Lärarhandledning till Nya Orka - världens viktigaste bok

Transkript

1 Lärarhandledning till Nya Orka - världens viktigaste bok

2 Boken Nya Orka beställs gratis via Lärarhandledningen laddas ned på Där finns även kartan och boken att ladda ned för utskrift. Orka produceras av Svenska kyrkan med stöd från Sida. Lärarhandledningen har producerats av Simnet på uppdrag av Svenska kyrkan och reviderades 2012 av Svenska kyrkan.

3 Inledning Fokus i Orka ligger i att skapa och främja engagemang hos deltagarna, för att vara med och förändra världen till det bättre. Engagemanget främjas genom att de ungas kunskap, hållning och intressen tas som utgångspunkt. Syftet är att den unga människan ska upptäcka hur hon/han redan är en del av en globaliserad värld, att hon/han ska vilja skaffa sig mer kunskap om den och utveckla en hållning som innefattar handling. Om lärarhandledningen Lärarhandledningen är upplagd så att du har ett startpass (1) och ett avslutningspass (7). Däremellan finns ett antal fördjupningspass (2-6) som du kan välja utifrån intresse och hur mycket tid du vill använda till de här frågorna. Du behöver inte följa någon kronologisk ordning, utan kan välja dem i vilken ordning du vill. Den genomgående tanken i lärarhandledningen är att genom olika övningar skapa ett engagemang hos deltagarna. Övningarna baseras på aktivt lärande, där kunskap och känsla används som utgångspunkt för förståelse och engagemang. Den kunskap som deltagarna redan förfogar över används i övningarna. Deltagarna och ledaren får en gemensam utgångspunkt för fortsatta diskussioner och inhämtande av ny kunskap. Övningarna inleds med en isbrytare och/eller någon/några värderingsövningar för att värma upp gruppen. Sedan byggs övningen på med en större övning, en simulering, som betonar något område i boken Orka. Innehållet i passet fördjupas ytterligare med några Power Point-bilder (PPT:s) som anknyter till boken. I flera av passen föreslås ett antal värderingsövningar och/eller isbrytare. Tanken är att du som ledare väljer ut vilka du vill använda, men inte att du behöver använda alla. Det är inget fel i att använda samma övning flera gånger, det kan ha en pedagogisk effekt och kanske har deltagare i gruppen lärt sig något under processen eller förändrat sin åsikt och då kommer utfallet att bli ett annat än vid tidigare tillfälle då gruppen gjorde övningen. Isbrytare har till funktion att bryta isen i en grupp eller få gruppen att komma igång. Övningarna lockar ofta till skratt och är roliga för deltagarna, det är en viktig del för att bryta isen mellan människor. Värderingsövningarna har till uppgift att få gruppen att komma in i området som passet kommer att behandla, genom att deltagarna får ta ställning till olika värderingar och påståenden. Aktivt lärande och simuleringar Aktiviteten i en simulering är en förenkling av verkligheten, verkligheten är så komplex att förstå och därför behöver den förenklas för att bli begriplig. Själva aktiviteten i en simulering behöver inte handla om det man tänker studera, tvärt om är det ibland en fördel om aktiviteten är en

4 liknelse. Vi människor har alltid en förutfattad mening om det vi ska studera. Den är omedelbar och kan vara välgrundad eller inte. Egentligen handlar det inte om inlärning, utan själva lärandet handlar oftast om omlärning, d.v.s. att förändra vår förutfattade mening. Du kommer säkert att märka att övningarna också kan handla om områden som du inte hade tänkt på. Eftersom det är deltagarna som tolkar vad de har varit med om utifrån sin egen kunskap och känsla. Det är inget problem, utan en möjlighet. Låt deltagarna diskutera det de själva anser att simuleringen handlar om. Du kan sedan styra in dem på det område du hade tänkt. Kanske finns det likheter mellan dem? Det är viktigt att understryka att simuleringarna bygger på att man bearbetar dem efteråt, genom debriefing. Utan denna del blir bara övningen en rolig övning utan egentligt innehåll. Varje simulering har två delar, aktivitet och debriefing. Aktivitet En simulering är en öppen aktivitet. Det finns få regler och deltagarna är sig själva men kan ibland ta operativa roller, d.v.s. roller som behövs för själva aktiviteten. Deltagarna formar och påverkar på så sätt själva aktiviteten genom sitt agerande. Om simuleringen innehåller roller är dessa funktionella utan beskrivna karaktärer eller tillskrivna egenskaper. Det är deltagarnas egna egenskaper som används. Det är verkligheten som simuleras, inte rollerna. Den som leder aktiviteten introducerar och kan ibland styra aktiviteten så att deltagarna fortsätter att vara aktiva. Deltagarna är autonoma under simuleringen, ledaren går inte in och korrigerar övningen. Misstag eller ett annat förlopp av simuleringen är t.o.m. önskvärda och något man kan lära sig av. Däremot är det förväntat av deltagarna att de själva kan ta ansvar för sitt beteende under själva övningen. I huvudsak är ledarens funktion att observera det som händer i simuleringen och leda debriefingen. Tanken med aktiviteten är att skaffa en gemensam erfarenhetsbas som används av ledaren och deltagarna, för att observera, reflektera kring, samtala och diskutera samt relatera till begrepp och teorier samt till innehållet i boken Orka. Debriefing Vi har valt att använda begreppet debriefing för att det inte finns ett lika bra begrepp på svenska. Det handlar om att bearbeta och reflektera det som deltagarna har varit med om under övningen, sitt eget agerande i relation till de andra deltagarnas agerande, samt de känslor som övningen väcker. Debriefing består av fyra steg, reflektion, tolkning, generalisering och tillämpning. I den första delen, reflektion, där man beskriver känslan av den upplevda aktiviteten och vad som hände i aktiviteten är den egna och andras känslor viktiga att få fram. Därför är det viktigt att ledaren återkopplar till vad den har observerat och vad deltagarna själva beskriver att de känner och har observerat. I denna del finns inga rätt eller fel i vad den deltagande har observerat, varken sina egna upplevelser och känslor och hur man uppfattar andra.

5 I det andra steget, tolkning, av vad som hände under simuleringen, både på individ- och gruppnivå, diskuteras vilka konsekvenser handlandet ledde till. I det tredje steget, generalisering, är det frågan om likheter med verkligheten. Först och främst är det deltagarnas egna tankar som styr och är i centrum för samtalet även om dessa tankar inte stämmer överens med ledarens intention med simuleringen. I slutet av denna del kan ledaren också föra in sin egen intention med övningen och deltagarna fortsätter att samtala om detta och de perspektiv som tillförs på övningen. Det är under det här steget som ledaren också kan koppla till olika begrepp och teorier inom det studerade området Det fjärde steget, tillämpning, handlar om att i samtalet koppla det som framkommit i de tidigare stegen till verkligheten och till vårt sätt att förstå verkligheten. Både den verklighet som deltagarna beskrivit i de tidigare stegen och den intention som ledaren hade med aktiviteten. Till din hjälp har du förslag på öppna frågor som du använder i de olika faserna. Du behöver inte använda alla frågor, men några på varje del är att föredra. Det är viktigt att du inte ger deltagarna svaret på frågorna, utan låter dem komma fram till det själva. Det är ju trots allt deras engagemang du vill skapa.

6 Pass 1 - Inledning och övergripande Tema: Orka - Vad går boken ut på? Millenniemål 1-8 Tid: Isbrytare: Stolarna Simulering: Kartan Simulering: Tradoxic Genomgång PPT 1 Orka Boken Orka: Bläddra och samtala minuter minuter minuter minuter minuter minuter Innehåll: Värderingsövning: Linjen Isbrytare: Stolarna och Kartan Simulering: Tradoxic PPT 1 Orka: Övergripande innehåll i Orka Boken Orka: Vad handlar boken om? = Det första passet är till för att komma in i innehållet i boken Orka och är samtidigt ett övergripande pass där alla delar i materialet kan komma upp till diskussion. = Tanken är att starta med gruppen, att lära känna varandra genom isbrytare och värderingsövningen Linjen. Passet fortsätter med en simulering: Tradoxic, som handlar om relationen mellan rika och fattiga länder, globalisering och vad miljöförstöring kostar. Slutligen kan du använda några PowerPoint-bilder för att väcka intresse kring boken Orka. Värderingsövningen Linjen: Har till syfte att få deltagarna att fundera på hur de tror att världen kommer att vara om 50 år. Isbrytaren Stolarna: Har till syfte är att beskriva att två mål kan ses som oförenliga till en början, men de kan också gå att uppfylla samtidigt, utan att de konkurrerar eller är motstridiga. Isbrytaren Kartan: Har till syfte att visa på att verkligheten kan ses och förstås på olika sätt, där flera beskrivningar är riktiga. Simuleringen Tradoxic: Har till syfte att illustrera hur handel kan gynna eller hindra ekonomisk utveckling mellan olika regioner och länder. Målet är att väcka engagemang och intresse för att diskutera världshandel och globalisering på ett lustfyllt och icke-akademiskt sätt. Samtal om världshandeln kan ofta upplevas som svåra och ibland också tråkiga men deltagarna kommer nästan säkert att vilja tala om de erfarenheter de fått under spelets gång och den egna rollen i globaliseringen. Spelet ger deltagarna en djupare förståelse för de mekanismer som styr världshandel och globalisering, vilket skapar goda förutsättningar för djupare diskussioner om handelns betydelse.

7 PPT 1 Orka: Har till syfte att ta upp några delar ur boken Orka och knyter ihop den med simuleringen Tradoxic. Använd bilderna 2-6 som utgångspunkt för ett samtal. Boken Orka: Dela in deltagarna i några mindre grupper. Låt deltagarna bläddra igenom boken Orka och se om de hittar något som väcker deras intresse. Återsamla deltagarna och låt dem ta upp vad de har hittat. Om du vill så kan du ge deltagarna i läxa att läsa igenom de sidor du tänker arbeta med under nästa träff. =

8 Isbrytare Stolar Syfte: Den här övningen kan användas som en isbrytare för att värma upp en grupp inför en simuleringsövning, som en introduktion till en lektion där man vill få igång gruppen inför diskussioner eller som en enskild övning med efterföljande diskussion. Materialbehov: Ett rum med flyttbara stolar Klippta lappar med instruktioner Arbetsgång: Klipp ut lapparna i kopieringsunderlaget så att du har lika många lappar som deltagare. Hälften av deltagarna får instruktionen Ställ stolarna längst fram i rummet och andra hälften får instruktionen Ställ stolarna i en fyrkant. Instruera deltagarna att de inte får tala med varandra under övningens gång och att de ska följa instruktionen de har på sin lapp. Lår gruppen börja arbeta och stoppa när du tycker att det passar efter ca min beroende på gruppens och rummets storlek. Debriefing: Samla gruppen och låt dem sätta sig på varsin stol i en ring så att alla deltagare kan se varandra. Gå sedan gruppen runt och be alla tala om hur de upplevde övningen. När alla fått kommentera övningen kan du börja ställa frågor som: - Vad handlar den här övningen om? - Var det några som samarbetade / försökte samarbeta? - Beroende på förra frågans svar: Varför / varför inte? - Finns det en lösning på uppgifterna? Skulle alla kunnat lösa sin uppgift utan att någon annan misslyckades? - Hur kommunicerar vi? Har vi flera språk? - Är det så att vi i första hand försöker göra det vi själva är ålagda innan vi frågar efter någon annans syfte eller mål? - Kan man föra överföra erfarenheterna från den här övningen till upplevelser i verkligheten? (Kulturmöten, konflikter, miljöarbete etc)

9 Kopieringsmaterial Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna längst fram i rummet. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant. Ställ stolarna i en fyrkant.

10 Kartan En isbrytare från det pedagogiska kooperativet Simnet

11 Producerat 2009 av det Pedagogiska kooperativet Simnet Layout: Albert Svensson,

12 Isbrytaren: Kartan Tid: 40 minuter Författare: Simnet Syfte Att få deltagarna att fundera kring sin egen och andras världsbild Tillvägagångssätt Det finns fyra kartor som visar olika bilder av världen. Spelledaren klipper kartorna i så många bitar att varje deltagare får en bit av en karta. Kopiera först kartorna och klipp dem sen så att varje karta delas i minst fyra delar, men så att det finns en del av någon karta till varje deltagare. Ge deltagarna varsin kartdel (Pusselbit) Uppmana dem att söka upp dem som har de andra delarna till samma karta Deltagarna ska sammanfoga delarna till en hel världsbild. Gruppen diskuterar vad kartan visar. När alla grupper sammanfogat sin karta och diskuterat den ska grupperna redovisa sina kartor för varandra. Det sker bäst genom att deltagarna sitter i ring där grupperna håller ihop. De visar sina kartor och berättar vad de kommit fram till. Förberedelse Kopiera först kartorna och klipp dem sen så att varje karta delas i minst fyra delar, men så att det finns en del av någon karta till varje deltagare. Frågor att samtala om Vad är det som är vad på kartan? Varför ser kartan ut som den gör? Vad tänker du när du ser den här kartan? Vilka länder eller världsdelar saknas på kartan? Varför det? Vilka länder och världsdelar finns med? Varför det? Till spelledaren: Kartorna illustrerar dödsstraff (sidan 3), CO2-utsläpp (sidan 4) och befolkningsmängd (sidan 5). Låt deltagarna göra sina egna reflektioner. ISBRYTAREN KARTAN

13 Karta över världens länder KOPIERINGSUNDERLAG ISBRYTAREN KARTAN

14 Karta över världens länder USA (53) Södra Asien (324) Östafrika (65) Kina (1010) Källa: Amnesty International ISBRYTAREN KARTAN KOPIERINGSUNDERLAG

15 Karta över världens länder och världsdelar USA och Kanada (20) Europa (9) Ryssland (10) Kazakstan (13) Kina (4) Sydamerika (3) Afrika utom Libyen och Sydafrika (0,9) Indien (1) Saudiarabien (14) Källa: Australien (16) KOPIERINGSUNDERLAG ISBRYTAREN KARTAN

16 Karta över världsdelarna Europa Afrika Asien Oceanien Mellanamerika Sydamerika Nordamerika Källa UN population division World_Population_2004_ chart.pdf ISBRYTAREN KARTAN KOPIERINGSUNDERLAG

17 Tradoxic Ett simuleringsmaterial från det pedagogiska kooperativet Simnet

18 Simnet januari 2009

19 Tradoxic Beskrivning: En simulering om globalisering och världshandel som illustrerar hur länders eller regioners olika förutsättningar påverkas. Antal deltagare: personer Tid: minuter Författare: Simnet, delar av spelet är inspirerat av Handelsspelet Syfte Spelet illustrerar hur handel kan gynna eller hindra ekonomisk utveckling mellan olika regioner och länder. Målet är att väcka engagemang och intresse för att diskutera världshandel och globalisering på ett lustfyllt och icke akademiskt sätt. Samtal om världshandeln kan ofta upplevas som svåra och ibland också tråkiga men deltagarna kommer nästan säkert att vilja tala om de erfarenheter de fått under spelets gång och den egna rollen i globaliseringen. Spelet ger deltagarna en djupare förståelse för de mekanismer som styr världshandel och globalisering vilket skapar goda förutsättningar för djupare diskussioner om handelns betydelse. Simuleringen är gjord för deltagare som är 13 år och uppåt. Materiel och förberedelse För spelare behövs: 30 vita A4 papper, 2 x 4 A4 papper av olika färg, ej vita, 300 pengar (30 ark), 2 ark papper med självhäftande figurer, 40 stycken X-tunnor (4 ark), 24 stycken XXX-tunnor (2 ark), 20 stycken moln (1 ark) 6 stycken rollkort (6 ark) Utklippta mallar av alla figurer med exakta mått, gärna i kartong Tunnor och moln kan kopieras på papper i olika färger. 5 saxar, 5 linjaler, 3 passare, 2 rätvinkliga linjaler, 2 gradskivor, 14 blyertspennor, 2 planscher/blädderblocksblad, 6 Kuvert eller liknande, Till simuleringen behövs förutom en spelledare, även en bankir. Instruktioner till bankiren finns i kopieringsunderlaget. Bankiren kan vara en av deltagarna. Förbered sex kuvert genom att markera dem A1, A2, B1, B2, C1 och C2 och fördela materialet i dem enligt nedan: fortsättning på nästa sida SIMULERINGEN TRADOXIC

20 Land A1 och A2: 2 saxar, 2 linjaler, 1 passare, 1 rätvinklig linjal, 1 gradskiva, 1 vitt A4-papper, 60 tiosedlar, 4 blyertspennor. Land B1 och B2: 10 vita A4-papper, 1 ark papper med självhäftande figurer, 20 tiosedlar. Land C1 och C2: 4 vita A4-papper, 2 blyertspennor, 20 tiosedlar Ta mallarna och rita av figurerna på ett blädderblocksblad med en relativt grov penna. Detta gör att de avritade figurerna blir större än mallen. Skriv de exakta måtten under figuren. Montera upp planschen så att alla deltagare kan se dem. Lokal Ett rum som är stort nog att klara 6 grupper om 4-6 deltagare/grupp lämna tillräckligt mycket yta så att deltagarna kan cirkulera mellan grupperna. De flesta klassrum är tillräckligt stora. Varje grupp behöver ett bord och några stolar. Banken behöver ett bord och spelledaren en whiteboardtavla eller vägg för att sätta upp affischer. Tidsplan Gruppindelning, presentation av övningen och regler cirka 10 minuter Produktion och handel med figurer minuter Avfallshantering cirka 10 minuter Debriefing cirka 30 minuter Gruppindelning Deltagarna delas in i 6 grupper, A1-C2, om 3-6 deltagare. Grupperna behöver inte vara lika stora, om man vill kan A länderna ha fler deltagare och motsvarar då bättre förutsättningar för produktion. Man kan också låta något B eller C land vara fler, vilket då motsvara en stor befolkningstillväxt. Grupperna bör dock inte ha fler än 6 deltagare, så att alla i gruppen känner sig delaktiga. SIMULERINGEN TRADOXIC

21 Om deltagarna är färre än 18 bör man ta bort ett A-land, men då låta banken ha två saxar för utlåning så att man kan få igång produktion men att saxar fortfarande är en bristvara. Om deltagarna är fler än 36 kan man använda några deltagare som observatörer, se instruktioner för observatörer nedan. Man kan också utöka antalet länder med ett extra C-land i första hand och även ett extra B-land om behovet finns. För varje extra land som tillfogas behöver banken en extra sax att låna ut. På detta sätt kan man vara drygt 52 deltagare med på simuleringen. Observatörer Observatörer kan användas för att se processen i simuleringen. Det kan vara deltagare som tidigare gjort simuleringen eller deltagare som av någon anledning inte kan eller vill vara med i övningen. Om spelledaren känner sig osäker eller spelar simuleringen för första gången kan observatörer vara till god hjälp i debriefeingfasen. Observatörer har ett observationsunderlag (se kopieringsunderlag) som de använder när de studerar processer under spelets gång. Observatörer kommer in med sina observationer under rubriken Reflektion i debriefingen, men det är viktigt att deltagarna i simuleringen berättar vad de sett, känt och upplevt. Spelordning och instruktioner till spelledaren Spelledarens roll är att hålla kontroll på hela spelet, lägga märke till utvecklingen och plötsliga ändringar i spelet och vid behov, t.ex. om någon grupp blir inaktiv ge nya förutsättningar till en eller flera grupper. De nya förutsättningarna kan vara att någon grupp får information om att figurer med klistermärken på ökar värdet femdubbelt. De bör också upplysas om att de är ensamma om denna information och kan använda den som de vill. Denna information bör inte ges till ett A-land eftersom de redan har så mycket fördelar. Om det blir mycket stor produktion av en figur kan spelledaren sänka priset på denna. Detta visas genom att klistra över en figur med ett nytt pris på planschen. Om någon grupp blir inaktiv eller helt saknar papper kan de hitta en helt ny råvara genom att de får 2-4 nya papper av en annan färg. Om dessa delas ut bör bankiren upplysas om detta och det värde produkter av denna råvara betingar, t.ex. halva värdet eller dubbla värdet. Viktigt Spelledarna måste lägga märke till och anteckna diskussioner och händelser i spelet för att ta upp dem under debriefingen. SIMULERINGEN TRADOXIC

22 I början av spelet kommer några att vara förundrande och förvirrade och frågorna kommer att hagla: Kan vi låna saxar? Var kan jag få tag i saxar? Kan vi byta? Varför har inte vi fått saxar? (Papper, etc)? Vad är det självhäftande pappret till för? Stå emot frestelsen att svara på den här typen av frågor. Upprepa bara reglerna eller var tyst. Efter några minuter av förvirring kommer deltagarna att börja röra sig runt i rummet och försöka byta till sig material. Initiativet ska komma ifrån dem inte ifrån spelledaren. Produktionen och handeln bör hålla på min beroende på gruppens storlek och intresse. När slutet närmar sig (oftast när aktiviteten i och mellan grupperna avtar) ger spelledaren tidsangivelser, till exempel tio minuter kvar och så vidare. Grupperna ska inte slänga bort klippt spillmaterial eftersom det används i slutet av simuleringen. Bankiren Bankiren behöver en penna och ett papper med 6 kolumner en för varje grupp (se kopieringsunderlag). Bankiren behöver också en mapp med plastfickor, en för varje geometrisk figur. En lista på produkter som kan lånas av banken och vilket pris dessa har (se kopieringsunderlag) Bankirens uppgift är att ta emot och kontrollera de produkter lagen producerar. Det är viktigt att bankiren kontrollerar att figurerna har rätt storlek i förhållande till mallarna och att produkten har kanter som är klippta. Bankiren kan också låna ut material, 1 sax, 1 linjal och 1 passare. Att låna en sax kostar 30 % av gruppens totala inkomst. Att låna linjal eller passare kostar 20 % av gruppens totala inkomst. Det är bra om bankiren summerar de insatta beloppen efterhand. Så att detta inte tar allt för lång tid i slutet av spelet när ländernas totala tillgångar ska sammanställas. Spelordningen 1. Fördela deltagarna i 5-6 grupper. 2. Läs nedanstående instruktioner och regler för deltagarna. Instruktioner till deltagarna (läses högt) Målet för varje grupp är att tjäna så mycket pengar som möjligt genom att producera figurer utifrån det material som fåtts Inget annat material får användas än det som jag, spelledaren delar ut. Ni tjänar pengar genom att tillverka geometriska figurer som ska tillverkas enligt instruktionen som visas på denna plansch. Varje figur har sitt eget värde. Ni kan tillverka så många ni vill, ju fler ni gör desto rikare blir ni. Men ni måste ha producerat minst 5 av samma figur innan ni kan växla in dem hos bankiren. Pengarna sätts in på ert konto. Kontrollera er grupps namn så att pengarna sätts in på ert konto. SIMULERINGEN TRADOXIC

23 Regler (läses högt) Det finns bara fyra enkla regler: Alla figurerna måste klippas och måste ha exakt storlek enligt planschen. Du kan bara använda det material som har tilldelats er. Man får inte använda fysiskt våld under spelet. Gå till spelledaren om ni inte själva kan reda ut eventuella konflikter. 3. Låt deltagarna ställa frågor. 4. Läs reglerna en gång till. 5. Dela ut materialet till de olika grupperna. 6. Spela spelet. 7. Summera insatta belopp. 8. Berätta för grupperna att de ska samla ihop sitt klippta skräp. Lägg det sedan bord eller på en öppen yta på golvet där alla kan se det. Byt ut skräpet mot giftmolnen och förklara att vi bor i en global verklighet där nedsmutsningen påverkar oss alla. Fördela molnen godtyckligt och ojämnt mellan de olika grupperna. 9. Bankiren summerar de insatta beloppen och grupperna räknar sina sedlar. Summera de insatta beloppen så att alla ser dem och lägg till gruppernas sedlar. Slutligen dra av för eventuella lån. 10. Fördela avfallstunnor enligt tabellen. Grupp A B C X-tunnor XXX-tunnor Dela ut rollkortet som finns i kopieringsunderlaget.låt deltagarna ta ställning till hur de ska hantera sitt avfall. Efter det att deltagarna har kommit igång med sin diskussion meddelar du att det förutom de tidigare kända metoderna nu finns en ny, ren teknik som inte ger några utsläpp. Med denna teknik kostar det 1000 pengar att ta hand om en gifttunna. Skriv gärna upp detta och anslå på lämpligt ställe. Låt deltagarna överlägga och bestämma hur de ska hantera sitt avfall. Behöver inte ta mer än fem minuter. 12. Låt varje grupp redovisa hur de valt att ta hand om sina sopor. Räkna av kostnaden från det insatta beloppet. 10.Debriefing SIMULERINGEN TRADOXIC

24 Debriefing 1. Reflektion Sitt i en ring men låt deltagarna sitta kvar i sina grupper i ringen. Det är viktigt att varje grupp får beskriva vad som hände utan att de andra grupperna avbryter eller kommenterar. Ställ de första frågorna och låt varje grupp få lite tid att diskutera frågorna innan de svarar. Vilka beslut tog ni under simuleringen? Varför tog ni de beslut som ni gjorde? Hur påverkade rikedomen/fattigdomen i gruppen era beslut och handlingar? Hur löste ni bristen på tillgångar? Använd dina anteckningar om händelser och ev. konflikter och ställ frågor utifrån dem. Låt avslutningsvis grupperna kommentera och ev. andra grupper ställa frågor. 2. Tolkning Låt varje grupp beskriva hur det kändes att vara med i övningen. Be en person i någon grupp att svara på frågorna och variera så att olika grupper svarar. Förändrades känslan ju längre övningen pågick? Hur var relationen till bankiren? Hur upplevdes bankiren? Hur upplevde ni de andra ländernas agerande? Hur var relationen till de andra länderna? Hur kändes det att ha mer/mindre tillgångar än de andra länderna? Hade gruppen någon strategi och kändes det som att den fungerade? Varför/varför inte? Vilka tjänade och vilka förlorade på handeln? Varför? Vem vann spelet? De som hade mest pengar eller de som tog hand om sitt avfall på bästa sätt? SIMULERINGEN TRADOXIC

25 3. Generalisering Be deltagarna i grupperna byta plats så att de inte sitter bredvid någon i sin egen grupp och låt dem därefter fundera på vilka likheter de kan se med verkligheten. Ställ frågor som: Vilka hinder finns för en fungerande handel? Vilka typer av länder gynnas/missgynnas i världshandeln? Varför? Vilka möjligheter har enskilda länder att förbättra sina handelsförutsättningar? Kan man skapa förutsättningar för en handel på mer lika villkor? Hur? Bör man göra det? Vad görs idag? Vilka tjänade och vilka förlorade på handeln? Varför? Vem vann spelet? Vem har ansvar för avfallet? Grupperna? De som köper produkterna, figurerna? Vad kan grupperna symbolisera i verkligheten? 4. Tillämpning Låt deltagarna reflektera över vilka lärdomar de kan dra av simuleringen. Denna fas kan man med fördel kontinuerligt återkomma till i den fortsatta undervisningen. Vad skulle du göra annorlunda om du fick göra om aktiviteten igen? Vilka färdigheter och kunskaper vore bra att utveckla? Vilka insikter har övningen bidragit till? SIMULERINGEN TRADOXIC

26 10 SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G

27 Grupp A1 Grupp A2 Grupp B1 Grupp B2 Grupp C1 Grupp C2 Pengar Pengar Pengar Pengar Pengar Pengar SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G 11

28 Figurer 20 Pengar 13 cm 50 Pengar 13 cm 14,1 cm 7,1 cm 20 Pengar 12 cm 7 cm 30 Pengar 7 cm 15 Pengar 12 SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G

29 Banken informerar: Utlåning Sax 30% av era totala inkomster Passare 20% av era totala inkomster Linjal 20% av era totala inkomster SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G 13

30 Banken Instruktioner till banken Bankens uppgift är att ta emot och kontrollera de produkter som lagen tillverkar. Det är viktigt att du kontrolelrar att figurerna har rätt storlek i förhållande till mallarna. Produkterna ska ha kanter som är klippta, ej rivna. Banken har material till utlåning, en sax, en linjal och en passare. Att låna en sax kostar 30 % av lagets totala inkomst. Att låna en linjal eller en passare kostar 20 % av lagets totala inkomst. Summera gruppernas insatta belopp efterhand som spelet pågår så att det inte tar alltför lågn tid i slutet. Banken betalar bara för figurer som lämnas in i grupper om fem SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G

31 Observation Tradoxic Hur förhåller sig gruppen till sitt material? Hur förhåller sig grupperna till de andra grupperna? Vilka tar kontakt med vem? Vilken känsla tycker du beskriver gruppen? SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G 15

32 Ett ark ger 20 giftmoln.

33 XXX XXX XXX XXX XXX XXX XXX XXX XXX XXX XXX XXX Två ark ger 24 gifttunnor. SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G 17

34 X X X X X X X X X X Fyra ark ger 40 gifttunnor SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G

35 Rollkort Ni är ansvariga för hur giftigt avfall tas om hand i er grupp. Varje månad resulterar er industri-produktion i nytt avfall. Ni ska ta beslut om hur ni på bästa sätt tar hand om ert avfall. Det finns två sorters avfall: X-tunnor som innehåller giftigt avfall och XXX-tunnor som är högrisk avfall, det vill säga innehåller mycket giftigt avfall som kan innebära katastrofala konsekvenser för naturen. Dessa tunnor är det mycket dyrare att behandla. Ni kan upparbeta avfallet på tre olika sätt: Deponera på er soptipp Bränna det i förbränningsugnar Dumpa det i havet Kostnader för dessa åtgärder är: Soptipp Förbränning Dumpa i havet A-grupper B-grupper C-grupper X XXX X XXX X XXX SIMULERINGEN TRADOXIC K O P I E R I N G S U N D E R L A G 19

36 Pass 2 Tema: Vår bild av fattiga och rika Millenniemål 1, 2, 3 och 8 Tid: Isbrytare: Byt namn Simulering: Grannar PPT minuter 5-10 minuter minuter minuter Vi har alla bilder av hur rika och fattiga har det i världen. Vi får våra bilder av media, olika hjälporganisationer och genom skolan. En del bilder är sanna och andra inte. Människan är av naturen nyfiken och vilken slags nyfikenhet vi utvecklar beror på i vilken miljö denna nyfikenhet tränas. Om det är i en miljö där man dras till det negativa eller i en miljö där man dras till det goda. Undersökningar visar på att vår kunskap och bild av världen utanför vår egen är präglad av en negativ bild. Få människor i Sverige tror att världen har blivit bättre för de flesta fattiga människor under de senaste femtio åren, när det gäller tillgång till rent vatten, förväntad livslängd, utbildning, o.s.v. Hur kan vi i Sverige ha så negativ bild av utvecklingen i världen? En förklaring är att media inte ger en tillräckligt nyanserad bild av världen och av global utveckling, vilket gör att vi inte får tillräcklig kunskap om hur människor har det runt om i olika länder och hur vissa saker faktiskt har blivit bättre, även om det på andra håll har blivit sämre. Det vi inte har någon kunskap om, det har vi ändå en bild av, dvs. en förutfattad mening, oavsett om det handlar om människor eller världens utveckling. För att kunna förändra denna bild, måste vi ha både mer kunskap och en ökad känsla. Först då kan omlärning ske och leda till kraft att orka. I det här passet kommer vi att inrikta oss på att förändra och nyansera vår bild av rika och fattiga och fördjupa oss i vad solidaritet kan innebära. Innehåll: Isbrytare: Byt namn Simulering: Grannar PPT 2: Bild 2, 3 och 6 Isbrytaren Byt namn: Har till syfte att bryta isen i gruppen, att fler har hälsat på varandra. En bra första övning för en grupp som inte känner varandra. Det är lättare att prata med någon som man har hälsat på.

37 Simuleringen Grannar: Syftet är att visa på vår bild av fattiga och rika, att bilden påverkar vårt handlande och att aktualisera solidaritets- och biståndsfrågor PPT 2: Har till syfte att ta upp och fördjupa innehåll från boken Orka. Vad är Globalisering? Orsaker till fattigdom? Att presentera millenniemålen. Du kan använda PPT-bilderna som utgångspunkt för din genomgång. PPT-bilderna kan knytas till Orka: s , 30-31, Isbrytare Byt namn Mål Övningen går ut på att bryta isen i gruppen, att fler har hälsat på varandra. Om övningen går ut eller inte har mindre betydelse, målet är ju att bryta isen och lära känna varandra. Tid 5-10 minuter beroende på gruppens storlek. Material Övningen kräver en fri yta där alla deltagare ryms och kan cirkulera. Beskrivning Övningen går ut på att deltagarna byter namn med varandra genom att handhälsa på varandra, de säger sitt namn. När man har hälsat på en person får man den personens namn. Sedan söker man upp någon ny att handhälsa på, nu presenterar man sig med det nya namn man fick i det förra bytet. När man har handhälsat på denna nya person så får man den personens namn, som man sedan använder vid nästa möte. På detta sätt håller man på till man får tillbaka sitt eget namn. Starta övningen med deltagarna på den öppna ytan i rummet. Visa gärna principen för övningen, så är den lättare att förstå. Om du vill kan du göra övningen en eller två gånger till om deltagarna vill försöka få den att gå ut.

38 Grannar Beskrivning: En simulering om Solidaritet, vår bild av rika och fattiga och bistånd. Antal deltagare: personer Tid: minuter Författare: Simnet Syfte Att visa på vår bild av fattiga och rika, att det påverkar vårt handlande Att aktualisera solidaritets- och biståndsfrågor Materiel och förberedelser Kopior av kopieringsunderlaget till deltagarna, ev pennor till varje familj. Tidsplan Inledning, gruppindelning och presentation av övningen 5 minuter Familjerna diskuterar 10 minuter Familjerna förhandlar 10 minuter Presentation vad förhandlingarna har kommit fram till 10 minuter Debriefing 20 minuter Spelordning och instruktioner till spelledaren 1 Dela in gruppen/klassen i mindre grupper om 4-5. Det är viktigt att det blir ett jämnt antal grupper. Hälften av grupperna blir familjen Krison och den andra hälften blir familjen Schyst. Det är bra om varje grupp kan sitta för sig själv under den första fasen min) Ge gruppen/eleverna instruktioner genom att läsa dem högt. Låt varje grupp ställa frågor om de behöver. Låt varje familj bestämma sig för de tre viktigaste förslagen och rangordna dem. Para ihop en familj Krison med en familj Schyst. Låt dem träffas och försöka komma överens om ett gemensamt förslag. (ca SIMULERINGEN GRANNAR

39 Debriefing Samla alla familjer i en ring men låt dem sitta kvar i sina familjer i ringen. De familjer som har kommit fram till ett gemensamt förslag får läsa upp det för alla. Låt alla familjer presentera sina förslag innan diskussion uppstår. Avsätt en kort tid till diskussion. 1. Reflektion Låt de olika familjerna beskriva hur det kändes att vara Krison och Schyst i simuleringen. Låt deltagarna beskriva vad som hände. Vem gjorde vad och vad hände i de olika stegen i simuleringen? Hur kändes det när det och det hände? Vad hände i familjen när ni diskuterade? Vad har du sett hände under simuleringen och vad tänkte du då? Du kan avsluta denna del genom att låta deltagarna ställa frågor till varandra. 2. Tolkning Låt deltagarna byta plats och diskutera tolkningen av simuleringen. Det är deltagarnas egna tankar och erfarenheter som är viktiga. Vad kan denna simulering handla om? Finns det likheter med verkligheten? Hur väl stämmer simuleringen överens med verkligheten? 3. Generalisering Vilka slutsatser kan ni dra av det som hände i simuleringen? Vilka slutsatser kan man dra av det simuleringen liknade i verkligheten? Om du vill så kan du i slutet presentera dina egna tankar med varför du valt den simuleringen och vad du ville at de skulle lära sig med den. 4. Tillämpning Vad skulle du göra annorlunda om du fick göra om simuleringen? Vilka kunskaper och erfarenheter har du ur verkliga livet om det simuleringen försökte beskriva? Vilka kunskaper skulle man behöva fördjupa sig för att förstå det simuleringen försökte beskriva? Kan simulerngen visa på hur vi ser på rika och fattiga i världen? Kan simuleringen belysa de problem som kan följa med bistånd, exempelvis i form av s.k. bundet bistånd eller bistånd på bestämda villkor. Vilka skilda villkor och förutsättningar för beslutsfattande om resurser och bistånd belyser simuleringen? ii SIMULERINGEN GRANNAR

40 Instruktioner till deltagarna I var sin ände av samma gata bor två familjer. Den ena familjen, vi kan kalla den Krison, har det ganska jobbigt när det gäller relationerna inom familjen och rent ekonomiskt. De är ofta osams och ibland använder de våld för att lösa sina konflikter. Det händer att de inte får äta sig mätta varje dag och deras kök är mycket omodernt. Den andra familjen, vi kan kalla den Schyst, har det mycket bra både när det gäller relationer och ekonomi. Nu har familjen Schyst bestämt sig för att hjälpa Krisons och de har skrivit ned några förslag. Båda familjerna måste välja ut tre av förslagen och rangordna dem 1 3. När båda familjerna har gjort det får de sätta sig ner och förhandla fram ett gemensamt förslag som båda familjerna kan godkänna. Förslagen 1. Bygg om familjen Krisons kök 2. Betala någons utbildning i familjen Krison 3. Genomför familjeråd i familjen Krison 4. Ge familjen Krison pengar 5. Skicka hela familjen Krison på familjeterapi 6. Låt familjen Krison flytta in hos familjen Schyst 7. Låt någon från familjen Schyst flytta till familjen Krison som ett gott föredöme 8. Betala preventivmedel till familjen Krison 9. Ge familjen Krison mat SIMULERINGEN GRANNAR K O P I E R I N G S U N D E R L A G iii

41 Pass 3 Tema: Genus Millenniemål 3 Tid: Isbrytare: Två röda fyrkanter Simulering: Rex Simulering: Biljardpinnen Boken Orka minuter minuter minuter minuter minuter Om du vill förkorta den totala tiden kan du välja bort en av simuleringarna. Hunger + jämställdhet = ingen hunger. Jämställdhet har visat sig vara en viktig faktor när det gäller att bekämpa fattigdom. Ett av de viktigaste områdena som det satsas mycket på för att motverka fattigdom är hjälp till självhjälp, utbildning och försörjningsmöjligheter. Det finns forskning som visar att kvinnor ofta sprider sin kunskap och använder sina pengar för familjens bästa eller återinvesterar dem i sitt företag. Därför finns det anledning att satsa speciellt på kvinnor när det gäller utbildning och arbete. Det blir då en dubbel process, ökad jämställdhet och minskad fattigdom. Jämställdhet är ett stort område och frågorna är globala. Jämställdhet skiljer sig åt mellan olika länder, samtidigt som det kan variera inom ett land. Simuleringen Rex tar upp en form av makt som brukar kallas dold agenda. Det handlar om att du inte vet vad som bedöms och hur. Simuleringen Biljardpinnen tar upp orden och vilken värdering vi lägger i dem. Tanken är att genom att visa på de ojämlika förhållanden mellan män och kvinnor som finns i Sverige och vikten av att medvetandegöra och förändra dem, skapas en större förståelse för att det är lika viktigt att nå jämställdhet i fattigare länder. Genom att känna oss själva, känner vi andra. Innehåll: Isbrytare: Två röda fyrkanter Simuleringar: Rex och Biljardpinnen Boken Orka: s.18-19, 30, 48-49, = Isbrytare Två röda fyrkanter: Har till syfte att bryta isen i gruppen och få igång gruppen. Övningen visar på att det finns många alternativa lösningar och att flera lösningar kan vara rätt. = Simuleringen Rex: Har till syfte att synliggöra outtalade bedömningskriterier, framförallt för att lyfta fram genusaspekten samt kulturella aspekter och att synliggöra grupprocesser. Simuleringen Biljardpinnen: Har till syfte att synliggöra att ord har olika värde och laddning och att de också har ett genus. Boken Orka: Dela upp deltagarna i fyra grupper. Låt varje grupp läsa en av de föreslagna sidorna, t.ex Låt dem diskutera innehållet och jämföra med sina erfarenheter från simuleringsövningarna.

42 Isbrytare Två röda fyrkanter Syfte Övningen går ut på att bryta isen i gruppen: Att visa på att det finns många alternativa lösningar och att flera lösningar kan vara rätt. Tid minuter beroende på gruppens storlek. Material Övningen kräver en fri yta där alla deltagare ryms och kan cirkulera. Färgat papper, minst 4 färger och 1 papper av samma färg. Vitt kan vara en av färgerna. Förberedelser Klipp ut en rektangel, en triangel, en cirkel och en fyrkant i samma färg. Numrera figurerna från 1-4 så att inte samma figur har samma nummer. På detta sätt har du material så att det räcker till 16 deltagare. Om det är fler deltagare i din grupp så kan du utöka med papper i andra färger. Du kan också använda samma färger och figurer, se bara till att de extra figurerna med samma färg inte har samma nummer som de tidigare. Då är mängden deltagare obegränsad. Beskrivning Övningen går ut på att deltagarna ska hitta de som de andra deltagarna hör ihop med. De får inte prata med varandra under övningen utan endast visa sin figur för varandra. Starta övningen med deltagarna på den öppna ytan i rummet. Var noga med att instruera dem att de inte får prata med varandra. = Övningen går oftast inte ut, det finns en mängd variabler för hur man kan dela in sig, form, färg, siffra. Det är inte heller det intressanta med övningen, det är att bryta isen. Avsluta övningen med att samla gruppen och diskutera om det fanns en lösning på problemet? Eller fanns det flera?

43 Rex Ett simuleringsmaterial från det pedagogiska kooperativet Simnet

44 Simnet januari 2009

45 Rex Beskrivning: I simuleringen Rex utför deltagarna ett anställningstest för att se vilka av dem som är bäst lämpade att få chefspositioner i ett mobilföretag. Deltagarna ska gruppvis lösa tre uppgifter. De poängsätts efter varje uppgift. Poängsättningen sker efter kriterier som är okända för deltagarna, kriterierna har ingenting att göra med hur bra grupperna löser uppgifterna. Tanken är att simuleringen ska visa att det många gånger är svårt att veta hur vi människor bedömer varandra och således blir bedömda av andra. Antal deltagare: 6-60 eller fler personer Tid: minuter Författare: Simnet Syfte Att synliggöra outtalade bedömningskriterier, framförallt för att lyfta fram genusaspekten samt kulturella aspekter. Att synliggöra grupprocesser Förberedelse och material En penna per grupp Ett papper per grupp till moment 1 Ett papper med logga på per grupp till moment 2 (finns i kopieringsunderlaget) En uppsättning bilder per grupp till moment 3 (finns i kopieringsunderlaget) En grupp bör ha mellan tre och sex deltagare, det finns egentligen ingen begränsning på antalet grupper En observatör per grupp Underlag för observatörer Instruktion till spelledaren och spelordning Dela in deltagarna i grupper på 3-6 personer. Utse observatörer och låt dem läsa sina instruktioner. Läs instruktionerna till deltagarna. Summera poängen efter varje moment och skriv upp poängställningen så att deltagarna ser den. Utse vinnarna. Led debriefingen. Bedömningskriterier Deltagarna ska inte känna till bedömningskriterierna under spelets gång. Moment 1 Skriver årtalen under tidslinjen 1 poäng per årtal. Skriver årtalen över tidslinjen 0 poäng per årtal. 1 poäng varje gång Jesus nämns under presentationen. Moment 2 Poäng om texten (logotypen) på papperet syns, 3 poäng om hela texten syns eller 1 poäng per ord som syns. 1 poäng per person i gruppen som står upp under presentationen. SIMULERINGEN REX

46 Moment 3: 1 poäng varje gång som ordet bort nämns under presentationen. 1 poäng för alla i gruppen som har synliga örhängen eller piercingar. Instruktioner till deltagarna Ni har sökt attraktiva jobb som chefer i ett framgångsrikt mobiltelefonföretag. Företaget vill ha chefer som är kreativa, har lätt att fatta beslut, är stresståliga och kan lösa problem. Utav 500 sökande har ni klarat er till tredje anställningsomgången. För att avgöra vilka av er som är bäst lämpade ska ni genomföra en problemlösningstävling som har tre moment. Vinnarna kommer att få chefspositionerna. Moment 1 På papperet som ni har framför er ska ni göra en tidslinje över Jesu liv, skriv in viktiga årtal och händelser. Ni har tre minuter på er, sedan ska ni presentera vad ni har kommit fram till. Moment 2 Ni ska tillverka en figur av papperet som ligger på ert bord. Om tre minuter ska ni presentera er figur. Moment 3 Ni kommer få fyra bilder på ett papper, en bild ska bort. Ni har tre minuter på er att välja och motivera ert val, sedan kommer ni att få presentera er lösning. Debriefing Samla alla grupper i en ring, men låt dem sitta i sina grupper. Låt de olika grupperna beskriva hur det kändes att vara med i simuleringen. Låt varje grupp göra det utan att de andra kommenterar eller ställer frågor. Du kan avsluta denna del genom att låta dem ställa frågor till varandra. Reflektion Hur kändes det att delta i simuleringen? Hur fungerade moment 1,2,3? Hur fungerade gruppen? Hur sattes poängen? Be observatörerna redogöra för sina iakttagelser. Tolkning Inför tolkningsdelen ska deltagarna byta platser med varandra för att gå ur grupperna. Vad handlade simuleringen om? Generalisering SIMULERINGEN REX

47 Vilka slutsatser kan ni dra av det som hände i simuleringen? Vilka kopplingar kan ni göra mellan simuleringen och ert vardagliga liv? Hur jämställd är världen? Kan du göra världen mer jämställd? Vems ansvar är det att göra världen jämställd Här kan du i slutet presentera dina egna tankar med varför du valt den här simuleringen och vad du ville att de skulle lära sig av simuleringen. Tillämpning Vad skulle du göra annorlunda om du fick göra om simuleringen? SIMULERINGEN REX

48 Underlag för observatör Du ska studera hur gruppen fungerar, utgå från följande frågor: Vem tar på sig ledarrollen och sekreterarrollen? Vilka är aktiva respektive passiva? Hjälps alla åt? Hur tar gruppen beslut? Du ska även studera hur killarna och tjejerna agerar, utgå från följande frågor: Faller de in i traditionella könsroller, t.ex. har gruppen en manlig ledare och en kvinnlig sekreterare? Vilka är mest engagerade och aktiva, killar eller tjejer? Studera kroppsspråket, finns det några skillnader mellan killar och tjejer? Om du känner till Berit Ås härskartekniker kan du hålla utkik om de an-vänds av gruppmedlemmarna. K O P I E R I N G S U N D E R L A G SIMULERINGEN REX

49 SIMULERINGEN REX K O P I E R I N G S U N D E R L A G

50 D B C A En ska bort KOPIERINGSUNDERLAG SIMULERINGEN REX

51 Biljardpinne Syfte: Att diskutera ords betydelse ur ett genusperspektiv Att synliggöra grupprocesser Instruktioner till ledaren Alla deltagare delas in i tre grupper, som går iväg så de sitter ostörda. Om det är möjligt kan varje grupp ha en observatör som skriver ner kommentarer etc. Varje grupp får ett kuvert med ett antal lappar med ord och ett papper med två spalter där orden ska skrivas in. I kuverten ligger även en instruktion till varje grupp. Observera att instruktionerna är olika, men detta vet inte deltagarna om. Grupperna får en begränsad tid på sig att utföra sin uppgift (c:a 15 minuter). När grupperna återsamlas får en i varje grupp skriva upp sin grupps ord under A- respektive B-spalt på tavlan. Deltagarna sätter sig gruppvis. Material Papper med A- och B-spalt Papper med ord Papper med instruktioner till alla tre grupperna. ( Delas på tre, så att varje grupp bara får sin egen information.) Debriefing: Hur gick diskussionerna i gruppen? Var det något ord som var svårare än något annat? Varför? Hur gjorde ni för att komma överens? Var det någon i gruppen som styrde mer än någon annan? Var det någon av er som upplevde att han/hon var tvungen att ge sig? När deltagarna märker att grupperna hade olika instruktioner skriver ledaren rubrikerna till de olika ordspalterna på tavlan. Be deltagarna byta plats, så att de inte längre sitter gruppvis Ser ni något mönster? Vilka slutsatser kan ni dra?

52 A B

53 mjuk vacker sexig flamsig tydlig förstående pålitlig beslutsam kaxig framfusig dominant lågmäld envis kylig snäll orolig smart rolig försiktig bullrig målmedveten rättvis tuff ironisk kreativ aggressiv flexibel driftig impulsiv sparsam duktig känslig omtänksam påstridig

54 Sortera orden efter hur ni värderar dem utifrån positiv eller negativ laddning. Skriv de positiva under A och de negativa under B. Ni måste använda alla ord. Ni måste komma överens. Ni har 15 minuter till ert förfogande. Ni ska anställa en chef till ert företag. Välj ut de egenskaper ni tycker att er chef bör ha och skriv dem under A. Skriv de ord som ni inte tycker kännetecknar en bra chef under B. Ni måste vara överens. Ni har 15 minuter till ert förfogande. Sortera orden efter hur ni värderar dem utifrån manliga eller kvinnliga egenskaper. Ni måste använda alla ord. Ni måste vara överens. Ni har 15 minuter till ert förfogande.

55 Pass 4 Tema: Vatten och klimat Millenniemål 7, 4 och 8 Tid: Isbrytare: Linjen Simulering: Vem har rätt till floden? Boken Orka minuter 5-10 minuter minuter minuter Vatten är en av de mest självklara tillgångarna i vårt land. Tillgången är riklig och det ägs av allmännyttan, men så är det inte i alla delar av världen. I många andra länder är det en bristvara och eftersom det är en bristvara så är också fördelningen av varan inom ett land eller en region ojämlik. Tillgången på tjänligt vatten har ökat sedan 1950-talet och på de flesta ställen i världen är det 12 % eller färre som saknar tillgång till tjänligt vatten. I Asien ca 22 % och sämst är det i länder söder om Sahara, där 42 % fortfarande saknar tillgång till tjänligt vatten enligt Världsbankens rapporter på hur vi uppfyller millenniemålen. I debatten om vatten har röster höjts som hävdar att tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet och debatten ökade när Världsbanken och IMF ställde krav på privatisering av företag ägda av staten för att låntagarländer skulle få fortsatta lån eller skuldavskrivningar. Ett område som länderna var tvungna att privatisera var det nationella vattennätet. För oss är vårt vattennät en del av infrastrukturen och det är lika naturligt att det tillhör oss alla som vägar och domstolar. Frågorna kvarstår, är vatten en mänsklig rättighet och vem tillhör vattnet? Mer att läsa på: Innehåll: Isbrytare - Linjen Simulering - Vem har rätt till floden? Boken Orka