Elevers tankar kring miljö och hållbar utveckling i grundskolans tidigare år En studie med en mångkulturell och en monokulturell skola

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Institutionen för lärarutbildningen Lärarprogrammet Examensarbete, 15 poäng HT 2008 Natur-miljö-samhälle Elevers tankar kring miljö och hållbar utveckling i grundskolans tidigare år En studie med en mångkulturell och en monokulturell skola Pupil s thoughts on the environment and sustainable development in the early school years - A study with a multicultural and a monocultural school Handledare: Claes Malmberg Författare: Anna-Maria Planander Per Schenström Examinator: Johan Nelson

2 2

3 Sammanfattning Titel: Elevers tankar kring miljö och hållbar utveckling i grundskolans tidigare år - En studie med en mångkulturell och en monokulturell skola. (Pupil s thoughts on the environment and sustainable development in the early school years - A study with a multicultural and a monocultural school) Examensarbetets syfte har varit att undersöka vilken kunskap, framtidssyn och engagemang elever i årskurs fem har gällande hållbar utveckling och miljöfrågor. Intentionen med undersökningen har även varit att undersöka vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling som utmärker de utländska barnen respektive de svenska barnen. Finns det några likheter och skillnader mellan grupperna? Arbetets empiriska källa grundas i fjorton kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga elever har en ytlig kunskap kring miljöfrågor och hållbar utveckling. Undersökningen visar även att många av eleverna har en positiv inställning gällande miljön i framtiden. Elevernas engagemang visar sig exempelvis när de nämner betydelsen av att inte kasta skräp i naturen. Enbart marginella skillnader kunde utläsas beroende på elevernas ursprung gällande både kunskap, framtidssyn och engagemang. Nyckelord: elevers kunskap, framtidssyn och engagemang, miljö, hållbar utveckling, utländsk bakgrund 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR: 8 2. LITTERATURBAKGRUND SKOLANS UPPDRAG LÄROPLANEN KURSPLAN I GEOGRAFI BETYDELSEN AV HÅLLBAR UTVECKLING VAD HAR ELEVERNA FÖR KUNSKAP, FRAMTIDSSYN OCH ENGAGEMANG GÄLLANDE MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING? FRAMTIDSSYN ENGAGEMANG KULTURELL OCH SOCIAL BAKGRUND KUNSKAP FRAMTIDSSYN ENGAGEMANG METOD URVAL GENOMFÖRANDE INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE RESULTAT VAD HAR ELEVERNA FÖR KUNSKAP, FRAMTIDSSYN OCH ENGAGEMANG GÄLLANDE MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING? KUNSKAP FRAMTIDSSYN ENGAGEMANG KUNSKAP FRAMTIDSSYN ENGAGEMANG SAMMANFATTNING AV RESULTAT VAD HAR ELEVERNA FÖR KUNSKAP, FRAMTIDSSYN, ENGAGEMANG GÄLLANDE HÅLLBAR UTVECKLING? TILLFÖRLITLIGHETEN I UNDERSÖKNINGEN DISKUSSION UTIFRÅN FRÅGESTÄLLNINGARNA OCH RESULTAT KOPPLAT TILL LITTERATUR KUNSKAP FRAMTIDSSYN ENGAGEMANG EGNA REFLEKTIONER - VAD HAR VI LÄRT OSS FÖR LÄRARYRKET? VIDARE FORSKNING AVSLUTNING 38 KÄLLFÖRTECKNING 38 5

6 BILAGOR 40 BILAGA 1 40 BILAGA

7 1. Inledning Som blivande geografilärare för grundskolans tidigare år anser vi att det i dagens samhälle är viktigt att belysa vilken central roll miljö och hållbar utveckling har i undervisningen. I Läroplanen Lpo94 står det att: hela skolverksamheten ska genomsyras av ett miljöperspektiv för att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och för att de ska skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor (Lärarens handbok 2008, s. 38). Utifrån vår verksamhetsförlagda tid upplever vi att miljöfrågor och hållbar utveckling enbart utgör en liten del av undervisningen. Det leder i sin tur till att barnen får en ytlig kunskap inom dessa områden. För att varje person ska kunna arbeta mot en hållbar utveckling krävs det att alla människor har kunskap om vilka handlingar varje individ kan utföra. För att det ska ske en förändring både på ett lokalt och globalt plan krävs det att många människor är miljömedvetna och arbetar mot samma mål. Många skolor är idag mångkulturella och representeras av elever från olika delar av världen. Skolan måste därför anpassa sig efter dessa förutsättningar och arbeta för att varje elev ska få möjlighet att ta del av det svenska samhället. Det är varje skolas ansvar att förmedla kunskap till eleverna om hur de kan värna om miljön och arbeta mot en hållbar utveckling. Enligt Moshat (2008) vistas barn med utländsk bakgrund mindre i naturen än svenska barn och blir därmed mindre insatta i miljöarbetet. Angelöw och Jonsson (1994) poängterar i sin studie att det inte endast är den kulturella bakgrunden som formar barnens natursyn utan många andra faktorer bidrar till vilken syn barnen får på naturen. Sörlin (2006) menar i Sundh (2007) att olika faktorer spelar in på förhållningssättet till naturen och menar att det inte enbart är den kulturella och sociala bakgrunden som påverkar utan även det personliga intresset för miljöfrågor. Vi tror att det är viktigt att göra eleverna medvetna och intresserade av miljöfrågor redan i tidig ålder. Miljöfrågor berör alla människor oavsett var de befinner sig i världen och är vi inte rädda om vår miljö idag är det våra framtida generationer som får lida. Därför anser vi att det är intressant att undersöka vilka tankar elever i årskurs fem har kring miljö och hållbar utveckling. Som blivande lärare i mono- och mångkulturella skolor, där miljöundervisning ska genomsyras i kursplaner och läroplaner, är vi även nyfikna på om tankarna skiljer sig beroende på om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund. 7

8 1.1 Syfte Examensarbetes syfte har varit att få en bild av vilken kunskap, framtidssyn och engagemang elever i årskurs fem har gällande miljöfrågor och hållbar utveckling. Intentionen med undersökningen har även varit att undersöka vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling som utmärker de utländska barnen respektive de svenska barnen. Finns det några likheter och skillnader mellan grupperna? Vi är medvetna om att vi inte har undersökt alla de faktorer som kan ligga bakom elevernas kunskap, framtidssyn och engagemang utan har valt ut några bidragande faktorer. Den mångkulturella skolan karaktäriseras av elever med utländsk bakgrund och den monokulturella skolan av svenska barn. Vi definierar begreppet utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (Wikipedia, 2008). Vi definierar kategorin svensk som en person som är född i Sverige och har föräldrar som båda är födda i Sverige (Arvastson & Ehn, 2008). 1.2 Frågeställningar: Vad har eleverna för kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling? Vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling utmärker eleverna med utländsk bakgrund respektive de svenska eleverna? Finns det några likheter och skillnader mellan grupperna? 8

9 2. Litteraturbakgrund Inledningsvis lyfter vi fram vad som står i styrdokumenten om undervisning kring miljö och hållbar utveckling. Därefter har vi delat upp respektive frågeställning med en föregående inledning under rubrikerna miljö och hållbar utveckling samt kulturell och social bakgrund. Varje frågeställning är sedan indelad under underrubrikerna kunskap, framtidssyn och engagemang. 2.1 Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att ansvara för att varje elev uppnår de mål som står i läroplanen. I vår undersökning har vi även fokuserat på de mål som varje elev ska uppnå enligt kursplanen i geografi Läroplanen I Lpo94 för grundskolan ska eleven uppnå följande. Eleven skall: känna till förutsättningarna för en god miljö samt ha kunskap om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra (Lärarens handbok, 2008 s. 43), genom ett miljöperspektiv få möjlighet att både ta ansvar för den miljö de själva kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor (Lärarens handbok, 2008 s. 38) Kursplan i geografi I kursplanen i geografi för grundskolan skall skolan sträva efter att eleven skall: utveckla kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser, utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning, utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor (Skolverket, 2000). 2.2 Betydelsen av hållbar utveckling Idag används begreppet hållbar utveckling i många olika sammanhang och med olika betydelser. I det här arbetet definierar vi hållbar utveckling som en utveckling som 9

10 tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov (Nationalencyklopedin, 2005). Enligt Olausson (2004) är det vikigt att vi både individuellt och tillsammans kan ta beslut som leder till en förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Det hänger samman med det Horning, Johansson och Skoglund (1996, s. 4) beskriver: att det inte är en åtgärd i en organisation i ett land under ett år som ger resultat. Utan de menar att det är kontentan av de många små åtgärderna som helhet som tillsammans ger resultat. Wright (2000) skriver vidare i Hansson och Novén - Westerberg (2006) att miljön inte har några nationella gränser och hur vårt sätt att leva på ett lokalt plan påverkar den globala omvärlden. Forsberg och Håkansson (2007) poängterar att dagens miljöproblem grundar sig i människors handlande i förfluten tid och i nutid och att nutidens generation påverkar kommande generationers livsvillkor. 2.4 Vad har eleverna för kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling? Kunskap Moshtat (2008) beskriver hur människor på senare år har fått ett ökat intresse för miljöfrågor. Forsberg och Håkansson (2007) förklarar att det ökade intresset kan bero på att miljöfrågor på senare tid dagligen har uppmärksammas i olika medier. Wright (2000) skriver i Hansson och Novén- Westerberg (2006) att människor i dagens samhälle ägnar stor del av sin tid åt medier. Dessa medier vidgar människors möjligheter att lära sig om den globala omvärlden. Oscarson (1993) har i sin studie som genomfördes 1992 kommit fram till att miljöfrågor tidigare inte hade samma fokusering i medierna. Foldemo och Nordqvist (2005) beskriver att eleverna i deras undersökning konstaterat att det inte endast räcker med viljan att kunna påverka miljön utan att det även behövs kunskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. I Lpo94 beskrivs begreppet kunskap som tvetydigt då det står att: kunskap kommer till utryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra (Lärarens Handbok, 2008 s. 39). Den nationella utvärderingen 2003 visar att kunskapen hos eleverna om globala förhållanden har förbättrats från 1998 till 2003 (Oscarsson, 2005). Skolverket (2005) fick i sin studie fram andra resultat i årskurs nio. Där visade resultaten på kunskapsproven att skolan snarast måste förbättra undervisningen i natur och miljöfrågor. Lundahl m.fl. (2003) menar att resultatet av kunskapsproven visar att eleverna förstår vikten av att värna om miljön för en 10

11 långsiktig hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Nästan alla elever lyfter fram samhällets ansvar för att garantera en hållbar utveckling och tre fjärdedelar av eleverna betonar att de egna insatserna har en stor betydelse. De individuella insatserna som eleverna syftar på är sopsortering och att köra bil mindre. Ett fåtal av eleverna förklarar även att de har svårt att förstå hur en människa kan påverka miljön i ett globalt perspektiv och att medier ofta fokuserar på miljöproblem på en nationell nivå, vilket gör att man som egen person kan känna sig handfallen (Geijer & Gerassimova, 2006). Enligt Skolverket (2002) arbetar två tredjedelar av lärarna på grundskolan med miljöundervisning. Utifrån de intervjuer med lärare och skolledare som Skolverket har gjort visade det sig att det finns relativt god medvetenhet kring miljöfrågor och hur viktig utbildningen är för att skapa ett miljöanpassat och hållbart samhälle. Många skolor arbetar för att stärka elevernas kunskaper kring miljö och hållbar utveckling. Ett exempel på en sådan skola är Dalslundskolan i Åkarp som är en så kallad miljöskola. En definition på en miljöskola är att barn, elever och personal är engagerade och aktiva deltagare i utvecklingen mot ett hållbart samhälle (Skolverket 2001, s.13) År 1998 initierades ett miljöprojekt på Dalslundskolan och avsikten med projektet var att det skulle mynna ut i ett större och mer omfattande internationellt projekt. Syftet med projektet var att sammanställa ett gemensamt dokument som kallades Agenda 21 för barn. Projektet gjordes i fyra länder (Danmark, Ryssland, Polen och Sverige) under två år som fokuserade på ett utbyte kring barns tankar om miljön. Tanken med projektet var att få barnen att förstå att miljöarbetet måste vara långsiktigt för att ge resultat (Winsborn, 2000). Enligt Horning, Johansson och Skoglund (1996) måste eleverna förstå att de inte kommer att se några påtagliga resultat inom de närmaste åren och att det krävs arbete under en lång tid för att det ska ske stora förändringar. Angelöw och Jonsson (1994) betonar i Sundh (2007) hur både de små och stora insatserna för miljön är viktiga. Dock anser författarna att den enskilda personen ofta underskattar sin egen betydelse. Oron inför framtida miljöproblem kan kännas så stor att det kan resultera i att man som individuell person kan känna sig maktlös i att kunna påverka (Geijer & Gerassimova, 2006). Olausson (2004) menar att vilken handling som än utförs har att göra med vilken vilja, kunskap och möjlighet det finns att påverka miljön. Varje människa kan påverka miljön genom att göra medvetna val, exempelvis genom att välja cykeln istället för bilen. 11

12 2.4.2 Framtidssyn Skolverket (2002) påpekar att den miljöförstöring som vi orsakar i nutid kan många år senare påverka en helt annan plats på jordklotet. Vidare skriver Lundahl m.fl. (2006, s. 38) att: undervisningen om en hållbar utveckling behandlar frågor om vår framtid och våra behov om att bruka utan att förbruka, om livsstil men också om framtidstro. Oscarsson (2005) ansvarade för en undersökning i den nationella utvärderingen år Undersökningen var inom de samhällsorienterade ämnena och gällde elevernas oro inför framtiden. Resultatet visade att miljöhot kommer på andra plats och de mest framträdande orosmomenten inom miljöhotet var växthuseffekten, klimatförändringar och ozonlagret. En undersökning av Bjerstedt från 1987 visar att eleverna hoppas på att världens och samhällets framtid kommer att se ljus ut men de tror på en negativ utveckling (Oscarsson, 1993). Alerby (1998) bekräftar likaså i sin undersökning att eleverna hoppas på en bättre miljö. Andra forskare bekräftar även att barn och ungdomar tror på en negativ utveckling och att detta i första hand gäller den globala framtiden (Oscarsson, 1993). Foldemo och Nordqvist (2005) beskriver skillnaden mellan en positiv och en negativ attityd till miljön. En positiv attityd till miljön innebär en känsla av ansvar både på den lokala och globala nivån. Den negativa attityden speglas av en bristande ansvarskänsla och vilja att påverka den gemensamma miljön och allt ansvar läggs på samhället och politiker. Elever med en positiv inställning poängterar vikten av olika handlingar som varje person kan utföra. Det framkommer även att elever med en positiv inställning till miljön har en optimistisk syn på att kunna påverka framtiden. Om eleverna däremot har en negativ inställning till miljön och dess framtid anser de att det inte spelar någon roll om de påverkar miljön eller inte. I undersökningen som Oscarsson (1993) gjort framkom att eleverna ser på sin egen framtid ur en mer positiv synvinkel än Sveriges och världens framtid. I en rapport från Storbritannien visade det sig att ungdomar världen över generellt har en positiv eller en mycket positiv syn till att kunna påverka och skydda miljön (Foldemo & Nordqvist, 2005). Svenska Läkare mot Kärnvapen visade i sin rapport som publicerades år 1992 att elevernas framtidssyn gällande miljön har förbättrats sedan år Andelen som ser optimistiskt på framtiden har höjts och den pessimistiska synen har minskat mellan åren (Oscarsson, 2005). Liknande resultat framkom ur de nationella utvärderingarna gjorda 1992, 1998 och Resultatet visade att elevers globala framtidssyn är mer positiv än vad tidigare undersökningar har visat 12

13 (Oscarsson, 2005). I kontrast till det som Svenska Läkare mot Kärnvapen och de nationella utvärderingarna visar, har Lindgren (1999) konstaterat att miljöförstöring oroar barn mer och mer och pessimismen har höjts sedan mitten av talet. Eleverna är även enligt Lindgren negativt inställa till den globala framtiden Engagemang Som tidigare nämnt menar Olausson (2004) att vilken handling man än utför gentemot miljön har att göra med vilken kunskap man har om miljön, vilken vilja man har till att kunna påverka miljön samt vilka möjligheter man har till att kunna påverka. Lindgren (1999) betonar vikten av att sätta barnen i fokus så att de blir aktiva deltagare inom miljöarbetet. För att nå detta måste olika arbetsformer tillämpas som gör att barnen engageras i arbetet mot en hållbar utveckling. År 2003 gjorde Skolverket en nationell utvärdering av grundskoleelevers attityder och engagemang för miljöfrågor. Eleverna fick bedöma olika handlingar och dess betydelse i arbetet för en hållbar utveckling och det framkom att eleverna ansåg att källsortering var den mest betydande åtgärden. I en annan studie som Skolverket gjort undersöktes elevers attityder till att själva kunna påverka för att nå en hållbar utveckling. I resultatet kunde det urskiljas att alla elever anser att de gemensamma åtgärderna prioriteras högre än de individuella (Foldemo och Nordqvist, 2005). Både Skolverket och Svenska institutet för opinionsundersökningar (SIFO) har undersökt vilken inställning ungdomar har till miljön. SIFO konstaterade att miljön är en av de politiska frågor som ungdomar rankar högst. Skolverket lyfter fram att samtliga elever anser att samhälliga åtgärder är viktigare än individuella handlingar för en hållbar utveckling (Foldemo & Nordqvist, 2005). Enligt Oscarsson (1993) finns det ett engagemang hos eleverna gällande miljöfrågor. Alerby (1998) visar i sin studie att en tredjedel av eleverna kunde ange olika miljöproblem som måste lösas både i Sverige och i världen. Både ungdomar och barn konstaterar att sopsortering är en positiv handling medan växthuseffekten är ett negativt resultat av den miljöförstöring som människor har orsakat. Bjerstedt (1987) visar med sin forskning att majoriteten av eleverna är intresserade och engagerade i frågor som berör framtiden. I undersökningen visade det sig dock att eleverna ansåg att skolan inte gav dem tillräcklig undervisning angående miljöfrågor inför framtiden 13

14 (Oscarsson, 1993). Skolverket (2004) har i en annan undersökning kunnat konstatera att eleverna visar en stor respekt för vår gemensamma miljö och lyfter fram hur viktigt det är att arbeta för en hållbar utveckling. 2.5 Kulturell och social bakgrund Moshtat (2008) skriver att en stor del av Sveriges växande befolkning idag har utländsk bakgrund och majoriteten av denna grupp har ingen eller mycket liten relation till naturen. Författaren menar även att personer som har utländsk bakgrund och har kommit till ett nytt land möter en annan natur och kultur än vad de är vana vid. Människor med utländsk bakgrund är mindre ute i skog och natur än de som är födda i Sverige. Öhlander (2006) påpekar i Sundh (2007) att de som är födda i Sverige och även har föräldrar som är födda i Sverige vistas mer i naturen än de som är födda i utlandet. Den begränsade relationen till naturen tror Moshtat (2008) bidrar till att en stor grupp människor riskerar att hamna utanför arbetet för att nå en hållbar utveckling. Angelöw och Jonsson (1994) skriver i Sundh (2007) om människor som kommer från olika länder och att deras kulturella bakgrund är påverkad av olika förhållanden. Vidare skriver författarna att den kulturella bakgrunden kan påverka handlingar i förhållande till miljön. 2.6 Vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling utmärker eleverna med utländsk bakgrund respektive de svenska eleverna? Finns det några likheter och skillnader mellan grupperna? Kunskap Skolverket (2005) skriver om samspelet med den sociala omgivningen och hur stor inverkan familj, skola och kultur har på individens kunskapsutveckling. Likaså menar Sörlin (2006) i Sundh (2007) att olika faktorer som den kulturella och sociala bakgrunden samt personliga intressen spelar in i förhållningssättet till naturen. Skolverket (2005) poängterar skolans roll i sammanhanget och visar i sin rapport att de flesta lärare och skolledare anser att miljöfrågor är viktiga och att det finns ett intresse av att vidareutveckla miljöundervisningen. Den nationella utvärderingen 2003 visar även att elever som har högutbildade föräldrar har bättre kunskap om vår globala miljö än de som har föräldrar med endast en förgymnasial utbildning. 14

15 2.6.2 Framtidssyn Tidigare undersökningar som Oscarsson (1993) nämner i sin bok visar att elevers sociala bakgrund påverkar deras framtidssyn. Lågstatuselever har en mer pessimistisk syn på framtiden än högstatuselever. Oscarsson (ibid.) kopplar de olika elevernas status främst till föräldrarnas utbildningsnivå och han kunde se ett svagt positivt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas syn på Sveriges framtid. Elever med utländsk bakgrund hade i undersökningen en mer negativ inställning till sin egen framtid än Sveriges framtid. Oscarsson (2005) har i en nationell utvärdering 2003 utvecklat resonemanget genom att beskriva hur elever som själva har invandrat är mer optimistiska inför sin egen framtid än de elever som är födda i Sverige. Undersökningen visar således att det inte finns något samband mellan att elever med utländsk bakgrund skulle ha en mer negativ syn på miljöns framtid än elever som födda i Sverige och som har svenska föräldrar. Moshtat (2008) hävdar dock att det krävs att de personer som har utländsk bakgrund får en ökad medvetenhet om natur- och miljöfrågor både på det personliga och globala planet, eftersom de måste känna att de är delaktiga i det svenska samhället. Angelöw & Jonsson (1994) menar att det finns en variation för naturintresset i olika etniska grupper även mellan de personer som är födda i Sverige. Författarna poängterar i sin studie att det inte endast är den kulturella bakgrunden som formar barnens natursyn. Många andra faktorer bidrar till vilken syn barnen får på naturen (Sundh 2007). Nilsson (2006) menar att den syn barnen har på naturen präglas av deras bakgrund och erfarenheter som i sin tur påverkar vilket förhållande de får till naturen (Sundh 2007) Engagemang Moshtat (2008) påpekar hur viktigt det är att förstå att människor som har utländsk bakgrund kan ha ett avlägset intresse för miljöfrågor när de kommer till Sverige. Det kan bero på att de kan ha med sig en mängd sociala problem och traumatiska upplevelser i bagaget. Barn tar efter sina föräldrars värderingar och syn på miljön och om inte föräldrarna har en positiv attityd till miljön så kan det påverka barnen. Moshat (ibid.) skriver även hur betydelsefullt det är för de barn som har utländsk bakgrund att leva på samma villkor som de svenska barnen. Bennulf (1999) skriver i Moshtat (2008) att de personer med utländsk bakgrund har ett miljöintresse som ligger på samma nivå som de som är födda i Sverige. 15

16 Hansson och Novén- Westerberg (2006) talar om att de barn som har ett stort intresse för naturvetenskap ofta har föräldrar och bekanta som även de har ett stort intresse för naturvetenskap. I ämnet naturvetenskap ingår natur och miljöfrågor (Pedagogiska resurser, 2008). Gardner (1975) tar upp i Hansson och Novén- Westerberg (2006) att hemmet har en viktig roll när det gäller studieintresset och syftar då på alla ämnen, inte enbart naturvetenskap. Gardner (1975) menar även att intresset för naturvetenskap utvecklas i ett tidigt stadie. Om barnet i tidig ålder får uppleva naturen utvecklas även ett tidigt intresse för naturvetenskap. Vidare styrker även Osbornes, Simons och Collins (2003) detta då de tar upp sambandet mellan elevers intresse för naturvetenskap och de upplevelser de haft i barndomen. Enligt Lindahl (2003) och Gardner (1975) kan både undervisning och hemförhållanden påverka barnets intresse för naturvetenskap Vidare undersöktes elevernas intresse gällande globala frågor. De elever som är intresserade av området presterar i miljöfrågor än de som har ett bristande intresse. Alltså kompenserar intresset före social klass (Oscarsson, 2005). 16

17 3. Metod Vi har gjort en fallstudie och för examensarbetets empiriska källa har vi använt oss av strukturerad kvalitativ intervju. Patel och Davidsson (2008) beskriver skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. En kvalitativ undersökning ger djupare kunskap än en kvantitativ. Johansson och Svedner (2006) skriver om två olika typer av intervjuer, den strukturerade och den kvalitativa. I den strukturerande intervjun är frågorna bestämda i förväg. Frågorna i den strukturerade intervjun kan vara öppna men vissa frågor kan ha fasta svarsalternativ. I den kvalitativa intervjun är endast frågeområdena bestämda men beroende på svaren kan frågorna variera. Ofta brukar intervjuerna spelas in på band för att sedan transkriberas. Vi har i början av intervjuerna använt oss av vad som förefaller under den strukturerande intervjun då vi använt oss av fem fasta frågor som vi har ställt till eleverna (se bilaga 1). Frågorna var anpassade för att vi skulle kunna få en bild av elevernas kunskap, engagemang och framtidssyn i hållbar utveckling och miljöfrågor. För att få en bild av elevernas kunskap ställde vi frågor som vad har du lärt dig i skolan om miljön?. För att skapa oss en uppfattning om elevernas engagemang ställde vi frågor som gör du något för att värna om miljön?. Vi ville få en bild av elevernas framtidssyn gällande miljö och hållbar utveckling och ställde frågor som om vi inte är rädda om miljön, vad kommer hända i framtiden? Den strukturerande intervjun har sedan övergått i en kvalitativ mer djupgående intervju då frågorna varit öppna och där följdfrågor har förekommit. Följfrågorna ställde vi för att få ut så mycket av intervjuerna som möjligt. Under denna del av intervjun har vi ställt nio frågor till eleverna. Som hjälpmedel i intervjuerna har vi använt oss av en diktafon. Vi har sedan ordagrant transkriberat samtliga svar från eleverna för att kunna bearbeta svaren. 3.1 Urval Vi valde att göra intervjuerna på våra partnerskolor då de representerar en mångkulturell och en monokulturell skola. Dock var både lärare och elever sedan tidigare okända för oss. Den mångkulturella skolan ligger i Fosie stadsdel i sydvästra Malmö. Eleverna på skolan har till stor del utländsk bakgrund. Fosie är en stor stadsdel med människor från många olika länder. Enligt mätningar gjorda år 2007 bodde det 3207 invånare i Fosie, 43 procent av invånarna var födda i utlandet och 18 procent var födda i Sverige men hade utländska föräldrar. Antalet förvärvsarbetande mellan år var enligt år 2005 års mätning 48 procent. Samma år var 17

18 genomsnittsinkomsten per familj kronor. Utbildningsnivån i åldersgruppen år visar att 23 procent har en eftergymnasial utbildning (Malmö stadskontor, 2007). Den monokulturella skolan ligger i centrala Lund. På skolan går nästan enbart svenska barn. I centrala Lund bor så gott som bara människor med svenskt ursprung och andelen med en utländsk bakgrund är liten. Enligt mätningar år 2006 bodde det i den centrala delen av Lund invånare, 12 procent av invånarna var födda i utlandet. Antalet förvärvsarbetande mellan år var enligt 2005 års mätning 59 procent. Samma år var genomsnittsinkomsten per familj kronor. Utbildningsnivån i området visar att 52 procent har eftergymnasial utbildning (Centrala staden Lund, 2008). För att få en bred bild av elevernas tankar kring miljö och hållbar utveckling har vi valt att intervjua både elever med utländsk bakgrund och svenska barn. Eftersom en stor del av Sveriges befolkning idag har invandrarbakgrund eller utländsk bakgrund. I vår undersökning har vi även koncentrerat oss på skillnader mellan olika elevgrupper och haft skolorna som jämförelseobjekt. För att begränsa antalet elever valde vi att intervjua sju elever från var skola. Vi ansåg att fjorton elever var en lagom stor grupp för vår undersökning. Valde just sju elever från varje grupp för att vi ansåg att vi nått mättnad efter att ha intervjuat fem elever från varje skola. För säkerhets skull intervjuade vi dock ytterliggare två elever från respektive skola för att försäkra oss om att det inte fanns ytterliggare betydelsefulla uppfattningar som kunde ge oss svar på våra frågeställningar. Eftersom vi ansåg att alla intervjuer gav oss viktig information för att kunna ge svar på våra frågeställningar valde vi att använda oss av samtliga intervjuer. Eleverna valdes ut slumpmässigt. Eleverna går i årskurs fem och är mellan tio och elva år gamla och fördelningen mellan pojkar och flickor har varit jämn. Anledningen till att vi valde den åldersgruppen var för att vi anser att eleverna då är tillräckligt stora för att kunna ge oss utförliga svar. Intervjuerna skedde individuellt där vi turades om att intervjua eleverna. De elever vi valde att intervjua var minderåriga därför skickade vi ut ett brev till föräldrarna där vi bad om deras godkännande till intervjuerna (se bilaga 2). 18

19 3.2 Genomförande Intervjuernas genomförande Vi ville genom intervjuerna ta reda på vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling eleverna har. Vi ville även ta reda på vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling som utmärker eleverna med utländsk bakgrund respektive de svenska eleverna. Finns det några likheter och skillnader mellan grupperna? Vi kontaktade två lärare på våra partnerskolor om att få genomföra intervjuer med sju elever i respektive klass. Vi berättade för lärarna om syftet och innehållet i vår undersökning. När vi sedan träffade eleverna för intervju informerade vi dem om att intervjun inte var något förhör utan att vi endast var intresserade av deras tankar och funderingar. Vi informerade även eleverna om att vi inte skulle använda deras riktiga namn i undersökningen utan de skulle vara anonyma. Vi ställde sammanlagt fjorton frågor till eleverna. De fem första frågorna handlade om elevernas etniska bakgrund, hur familjen ser ut och hur gamla de är. Genom de nio följande frågorna ville vi få fram elevernas syn kring miljö och hållbar utveckling samt deras inställning inför miljöns nuläge och framtid (se bilaga 1). Intervjuerna skedde i avskilda rum och varje intervju varade i ungefär minuter. Intervjuerna spelades in via en diktafon och eleverna informerades om att intervjun skulle spelas in så att vi inte skulle behöva anteckna under intervjuns gång. 19

20 4. Resultat I vår presentation av intervjuerna har vi valt att dela upp de olika frågeområdena (se bilaga 2) och presentera dem under olika rubriker. Upplägget med rubriker efter de olika områdena kunskap, framtidssyn och engagemang anser vi underlättar för läsaren men vi är samtidigt medvetna om att de olika områdena delvis går in i varandra. Samtliga fjorton elever är med i undersökningen och har genom intervjuer gett oss underlag angående elevernas kunskap, framtidssyn och engagemang gällande hållbar utveckling och miljöfrågor. Vi har även fått en inblick i vad som utmärker eleverna med utländsk bakgrund och de svenska eleverna gällande deras kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljön. I vår studie har samtliga elever med utländsk bakgrund utländska föräldrar och är antigen födda utomlands eller i Sverige. Samtliga svenska elever har svenska föräldrar och är födda i Sverige. Under den första delen kommer vi utifrån den första frågeställningen och våra intervjufrågor att redovisa samtliga elevers tankar utifrån intervjuerna. Vi har sedan valt att dela in svaren utifrån hur likvärdigt och frekvent eleverna har svarat på de olika intervjufrågorna. Svaren presenteras under de olika rubrikerna: kunskap, framtidssyn och engagemang. Under den andra delen kommer vi utifrån vår andra frågeställning och våra intervjufrågor visa vilket resultat vi fått fram när vi undersökte vad som utmärker de svenska och utländska 20

21 barnen gällande deras kunskap, framtidssyn och engagemang kopplat till hållbar utveckling och miljö. Vi tydliggör även vilka likheter/skillnader mellan grupperna som resultatet visade i vår undersökning. Vi har under den andra frågeställningen enbart lyft fram de svar som varit mest frekventa och lika varandra. Anledningen till detta är att vi så tydligt som möjligt ville presentera de främsta skillnaderna mellan de svenska eleverna och eleverna med utländsk bakgrund. I vår fallstudie benämns eleverna från den mångkulturella skolan som elever med utländsk bakgrund. Eleverna från den monokulturella skolan benämns som svenska elever. Avslutningsvis i resultatdelen har vi gjort en sammanfattning av resultatet under respektive frågeställning. Sammanfattningen ligger sedan till grund för vår diskussion. 4.1 Vad har eleverna för kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling? Kunskap Vad tror du att hållbar utveckling betyder? Många av eleverna ansåg att hållbar utveckling innebar en personlig utveckling av något slag. Ett fåtal av eleverna visste att begreppet hållbar utveckling var kopplat till miljön. Några enstaka elever visste inte alls begreppets innebörd. Här följer några typiska citat från eleverna: Evin: Jag tror det är när man utvecklas Mattias: Typ att hjälpa miljön i framtiden Tror du att det du gör för miljön påverkar miljön i resten av världen? Hurdå? Många elever ansåg att det vi gör för miljön i Sverige påverkar miljön i resten av världen. Ett fåtal av dessa elever påpekade att det inte räcker med att en person värnar om miljön utan det behövs många människor som samarbetar för att man ska kunna påverka miljön i stort. Några enstaka elever ansåg att den globala miljön inte påverkas av den lokala miljön. Här följer några representativa svar från eleverna: Jonas: Om många gör det så blir det mycket som påverkas Fatima: Jag tror det påverkar i andra länder inte bara i Sverige På vilka olika sätt kan du påverka miljön positivt/negativt? 21

22 Under frågeområdena om hur eleverna kan påverka miljön positivt respektive negativt nämnde många av eleverna under båda frågeområdena att man inte ska köra för mycket bil för att avgaserna inte är bra för miljön. Istället tyckte eleverna att man ska cykla eller gå. Ett fåtal av eleverna uttryckte att man inte ska kasta skräp på marken utan istället ska man sortera skräpet. Här följer några typiska citat från eleverna: Hassan: Det är bättre att cykla för det är avgaser från bilar som inte är bra för miljön Sara: Man kan ju gå och cykla mycket istället för att åka bil och sortera mycket sopor Vad har du lärt dig i skolan om miljön? Många av eleverna nämner under kategorin vad eleverna lärt sig i skolan om miljön att man inte ska slänga skräp i naturen och att man ska källsortera. Ett fåtal av eleverna berättar även att eleverna har pappersinsamling i klassrummet. Några representativa svar från eleverna kunde se ut såhär: Jonas: Man ska ta hand om naturen och inte slänga burkar ute i naturen och så. Vi har papperssortering i skolan också Mohammed: Att man inte ska blanda sopor till exempel Vad har du lärt dig i hemmet om miljön? Under frågeområdet vad eleverna har lärt sig i hemmet om miljön har många av eleverna lärt sig att man ska sortera sopor för att värna om miljön. Ett fåtal av barnen har lärt sig om miljön hemma när dem har tittat på tv. Här följer några representativa citat från eleverna: Fatima: Vi sorterar, en till plast och en till det vanliga och en till papper och sånt Viktoria: Min mamma och pappa brukar ofta kolla på nyheterna och så har pappa berättat lite och sånt Framtidssyn Hur tror du att miljön ser ut i framtiden? Bättre eller sämre? Många av eleverna har en positiv inställning till hur de tror miljön kommer att se ut i framtiden. Men för att detta ska uppnås menar eleverna att människor måste anstränga sig 22

23 mer. Ett fåtal elever nämnde även att forskningen går framåt och att det kan bidra till en förbättring av miljön. Några enstaka elever trodde att miljön i framtiden kommer bli något sämre och eleverna nämner koldioxidutsläpp och höjning av temperatur som faktorer som spelar roll. Nedan följer några typiska svar: Viktoria: Ifall folk börjar kämpa lite mer och så, så att inte isen smälter. Folk kommer att kämpa mer när de ser vad som händer men det verkar som att vissa inte riktigt fattar bara av att prata om det och sånt, utan de måste se det på riktigt för att börja kämpa. Jag tror det kommer att bli bättre Hassan: Jag tror inte det utvecklas så bra Tror du att det du gör för miljön idag påverkar hur miljön kommer att se ut i framtiden? På vilket sätt? Här svarar många av eleverna att eleverna själva kan göra en liten skillnad för att påverka miljön. Ett fåtal elever anser dock att det krävs att många människor samarbetar för att det ska kunna bli en stor förändring. Några enstaka elever anser att eleverna själva kan påverka och att det kan göra en liten skillnad för miljön, men nämner inte att det krävs en större grupp för att det ska ske en förändring. Här följer några typiska svar från eleverna: Evin: Ja, lite tror jag. Det påverkar mer om fler människor gör det Mattias: Om alla hjälps åt så blir det ju bättre. Jag tror inte så där jättemycket själv kan påverka, men det kan ju hjälpa till lite Om vi inte är rädda om miljön, vad kommer att hända i framtiden? Många av eleverna nämner att klimatet kommer att bli varmare, ozonlagret kommer att bli tunnare och att isen kommer att smälta. Ett fåtal av eleverna tror att det kommer att vara skräpigt och smutsigt överallt. Enstaka elever nämner även att skogen kommer att dö ut och att vi då inte kommer att få något syre som gör att vi inte längre kan leva på Jorden. Nedan följer några typiska svar från eleverna: Mohammed: Inte bra. Solskyddet kommer att bli tunnare och det kommer bli skräpigare och vi kommer inte ha många blommor och då har vi inget syre Jonas: Isen kommer smälta 23

24 4.2.3 Engagemang Gör du något för att värna om miljön? I så fall vad? Många av eleverna nämner att man inte ska skräpa ner utan slänga skräpet i soporna. Ett fåtal av eleverna uppmärksammar vikten av sopsortering och återvinning. Eleverna nämner även specifika städdagar på skolgården och att man inte ska slänga saker i naturen. Några enstaka elever nämner vikten av att stänga av Tv och lampor för att värna om miljön men framhåller även att utsläpp från bilar orsakar ett varmare klimat på jorden och att isen då kan smälta vid polerna. Några representativa svar från eleverna kunde se ut såhär: Sara: Vi sorterar lite sopor och sånt, vi slänger inte allt tillsammans och jag skräpar inte ner och sånt Mohammed: Vi brukar rensa skolgården ibland 4.3 Vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling utmärker eleverna med utländsk bakgrund respektive de svenska eleverna? Finns det några likheter och skillnader mellan grupperna? Kunskap Vad tror du att hållbar utveckling betyder? Vi kunde här se att det skiljer sig mellan elevgrupperna. Bland eleverna med utländsk bakgrund var det två av eleverna som visade att de förstod vad begreppet hållbar utveckling betydde. Bland de svenska eleverna visste endast en av de intervjuade eleverna vad begreppet betydde. Tror du att det du gör för miljön påverkar miljön i resten av världen? Hurdå? Här kunde vi inte se några stora skillnader mellan eleverna. Många av barnen med utländsk bakgrund anser att den lokala miljön kan påverka den globala miljön. Många av eleverna med utländsk bakgrund nämner även att de själva kan påverka miljön men att resultatet blir bättre om många hjälps åt. Bland de svenska barnen är gruppen lika stor och visar att elevernas svar är likvärdiga som hos eleverna med utländsk bakgrund. På vilka olika sätt kan du påverka miljön positivt/negativt? 24

25 Vi kunde under den här frågan se många likheter men även vissa skillnader mellan elevgrupperna. Det som under denna kategori urskiljer är att eleverna med utländsk bakgrund nämner att man inte ska skräpa ner oftare än de svenska eleverna. Många av de utländska eleverna samt de svenska eleverna nämner att man inte ska använda bilen för mycket. Eleverna nämner även att gaserna från bilarna är farliga för miljön och att det är bättre att cykla eller gå. Vad har du lärt dig i skolan om miljön? Här kunde vi se likheter men även vissa skillnader. Många av eleverna med utländsk bakgrund berättar att de brukar ha städdagar på skolan där alla barn hjälps åt. Barnen med utländsk bakgrund nämner även att de har lärt sig att de ska sortera sina sopor. Många av de svenska barnen berättar dock att de inte har lärt sig så mycket om miljön i skolan. Många av de svenska eleverna berättar att de har pappersinsamling i skolan och att eleverna har lärt sig att man ska sortera sina sopor. Vad har du lärt dig i hemmet om miljön? Under denna fråga kunde vi se vi vissa skillnader. Samtliga elever med utländsk bakgrund berättar att de har lärt sig att man ska sortera sopor i hemmet. Många av de svenska barnen nämner att de har lärt sig att de ska sopsortera hemma Framtidssyn Hur tror du att miljön ser ut i framtiden? Bättre eller sämre? Här kunde vi se en skillnad mellan de båda elevgrupperna. Bland barnen med utländsk bakgrund finns det två lika stora grupper som ser positivt respektive negativt på framtiden. Många av de svenska barnen ser positivt på framtiden och hoppas att miljön kommer att bli bättre. Tror du att det du gör för miljön idag påverkar hur miljön kommer att se ut i framtiden? På vilket sätt? Här kunde vi se vissa skillnader men även likheter mellan elevgrupperna. Eleverna med utländsk bakgrund poängterar oftare än de svenska eleverna att för att stora förändringar ska ske krävs det att många människor samarbetar. Båda elevgrupperna anser att de kan påverka miljön lite och att det eleverna gör för miljön idag påverkar miljön i framtiden. 25

26 Om vi inte är rädda om miljön, vad kommer att hända i framtiden? Under denna fråga kunde vi inte se några större skillnader. Många av eleverna med utländsk bakgrund tror att ozonlagret kommer att bli tunnare och att det kommer att bli varmare på Jorden. Många av de svenska barnen nämner att klimatet kommer bli varmare och att isen kommer att smälta Engagemang Gör du något för att värna om miljön? Här kunde vi se en viss skillnad. Sopsortering nämns oftare hos barnen med utländsk bakgrund än hos de svenska barnen. Många av eleverna med utländsk bakgrund nämner också här att skolan har städdagar då alla elever deltar. Samtliga elever med utländsk bakgrund nämner att man inte ska skräpa ner. Många av de svenska barnen poängterade att man inte ska skräpa ner och slänga saker på marken eller i naturen. 4.4 Sammanfattning av resultat Vad har eleverna för kunskap, framtidssyn, engagemang gällande hållbar utveckling? Vår undersökning visar att samtliga elever endast har en bristfällig kunskap kring miljöfrågor och hållbar utveckling. Dock visar den att många av eleverna inte vet vad begreppet hållbar utveckling innebär. Eleverna tror att det vi gör för miljön i Sverige påverkar miljön i resten av världen. Eleverna tror att man individuellt kan påverka miljön lite men att det krävs att många människor samarbetar för att det ska ske stora förändringar. Elevernas kunskap visar sig genom att de nämner praktisk miljöhantering i skolan i form av pappersinsamling samt sortering av sopor i hemmet. Eleverna nämner även att man inte ska köra bil för mycket för då släpps farliga avgaser ut i naturen. Istället anser eleverna att man ska cykla eller gå. Många av elevernas engagemang visar sig när de nämner betydelsen av att inte kasta skräp på marken eller i naturen. Resultatet visar att många av eleverna har en positiv inställning till hur de tror att miljön kommer att se ut i framtiden. Dock tror även många av eleverna att om vi inte är rädda om miljön kommer det att bli varmare på jorden. 26

27 4.4.2 Vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling utmärker eleverna med utländsk bakgrund respektive de svenska eleverna? Finns det några likheter och skillnader mellan grupperna? Vi såg skillnader vad gäller kunskapen kring miljöfrågor och hållbar utveckling mellan barn från den mångkulturella skolan och barn från den monokulturella skolan. Fler barn med utländsk bakgrund än svenska barn visste vad begreppet hållbar utveckling innebar. De påpekar också att det är viktigt att man hjälps åt. Synen på framtiden skiljde sig lite mellan elevgrupperna eftersom eleverna med utländsk bakgrund hade en mer negativ uppfattning om miljöns framtid än de svenska eleverna. Båda elevgrupperna anser att den lokala miljön kan påverka den globala miljön. Eleverna med utländsk bakgrund nämner oftare än de svenska barnen att det krävs att många människor samarbetar för att nå en hållbar utveckling. Många av eleverna med utländsk bakgrund berättade att de brukar ha städdagar på skolan och att de har lärt sig att man ska sopsortera i hemmet. Många av de svenska barnen uttrycker att de inte har lärt sig så mycket i skolan om miljön. Detta utrycker inte eleverna med en utländsk bakgrund. Under kategorin angående elevernas engagemang kunde vi se vissa skillnader. Eleverna med utländsk bakgrund nämner att man inte ska skräpa ner mer frekvent än de svenska barnen. Eleverna med utländsk bakgrund nämner även oftare än de svenska barnen att de sopsorterar hemma. 27

28 5. Diskussion Som tidigare nämnt är syftet med undersökningen att se vilken kunskap, framtidssyn och engagemang elever i årskurs fem har gällande miljöfrågor och hållbar utveckling. Vi ville även ta reda på vad som utmärker båda elevgruppernas kunskap, framtidssyn och engagemang. Frågeställningarna är: Vad har eleverna för kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling? Vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling utmärker eleverna med utländsk bakgrund respektive de svenska eleverna? Finns det några likheter och skillnader mellan grupperna? 28

29 5.1 Tillförlitligheten i undersökningen Urvalet av intervjupersoner gjordes utefter två olika geografiska områden som vi ansåg representerade elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Eftersom vi valde våra partnerskolor är vi medvetna om att resultatet inte är generaliserbart, vi valde därför elever som sedan tidigare inte var kända för oss. Vi är även medvetna om att vårt urval inte är generaliserbart på alla elever i årskurs fem då vi endast intervjuat 14 elever. Men vi anser att vi genom vårt urval har fått den inblick som var avsedd för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående och berättande svar. Vi gjorde det för att vi ville ta del av det personliga mötet där vi kunde uppleva elevernas uttryck och kroppsspråk. Vi hade kunnat komplettera med en enkätundersökning som hade gett oss en större målgrupp och en mer statistiskt representativ undersökning men vi anser att tidsrymden för vår fallstudie var begränsad. Tillvägagångssättet vid insamling av det empiriska materialet var som tidigare nämnt användningen av en diktafon. Vi upplevde att vissa elever kan ha påverkats av inspelningen genom att de blev nervösa, vilket i sin tur kan ha influerat deras svar. Även situationen och platsen för intervjun kan ha påverkat svaren eftersom vi var två vuxna intervjupersoner ensamma med eleven. Platsen för intervjuerna varierade mellan de två skolorna, den ena ägde rum i ett grupprum och den andra i en korridor. Intervjuerna i korridoren stördes delvis av förbigående elever och anställda, vilket kan ha påverkat elevernas uppmärksamhet. Vi anser att undersökningens validitet är god eftersom den försöker ge en trovärdig bild av det som undersökts eftersom intervjufrågorna var formulerade på neutrala och icke ledande sätt utan påverkan av förväntningar och värderingar. Vi är samtidigt medvetna om samtalets komplexitet och svårigheten i att vara objektiv. När vi kritiskt granskat våra intervjufrågor har vi konstaterat att vi skulle ha frågat eleverna angående vad deras föräldrar arbetar med. Detta hade gett oss en mer ingående inblick och är relevant att veta i förhållande till våra frågeställningar. 5.2 Diskussion utifrån frågeställningarna och resultat kopplat till litteratur Undersökningens syfte under den första frågeställningen var att se vad samtliga elever har för kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling. Vi ville även ta reda på vilken kunskap, framtidssyn och engagemang gällande miljö och hållbar utveckling 29

30 utmärker eleverna med utländsk bakgrund respektive de svenska eleverna och om det fanns några likheter/skillnader mellan grupperna? Kunskap I Lpo94 beskrivs begreppet kunskap och att det inte är ett entydigt begrepp. Där står det att: kunskap kommer till utryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra (Lärarens Handbok, 2008 s. 39). Utifrån våra intervjuer kunde vi till viss del utläsa att eleverna inte hade den fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet när det gällde miljöfrågor. Vi anser att skolan måste utveckla sin miljöundervisning så att eleverna får en förbättrad kunskap när det gäller miljöfrågor. Vi visade i vårt resultat att en stor del av eleverna hade en ytlig men inte en djupare kunskap kring miljö och hållbar utveckling. Eleverna hade svårigheter att definiera begreppet hållbar utveckling. Som vi tidigare nämnt definierar Nationalencyklopedin (2005) hållbar utveckling som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Vi kan utifrån vårt resultat konstatera att många av eleverna inte hade någon uppfattning och ett fåtal av eleverna hade en vag uppfattning om vad begreppet hållbar utveckling innebar. Vi tror att våra resultat grundar sig i att begreppet hållbar utveckling omfattar ett stort område och att det beror på att det krävs mycket kunskap hos eleverna för att de ska kunna förstå och förklara innebörden av begreppet. Den ytliga kunskapen finns men inte den mer djupgående förståelsen. Moshat (2008) skriver om att barn tar efter sina föräldrars värderingar och syn på miljön. Moshtat menar därför att det är viktigt att föräldrarna har en positiv syn på miljön då de påverkar sina barn med sina värderingar. Eleverna i vår undersökning visade kunskaper på hur de ska värna om miljön då de främst nämner att de brukar sopsortera hemma eftersom deras föräldrar gör det. Skolverket (2005) skriver i sin rapport om samspelet med den sociala omgivningen och att familj, skola, och kultur har stor inverkan på individens kunskapsutveckling. Vi håller med om de faktorer som Skolverket (ibid.) påvisar och vi tror att dessa faktorer även kan ha påverkat våra elevgruppers kunskap kring miljön. Utifrån vår fallstudie kunde vi tyda att det fanns kunskap kring miljöfrågor och att kunskapen var relativt likvärdig mellan de båda elevgrupperna. I vår fallstudie visar sig detta bland annat i den avslutande frågan i våra intervjuer med eleverna. Där visar båda elevgrupperna jämngod 30