Verksamhetsplan Helhetssyn Kvalitet Samverkan

Transkript

1 Verksamhetsplan Helhetssyn Kvalitet Samverkan

2 2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning sid Bakgrund sid Förutsättningar sid Styrdokument sid Folkhälsa sid Budget sid Uppdrag sid Övergripande mål sid Organisation sid Grundläggande värden sid Nulägesanalys sid Verksamhetsplan sid Övergripande ansvarsfördelning sid Verksamhetens mål sid Kvalitetssäkring/kvalitetsarbete sid Rutiner sid Samverkan sid Metodutveckling sid Prevention sid Hälsobesök sid Hälsofrämjande undervisning sid Mottagningsarbete/tillgänglighet sid Elevernas företagshälsovård sid Elever i behov av särskilt stöd sid Vaccinationer sid Journalsystem sid Dokumentation sid IT/kommunikation sid Administration sid Kompetensutveckling sid Arbetsmiljö sid. 21 Bilaga 1. Sveriges 11 folkhälsomål sid. 22 Bilaga 2. Hälsobesöket sid. 24 Referenser sid. 25

3 3 Verksamhetsplan Verksamhetsbeskrivning Huvudsyftet med verksamhetsplanen är att säkerställa att SHV:s uppdragsgivare (elever och vårdnadshavare) erbjuds en likvärdig och kostnadseffektiv skolhälsovård av hög kvalitet. 1.1 Bakgrund, liksom all annan hälso- och sjukvård i Sverige, ligger under Socialstyrelsens tillsyn och är lagstadgad enligt skollagen. i Umeå kommuns gymnasieförvaltning (SHV) har funnits i sin nuvarande form sen då den bildades som egen organisation i förvaltningen. Anledningen till att organisationen bildades var att Socialstyrelsen framfört kritik mot skolhälsovårdsverksamheten i Sverige; socialstyrelsens tillsynsverksamhet har funnit brister i huvudmännens och verksamhetsansvarigas kännedom om regelverket för skolhälsovården (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, 2004). Med en verksamhetschef som har den högsta medicinska kompetensen för verksamheten tillsäkras att lagstiftningen följs och att personalen utför adekvata medicinska åtgärder samt att relevanta kvalitetssystem byggs upp. 1.2 Förutsättningar SHV har i sin verksamhet att följa hälso- och sjukvårdens lagstiftning, förordningar och riktlinjer. Verksamheten ska också att sträva efter att uppnå de övergripande folkhälsopolitiska mål som finns definierade både på riks- och regionnivå. En annan viktig förutsättning för verksamheten är budgetramen Styrdokument Hälso- och sjukvårdens område i Sverige regleras av en mängd lagar och föreskrifter som är tvingande och därför styr personalens dagliga arbete. Skollagen och hälso- och sjukvårdslagen är de två viktigaste ramlagarna för verksamheten. SHV ska också förhålla sig till Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård. De är framtagna för verksamheten utifrån de brister socialstyrelsens tillsynsverksamhet fann då skolhälsovården granskades i samband med byte av huvudman 1997 från skolverket till socialstyrelsen. Citat; Socialstyrelsen anser att det är särskilt viktigt att skolhälsovården är tydlig i det hälsopreventiva arbetet. Elever i behov av särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt s.k.

4 4 livsstilsrelaterade hälsorisker bör vara prioriterade arbetsområden. (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, 2004). har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. (Skollagen). Alla som arbetar i skolan skall, hjälpa elever som har behov av särskilt stöd, samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. (Lpf 94) Folkhälsa I Sverige har elva politiska mål för folkhälsan antagits, bland annat barns och ungas uppväxtvillkor och en hälsofrämjande hälso- och sjukvård (se bilaga 1). arbetar med folkhälsa där det primära uppdraget är prevention. Detta arbete tangerar på ett eller annat sätt alla elva folkhälsomål. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet och ökar i samtliga ungdomsgrupper oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrarnas socioekonomi mm. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. (Folkhälsorapport, 2009) Budget Budget för SHV fastläggs årligen. Från och med verksamhetsåret 2010 tillkommer ett nytt uppdrag från socialstyrelsen, vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet. Kostnaden för detta beräknas uppgå till mellan kkr. Kostnaden är svårberäknad på grund av brist på statistik samt oklarhet kring vilka vacciner som kommer att falla under SHV:s ansvar tillkommer en ökad driftskostnad för journalsystemet i verksamheten på upp till 165kkr. En del av kostnadsökningen beror på högre interndebitering från IT&Tel för att en ny teknisk lösning krävts vid konvertering till det nya journalsystemet Den andra delen handlar även den om en ökad intern driftskostnad på grund av bland annat högre krav på säkerhet enligt Patientdatalagen (2008:355). Driftskostnaden för journalsystemet kan komma att minska om tekniska problem löses av leverantören enligt löfte, viss minskning kan också göras genom samverkan med för- och grundskoleförvaltningen. SHV åläggs även liksom andra verksamheter ett generellt sparbeting på 2,6%. Budget 2009 Personalkostnad Driftsbudget Total årsbudget 5116,4 kkr 357,8 kkr 5476,4 kkr

5 5 1.3 Uppdrag SHV:s uppdrag är att bedriva skolhälsovård. SHV ska främst arbeta med hälsofrämjande, prevention och skolrelaterad ohälsa. SHV finns som den medicinska kompetensen inom Umeå gymnasieskola (UGS) och skall tillsammans med övrig personal samverka för att hjälpa eleverna att på bästa möjliga sätt klara sina gymnasiestudier Övergripande mål De övergripande målen är att; - Bevara och förbättra elevers psykiska och fysiska hälsa och verka för sunda levnadsvanor. - Vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbete som samhället riktar till barn och ungdomar. - Erbjuda likvärdig skolhälsovård av hög kvalitet inom UGS. - Bedriva kostnadseffektiv verksamhet. Resurser och kompetens utnyttjas optimalt i verksamheten. - Arbeta med verksamhetens kvalitetsutveckling. - Arbeta förebyggande med tonvikt på tidiga insatser för alla elever. - Prioriterade områden är elever i behov av särskilt stöd, elevernas arbetsmiljö samt livsstilsrelaterade hälsorisker. 1.4 Organisation inom UGS består av en skolhälsovårdsöverläkare (1,0 tjänst) som också är verksamhetschef och skolläkare. Skolläkarresursen består av läkarmottagning på skolorna och konsultation till skolsköterskor och övrig skolpersonal. Skolöverläkaren bistår även förvaltningen med medicinsk kompetens i andra förvaltningsövergripande frågor. Chefsskolsköterskan (1,0 tjänst) är direkt underställd verksamhetschefen och har personalansvar, administrativt ansvar samt ansvar för datajournalsystem och IT-frågor. Chefsskolsköterskan leder och fördelar skolsköterskornas arbete utifrån behov och verksamhetsplan. Verksamhetschef och chefsskolsköterska utgör tillsammans skolhälsovårdens ledningsgrupp och har ett gemensamt ansvar för verksamhetsutveckling. Verksamheten har skolsköterskor (7,5 tjänst) placerade på de olika gymnasieskolorna med fördelning utifrån elevunderlag ( elever/heltid skolsköterska undantaget särskolan som har ett vigt tjänsteunderlag samt IVIK som har haft högre bemanning). Skolsköterskorna arbetar under eget yrkesansvar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt efter de rutiner, riktlinjer och den arbetsbeskrivning för skolsköterskearbetet som gäller inom SHV. Skolsköterskorna inom SHV är legitimerade sjuksköterskor och har specialistutbildning inom öppen hälso- och sjukvård samt i vissa fall annan utbildning lämplig för verksamheten.

6 6 Verksamhetschef Chefsskolsköterska Skolsköterskor Inom SHV liksom i riket i övrigt ses en ökande ohälsa i form av framförallt psykiska och psykosomatiska besvär. SHV:s kompetensbehov förändras över tid utifrån aktuellt ohälsopanorama och detta beaktas vid rekrytering. Stressrelaterad ohälsa samt belastningsproblematik är två mycket vanliga problem hos ungdomar idag och SHV har behov av kompetens som aktivt kan arbeta förebyggande med dessa områden. Sjukgymnastutbildningen ger en sådan kompetens. SHV strävar efter en förändrad kompetensförstärkning genom rekrytering av en sjukgymnast om budgetramen så medger. 1.5 Grundläggande värden s arbete är baserat på ett humanistiskt förhållningssätt gentemot patienter och vårdnadshavare. Hälso- och sjukvårdslagen säger; - Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. - Vården ska tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. - Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. All vård och behandling skall baseras på ovanstående oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning. 1.6 Nulägesanalys Organisationsförändringen som påbörjades när SHV bildades innebar även ett förändrat arbetssätt. Den förändringen innebar framförallt att SHV:s arbete fokuserades på att bedriva hälsovård och prevention i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Detta förändrade arbetssätt är nu implementerat. Nästa utmaning för SHV är att utveckla verksamheten så att den inre kvaliteten säkras. Det är av särskild vikt att verksamheten effektiviseras och rationaliseras för att möta uppdragsgivarnas behov. I dagsläget saknas bland annat; - metoder för preventivt arbetet i verksamheten, - uppföljning av verksamhet och kvalitet, - lättillgängliga kanaler för kommunikation med vårdnadshavare, elever och lärare. Inom SHV är kvalitetsutveckling ett eftersatt område främst beträffande kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll. Detta kommer under verksamhetsperioden att vara ett prioriterat område.

7 7 SHV har saknat indikatorer för uppföljning av verksamhetens resultat. För att kunna mäta, utvärdera resultat och anpassa verksamheten efter uppdragsgivarnas behov har ett kvalitetsdirektiv från förvaltningsledningen lämnats till verksamhetschefen. Det preventiva arbetet skall utökas för att tillgodose de behov av preventiva insatser och samverkan inom detta område som finns vilket bland annat innebär; - att öka tillgängligheten. - att arbeta med metodutveckling för att säkerställa att det preventiva arbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet. - att arbeta aktivt med att nå uppdragsgivarna på olika sätt. - att säkerställa att SHV:s medicinska kompetens kommer rektor till del tidigt i elevärenden. - att aktivt arbeta med utökad samverkan 2. Verksamhetsplan 2.1 Övergripande ansvarsfördelning Vårdgivaren Vårdgivaren, dvs. nämnden, har möjlighet att organisera hälso- och sjukvård på olika sätt. Enligt SOSFS (1997:8): Vårdgivarna inom hälso- och sjukvården är fria att organisera och bedriva verksamheten efter lokala förutsättningar så att den tillgodoser lagens krav. Vårdgivaren har enligt 28 HSL ansvar för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Vårdgivaren bör indela hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för uppgiften. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschefen ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter så att patientsäkerheten är tillfredsställande och vården vid enheten har god kvalitet. Verksamhetschefens ansvar Det centrala i verksamhetschefens ansvar är hög patientsäkerhet, god och säker vård, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för verksamheten och kan inte delegera det övergripande ansvaret. Verksamhetschefen ska se till att diagnostik, vård och behandling är medicinskt korrekt. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Det skall inom hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård. 28 Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet.

8 8 29 Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Verksamhetschefen är ansvarig för att det finns rutiner för verksamheten och att dessa rutiner följs. Verksamhetschefen säkerställer att patientsäkerheten garanteras. Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och ser till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör, förutom att tillse att det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård, att tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt, att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver, att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsater m.m. för all hälso- och sjukvårdspersonal I lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område regleras bland annat hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter. Dessa skyldigheter gäller all personal i hälso- och sjukvården. 2 kap. 1 Allmänna skyldigheter. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt. 2 kap 1a Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. 2 kap 2 Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient skall se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. 2 kap 8 Tystnadsplikt. Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. 6 kap 1 Allmänna bestämmelser. Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Socialstyrelsen. 6 kap 3 Socialstyrelsens tillsyn skall främst syfta till att förebygga skador och eliminera risker i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen skall genom sin tillsyn stödja och granska verksamheten och hälso- och sjukvårdspersonalens åtgärder.

9 9 2.2 Verksamhetens mål Kvalitetssäkring/kvalitetsarbete Enligt 28 hälso- och sjukvårdslagen skall ledningen av hälso- och sjukvård vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) är bindande föreskrifter för hälso- och sjukvårdsverksamhet. Den föreskriver bland annat; - Vid planering, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten skall det systematiska kvalitetsarbetet skapa sådana förutsättningar att tillgängliga resurser kan användas för att uppnå kraven på patientsäkerhet, patienttillfredsställelse och kostnadseffektivitet (2 kap. 3 ). - För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Det systematiska kvalitetsarbetet skall: - syfta till att förebygga vårdskador, - utgå från syftet med verksamheten, identifierade och prioriterade vårdbehov samt vårdprocesserna, - vara anpassat till verksamhetens inriktning, storlek och omfattning, - utgå från mätbara mål, dokumenteras och kontinuerligt följas upp, och - vara väl förankrat bland alla medarbetare i organisationen (2 kap 4 ). Under verksamhetsperioden skall SHV se över arbetet med verksamhetens kvalitet och bygga upp system för kvalitetsarbetet, dess uppföljning och redovisning samt rollfördelning och ansvar. Statistiska indikatorer kommer att mätas och användas för att tillsammans med övrig uppföljning visa på SHV:s kvalitet. SHV har inför verksamhetsperioden delgivits kvalitetsdirektiv från förvaltningsledningen. Tydlig struktur för verksamhetens kvalitetsutveckling innefattande; Kvalitetssäkring Kvalitetsstyrning Kvalitetskontroll Årlig redovisning i form av en kvalitetsrapport för verksamheten. Tydligt kommunicera mål och rutiner för kvalitet i verksamheten. Inventera behov av kompetensutveckling och eventuell kompetensförstärkning. Aktivt arbeta med kvalitetsprocessen

10 10 Skapa metoder för kvalitetsuppföljning Verksamhetschef ansvarar enligt föreskriftens 3 kap 2 för: 1. inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, 2. ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, och 3. ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Chefskolsköterska ansvarar för att kontinuerligt arbeta med kvalitetsarbetets olika aspekter på uppdrag av verksamhetschef. Enligt föreskriftens 3 kap 3 skall sjukvårdspersonalen inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i: 1. framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, 2. risk och avvikelsehantering, och 3. uppföljning av mål och resultat Rutiner I hälso- och sjukvård skall ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för verksamheten. Enligt socialstyrelsens allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:8) finns bestämmelser som ställer krav på att ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamhet organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet Att framta ett system för systematisk uppföljning och revidering av rutiner. Att tillse att verksamheten har de rutiner som krävs för god och säker vård samt effektiv verksamhet. Årlig genomgång av rutiner och eventuell revidering av dessa. Kontinuerlig uppföljning av behovet av rutiner via inrapportering från verksamheten. Årlig redovisning av ovanstående i verksamhetens kvalitetsrapport. Framtagande av ett rapporteringsunderlag för önskemål om rutiner. Framtagande av en rutinhandbok.

11 11 Verksamhetschef ansvarar för att adekvata rutiner finns och att dessa rutiner följs. Chefsskolsköterska leder och fördelar arbetet i enlighet med rutinerna. Skolsköterskorna ansvarar för att följa rutinerna samt för att bevaka att adekvata rutiner finns och rapportera eventuella brister Samverkan Samverkan med vårdnadshavare, skolpersonal och andra samhällsaktörer är central för att skolhälsovården ska nå verksamhetens mål. Under verksamhetsperioden utökas samverkan med elever, vårdnadshavare, skolpersonal samt övriga aktuella samverkansaktörer utanför skolan. Årlig uppföljning av genomförd samverkan Upparbeta kommunikationslänkar mellan SHV och andra aktörer runt eleverna. Aktivt delta i olika samverkansforum för folkhälsa och elevhälsoarbete. Ledningsgruppen ansvarar för övergripande samverkansarbete internt och externt. Skolsköterskor ansvarar för samverkan med aktörer runt specifika elever eller elevgrupper Metodutveckling Det finns ett uppdrag från socialstyrelsen att införliva evidensbaserade arbetsmetoder i skolhälsovårdens arbete. Metodutveckling ska ingå som en naturlig del i skolsköterskans arbete. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för hur nya metoder för diagnostik, vård och behandling skall tas fram provas ut och introduceras så att patientsäkerheten säkerställs. Utarbeta metoder för det dagliga skolsköterskearbetet rörande sömn, kost, fysisk aktivitet, tobak/alkohol/narkotika samt sexuell hälsa baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Statistik över metodutveckling Metoder utarbetas i forum för verksamhetsutveckling. Kompetensutveckling för skolsköterskorna. Verksamhetschefen ansvarar för att adekvat kompetensutveckling kommer personalen till del, för att rutiner finns, att metoderna följer vetenskap och

12 12 beprövad erfarenhet samt garanterar patientsäkerheten. Det administrativa arbetet statistik, uppföljning, handboken samt ansvar för verksamhetsforum åligger chefsskolsköterska. Skolsköterskor ansvarar tillsammans med chefsskolsköterska för metodutveckling Prevention SHV ska fortsätta att på olika sätt arbeta aktivt med prevention för att nå alla elever och inte enbart de elever som söker sig till SHV. SHV är en aktiv del i skolans hälsofrämjande arbete. För att bedriva effektiv prevention krävs att eleverna nås tidigt exv. genom hälsofrämjande undervisning och samarbetsprojekt med aktörer i och utanför skolan. Av vikt är också samverkan med vårdnadshavare. Aktivt hälsofrämjande arbete Statistik över indikatorer (bland annat hälsofrämjande undervisning och hälsobesök). Regelbundna rapporter från skolsköterskor. Metodutveckling kring hälsofrämjande arbete Kompetensutveckling. Utöka hälsofrämjande arbete Utökad samverkan Aktivt deltagande i folkhälsoarbetet nationellt och regionalt. Verksamhetschefen ansvarar för att adekvat kompetensutveckling kommer personalen till del. Verksamhetschefen och chefsskolsköterskan ansvarar för samverkan och övergripande arbete med folkhälsofrågor. Det administrativa arbetet, gällande statistik, handboken och uppföljning, åligger chefsskolsköterska. Skolsköterskor ansvarar för det hälsofrämjande arbetet på skolorna i enlighet med styrdokument för SHV, samt tillsammans med chefsskolsköterska för metodutveckling.

13 Hälsobesök Alla elever i åk 1 gymnasiet skall erbjudas minst en allmän hälsokontroll (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, 2004; Skollagen 1985:1100). I dagsläget når SHV merparten av eleverna med en hälsoenkät. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård skall hälsobesöket innefatta; hälsoenkät, hälsosamtal samt undersökning av längd och vikt, sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling samt riktade undersökningar utifrån specifik frågeställning eller gymnasieprogram. inom UGS har en mall kring vilka hälsoområden som skall beröras vid hälsosamtalet (se bilaga 2.) Hälsobesök genomförs idag med knappt hälften av eleverna. Öka antalet genomförda hälsobesök till c:a 80% Statistik över utlämnade hälsoenkäter samt genomförda hälsobesök. Aktivt arbete med metoder för hälsosamtalet samt metoder för att nå eleverna. Riktade hälsosamtal tillämpas för att nå målet för verksamhetsperioden. Det administrativa arbetet, sammanställning av statistik, handboken åligger chefsskolsköterska Skolsköterskor ansvarar för det operativa arbetet på skolorna, samt att föra statistik över sina hälsobesök. Skolsköterskor ansvarar tillsammans med chefsskolsköterska för metodutveckling Hälsofrämjande undervisning Ungdomen är den period då människors levnadsvanor formas, och dessa vanor kan ha stor betydelse för hälsan under hela livet. Varje elev inom UGS ska före utgången av åk2 beretts möjlighet till hälsofrämjande undervisning. Statistik genom regelbundna rapporter från skolsköterskorna. Metodutveckling och kompetensutveckling Verksamhetschefen ansvarar för att undervisningen är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det administrativa arbetet, uppföljning av statistik, administration av metoder åligger chefsskolsköterska Skolsköterskor ansvarar för hälsofrämjande undervisning i skolan i enlighet med utarbetade metoder. Skolsköterskor ansvarar tillsammans med chefsskolsköterskan för metodutveckling.

14 Mottagningsarbete/tillgänglighet Mottagningsverksamheten erbjuder elever och vårdnadshavare en tillgänglig hälsovård av god kvalitet genom öppen och planerad mottagning. I ett flertal studier har det visats att det för eleverna var mycket viktigt att spontant kunna besöka skolsköterskan och att hon fanns tillgänglig. Skolsköterskan erbjuder rådgivning och samtal, undersöker, bedömer, utför enklare sjukvårdsinsatser och hänvisar vidare vid behov. Mottagningsarbetet omfattar att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras psykiska och fysiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Alla elever inom UGS med skolrelaterad ohälsa har rätt till läkarbedömning via konsultation och handledning till skolans personal eller besök på läkarmottagning. Skolsköterskan organiserar läkarmottagningen. Läkarbedömningen ligger till grund för fortsatt handläggning. Läkarmottagningen innefattar förutom regelrätt mottagningsarbete även handledning och konsultation till skolsköterskor och övrig skolpersonal. för öppen mottagning för planerad mottagning för läkarmottagning/ konsultation Öka tillgängligheten för uppdragsgivarna genom en fast tid dagligen på skolan för öppen mottagning (de dagar mottagningen är bemannad). Den fasta tidens längd skall baseras på skolans elevantal och således vara längre på skolor med fler elever. Statistik över öppna mottagningsbesök Information på skolorna och hemsidan om tider för öppen mottagning Chefsskolsköterska ansvarar för uppföljning av statistik, uppföljning av öppen mottagning samt information på hemsidan. Skolsköterskor ansvarar för att öppen mottagning genomförs i tillräcklig omfattning. Öka tillgängligheten för planerade besök för att få fler elever till planerad mottagning. Statistik över planerade mottagningsbesök Utveckling av nya kontaktvägar till SHV Information på skolorna och hemsidan om kontaktvägar. Chefsskolsköterska ansvarar för uppföljning av statistik samt information på hemsidan. Skolsköterskor ansvarar för att öka planerad mottagning Arbeta med att optimalt nyttja läkarresursen. Utöka tillgängligheten till skolläkare för elever i behov av särskilt stöd. Utöka möjligheterna till konsultation för personal. Statistik över mottagningsverksamhet och konsultation

15 15 för tillgänglighet Regelbunden telefontid för konsultation till skolpersonal utanför SHV. Regelbunden information till skolledare. Skolläkare ansvarar för läkarmottagningens genomförande, samverkan med rektorer kring elevärenden samt att mottagning sker i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Chefsskolsköterska ansvarar för uppföljning av statitstik. Skolsköterskor ansvarar för bokning till läkarmottagningen. Öka tillgängligheten till SHV Redovisning av arbetet med utökad tillgänglighet i kvalitetsrapporten. Allmän mailadress till SHV Brevlådor på mottagningarna för att önska tid Möjlighet till att lämna synpunkter via hemsidan Information om tillgänglighet vid klassbesök och samverkansträffar Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar för att öka tillgängligheten till SHV. Chefsskolsköterska ansvarar för administration av hemsidan, information på hemsidan och uppföljning av statistiken. Skolsköterskor ansvarar för operativt arbete med att öka tillgängligheten på skolorna Elevernas företagshälsovård Visionen för SHV är att vara som en företagshälsovård för eleverna och därmed även arbeta aktivt med elevernas samlade arbetsmiljö, dvs fysiska, psykiska och sociala faktorer inräknade. Socialstyrelsens riktlinjer säger att det är angeläget att skolhälsovårdens hälsobesök innefattar en kartläggning av elevens egen uppfattning av sin arbetsmiljö. Att sammanställa och återföra sådan kunskap till skolledning och lärare ger underlag för arbetet med att åstadkomma en hälsofrämjande skola. Att aktivt delta i skolans arbetsmiljöarbete Egen statistik via projektet hälsoenkäten på webben, införs under verksamhetsperioden Aktivt bevaka elevernas arbetsmiljö via hälsobesök, klassbesök, skyddsronder samt nära samarbete med rektor och skolans pedagogiska personal. Verksamhetschefen ansvarar för det övergripande arbetet med arbetsmiljöfrågor i nära samarbete med

16 16 rektor. Chefsskolsköterskan ansvarar för sammanställning av statistik samt återkoppling till respektive verksamhet. Skolsköterskorna ansvarar för att aktivt bevaka elevernas arbetsmiljö i skolan Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd kan vara elever med psykisk eller fysisk sjukdom, psykiskt funktionshinder, social problematik, inlärningssvårigheter eller kognitivt funktionshinder. Dessa elever kan förmodas ha skolrelaterad ohälsa och kan därigenom vara i behov av olika typer av stöd för att på bästa möjliga sätt klara sina gymnasiestudier. kan direkt till elev eller efter samråd med rektor bidra till att på ett bra sätt utforma detta stöd för eleven. I många fall blir skolhälsovården inkopplad alltför sent i ett elevärende. Tidig intervention är av stor vikt för att förhindra ohälsa och påföljande studiesvårigheter. En väl fungerande dialog mellan SHV och rektor, SHV och övrigt elevstöd samt SHV och elever och vårdnadshavare. Beskrivning i verksamhetens kvalitetsrapport Regelbundna träffar mellan ledning för SHV och skolornas respektive ledningsgrupper för uppföljning och samverkan. Aktivt arbete med hemsidan samt kommunikationslänkar mellan elever, vårdnadshavare och SHV. Verksamhetschefen och chefskolsköterska ansvarar för regelbundna ledningsgrupperna. Chefsskolsköterska ansvarar för att via hemsidan upparbeta kommunikationskanaler. Skolsköterskor ansvarar för att på ett tidigt stadium fånga upp och handlägga ärenden gällande elever i behov av särskilt stöd i nära samarbete med övrig skolpersonal

17 Vaccinationer Nya tilläggsföreskrifter i socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn, gäller från januari I denna föreskrifts 8 står; Barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet i 2 ska erbjudas kompletterande vaccination. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och HPV behöver dock inte erbjudas. Detta innebär att SHV från och med 2010 ansvarar för vaccination av barnen i gymnasieskolan. Att starta vaccinationsverksamhet i enlighet med socialstyrelsens föreskrift. Fungerande rutin för överrapportering mellan för- och grundskola och gymnasiet. Statistik över givna vaccinationer Vaccinationsmottagning centraliseras till en gymnasieskola med en ansvarig skolsköterska. Samverkan med elevhälsan på för- och grundskolan för överrapportering angående catch-up vaccinering. Verksamhetschef ansvarar för att ta fram rutiner för vaccinationsverksamheten som följer föreskrifter och är förenliga med patientsäkerheten Journalsystem Inom hälso- och sjukvårdens område finns en lagstadgad skyldighet att föra journal, en förutsättning för detta är ett väl fungerande journalsystem. Ett väl fungerande och säkert journalsystem som är anpassat till verksamheten och som följer lagar och riktlinjer. En godkänd informationssäkerhetsinstruktion som följer lagar och riktlinjer. Ökad samverkan med för- och grundskoleförvaltningen i frågor som rör journalsystemet. Aktuella rutiner för det dagliga arbetet med journalsystemet. Ett aktuellt gallringsbeslut. Återkommande kompetensutveckling av personalen. Månadsvis kontroller av systemloggar samt stickprovskontroller av journalåtkomst. Årlig redovisning av informationssäkerheten i verksamhetens kvalitetsrapport. Årlig genomgång och revidering av informationsäkerhetsinstruktionen. Årlig genomgång av gallringsbeslut för systemet och

18 18 revideringar. Framtagande av en informationssäkerhetsinstruktion som reglerar arbetet med systemet. Registrering och revideringar löpande i kommunens register över datasystem Reg-IT Samarbete med systemförvaltare för journalsystemet inom för- och grundskoleförvaltningen. Kontinuerlig uppföljning av behov av rutiner. Samverkan med systemansvariga för elevregistret Procapita. Samverkan med stadsarkivet rörande gallringsbeslut. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar ytterst för godkännande av drift av de system som används i förvaltningen. Verksamhetschef med medicinskt ledningsansvar ansvarar för att systemet garanterar patientsäkerheten. Chefsskolsköterska är systemförvaltare för systemet och ansvarar för säkerhetsarbetet och uppföljningen av detta (se Umeå kommuns riktlinjer). Skolsköterskor i skolhälsovården är ansvariga för att i det dagliga arbetet följa de rutiner och riktlinjer som finns för systemet. För tydlig beskrivning av ansvarsfördelning se; Informationssäkerhetspolicy för SHV Dokumentation Hälso- och sjukvårdspersonal är, enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område 1998:531, i sitt arbete skyldiga att föra journal. Vad som ska dokumenteras vid varje vårdkontakt regleras i Patientdatalagen (2008:355). Att ha en enhetlig dokumentation i verksamheten. Anpassa dokumentationen efter socialstyrelsens rekommendationer så långt det är möjligt. Att ha rutiner för området dokumentation Kontinuerlig Kompetensutveckling Kontinuerlig dialog kring dokumentation med fallbeskrivningar Täcka behovet av rutiner för dokumentation Arbete med journalsystemet Verksamhetschef ansvarar för att dokumentation och rutiner följer gällande lagstiftning samt garanterar patientsäkerheten. Chefskolsköterska är ansvarig för bevakning av nationella strategier, kompetensutveckling,

19 19 dokumentationsrutiner samt administration. Skolsköterskor ansvarar för att följa de rutiner för dokumentation som tas fram samt kontinuerligt bevaka att adekvata rutiner för dokumentation finns It/kommunikation Internet är idag det naturliga sättet för många människor att söka kontakt, söka information och kommunicera. För SHV är detta ett stort utvecklingsområde. Detta arbete innefattar att hitta informationslösningar som är förenliga med krav på bland annat sekretess. Att inom verksamhetsperioden bygga upp; - en levande hemsida med möjligheter att inhämta information samt lämna synpunkter via formulär. - en SHV mailadress för kontakt - ett sätt att nå elever och föräldrar för att inhämta deras önskemål och synpunkter. Att aktivt börja använda sig av kallelse via SMS Antalet besök på hemsidan, antalet mail till kontaktadressen, antalet som svarar på frågeformulär. Redovisning av sätt att nå uppdragsgivarna Information kring hemsidan och andra kommunikationslänkar på skolorna samt riktad information till föräldrar, elever och pedagogisk personal Arbete med hemsidan via verksamhetsforum och kontinuerlig uppdatering. Verksamhetschef, övergripande ansvar för verksamhet Chefsskolsköterska ansvarar för administration av hemsidan, mailadress samt frågeformulär. Skolsköterskor ansvarar för att sprida information på skolorna angående it/kommunikation exv vid klassbesök.

20 Administration Administrativa rutiner behöver vidareutvecklas i verksamheten. Att bygga upp administrativa rutiner för verksamheten Kontinuerlig uppföljning för att fånga upp områden där rutiner behövs Skriva rutiner för skolhälsovårdsverksamheten samt samverka med andra aktörer kring arbete med dokumenthanteringsplan, arkiveringsrutiner, gallringsbeslut, försändelser av journaler och liknande. Verksamhetschef ansvarar för de frågor som övergripande rör verksamheten eller patientsäkerheten Chefsskolsköterska ansvarar för verksamhetens administrativa rutiner Skolsköterskor ansvarar för att följa rutiner för verksamheten samt kontinuerligt bevaka att adekvata rutiner finns Kompetensutveckling Enligt socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården är ett av verksamhetens uppdrag att införliva evidensbaserad kunskap samt evidensbaserade arbetsmetoder. Detta är en grannlaga uppgift då väldigt lite evidens finns på området. Verksamheten ska därför planeras så att den forskning som bedrivs på området kommer uppdragsgivarna till del. Aktivt arbete med olika områden för hälsofrämjande är en viktig del i verksamhetsutvecklingen. Prioriterat är arbete med metodutveckling och kompetensutveckling för att klara detta. Att ha verksamhetsrelaterad kompetensutveckling av hög kvalitet. Att kontinuerligt inventera behovet av kompetensutveckling i verksamheten. Redovisning i verksamhetens årliga kvalitetsrapport. Inventera och prioritera kompetensutvecklingsbehovet via medarbetarsamtal. Prioritera kompetensutveckling utifrån arbetet med metodutveckling. Verksamhetschef ansvarar enligt SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården för att det inom ramen för vårdgivarens ledningssystem finns: 1. rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna, 2. rutiner som anger personalens ansvar och

21 21 befogenheter, och 3. planer för personalens kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Chefskolsköterska ansvarar för kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med verksamhetschef. Skolsköterskor ansvarar för att kontinuerligt inventera sitt eget och verksamhetens behov av kompetensutveckling Arbetsmiljön Vår arbetsmiljö består av alla de förhållanden som omger oss på arbetet. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att arbetsmiljön ska bli så bra som möjligt, oavsett om vi är medarbetare eller chef. Alla medarbetare har ansvar att följa regler och bidra till en god arbetsmiljö och arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att arbetsmiljön ska vara så bra som möjligt. När alla tar ansvar och deltar i arbetsmiljöarbetet skapar vi goda arbetsplatser för både medarbetare och elever. Hämtat från Umeå kommuns intranät angående arbetsmiljö. Att alla medarbetare ska delta i arbetet med att utveckla en god arbetsmiljö. Att ha en öppen dialog i arbetsgruppen och mellan arbetsgrupp och ledning. Att ha ett tydligt ledningssystem Via det systematiska arbetsmiljöarbetet Redovisning årligen i verksamhetens kvalitetsrapport Kontinuerlig dialog individuellt och i grupp om arbetsmiljöförhållandet i verksamheten. Fortsatt systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med kommunens riktlinjer (exv. via medarbetarsamtal och medarbetarenkät). Följa samverkansavtalet. Alla tar personligt ansvar för att uttrycka sina åsikter både gentemot kollegor och ledning. Alla medarbetare i verksamheten Verksamhetsplanen revideras och fastställs årligen av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Umeå Verksamhetschef Åse Theorin Chefsskolsköterska Sara Helmreus

22 22 Bilaga 1 Sveriges 11 folkhälsomål, hämtade från Statens folkhälsoinstitut ( 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. 4. Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. 5. Miljöer och produkter Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och ska utgöra ett särskilt målområde. 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. 7. Skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade.

23 23 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. 9. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad fysisk aktivitet ska därför utgöra ett särskilt målområde. 10. Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopningsoch spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

24 24 Bilaga 2 Hälsobesöket åk1 Hälsobesöket i åk 1 på gymnasiet skall enligt socialstyrelsens riktlinjer innefatta en hälsoenkät, ett hälsosamtal, undersökning av längd och vikt, sammanfattande bedömning av hälsotillstånd samt riktade undersökningar utifrån specifik frågeställning eller gymnasieprogram. Nedan; Checklista i PMO (konfigurerad i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer) över vilka ämnen som hälsosamtalet vid hälsobesöket bör beröra. Anamnes gymnasiet Familjeförhållanden 0 Kamratrelationer/trivsel Skolsituation 0 Hereditet 0 Tidigare sjukdomar 0 Aktuell sjukdom, besvär X Sömn X Fysisk aktivitet 0 Kost 0 Tandhälsa Tobak/Alkohol/Narkotika 0 Sexualitet 0 Psykisk hälsa 0 Subjektiv hälsoupplysning X Övrigt 0 För varje kategori kan anges värdena 0, X eller blankt, se exemplet intill. Värdena står respektive för; För varje 0 vid samtalet har ämnet berörts det har dock inte framkommit något avvikande eller information om att ämnet påverkar hälsan så att hjälp eller stöd behövs. X vid samtalet har ämnet berört och det har framkommit något avvikande eller information om att ämnet påverkar hälsan så att hjälp eller stöd behövs. Ett angivet X kommenteras alltid i journalanteckningen. Blankt Ämnet har inte berörts i samtalet. Inför hälsobesöket mottar eleven en hälsoenkät som han/hon fyller i och tar med till besöket. I hälsoenkäten finns frågor som de flesta av ovanstående delar. Enkäten kan användas som underlag för samtalet dock baseras samtalet i huvudsak på elevens önskemål och behov.

25 Referenser: Publikationer hämtade från Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälsooch sjukvård Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, 2004 Folkhälsorapport 2009 Lagar hämtade från Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Patientdatalag (2008:355) Skollag (1985:1100) Publikationer hämtade från Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Publikation hämtad från Umeå kommuns intranät Informationssäkerhetspolicy för Umeå kommun Telefon vxl: Gymnasieförvaltningen Telefon adm: