SkolLedaren GRÖNT OCH HÅLLBART I MALMÖ NY ROLL FÖR PADDAN I FÖRSKOLAN REKTORER SKA FÅ TA MER PLATS. Ingen barnvakt. Regeringsförklaringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SkolLedaren GRÖNT OCH HÅLLBART I MALMÖ NY ROLL FÖR PADDAN I FÖRSKOLAN REKTORER SKA FÅ TA MER PLATS. Ingen barnvakt. Regeringsförklaringen"

Transkript

1 Mer att läsa: Tuff kritik från Skolinspektionen l Klara besked i medlemsenkät l Hur mår förskolans barn? SkolLedaren SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING NR 7 SEPTEMBER 2014 Ingen barnvakt NY ROLL FÖR PADDAN I FÖRSKOLAN Regeringsförklaringen REKTORER SKA FÅ TA MER PLATS GRÖNT OCH + NYHETER GÄSTKRÖNIKÖR Jonas Vlachos DEBATT BÖCKER RAST HÅLLBART I MALMÖ

2 Fritidspedagogernas rikskonferens 2014 Fantastisk konferens. Den berörde saker som är i ropet. Martin Ekström, Solna Det är andra året jag är här och jag vill komma tillbaka igen. Annelie Bohlin, Nora En givande och inspirerande konferens. Här finns många saker jag tar med mig hem. Åsa Strandkulle, Lindesberg Bra konferens med bra föreläsare! Niklas Johansson, Huddinge Passa på att gå på konferens tillsammans med fritidspedagogerna - vi bjuder på din biljett*! Dags för fritidspedagogiskt lärande hela dagen! På vilket sätt bidrar fritidspedagogiken till att alla elever verkligen uppnår läroplanens mål? Välkomna till en dag med olika exempel och perspektiv på hur skolan kan bli en kraftfull helhet för elevernas lärande och utveckling. Här får du en inblick i vad som händer när fritidspedagoger, lärare i fritidshem och lärare drar åt samma håll utifrån sina särskilda kompetenser och erbjuder en mängd ingångar till lärandet! PROGRAM Professionalisering, avprofessionalisering eller omformning av yrket att välja väg? Relationer och lärande hör ihop förhållningssätt och metoder för att möta alla barn Elever som har svårt att styra sig själva så blir fritidshemmen en trygg plats för lärande Skapa miljöer som stöttar olika typer av lärande under hela skol- och fritidshemsdagen Fritidspedagogiskt lärande hjälper eleverna att nå målen under hela skoldagen! Programmet i sin helhet hittar du på ANMäLAN Göteborg 5 november Malmö 19 november Stockholm 26 november Umeå 9 mars Pris per deltagare: kr exkl moms. Anmälan gör du på * Anmäl fyra fritidspedagoger så bjuder vi rektor! Ange alla fem namn vid anmälan tillsammans med koden 4+ för att ta del av erbjudandet. Varmt välkommen! Konferensen arrangeras i samarbete med: tidningen Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor

3 LEDARE Oktober 2014 ORGANISATION. Samarbetet mellan skolans aktörer gnisslar. Det är dags att låta skolledarna vara med om att organisera förskola och skola, skriver Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson. Låt skolledarna vara med att styra Styrkedjan i förskola och skola brister kraftigt. Forskning och vår stora medlemsenkät visar att det gnisslar oroväckande mellan de olika aktörerna med ansvar för skolans styrning. I många av landets kommuner saknar politikerna förtroende för skolledarnas förmåga att ta ansvar för resultat- och verksamhetsutvecklingen i skolan. Skolledarna i vår medlemsenkät ifrågasätter å sin sida om de lokala politikerna har den kunskap och insikt som behövs för att kunna fatta kloka beslut om visioner, konkreta mål och resurser. Forskningen visar på att endast 32 procent av landets huvudmän litar på sina rektorer. Skolledarna har ett något större förtroende för sina huvudmän. På många håll saknas insikt hos huvudmannen om styrkedjans betydelse för resultatutvecklingen. Kontakten mellan skolledarna, som har ansvar för att nationella mål och riktlinjer följs på skolan, och lokala politiker, som har ansvar för att resurser och andra förutsättningar är de rätta, måste vara tät och präglas av ömsesidig respekt. Många organisatoriska nivåer mellan kommunstyrelsen och skolledaren tenderar att försvåra kommunikationen. Det är ett tydligt tecken på att det brister kraftigt i landets kommuner när det gäller sättet att organisera förskola och skola. Organisationen av skolan påverkar också resultatet. För många nivåer försämrar förutsättningarna för transparens och tillit. När det fungerar som sämst kan en politisk nämnd i en kommun ha en positiv bild av skolans resultat, när det i praktiken gäller det rakt motsatta. Skolledaren som har det nationella uppdraget i skollag och läroplan, hamnar långt ned i kommunens styrkedja. Få skolledare upplever att de kan påverka nämndens/styrelsens beslut. Denna osäkerhet begränsar möjligheterna att leda den pedagogiska verksamheten mot de nationella målen. Skolledarnas viktigaste uppgift är att styra och leda huvudprocessen, undervisningen, så att den uppnår de kvalitetskrav som ställs i styrdokumenten. Denna förståelse av uppdraget måste ligga till grund för all dialog och uppföljning mellan huvudman och skolledare. Skolledare inom förskola och skola har ansvar för barnens och elevernas utveckling och kunskapsinhämtning, för deras trygghet och studiero. Sveriges skolledare vill axla det ansvaret. Vi menar att vi alla måste ta gemensamt ansvar för att vi ska kunna vända de negativa utvecklingscirklarna. Vi vill bidra med vår del men kräver också förutsättningar för uppdraget. Antalet nationella reformer har varit stort de senaste decennierna och en rektor beskriver arbetet som att bygga om en rondell i rusningstrafik. Delegationsordningen har en stor betydelse för tydligheten, ansvaret, mandatet och rättsäkerheten. Ansvar och resurser måste följas åt. Förutsättningarna för arbetet varierar. När ansvar enligt skollagstiftningen inte paras med befogenheter från huvudmannen, har skolledaren svårt att bära hela ansvaret. Nu är det hög tid att skolledarna får vara med i samtalet om hur man som huvudman på bästa sätt organiserar sin förskola och skola för bättre resultat. Skolledaren måste fullt ut kunna genomföra det nationella uppdraget. Våra medlemmar landets skolledare vill ta ansvar men kräver att få vara delaktiga när organisationen riggas och resurserna fördelas. Jag har sträckt ut förbundets hand till Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och sagt att vi vill vara med att erbjuda samtliga skol- och utbildningsnämnder en kompetensutveckling kring hur man bygger en framgångsrik skola och hur organisationen bör utformas så att tilliten mellan huvudman och skolledare ska förbättras och hur en högre måluppfyllelse kan nås. MATZ NILSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund Innehåll REDAKTION Vasagatan 48 Chefredaktör och ansvarig utgivare Kerstin Weyler Postadress Box Stockholm Form och layout Anders Gustafson Editor Publishing Omslagsfoto Martin Lindeborg ISSN Annonsbokning Lena Elison XP Media Tryck Lenanders Grafiska TS-upplaga FÖRBUNDSKANSLI Vasagatan 48 Postadress Box Stockholm Kontakt Ordförande Matz Nilsson Kanslichef Maria Andrén Bergström Ombudsman/bitr förhandlingschef Britt Sundström Ombudsman Monika Elowson René Wiltoft-Möller Utredare Lena Linnerborg Webbredaktör/ informatör Eva Ahlberg Prenumerationer/ medlemsregister Fax Nyheter 10 Reportage Digitala resurser 14 Hållbar skola 19 Gästkrönika Jonas Vlachos 20 Debatt 21 Böcker 25 På din sida Stöd och trygghet 26 Rast 27 Sista ordet OKTOBER 2014 SKOLLEDAREN 3

4 NYHETER Oktober 2014 Löfte om större plats för rektorer Nilsson: Viktigt att skolledarna också får ta del av satsningen Rektorerna ska stärkas i sitt pedagogiska ledarskap. En läsa skriva räkna-garanti ska tas fram så att insatser kan sättas in snabbt. Det var två besked i den rege ringsförklaring som den nye statsministern Stefan Löfven lämnade till riksdagen i början av oktober. Två frågor som Sveriges Skolledarförbund drivit hårt. POLITIK Att språkröret Gustav Fridolin skulle bli utbildningsminister var en lågoddsare i den nya regeringen, men de övriga namnen, Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning blev två överraskningar för Skolsverige. Hadzialic har tidigare varit kommunalråd (S) i Halmstad, Hellmark Knutsson opinionslandstingsråd (S) i Stockholms län, och arbetat med framför allt sjukvård och kollektivtrafik. NÅGRA DAGAR INNAN Stefan Löfven läste upp sin regeringsdeklaration, gick S och MP ut med förslaget om en obligatorisk gymnasieskola för ungdomar upp till 18 år. Förslaget mötte direkt stora protester och många hävdar att det är inte avhoppen från gymnasiet som är problemet, det är de många ungdomar som inte har tillräckligt med meritpoäng att komma in som är bekymret. I dag finns också det kommunala uppföljningsansvaret för de ungdomar som varken utbildar sig eller har jobb. Frågan är om inte kritiken fick statsministern att stryka ordet obligatorisk i regeringsförklaringen. Alla ungdomar under 18 år behöver genomgå en gymnasieutbildning, sa statsministern. DET ÄR FRAMFÖR allt gymnasieskolan som ska förändras med den röd-gröna regeringen. Alla gymnasieutbildningar ska ha en bred gemensam kunskapsbas och innehålla minst ett estetiskt ämne. De ska dessutom ge behörighet till högre utbildning, och därmed tar regeringen tillbaka den inriktning som Socialdemokraterna genomförde med den treåriga gymnasieskolan med Lpf 94. Yrkesprogrammen, som får allt färre sökande, ska göras om till så kallade yrkescollege. Samverkan med arbetsmarknadens parter ska vara nära och därmed hoppas regeringen på att attraktiviteten ska öka. FÖRSLAGET OM EN tioårig grundskola var redan tidigare ett socialdemokratiskt förslag som den förra regeringen anammade när den tillsatte sin utredning om en tioårig skola. Det som eventuellt är nytt med den nya regeringen är den läsa skriva räkna-garanti som nu ska arbetas fram. Det är ett förslag som Sveriges Skolledarförbund har drivit under ett par år. FÖR FÖRSTA GÅNGEN nämns också skolledarnas viktigaste uppgift i en regeringsförklaring: rektorerna bör stärkas i sitt pedagogiska ledarskap. Självklart något som gläder förbundsordförande Matz Nilsson: Vi ser fram emot att skolledarnas uppdrag som pedagogiska ledare får ta större plats i vardagen, säger Matz Nilsson. Han hoppas därmed på större tillit till skolans professioner, både skolledare och lärare. Löftena till framför allt landets lärare, var många och vidgående under valrörelsen. Matz Nilsson betonar att det nu också är viktigt att även skolledarna får ta del av den satsning inte minste när det gäller lönerna, som görs på skolan. I FÖRSKOLAN SKA barngrupperna bli mindre och fritids ska stärkas, utlovade den nya ministern. Hur och på vilket sätt får vi vänta på besked om. Läxhjälp ska ges till alla elever, och den subventionerade hjälpen, läxrut, avskaffas. Ytterligare ett område som direkt får verkan på förskolan och skolan är att Sverige ska gå före med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier, och statsministern tog särskilt upp att förskolor och skolor ska vara giftfria. VAD TYCKER DU OM OBLIGATORISK GYMNASIESKOLA? Ellinor Häreskog, gymnasierektor, Umeå: Jag tror inte att det här förslaget spelar någon roll eller löser något, alla ungdomar går ju redan i gymnasiet. En farhåga är vi skjuter upp vuxenblivande ännu längre. Ett större problem är att vi inte accepterar att unga människor är olika. Vi behöver alternativ till gymnasiet över huvud taget. Det här döljer arbetslöshetssiffrorna och skickar ytterligare ett samhällsproblem till skolan att lösa. Kennet Flennmark, gymnasierektor, Lund: Jag tycker inte att det verkar vara ett bra förslag. Att tvinga alla elever att göra likadant är inte en god idé. Vi har ju redan ett uppföljningsansvar för ungdomarna. De är omotiverade och har inte lust att studera. Principen att tvinga alla gå tolv år är inte bra. Det behövs något annat än ett än ett obligatorium för de här ungdomarna. Statsministern står fast vid friskoleöverenskommelsen, men poängterade att syftet med skolverksamheten ska vara utbildning, inte att dela ut vins ter. En fråga som en utredning just nu funderar på är hur aktiebolagslagen ska kunna förändras för att tillmötesgå det. MEN REDAN MÅNDAGEN efter regeringsförklaringen fick det ett svar. I en överenskommelse med V ska ytterligare en (ny) utredning tillsättas för att utreda hur en syftesparagraf i bland annat bolagsordningen kan införas att verksamheten till exempel skola är syftet, inte vinst. Utredningen ska också överväga en tillståndsprövning av alla aktörer inom välfärden och ett kommunalt avgörande för nyetablering av skolor med vinstsyfte. Offentlighetsprincip och meddelarfrihet ska gälla i den skattefinansierade välfärden, oavsett huvudmannaskap, slog Stefan Löfven fast. Sverige behöver söka det som förenar landet, snarare än det som drar isär. Sveriges bästa före taktik och prestige, menade statsministern. Men på utbildningens område har redan M satt ljuset på den nya utbildningsministerns löfte att förändra skolan på 100 dagar. Nedräkningen har börjat. KERSTIN WEYLER Erica Andrén, gymnasierektor; Karlstad: Jag förstår inte syftet. Vi fångar ju upp de ungdomar som av olika skäl inte kommer till skolan med det kommunala uppföljningsansvaret. Att tvinga in elever i en skola som de inte vill gå i är snarar kontraproduktivt. Vi måste skapa lust och motivation. Det här är helt fel förslag. Enkät: KERSTIN WEYLER 4 SKOLLEDAREN OKTOBER 2014

5 Vi vill se att Skolverket och våra lärosäten får tydliga uppdrag. Återför minst tre friluftsdagar/år i läroplanen. Dagens luddiga formulering och det faktum att det nu är rektorn som utifrån sin budget avgör antalet dagar är oacceptabelt. Återinför också lägerveckor, som är ett fantastiskt sätt att utveckla både individer och gruppen Sara Revell Ford, generalsekreterare Friluftsfrämjandet och Magnus Ling, generalsekreterare och vd Svenska Turistföreningen. I Dagens Samhälle om barns utelek. Tuff kritik från Skolinspektionen Begler: Jag blir tokig när huvudmännen sänker ribban Skolhuvudmännen är inte tillräckligt insatta i skolverksamheten, följer inte upp den, är dåliga på att analysera och gör inte vad som behövs göras. Nu får Sveriges skolhuvudmän ytterligare kritik för sin verksamhet. Den här gången från Skolinspektionen. GRANSKNING Skolinspektionens generaldirektör Ann- Marie Begler upprörs över den låga ambitionsnivån hos huvudmännen. Jag blir tokig när huvudmännen sänker ribban för hur många elever som ska klara målen. Det är en bild som kommer i fram en granskning av hur skolhuvudmännen, både kommunala och fristående, tar sitt ansvar för skolverksamheten. GRANSKNINGEN I SIN helhet ska presenteras i mitten av november, men besökarna på Skolchefsmötet i Göteborg, dagen för bokmässan, fick en förhandsbild av generaldirektör Ann-Marie Begler. Granskningen ger en dyster bild av hur ett urval av Sveriges skolhuvudmän styr sin skola. Tidigare har Skolinspektionen fokuserat på rektors ansvar, nu har man grävt djupare och granskat hur den institution som ytterst är ansvarig för att eleverna når målen och att skolan är likvärdig styr verksamheten. Det är inte en särskilt glädjande bild av svensk skola, sa Ann-Marie Begler. Skolhuvudmännen tar inte det ansvar som de har. Även om det finns ljusglimtar. SKOLINSPEKTIONEN HAR grans kat 36 huvudmän, både kommunala och fristående. Det är självklart inte ett helt representativt urval, men det går ändå att dra För låg ambitionsnivå hos skolhuvudmän, upprör Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. slutsatser av rapporten, menar Skolinspektionen. Huvudmännen är i allmänhet inte insatta i sin skolverksamhet, de följer inte upp verksamheten som de borde och analyserar inte tillräckligt för att kunna utveckla skolan, menade Ann-Marie Begler. De tar inte heller i tillräcklig utsträckning hänsyn till skolors olika behov och fördelar resurserna utifrån den kunskapen. En iakttagelse som också Skolverket gjort. De nationella mål som riskdag och regering har beslutat om för svensk skola, ska i kommuner och fristående skolor göras till operationella mål för den egna verksamheten. DÅ HÄNDER DET inte alltför sällan att man sänker ribban så att till exempel bara 80 procent av eleverna ska nå målen. Det är något som jag blir tokig på, sa Ann-Marie Begler. Nej, det ska vara 100 procent! Det är ett stort bekymmer att man ger upp 20 procent av eleverna. Skolinspektionen ser också det som tidigare Elisabet Nihlfors och Olof Johansson har konstaterat, den bristande tillliten från kommunpolitikerna till rektorer, och vice versa. Politikerna har en dålig kunskap om sina skolor, de vet inte heller om att de saknar kunskap, menar Skolinspektionen. Det finns en förstroendekris i svensk skola. DET FINNS SJÄLVKLART ljuspunkter också, menade Ann-Marie Begler. Huvudmän som fokuserar på kvalitetsarbetet som ett nav i skolans utvecklingsarbete. Man styr och stödjer utveckling mot de nationella målen och fördelar resurserna utifrån en analys av var pengarna gör bäst nytta för måluppfyllelse och likvärdighet. Det finns också huvudmän som har god kunskap om styrkor och svagheter som finns i den egna skolverksamheten och som centralt organiserar en stödjande funktion för skolorna. Och där kommunikationen är god i hela kedjan. SKOLINSPEKTIONEN OCH Ann-Marie Begler pekar på tre områden i den kommande inspektionsrapporten som måste bli bättre. Uppföljningen av både kunskaps- och värdegrundsresultat måste förbättras. Ansvariga måste göra en analys som lägger grunden till ett paket av åtgärder. Vad ska den i sin tur ska leda till och följ upp det. Igen. För det andra måste dialogen mellan huvudmannen och rektor blir bättre för att man ska kunna prioritera och vidta de åtgärder som behövs för ett bättre resultat. Kommunikationen i stort behöver förbättras. Huvudmännen måste också analysera förutsättningarna för varje enskild skola för elevernas resultat ska kunna förbättras. Hur ser lärarnas kompetens ut, hur fördelas den och vilka kompensatoriska åtgårder måste man vidta? Resultatanalysen måste sedan kopplas till förutsättningarna för varje skola. Huvudmännen måste i mycket större utsträckning än nu arbeta med sin resursfördelning. Det finns ett nära samband med kunskaps- och värdegrundsresultat, menade Ann- Marie Begler. Huvudmannen måste följa upp helheten. MÅNGA uppföljningssystem som finns i skolan är i dag digitala. Skolinspektionen kan dock konstatera att det finns en för stor tilltro till de digitala systemen. Man matar in en mängd resultat utan att sedan tolka och analysera i tillräcklig grad. Man kan inte bara lita på siffror, det är bara en början, menade Ann-Marie Begler. En viktig notering som Skolinspektionen gör i den kommande rapporten, är att uppföljning och kvalitetsarbetet är bättre i stora skolkoncerner än hos många kommunala huvudmän. Det finns också, kan Skolinspektionen konstatera, ofta ett större engagemang från huvudmannens sida i de fristående skolorna, till exempel genom deras styrelser, än hos de kommunala politikerna. INTE SÅ FÖRVÅNANDE kanske, eftersom de fristående skolorna har endast ett område att arbeta med, medan skolan konkurrerar med kommunens många andra uppdrag. De fristående skolorna måste värna om sina kunder, och följa upp resultatet för att bli efterfrågade, menade Ann- Marie Begler. Samtidigt efterlyste hon ett mycket starkare engagemang för skolan hos kommunpolitikerna. Den slutliga rapporten blir klar och presenteras på Skolinspektionens dag som arrangeras på fem ställen i landet med början i Malmö 11 november. KERSTIN WEYLER OKTOBER 2014 SKOLLEDAREN 5

6 NYHETER Klara besked i medlemsenkäten Tre frågor är viktigast lön, arbetstid och arbetsbelastning Lön, arbetstid och arbetsbelastningsfrågor. Det är de viktigaste områdena som Sveriges Skolledarförbund ska arbeta med. Det klara beskedet kommer från förbundets medlemmar i årets medlemsenkät. Men systemet med ett delat ansvar mellan å ena sidan staten och å andra kommuner och andra huvudmän fungerar inte särskilt bra anser en stor majoritet av Sveriges skolledare. MEDLEMSENKÄT Vart tredje år, inför förbundets kongress (nästa äger rum i april nästa år), har Sveriges Skolledarförbund genomfört en stor medlemsenkät. Så även i år. Det är fortfarande lön och arbetsvillkor som förbundets ska arbeta med, anser de nära medlemmar som svarat på enkäten. Förra gången, 2011, prioriterade medlemmarna lönefrågorna högst. I år är arbetstid/arbetsbelastning en lika viktig fråga. På tredje plats i år, liksom för tre år sedan, kommer arbetet med andra arbetsmiljöfrågor. Kompetensfrågor hamnade på fjärde plats 2011, men dalar nu. En förklaring kan vara att många medlemmar har gått igenom den statliga rektorsutbildningen, eller håller på att göra det. Röster från enkäten Nu när lärarlöner ökas märker vi att dessa löner ligger mycket nära eller är högre än skolledarnas. Vem vill då vara skolledare och ta ansvaret när jag får mer i lön, inget huvudansvar och ferietjänst som lärare? MEN NÄR DET gäller frågor om svensk skolpolitik, har svaren förändrats. Det gäller kanske framför allt frågan om huvudmannaskapet. Både 2008 och 2011 tyckte ungefär hälften att systemet fungerade bra, men i årets enkät är det endast 20 procent som instämmer i påståendet att systemet med det delade ansvaret fungerar bra. 70 procent instämmer inte. Det är fler som arbetar i den kommunala sektorn som tycker att det inte fungerar (72 procent) än i den privata (60 procent). En ännu större andel av medlemmarna anser att staten borde ta ett tydligare ansvar för att garantera resurser till skolan. Det instämmer nära nio av tio i. Ungefär lika många som för tre år sedan. EN NY FRÅGA i årets enkät som också handlar om huvudmannaskapet men med en annan vinkel, är om att staten borde ta tillbaka det huvudsakliga arbetsgivaransvaret för skolan. Drygt hälften, 54 procent, instämmer, 28 procent säger nej och 18 procent vet inte. De kommunalt anställda är något mer positiva än privatanställda (54 mot 50 procent). I skollagen från 2011 finns en tydlig och klar skrivning om rektors och förskolechefens rätt att själv styra och organisera sin inre organisation. Några av enkätens frågor handlade om Fakta Valfrihet w Valfrihet är viktigt, menar Sveriges Skolledarförbunds medlemmar. 55 procent tycker att det är viktigt att värna om föräldrars och elevers rätt att välja skola. w Nästan lika många, 54 procent, tycker att det är viktigt att det finns fristående skolor. Men de ska drivas utan vinstintresse, anser 84 procent av förbundets medlemmar. När det finns förstelärare och lektorer som får så hög löneförhöjning, är det viktigt att lönerna för rektorerna höjs rejält. Det måste finnas ett avstånd lönemässigt. Jag tycker att ett av skolans stora problem de senaste 20 åren har varit den avakademisering som skett inom lärar- och rektorsyrket. Jag skulle önska att skolledarna tydligare drev frågan att föra skolan tillbaka till den akademiska världen. det. 77 procent anser att man har det formella mandat som man behöver för att fatta beslut som rör arbetet, och 79 procent att det på arbetsplatsen finns en tydlig delegationsordning när det gäller ekonomi och personal. 78 procent har en tydlig delegationsordning i enlighet med skollagen. I det senare finns ingen skillnad mellan kommunal och privat sektor. 85 procent instämde i påståendet att det finns möjligheter att styra den inre organisationen. MEN DET ÄR skralt med tid för skolledarna att diskutera verksamhetsutveckling. Endast 17 procent instämmer i påstående att man kan avsätta tillräcklig tid med personalen för att diskutera utvecklingsfrågor. Inte heller finns det Fakta Så gick enkäten till w Enkäten gick ut till nära medlemmar och drygt hälften, 56 procent, svarade. 86 procent av dem arbetar i kommunal sektor, nio procent i privat och två i staten. w En femtedel av de som svarade kommer från Stockholms län, 15 procent från Västra Götaland och 12 procent från Skåne. I övrigt fördelades svaren jämnt över landet. tillräckligt med utrymme att sätta verkligt individuella löner anser skolledarna. Den förtroendeklyfta mellan professionen och de lokala politikerna, som bland annat forskarna Elisabeth Nihlfors och Olof Johansson talar om, syns också i Sveriges Skolledarförbunds enkät. Mer än hälften (57 procent) anser inte att de lokala politikerna sätter sig in i skol- och utbildningsfrågorna, och 68 procent känner inte att skolledarnas arbetsinsats röner tillräcklig uppskattning från politikernas sida. Nära hälften, 47 procent, känner inte förtroende för de lokala skolpolitikerna. Två av fem skolledare vet inte om politikerna har förtroende för dem som ansvariga för skolverksamheten. Men fyra av fem skolledare är stolta att arbeta i svensk skola och 70 procent tycker att arbetsgivaren är bra. DET ÄR DOCK svårt att påverka den egna lönen, anser 62 procent och lika många tycker inte att arbetsgivarens lönesättning av yrkesgruppen skolledare är rimlig. Det är dock inte särskilt lätt för skolledarnas chefer att göra det; 62 procent tycker inte att chefen har möjlighet att verkligen sätta individuella löner vid löneförhandlingen. Arbetsgivaren saknar också bra metoder att mäta resultatet av skolledarnas arbete anser 64 procent. KERSTIN WEYLER w Den vanligaste yrkeskategorin är rektor, 56 procent, 14 procent är biträdande eller motsvarande och åtta procent förskolechef. w De rektorer som är verksamma i den kommunala skolan har ansvar för större verksamheter än privat anställda rektorer. 358 elever mot 253. w En tredjedel av de som svarade är mellan 51 och 60, 23 procent över SKOLLEDAREN OKTOBER 2014

7 I KORTHET Sofia Larsen. Jusekordförande blir skolchef STOCKHOLM. Ordföranden i Jusek, Sofia Larsen, har blivit förskole- och grundskolechef på Academedia, Sveriges största fristående skolkoncern. Fram till förra valet, 2010, satt hon i riksdagen för C och var dessutom ordförande i utbildningsutskottet. Sedan dess har hon arbetat som informationschef på Örebro universitet. Hon har varit ordförande i Jusek sedan Sofia Larsens nya ansvarsområde är 128 förskolor, 80 grundskolor med drygt barn och cirka anställda. Utredning om reformer får stöd av förbundet I skymundan av den stora kommunaliseringsutredningen, presenterades utredningen Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer i våras. Utredaren Per Thullberg presenterade en rad förslag om hur reformer på skolans område bör vila på en ordentlig kunskapsgrund. Sveriges Skolledarförbund håller i sitt remissvar med utredaren. UTREDNING Reformer som sjösätts utan tillräcklig analys riskerar att bli mer eller mindre verkningslösa. Det drar både fokus och resurser från det som har verklig betydelse för resultaten, nämligen en utvecklad kompetens hos skolledare och lärare, skriver Sveriges Skolledarförbund i sitt remissvar. Det påpekar också att skolutveckling inte enbart ska och kan styras genom statligt beslutade reformer. Det får inte särskilt stor påverkan på elevers lärande. Det är, skriver förbundet, ute i verksamheterna som det händer. Hög kvalitet byggs underifrån och det är den lokala nivån som kan ta ansvar för sin egen utveckling och höjda prestationer. En fråga som förbundet drivit en längre tid, bland annat när det gäller hur Skolinspektionens uppdrag ska se ut. DET BEHÖVER SKAPAS ett nationellt ramverk för utvärdering av skolan, föreslår utredarna, och det är ett förslag som förbundet ställer sig bakom. Det skulle förhoppningsvis ge en större tyngd för en långsiktig styrning och kunskapsuppbyggnad av skola och utbildning, än vad som är fallet i dag. Men något särskilt råd för utvärdering på departementsnivå, som föreslås, behövs inte. Det utbildningspolitiska råd som tillsattes i våras kan nog stödja regeringen även när det gäller metodfrågor, tror Sveriges Skolledarförbund. Fakta Utredning KERSTIN WEYLER w Utredningen heter Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer. SOU 2014:12. w En delrapport från utredningen föreslog det Skolforskningsinstitut som enligt planerna ska komma igång vid årsskiftet. Vägledarkalendariet gör mig insatt i den senaste forskningen. Om vad som sker på arbetsmarknaden och de förändringar i samhället som påverkar hur ungdomar gör sina val. Abonnemanget är prisvärt och håller hög kvalitet. Gunilla Wikholm Larsson, studie- och yrkesvägledare, Åva Gymnasium Boka abonnemang 2015 nu! Välkommen till vårt professionella nätverk för studie- och yrkesvägledare. Fyra konferenser som håller din skola uppdaterad på förändringar och utveckling inom utbildning och arbetsliv. För mer info se eller ring Skolledaren VK 191x120.indd :50:05 OKTOBER 2014 SKOLLEDAREN 7

8 NYHETER Brandfackla om förskolans barn Nu bok ifrågasätter om vi har koll på hur barnen mår Mår barnen i förskolan bra? Det är en fråga som vi inte riktigt har koll på, menar forskaren Ulla Waldenström. FORSKNING Det finns ganska mycket forskat om ramar och strukturer för förskolan, om förskolans pedagogik, men hur barnen påverkas och mår, saknas det ordentlig forskning om, menar Ulla Waldenström som har skrivit en bok med den något provocerande titeln Mår barnen i förskolan bra?. Hon är professor vid Karolinska institutet, institutionen för kvinnors och barns hälsa. På ett välbesökt seminarium på bokmässan förklarade hon att hon inte på något sätt är emot förskolan, tvärtom, men vi måste ta reda på hur barns hälsa, psykologiska och kognitiva utveckling påverkas när de är i förskolan. De långtidsstudier som finns gjordes på och 1980-talet. Sedan dess har det inte gjort några större studier med stora grupper barn. Det är dags för det nu, menar Ulla Waldenström. DE TIDIGARE STUDIERNA gav förskolan ett bra resultat och visade bland annat att tidig start i förskolan var viktigare än vilken typ av omsorg daghem eller familjedaghem barnen hade. Men urvalet var litet, anser hon, och kanske också åldern på barnen och föräldrarnas bakgrund. Många barn som placerades i förskolan då började mycket tidigt, men det var samtidigt föräldrars starka önskan att tidigt kunna återgå till yrkesverksamhet (dessutom var föräldraledigheten betydligt kortare då än nu). Jag är nyfiken på vad som hänt sedan 1970-talet. Det finns utländska studier där barn har följts under en lång tid. En viktig slutsats är att det avgörande för barnen är kvaliteten på omsorgen. Ulla Waldenström definierar den som nära relation till en pedagog. Att hinna följa ett barn och skapa en bra relation kräver kontinuitet och inte så stora barngrupper. Psykologer vill ha ett tak för barnstorlekarna, och jag vet att verksamheten inte vill ha begränsningar, men det finns en risk för att en ekonomisk press gör att grupperna blir för stora. Ett tak skulle bli ett skydd, säger Ulla Waldenström. Hon är medveten om att det kan vara känsligt att kritisera förskolan, och försäkrar än en gång att hon inte är emot den. Debatten innehåller mycket tro, men inte lika mycket kunskap. Vi har levt i föreställningen att vi är bäst i världen, men nu efter 35 år behövs en upprepning av de studier som gjorts. STORA OCH LONGITUDINELLA studier om förskolan är kostsamma. Men det behövs nu att pedagoger, psykologer och också barnläkare tar sig an uppgiften att studera hur barnen mår, menar hon. I skolan finns likande studier där det är legitimt att mäta och kvantifiera. Med de försämrade Pisa-resultaten som utgångspunkt, kanske dörren har öppnats för att gå djupare in i förskolan. Och få svaret om hur barnen mår, menar Ulla Waldenström. KERSTIN WEYLER Är du intresserad av att arbeta internationellt i en pedagogiskt stimulerande och mångkulturell miljö? Vi söker en rektor till Europaskolan i Frankfurt Mer information på Skolverkets hemsida: 8 SKOLLEDAREN OKTOBER 2014

9 Ännu lättare svara på löneenkäten i år Lön är den viktigaste frågan som Sveriges Skolledarförbund ska arbeta med, tycker medlemmarna i medlemsenkäten. Ett mycket viktigt underlag för det arbetet är den årliga löneenkäten. Nu är det snart dags igen. LÖNEENKÄT I början av november skickas löneenkäten ut med e-post. Det tar inte särskilt lång tid att besvara, men det är mycket angeläget att så många som möjligt gör det. Förra året svarade 75 procent, vilket låg i topp bland Sacoförbunden. Men Sveriges Skolledarförbund siktar högre i år och hoppas på 80 procent (eller mer!). DET ÄR OCKSÅ möjligt att svara i mobilen och för årets enkät har en del förbättringar och I KORTHET Rektor får böter för slöjdolycka SÄKERHET. Skolverksamhet kan inte likställas med företagsbot. Därför slipper kommunen betala för slöjdolycka. Men inte rektor. För två år sedan fastnade en tioåring med en tröjärm i en pelarborr. Både läraren och rektor dömdes för arbetsmiljöbrott. Rektor överklagade domen för vållande av kroppskada. Han hävdade att han inte kunde lastas för att eleven hade olämpliga kläder och att en borr som inte fick brukas användes. Hovrätten tog ingen hänsyn till det och dömde rektorn till 60 dagsböter. Den delar dessutom tingsrättens syn på att skolverksamhet inte är näringsverksamhet. Kommunen behöver därför inte betala företagsbot. förenklingar gjorts för mobilversionen. Det är månadslönen för oktober 2014 som förbundet vill ha uppgift om. Det är viktigt att också andra uppgifter om dig som medlem är de rätta i förbundets register. Kolla på hemsidan, skolledarna.se och logga in med ditt medlemsnummer och lösenord för att kontrollera uppgifterna. Medlemsnumret finns på denna tidnings baksida, och har du inte ändrat ditt lösenord är det de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Senast för jul ska svaren vara inne. Men tidigare desto bättre. Hur lönerna ser ut i olika delar i landet, och för olika kategorier skolledare, redovisas i lönebilagan som kommer med nummer 2 av Skolledaren i slutet av februari nästa år.«psykologförbund vill ha fler skolpsykologer PSYKOLOGER. Alldeles för få! Det konstaterar Sveriges psykologförbund att skolpsykologerna är i svensk skola. Skolpsykologerna hinner inte ge det stöd till skolledning och lärare som behövs, anser yrkesföreningen Psiofos, Psykologer i förskola och skola, som undersökt hur många skolpsykologer som finns. Det är också stora skillnader mellan skolorna, konstaterar Psifios. Var fjärde skolpsykolog har ansvar för mer än elever, åtta av tio för mer än tusen. Ett hållbart antal är 500 elever för att uppnå skollagens krav på tillgång på skolpsykologer, anser föreningen Psiofos. Rivstart för förbundets unga forum UNGA SKOLLEDARE. Mer än 100 skolledare på en månad. Så många har gått med i Sveriges Skolledarförbunds nya forum för unga skolledare. I ett slutet forum på Facebook diskuterar unga skolledare (här definierade som 40 år och yngre ungefär jämgamla med de nya ministrarna och statsekreterarna på utbildningsdepartementet) frågor som är speciella när man är ung och ganska ny skolledare. Mer info om forumet har professionsombudsman René Wiltoft Möller, VI HAR KONFERENSER FÖR DIG KALENDARIUM 2014/2015 Rektor i framtidens friskola 3-4 december 2014, Stockholm Framtidens särskola november 2014, Stockholm Rektorsforum mars 2015, Stockholm Framtidens läromedel Syd mars 2015, Lund Läs mer på Hur skapar vi en likvärdig utbildning för alla? Nya arbetssätt för att kvalitetssäkra skolresultat med eleverna i fokus! Metoder för komplexa behov och utmanande beteenden! OKTOBER 2014 SKOLLEDAREN 9

10 10 SKOLLEDAREN OKTOBER 2014 w

11 DIGITALA KLASSRUMMET FRÅN BARNVAKT Paddans nya roll i förskolan TILL VIKTIGT VERKTYG w Digitala resurser förändrar lärandet på djupet. Det menar Susanne Kjällander, doktor i didaktik, vars forskning visar att pekplattor i förskolan stimulerar barns kreativitet samtidigt som de samarbetar bättre och utmanar lärarnas didaktik. TEXT JENNIE AQUILONIUS FOTO MAGNUS HARTMAN Ett verktyg, snarare än en barnvakt, är paddan, säger Susanne Kjällander, här med sin dotter Daisy. Lugnet före studentstormen vilar över barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Löven prasslar utanför de höga fönstren i Susanne Kjällanders arbetsrum i huset nere vid Brunnsviken. Hon forskar och föreläser om lärande och digitala resurser och säger att datorer och pekplattor är mer än bara andra verktyg i stället för papper och penna. Digitaliseringen förändrar på djupet. Den påverkar kunskapsmonopolet, relationerna i klassrummet och vilken information eleverna har tillgång till. SUSANNE KJÄLLANDER SKREV sin doktorsavhandling om lärande i en digital skolmiljö Nyligen har hon genomfört två forskningsprojekt om digitala pekplattor i förskolan: Appknapp i Botkyrka, vars resultat presenterades i våras, och Plattan i mattan i Uppsala där slutrapporten kommer Resultaten i Appknapp överraskade henne. Jag hade trott att pekplattan skulle få agera barnvakt. I stället var den hela tiden ett verktyg i ett sammanhang och förskolpersonalen tänkte pedagogiskt kring apparna och ordnade dem efter teman som språk eller ett projekt om vatten. HENNES VIDEOINSPELNINGAR VISAR att inget sker slumpmässigt utan minsta ettåring har ett syfte med sina knapptryckningar. Förskolbarnen drog också paralleller mellan den virtuella och den fysiska världen. Om de till exempel höll på med lera i ateljén tog de in surfplattan och letade reda på en lerapp där de kunde knåda på skärmen. Förskollärarna blev mer medutforskande än ledande och en tvååring kunde visa pedagogen hur en OKTOBER 2014 SKOLLEDAREN 11

12 DIGITALA KLASSRUMMET viss sak skulle göras. Ibland var barnen intresserade av att lösa uppgiften de fått och ibland ville de spela och ha kul. På så sätt blev relationen mer jämlik och barnen utmanade lärarnas didaktiska upplägg. Surfplattan blev en kameleont som användes till det barnen ville: den blev en kassaapparat i en leksaksaffär eller ett tidtagarur när leksaksbilarna hade racingtävling i rutschkanan. Det ligger i linje med förskolans läroplan där personalen ska följa barnens intressen. PÅ DE FYRA förskolor som deltog i projektet fanns det en till tre pekplattor på barn. Barnen samarbetade och hittade system för att turas om. Men det skulle vara bra med en surfplatta per pedagog. Förskollärarna hinner ofta inte leta appar på sin planeringstid och om pekplattan är deras eget verktyg blir de mer bekväma och kan ta hem den. Susanne Kjällander säger att fortbildning är avgörande. Botkyrka kommun ordnade till exempel regelbundet workshops och föreläsningar för pedagogerna i projektet. Det är viktigt att förskolchefen ser till att de digitala resurserna ingår i ett större sammanhang. Det här är stora processer och förändringar där alla på förskolan är involverade. Satsa på att starta upp ordentligt i ett projekt där alla får lära sig använda surfplattorna. Workshops och gemensamma föreläsningar för förskollärare och lärare är kompetensutveckling att satsa på, anser Susanne Kjällander. HON KÄNNER EN oro för dokumentationen. Bilder och information skickas snabbt från pekplattan till föräldrar, något som kan minska utrymmet för eftertanke och reflektion. Det kan också påverka barnens egen röst eftersom föräldrarna redan vet allt om dagen när de kommer hem. Där finns en del etiska överväganden som förskolchefen behöver göra. Som hur mycket information föräldrarna ska få och när och hur den ska skickas ut. SUSANNE KJÄLLANDER BLÄDDRAR i sin bok En dator per elev lärande i en digital skolmiljö som kom i våras och som utgår från hennes avhandling. Där studerades nio skolor. Studierna visar att eleverna är kreativa när de jobbar med datorer, mobiler och kameror, men att en stor del av lärandet blir osynligt. Många skolor jobbar till exempel med Power point-presentationer och eleverna har syften med allt: bilder, layout, ljud, färger, typsnitt. När det då bara är den hastigt hopskrivna texten i presentationen som bedöms blir de digitala möjligheterna bara något som görs för skojs skull. Barnen framstår som mindre kompetenta och en stor del av deras kunskap förloras. Där kan det vara en bra idé att ta hjälp av de estetiska ämnenas betygskriterier. LÄRARNA HAR OFTA en stark närvaro i början och slutet av ett arbetsområde, men eleverna lämnas ensamma i mitten. Det beror på att många lärare tror att eleverna klarar det självständiga arbetet bättre än vad de egentligen gör och att läraren dessutom får ta rollen som datatekniker. De får laga tangenter som lossnat, försöka fixa batterier som inte funkar och leta efter sladdar. Det finns sällan budget för tekniker eller it-support, säger Susanne Kjällander och stänger av ljudet på sin mobiltelefon med guldglittrande kant som börjar ringa där den ligger i fönsterkarmen. FÖRDELARNA NÄR VARJE elev har en egen dator eller pekplatta är att allt material är uppdaterat och eleverna kan jobba med det som intresserar dem. De blir bra rustade för framtiden, om vi tänker på vilka medborgare eller vilken arbetskraft vi vill ha. De måste lära sig att kommunicera digitalt och förstå att olika texter är värda olika mycket. Det gör barn redan på lågstadiet.«sex detaljer att tänka på, enligt Susanne Kjällander w Avsätt pengar till kvalitetsappar och fastna inte med gratis eller lightversioner. Många gratisappar har reklam och ett förlegat genustänk. De som tar fram betalapparna har ofta tagit hjälp av pedagoger och forskare för att utforma dem. w Lägg inte alla pengar på hårdvaran utan se till att även utbilda personalen. Gör en samlad satsning där alla förskollärare och lärare erbjuds fortbildning genom workshops och föreläsningar. Det uppskattades av många lärare i studierna. Däremot var datorkörkort och fortbildning på egen hand inte lika omtyckt. w I det nya projektet Plattan i mattan användes pekplattorna till allt från ljud och ljus i ett musikprojekt till en stjärnhimmel under vilan eller lekmiljöer med olika väder. Projektet omfattar tre förskolor i Uppsala. Susanne Kjällander påminner dock om att surfplattan inte kan ersätta till exempel en riktig gitarr bara för att det finns en gitarrapp. w Ofta går elevernas resultat ner direkt efter en digital satsning. Det handlar om att det är en total omställning av hela lärandet. Det kan vara värt att ha med sig om du som skolledare drivit fram satsningen i kommunen och sedan ser hur resultaten går ner. Resultaten hämtar upp sig efter ett tag och forskning visar att de på sikt ofta blir högre. w Digitaliseringen ger många möjligheter i skolan om rektorn släpper lite på tyglarna och tillåter eller uppmuntrar sina lärare att flippa sina klassrum, att använda sociala medier och prova att göra digitala filmer, spela in musik eller tillverka egna digitala läromedel. w Susanne Kjällander blev förvånad över att det inte bara var de unga i personalen som arbetade med digitala resurser utan att även många äldre fullständigt brann för att tillsammans med barnen göra digitala stop motion filmer med nallebjörnar och leksaksbilar i huvudrollerna. 12 SKOLLEDAREN OKTOBER 2014

13 rt re fö kt rfe Pe s ng tri ät rb fö ar Av Mats Rosenkvist Nyhet! Alla elever ska nå målen! Hjälper din skola till bättre struktur och resultat. STÖD FÖR ATT UTVECKLA DIN SKOLA UNDER HELA LÄSÅRET. Denna handbok innehåller en konkret modell som hjälper dig som rektor att skapa den struktur och de rutiner som karaktäriserar framgångsrika skolor. Handboken levereras tillsammans med digitala mallar. Dessa kan du anpassa för att arbeta fram din skolas struktur, mål, process och rutiner med fokus på analys av elevernas resultat och på lärarnas metodutveckling. Vill du veta mer? Se filmen om Modellen på Alla elever ska nå målen! et år Detta är en konkret modell och handbok framför allt för rektorer men även för förstelärare, arbetslagsledare, utvecklingsledare, kvalitetsansvariga och skolchefer för dig som vill utveckla både eleverna och verksamheten utifrån analys av elevernas resultat och fokus på lärarnas metodutveckling. Detta är en handbok i skolans resultatstyrning. Detta är Modellen. s lä la he för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen te be Modellen

14 HÅLLBARHET UHU, ESD, LHU MALMÖ VIS Herrens fruktan är vishetens begynnelse. Det betyder nog ingenting för de elever som visar vägen till rektorsexpeditionen på Malmö latinskola. Ja, egentligen vet de nog inte riktigt vad som menas med expedition. Men där borta, om du går förbi biblioteket, finns hon nog där, säger en av dem och släpper in mig med hjälp av sin tillträdesbricka. TEXT KERSTIN WEYLER FOTO MARTIN LINDEBORG Den gamla devisen på den gamla delen av Malmö latinskola, mitt i Malmö, var nog viktigare för de gossar som fick börja i den nybyggda skolan 1878 än dagens nästan tusen elever. Vishetens begynnelse i dag är snarare insikten och kunskapen att om vi ska klara framtidens utmaningar, måste vi rusta oss för ett hållbart samhälle. I alla bemärkelser. Malmö latinskola har mycket gamla anor. Den första, i anslutning till S:t Petri kyrka, startade på 1400-talet och den nuvarande i Rörsjöstaden har sin historia från Och I våras kunde efter flera års ombyggnad och visst byggnadsstrul, gymnasieeleverna flytta in. Den gamla skolan är förbunden med nya lokaler för framför allt de estetiska ämnena. MEN INKRÅMET BÅDE skiljer sig och inte från den tidigare skolan. Den har utöver sina program inte någon speciell hållbar utvecklingsprofil. Det här är en vanlig skola, försäkrar utbildningschef Maria Jarlsdotter. Kan vi arbeta med hållbar utveckling så kan alla. Men en stor skillnad är, att hela skolan från skolledning till lärare och all annan personal arbetar med lärande för hållbar utveckling. Vi säger lärande, inte undervisning eller utbildning, säger Maria och Sophie Nordström från Naturskyddsföreningen, med en mun. Vem Sophie Nordström är återkommer vi till. Den gängse beteckningen är utbildning för hållbar utveckling, UHU, eller ESD Education for Sustainable Development. Eller den som skolan använder LHU, lärande för hållbar utveckling. Förkortningarna är många. MARIA JARLSDOTTER HAR arbetat med hållbarhet länge. Varit rektor för skolor som arbetat med grön flagg, certifieringar med flera projekt. Jag är mycket stolt över det. Men det har gnagt i mig länge varför överlever inte projekt utan eldsjälar? Det var svårt att få till uthållighet och hållbarhet i vardagen. Här på Malmö latin ligger lärande för hållbar utveckling som ett raster över all undervisning, säger Maria Jarldotter. Uppdraget finns i styrdokumenten, men också i den avsiktsförklaring som Malmö stad, Malmö hög- 14 SKOLLEDAREN OKTOBER 2014

15 AR VÄGEN Stina Josefsson ES13B visar odlingarna för, från vänster, Maria Jarlsdotter, utbildningschef, Sophie Nordström, projektledare, Bastian Anevelid Uller, NA13, och Timbe Oskarsson Liveröd, ES13B. OKTOBER 2014 SKOLLEDAREN 15

16 HÅLLBARHET skola och Naturskyddsföreningen slöt i september för två år sedan om att göra den nya skolan Malmö latin till en modellskola under tre år Syftet är att skapa en modellskola som ligger steget före och visar vägen för hur skolan kan minska sin egen miljöpåverkan, fördjupa kunskaper inom miljö- och naturvård och som arbetar med attityder kring de förändringar som individ och samhälle är i behov av att genomgå för att stödja en hållbar utveckling. Maria förtydligar: Ge hopp inför framtiden. Få in hållbar utveckling i stort som smått. DET HANDLAR INTE bara om miljöfrågor. I Malmö, som kanske ingen annan stad i Sverige präglas av segregation, är till exempel vikten av social hållbarhet betydelsefull. Redan till avslutningen i våras fanns exempel: Queer Kids bilder, texter och katalog skapade för konferensen Nordiskt Forum i juni, Malmö the True Story Malmöelevers berättelser om sin stad, som ligger till grund för pjäsen Vilja väl, som ska visas för gymnasieelever under hösten. Det handlar också om att ha hållbarhetsfrågorna i ryggraden när man lägger upp undervisningen. Att använda och välja texter med utgångspunkt i ett hållbarhets- eller demokratiperspektiv. En hållbarhetssystematik i hela skolans vardag. FÖR SKOLLEDNINGEN ÄR det också till exempel en fråga om hur hållbarhetsfrågorna avspeglas i kompetensutvecklingsplanen och att utvärdera hur det faktiskt slår igenom i undervisningen. w Eller ett uppdrag för förstelärarna? Nej, svarar Maria Jarlsdotter bestämt. Det här är ett uppdrag för skolledningen! Vi ska inte parkera det här i någons knä. Sophie Nordström är projektledare för modellskolan från Naturskyddsföreningens sida. Hon är anställd av den, men har sitt arbetsrum på skolan och ingår som en naturlig del av skolans personal. Utgångspunkten för Naturskyddsföreningens engagemang i Malmö latin är ett beslut på föreningens stämma Det var dags att ta tag i skolfrågorna igen, något som man tyckte sig ha tappat. Naturskyddsföreningen har en historia med ett mycket stort skolengagemang. Många av dess medlemmar är också lärare. Men runt sekelskiftet försvann skolfrågorna på agendan. Med stämmobeslutet i ryggen, sökte föreningen en kommun att samarbeta med om en så kallad modellskola. Naturskyddsföreningen sökte en stark skolledning, med stöd från den politiska förvaltningen att samarbeta med. Valet föll på Malmö och den nya skolan. MALMÖ HÖGSKOLA ÄR också med som partner där lärarutbildningen kommer att få nytta av erfarenheterna från modellskolan. När de tre åren med modellskolan är slut ska det, enligt de riktlinjer Sophie Nordström, Bastian Anevelid Uller, Maria Jarlsdotter och Stina Josefsson. som har dragits upp, finnas en spridning av projektets lärdomar, inte bara till Malmö utan till Skol sverige i sin helhet. Seminarier om innovativa undervisningsmetoder och modeller för hur skolan kan skapa handlingskompetens och engagemang och visa att det går att ställa om, ska genomföras. Förhoppningsvis ska också modeller på lärande om hållbar utveckling, kunna spridas vidare till Skolverket och andra myndigheter. w Ett drygt läsår har modellskolan redan arbetat. Märks det något på eleverna? Våra elever ställer kritiska frågor och verkar inte så lättövertygade om saker och ting, säger Maria Jarlsdotter. Deras kritiska tänkande har spetsats till.«16 SKOLLEDAREN OKTOBER 2014

17 NÄR SKOLAN NYÖPPNADES och de nya gymnasieeleverna började sina program, genomfördes på projekts uppdrag en så kallad nollmätning. Vad tyckte och tänkte eleverna som klimatförändringar, miljöproblem i Sverige, om vårt ansvar att ändra vårt sätt att leva (om vi har Startskott för ett nytt samarbete Nu inleder Sveriges Skolledarförbund ett samarbete med Naturskyddsföreningen för att sprida kunskap om lärande för hållbar utveckling. I början av oktober skrev Sveriges Skolledarförbund och Naturskyddsföreningen på en avsiktsförklaring om ett framtida samarbete. Vi vill ha samarbete med de som arbetar med en hållbar samhällsutveckling, när det gäller miljön både den fysiska och psykiska men också kring ekologi. Hur bygger vi ett hållbart samhälle för barnen och deras barn, det är en viktig fråga för oss, förklarar förbundsordförande Matz Nilsson. Men också hållbarhet kring mångfald, att var och en får vara den man är och känna sig välkommen. Det här är ett led för att arbeta med starka partner kring frågor om miljö, mångfald och barn och elevers rätt till en skola utan kränkningar och mobbning. Vi tar ansvar och visar att vi står upp för en hållbar resursanvändning och för elevernas rätt. AVSIKTSFÖRKLARINGEN om samarbetet gäller under tre år. Sveriges Skolledarförbund tar på sig att sprida kunskap om Naturskyddsföreningens arbete om lärande för hållbar utveckling. Tillsammans ska parterna kartlägga skolledares attityder och kunskaper om det och Naturskyddsföreningen kommer att medverka i utbildningsinsatser och förmedla kontakter kring sakfrågor inom klimat, hav, skog med mera. Dessutom tar Naturskyddsföreningen på sig att uppmärksamma förbundets arbete med den yrkesetiska koden där det bland annat står: I det samhällsansvar som åvilar en skolledare, ska skolledaren i sitt agerande utgå från värnandet om det hållbara samhället i ett globalt perspektiv. DEN FÖRSTA GEMENSAMMA aktiviteten sker redan den 7 november då konferensen Rädd eller förberedd? Så skapar skolan handlingskraft och framtidstro anordnas i Stockholm. Mer information på skolledarna.se. KERSTIN WEYLER Eleverna vill förändra men går det i Malmö? Världen står inför stora utmaningar när det gäller miljön och hållbarheten. Men inte just här hos oss, i Malmö. Så kan man sammanfatta hur de alldeles nya eleverna i vid Malmö latin tyckte när de började i årskurs 1 för ett år sedan. något sådant). Och om jag som enskild medborgare har möjligheter, vilja och ansvar att förändra? En majoritet av eleverna ville förändra världen i en mer hållbar riktning, och ta ett personligt ansvar, visade nollmätningen. MEN INTE ALLA. Mellan 20 och 30 procent kunde enligt undersökningen, betraktas som ganska likgiltiga inför den frågan. Många elever svarade att de saknade kunskap om hur man skulle kunna förändra i närområdet eller på näringslivets arena (till exempel genom företag). Malmö latins elever är dock hoppfulla det går att på sikt förändra samhället. Tre av fyra anser det. Men miljöproblemen i världen är svårare att komma till rätta med. Nästan hälften av eleverna är tveksamma till om de går att lösa. En målsättning med projektet Malmö latin är att skapa handlingskraft och tilltro till egna möjligheter. När de första eleverna slutar gymnasiet våren 2016, kommer facit. Då ska deras attityder undersökas igen.«fotnot: Undersökningen heter Med sikte på hållbarhet och är genomförd av Kairos Future. OKTOBER 2014 SKOLLEDAREN 17

18 Låt det digitala klassrummet bli mer än ett tomt löfte. Vårt lands skolor digitaliseras i snabb takt. Som exempel investeras årligen kronor per elev i årskurs åtta på digital hårdvara. Men det satsas enbart 27 kronor på digitala läromedel.* Det är dags att ändra på det. I samarbete med skolor i hela Sverige har Gleerups utvecklat en helt ny typ av lärverktyg: interaktiva böcker. De sparar värdefull lärartid, ger ett tryggt innehåll och bättre individuellt stöd så att fler elever kan nå kunskapsmålen. Vad tycker du att det är värt? Upptäck Gleerups interaktiva böcker på gleerups.se *Källa: Personligt lärande Individuell uppföljning Lägg till & dela Alltid uppdaterad Plattformsoberoende

19 KRÖNIKA SKOLANS LEDARKONVENT STOCKHOLM 2014 GÄSTKRÖNIKA Jonas Vlachos Docent i nationalekonomi Betygen är en ständigt återkommande och upprivande fråga i diskussionen om den svenska skolan. I och med valutgången är sannolikt frågan om ännu tidigare betyg än i dag tillfälligt förd åt sidan. Kortfattat går argumenten för tidiga betyg ut på att de är en lättbegriplig informationskälla till elever och deras föräldrar och som dessutom kan motivera eleverna att anstränga sig mer. Betygsmotståndet går ut på att betygen gömmer mer information än de ger och tenderar att tränga undan mer gedigna former av återkoppling. För en någorlunda öppen betraktare förefaller det ligga mycket i dessa olika möjligheter och forskningen finner också att konsekvenserna av betygssättning är komplexa. EN STUDIE FRÅN IFAU konstaterade för några år sedan att flickor från socioekonomiskt svaga hem på vissa sätt gynnades av att betygssättas medan en del andra grupper missgynnades. Desarmera betygsfrågan En färsk studie från Göteborgs universitet finner däremot att starka elever presterar bättre av att få betyg medan svaga elever presterar sämre. Gemensamt för båda studierna är dock att de inte finner några som helst effekter för elever i genomsnitt. En läsning av dessa resultat är att betygssättning i sig inte är särskilt viktig men att den kan ha både positiva och negativa effekter beroende på hur och i vilket sammanhang den används. Detta är sannolikt något som gäller för de flesta pedagogiska metoder. Frågan är därför om det inte är dags att börja betrakta de betyg som inte används för urval som de pedagogiska verktyg de faktiskt är. Eftersom lagstiftningen lämpligen inte föreskriver vilka pedagogiska metoder som ska användas kan även frågan om tidiga betyg delegeras till skolorna. ATT LÅTA SKOLORNA själva avgöra om och i vilka former de ska ge betyg innebär också att hela den apparat som krävs för att göra de tidiga betygen likvärdiga inte behövs. Fortbildning och informationsinsatser kan därför ägnas åt att utveckla undervisningen snarare än åt hur mer eller mindre diffusa betygskriterier ska vägas samman. Energin på att få betygen likvärdiga kan med fördel fokuseras på de nivåer där likvärdighet faktiskt är viktigt; i årskurs 9 och på gymnasiet. Men information och återkoppling, behövs inte det? Säkert, men till detta syfte har vi nu ett mycket omfattande system av nationella prov. Därutöver kan säkert lärare och skolor själva avgöra de bästa formerna för återkoppling. Tidiga betyg eller inte kan därför vara upp till rektorers och lärares professionella omdöme.«skolans ledarkonvent en konferens för dig som är förskolechef, skolledare eller skolchef november 2014 Münchenbryggeriet, Stockholm Skolans ledarkonvent 2014 handlar om ledarskapets betydelse för professionens och verksamhetens utveckling. Med många valbara seminarier skräddarsyr du konferensens innehåll efter dina intressen och önskemål. Mer information på Konferensen arrangeras av: Vi har Sveriges bästa lönestatistik. Vi erbjuder en unik lönerådgivning. Boka lönerådgivning på SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OKTOBER 2014 SKOLLEDAREN 19

20 DEBATT Skriv till: En dator är fyra gånger så dyr i inköp som ett förlagsproducerat läromedel. Ändå är förvånansvärt många rektorer och skolledare ointresserade och okunniga inom it, skriver Örjan Johansson, Atea Sverige. Många rektorer okunniga och ointresserade av it Örjan Johansson. FOTO: ATEA DATORER Datorer för miljontals kronor köps varje år in till svenska skolor. Det är rektor som är ansvarig för hur it används i skolan. Trots det hamnar ofta frågan långt ned på prioriteringslistan, vilket innebär att stora investeringar inte kommer till elevernas bästa. Skolan ska spegla samhället och it är en naturlig del i undervisningen. Med hjälp av it tränar elever förmågor på många olika sätt och bedömningen och lärarens administrativa uppgifter kan effektiviseras. ALLT FLER KOMMUNER beslutar att köpa in datorer till skolor. Medan en del kommuner har ett nära samarbete mellan itavdelning och skolledning, sker upphandlingen i andra kommuner utan kontakt med rektorer och lärare, det vill säga de som ska använda investeringen. En investering som på en medelstor skola kan kosta upp mot kronor per år. Rektorn har det övergripande ansvaret för att eleverna ska nå kunskapsmålen och enligt läroplanerna ska elever ha tillgång till modern teknik för att nå dit. En dator kostar cirka kronor per elev och år och då är inte nätverk, licens, it-tekniker och andra kostnader inräknade. Motsvarande kostnad för förlagsproducerade läromedel är cirka 500 kronor. Om alla elever i grundskolan och gymnasiet skulle få tillgång till en dator innebär det en kostnad på 2,5 miljarder kronor per år. TROTS DEN STORA investeringen verkar it fortfarande vara något främmande på många håll inom skolvärlden. Förutom att kommunens förvaltning kan hantera hela processen utan att involvera skolledningen, är förvånansvärt många rektorer och skolledare ointresserade och okunniga inom it. Det saknas, enligt vår uppfattning, ofta en strategi hur det dyraste pedagogiska redskapet ska användas för att komma eleverna till nytta. Rektorer måste ta ansvar för hur it integreras på bästa sätt i undervisningen. Det är inte en enskild tjänsteman i kommunen eller en eldsjäl bland pedagogerna som ska axla det ansvaret. Digitaliseringskommissionens rapport från i mars i år slår fast att rektorer måste ha kompetens inom it för att lyckas med uppdraget. I DAG HAR REKTORER ett synnerligen komplext ansvarsområde, allt ifrån den pedagogiska inriktningen, budget och personal till marknadsföring. Jag har själv en bakgrund som rektor och kan konstatera att det är ett av Sveriges tuffaste jobb. Rektorer kan inte automatiskt bli en framgångsrik itpedagog men har ett ansvar att stödja och handleda sin personal och ansvara för att pedagogisk utrustning används på bästa sätt. Rektorn är och förblir kittet mellan beställare och utförare. Det är därför rektorns skyldighet mot elever, personal och inte minst mot skattebetalare att vara aktiv i hela processen. Det inkluderar att sätta upp tydliga effektmål för undervisningen till att diskutera arbetssätt där it är ett självklart inslag på vägen till elevernas måluppfyllelse. PROFESSOR ÅKE GRÖNLUND tar upp problematiken i sin forskarrapport Unos uno. Han hävdar att it-satsningar i skolan inte ska ses som ett separat it-projekt utan är ett förändringsprojekt som sträcker sig över flera år och som innebär stora förändringar för skolans arbetssätt. För att det ska ske krävs både kunskap och engagemang från rektorerna. Inte minst för elevernas bästa. ÖRJAN JOHANSSON Affärsområdeschef Skola Atea Sverige Uthyrning och rekrytering av rektorer/chefer Uthyrning Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag Vi kommer med snabba förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen Rekrytering Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av rektorer och chefer inom skola och barnomsorg Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska test som genomförs av licensierad konsult Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats Alf Anselmby Rektor att hyra AB SKOLLEDAREN OKTOBER 2014

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Skolriksdag 27-28 april 2015

Skolriksdag 27-28 april 2015 Skolriksdag 27-28 april 2015 - Regionförbundet i Kalmar län Sida 1 av 2 Skolriksdag 27-28 april 2015 Gemensamt deltagande från Kalmar län Vart annat år arrangerar SKL Skolriksdag för målgruppen förtroendevalda,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Rapport Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Introduktion Malmö står inför stora utmaningar inom skolan de kommande åren. Skolresultaten behöver förbättras,

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON 28 AUGUSTI 2014 VI PRIORITERAR INVESTERINGAR I SKOLAN I varje budget har vi prioriterat mer resurser till skolan för en jämlik

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

IT & sociala medier i skolan

IT & sociala medier i skolan 100% nöjda på vårens succékonferens! IT & sociala medier i skolan Forskning, konkreta tips och nya arbetssätt för ökat lärande Talare Hur ser lärandet ut i digitala miljöer och hur påverkar det relationen

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer