriksdagen samlade över 1500 deltagare. Tel

20 20 Haikko Herrgård hotell med fläkt av historiens vingslag Herrgården, belägen ett stycke från Borgå centrum, har ett förflutet med många kopplingar till vårt lands historiska skeenden. Byggnaderna har flera gånger bränts ned och gården plundrats, men varje gång har den återuppbyggts. Haikko gård har upplevt både kunglig och kejserlig glans, särskilt under 1800-talet besöktes gården ofta av företrädare för den internationella högadeln. Haikko gård har också nära kopplingar med Finlands konst under dess guldålder. Målaren Albert Edelfelt associeras speciellt mycket med just Haikko. På gården och i dess omgivning har Edelfelt samlat inspiration och här har han målat över 200 av sina verk, många av dem räknas till hans yppersta. Bara 500 meter från hotellet ligger Albert Edelfelts ateljé. Museet kan besökas sommartid. Hotell Haikko Herrgård har plats för 400 övernattande gäster med 26 personligt inredda hotellrum i romantisk stil, medan Spa och Kongresshotellet har 199 moderna rum. Kongresscentret består av 20 kongressalar. På Haikko Spa erbjuds avkoppling och behagliga behandlingar för vuxna. Badinrättningen har bastur, rekreationsbassänger, gymnastiksal, fitness studio och mångsidiga individuella behandlingar. Hotell Haikko Herrgård har allt som allt 770 gästplatser i restaurangerna. I själva huvudbyggnaden finns också Herrgårds Klubben, en kvällsrestaurang med 120 platser. År 2007 färdigställdes i parken, precis vid havet, en ny trivsam festlokal i villastil: Villa Haikko. Hotell Haikko Herrgård har valts till årets bästa konferens- och kongresshotell senast år Haikko ligger bara en dryg halv- timmes resa från Helsingfors och tio minuters bilfärd till idylliska gamla Borgå. Kai Mattsson vice VD för Hotell Haikko Herrgård Herrgårdsromantik, exklusiva behandlingar och effektiv konferensservice Dags att utse representanter till Landsbygdsriksdagen! Varje by har rätt att utse en röstberättigad delegat. Kommunerna sam t nationella och regionala frivilligorganisationer har även rätt att utnämna delegater. Men alla som vill delta i debatten och påverka, kan komma med på landsbygdsriksdagen! Mera information inne i tidningen och på Sista anmälningsdagen tisdagen

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl.

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl. Pomoväst Pomoväst Föreningen grundad i maj 1997 Vi har förverkligat tre program - På Spåret 1997-1999 - Vår västnyländska Saga 2000-2006 - Västnyland en bygd i samverkan 2007-2013 Sammanlagt cirka 250

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. Finansiering & FYRK.FI Karl Norrbom, Föreningen Luckan, 2015 LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. I december 2000 blev LUCKAN en självständig

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun. Glad påsk! Seminarium om offentlig upphandling 28 april

Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun. Glad påsk! Seminarium om offentlig upphandling 28 april Nyhetsbrevet Näringslivsnyheter från Simrishamns kommun Nr 3/2014 Glad påsk! Frukostmöte 16 maj Reservera redan nu fredag 16 maj för nästa frukostmöte för företagare! Frukostmötet blir denna gång tillsammans

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer