Valbara kurser. En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Valbara kurser. En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete"

Transkript

1 Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete Valbara kurser En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar Johan Wittgren och Karl Lindgren Program: Sjöingenjörsprogrammet Ämne: Självständigt arbete Nivå: 15hp Kurskod: SA300S

2

3 Linnéuniversitetet Sjöfartshögskolan i Kalmar Utbildningsprogram: Arbetets omfattning: Titel: Författare: Handledare: Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete om 15hp Valbara kurser En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar Johan Wittgren och Karl Lindgren Anders Nordborg Abstrakt På ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Detta är något som inte är tillgängligt för studenter som läser till sjöingenjör vid Sjöfartshögskolan i Kalmar men något som infördes på sjöingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola Studiens syfte är att undersöka intresset för valbara kurser på 7,5 högskolepoäng (hp) vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. En enkätstudie svarade på frågorna om vilka ämnesområden som var av intresse, hur många kurser eleven ville läsa, när under utbildningen önskas kursen läsas, om intresset för valbara kurser saknas och i så fall varför. Resultatet av undersökningen visade att de ämnesområden som är av störst intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser. På fördjupningsnivå är el- och reglerteknik samt maskinteknik önskvärda. Studien visade att studenterna vill läsa två valbara kurser under utbildningens sista termin. Det går inte att få ett svar på varför studenterna inte vill införa valbara kurser p.g.a. stor spridning av svaren. Nyckelord: Valbara kurser, ämnesfördjupning, grundkurser, sjöingenjörsprogrammet iii

4

5 Linnaeus University Kalmar Maritime Academy Degree course: Level: Title: Author: Supervisor: Marine Engineering Diploma Thesis, 15 ETC Valbara kurser - En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar Johan Wittgren and Karl Lindgren Anders Nordborg Abstract In engineering courses, students deepen their knowledge in the later part of the program in form of specializations or elective courses. This is something that is not available to students who study for marine engineer at Kalmar Maritime Academy, a situation that has been present at Chalmers University of Technology since The purpose of the study is to explore the interest in elective courses of 7.5 credits apiece for marine engineer students at Kalmar Maritime Academy. A questionnaire study was carried out to ascertain as to wheather which topics were of interest, how many courses the student wanted to read, the durability of the course, if interest in the elective course was missing, and if so why. The survey results showed that the subjects of most interest to students at the bachelor level were offshore/oil rig and ashore courses. At the advanced level, electric and control engineering together with mechanical engineering were desirable. The study showed that students want to read two elective courses during the last term. A result cannot be obtained as to why students do not wish to introduce elective courses, this can be attributed to the large spread of responses. Keywords: Elective courses, area specialization, marine engineering program, basic course v

6

7 Förord Författarna vill först och främst tacka vår handledare Anders Nordborg för värdefull guidning genom hela arbetet med studien. Ett stort tack riktas även till de respondenter som deltagit i studien. vii

8

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsning Teori Metod Val av metod Intervjuer Enkät Etik Tidigare arbeten Resultat Enkät Korsrefererad data Diskussion och slutsatser Diskussion Metoddiskussion Slutsatser Förslag på vidare forskning Referenser Elektroniska referenser Litteratur Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Enkät IX

10

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund På vissa ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Ett exempel är Kungliga Tekniska Högskolan (Kungliga tekniska högskolan, 2013) och utbildningen högskoleingenjör, maskinteknik, 180 hp, där studenterna börjar med att läsa grundläggande ämnen som behövs för ingenjörsutbildningen. Inför fjärde terminen väljer studenten sedan en specifik inriktning. Inriktningen kan vara industriell ekonomi och produktion, innovation och design eller robotik och mekatronik. Högskolan i Halmstad bedriver utbildningen elektroingenjör, 180 hp (Högskolan i Halmstad, 2013). De två första åren läser studenten även här grundläggande ingenjörskurser som sedan byggs på med valbara kurser under det tredje året. Inför termin fyra får studenterna välja sex av nitton kurser på 7,5 hp vardera, till en summa av 45 hp. Chalmers tekniska högskola driver utbildning så som Sjöfartshögskolan i Kalmar och programmet har sedan 2009 innehållit valbara kurser (Chalmers tekniska högskola, 2013). Programansvarige för sjöingenjörsprogrammet på Chalmers Tekniska Högskola motiverar valbara kurser på Chalmers via mejl på följande vis: Anledning till detta är flera såsom att ge studenterna en valmöjlighet samt att Chalmers övriga ingenjörsutbildningar har valbara kurser, framförallt på master nivå. Chalmers programansvarige förklarar vidare: Detta gör att man kan sätta sin prägel på sin sista termin och exempelvis välja kurser inom ett område och även skriva sitt examensarbete inom samma ämne. Med andra ord en hel termin som går att styra mot något man ser att man vill arbeta med i framtiden alternativt bredda sig inom något område. På Chalmers kan alltså studenten själv styra över sin avslutande del av studierna och på så sätt påverka sin egen examen. Är detta någonting som är önskvärt även för studenterna vid Sjöfartshögskolan i Kalmar? 11

12 1.2 Syfte Att utforska intresset för valbara kurser på 7,5 hp vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. 1.3 Frågeställningar Vilka ämnesområden är av intresse för studenterna? Hur många kurser önskar studenterna läsa? När under utbildningen önskas kurserna läsas? Om intresse för valbara kurser saknas, varför? 1.4 Avgränsning Studien omfattade studenter som läste sista året på sjöingenjörsutbildningen vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Författarna valde sistaårselever p.g.a. att de läst större delen av utbildningen och därför hade en större kunskap om innehållet i programmets kurser. 1.5 Teori Ett läsår på sjöingenjörsprogrammet i Kalmar är uppdelat på fyra läsperioder, varje läsperiod är på 15 hp och åtta veckor lång. Programmet är indelat i fem block, fartygsteknik, säkerhets- och miljöteknik, el- och reglerteknik, självständigt arbete samt metod och projekt (Linneuniversitetet, 2013). 12

13 2 Metod 2.1 Val av metod I studien har både intervjuer och enkäter använts. Intervjuernas resultat låg till grund för vissa av svarsalternativen på enkäten. På detta sätt konstruerades enkäten med en empirisk grund (Holme & Solvang, 1997). Intervjudelen av studien bestod av intervjuer med fem studenter. Då variationen på populationen var liten anses antalet intervjuer rimligt (Jacobsen, 2012). Författarna valde aktivt ut tre respondenter med tidigare erfarenheter av arbete till sjöss och två respondenter utan tidigare erfarenhet. Det aktiva valet gjordes för att, som Jacobsen (2012) skriver, säkerställa att enheter från båda grupperna medverkar. Svaren som erhölls i intervjudelen av studien fungerade som en grund vid utformandet av enkäten. Svaren som erhölls via enkätundersökningen låg till grund för slutresultatet. Intervjuerna var öppna men till viss del strukturerade då en intervjuguide (Bilaga 3) användes för att säkerställa att relevanta teman inom studiens syfte togs upp (Jacobsen, 2012). Enkäten delades ut till samtliga avgångsstudenter på sjöingenjörsprogrammet Intervjuer Fem studenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar intervjuades. Respondenterna fick ett följebrev där syftet med intervjun samt övrig information fanns beskriven (Bilaga 1). Brevet innehöll även frågor som studenten ombads fundera över som en förberedelse inför intervjun. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje student och spelades in för att intervjuaren skulle undgå föra anteckningar. Intervjuaren kunde på så sätt fokusera helt på själva intervjun och ha en bra kontakt med respondenten under hela samtalet (Jacobsen, 2012). Efter avslutad intervju genomfördes en transkription av bandupptagningen (Bilaga 2) Enkät Enkäten (Bilaga 4) utformades, som Jacobsen (2012) skriver är önskvärt, på ett enkelt sätt, innehöll korta frågor och formulerades i talspråk. Ett missivbrev konstruerades och inledde 13

14 enkäten. Brevet var kortfattat, innehöll information om studiens syfte, vilken målgrupp studien riktade sig till samt avslutades med ett tack för respondenternas deltagande (Trost, 2012). När enkäten utformades användes författarnas egna idéer tillsammans med intervjusvaren samt studiens frågeställningar. Enkäten lämnades ut till respondenterna i pappersformat. Författarna var närvarande vid utlämnandet och kunde därmed vara behjälpliga vid eventuella frågor från respondenterna. Svarsfrekvensen var hög, 52 av 52 möjliga. Svarsbortfallet på enstaka frågor där svaren var ogiltiga var som högst 18%. 2.2 Etik Hänsyn har tagits till etiska aspekter under hela studien. Alla respondenter har deltagit frivilligt och är anonyma. Respondenterna har informerats om studiens syfte och kunde när som helst kunnat avbryta sin medverkan. Enbart de som intervjuats är kända men detta enbart för författarna. Information har lagrats på sådant sätt att personer som medverkat ej kunnat identifieras (Vetenskapsrådet, u.d.). 2.3 Tidigare arbeten J. Johnsson och J. Carlsson från Sjöfartshögskolan i Kalmar skrev 2013 Valbara kurser Ett alternativ till områdesfördjupning inom sjökaptensprogrammet. Studien undersökte huruvida blivande sjökaptener vid Sjöfartshögskolan i Kalmar var intresserade av områdesfördjupning under programmets senare del. Resultatet av studien visade att det fanns ett intresse hos studenterna för ökad valbarhet men inte på bekostnad av utbildningens bredd. Respondenterna önskade att läsa Crowd and Crises Management (CCM) och Dynamic Positioning Basic (DP- Basic). De två kurserna önskades p.g.a. ökad konkurrenskraft på en ansträngd arbetsmarknad samt att kurserna behövs på den arbetsmarknadssektor som ett stort antal studenter söker sig till. Studien Valbara kurser - Ett alternativ till områdesfördjupning inom sjökaptensprogrammet angränsar till denna studie men undersökte om intresse fanns hos blivande sjökaptener och inte sjöingenjörer. 14

15 3 Resultat 3.1 Enkät I följande avsnitt redovisas resultatet av enkätundersökningen. Eventuella bortfall av svar på vissa frågor beror på felaktigt ifyllda enkätsvar. Rätt antal svarsalternativ fylldes ej i. Fråga 1: Har du tidigare erfarenhet av arbete till sjöss som däcks- eller maskinpersonal utöver eventuell praktik (innan du började studera till sjöingenjör)? Fyll i ett alternativ. Figur 1: Diagram över respondenternas svar på fråga 1. Resultatet i figur 1 visade att av 52 respondenter hade 17 varit till sjöss innan studierna till sjöingenjör startade och 35 hade inte varit till sjöss. Svarsfrekvensen var 52/52 dvs. 100%. 15

16 Fråga 2: Vill du att ditt första jobb efter avslutad examen ska vara till sjöss eller på land? Fyll i ett alternativ. Figur 2: Diagram över respondenternas svar på fråga 2. Resultatet i figur 2 visade att av 52 respondenter ville 43 att första jobbet skulle vara till sjöss, Tre st. ville att första jobbet skulle vara på land och sex st. svarade vet ej. Svarsfrekvensen var 52/52 dvs. 100%. Fråga 3: Skulle du vilja se att valbara kurser införs i programmet? Fyll i ett alternativ. Figur 3: Diagram över respondenternas svar på fråga 3. 16

17 Resultatet i figur 3 visade att 45 av 52 respondenter önskade införa valbara kurser medans tre stycken inte önskade införa valbara kurser i programmet. Fyra stycken visste ej. Svarsfrekvensen var 52/52 dvs. 100%. Fråga 4: Inom vilka två ämnesområden skulle du vara mest intresserad av att läsa grundkurser? Fyll i två alternativ. Figur 4: Diagram över respondenternas svar på fråga 4. Resultatet i figur 4 visade att off- shore/oljerigg samt landkurser var de mest önskvärda ämnesområdena. Av 78 möjliga svar fick dessa två 73%. Två studenter kryssade för Annat och fyllde i egna förslag, Specialfartyg, seismisk, gastank och Off- shore säkerhetskurs ex. IMO 80. Av 90 möjliga svar så var 12 bortfall alltså sex enkäter. Svarsfrekvensen var 87%. 17

18 Fråga 5: Inom vilka ämnesområden skulle du vara mest intresserad av att läsa fördjupningskurser? Fyll i två alternativ. Figur 5: Diagram över respondenternas svar på fråga 5. Resultatet i figur 5 visar att maskinteknik samt el- och reglerteknik var de mest önskvärda. Av 76 möjliga svar fick dessa 75%. Av 90 möjliga svar så var 14 bortfall alltså sju enkäter. Svarsfrekvensen var 82%. Fråga 6: Hur många valbara kurser skulle du vilja läsa om varje kurs är 7,5hp? Fyll i ett alternativ. Figur 6: Diagram över respondenternas svar på fråga 6. 18

19 Resultatet i figur 6 visade att 51% önskade läsa två valbara kurser. 22% önskade fyra, 15,5% tre och 8,5% önskade att läsa en kurs. Studenten som kryssade i Annat skrev fler på distans. Svarsfrekvensen var 45/45 dvs. 100%. Fråga 7: När under utbildningen önskar du läsa de valbara kurserna? Fyll i ett alternativ. Figur 7: Diagram över respondenternas svar på fråga 7. Resultatet i figur 7 visade att cirka 63% önskade läsa de valbara kurserna sista året under läsperiod 3-4 och att cirka 88% önskade läsa valbara kurser under utbildningens sista år. Av 45 möjliga svar så var fem bortfall. Svarsfrekvensen var 89%. 19

20 Fråga 8: Varför anser du att valbara kurser skulle vara intressant att införa? Fyll i ett alternativ. Figur 8: Diagram över respondenternas svar på fråga 8. Resultatet i figur 8 visade att 44% av respondenterna tror att valbara kurser skulle gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. 26% av respondenterna ville kunna påverka sin egen examination samt 23% ville utveckla sina kunskaper inom ett nytt område. 8% av studenterna ville läsa ett nytt ämne som ej redan ingick i kursplanen. Av 45 möjliga svar så var sex bortfall. Svarsfrekvensen var 87% Fråga 9: Vad är anledningen till att du inte är intresserad av valbara kurser? Fyll i ett alternativ. Figur 9: Diagram över respondenternas svar på fråga 9. 20

21 Resultatet i figur 9 visade att av de respondenter som inte ville införa valbara kurser i programmet trodde 40% att redaren bryr sig om spetskompetens och 40% gillade upplägget som det var. Av sju möjliga svar var ett bortfall. Svarsfrekvensen var 86% 3.2 Korsrefererad data Diagrammet i figur 10 visar hur respondenter med, respektive utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss svarat på frågan om de önskade införa valbara kurser i utbildningen. Figur 10. Diagram över korsrefererad data mellan fråga 1 och 3 från enkäten. Diagrammet visar att oberoende av tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss önskade majoriteten av respondenterna ett införande av valbara kurser. Av de som varit till sjöss svarade 17/17 dvs. 100%. Av de som ej varit till sjöss svarade 34/34 dvs. 100%. Svarsfrekvensen var totalt 100%. 21

22 Diagrammet i figur 11 visar hur respondenter med, respektive utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss svarat på frågan om inom vilka ämnesområden de var mest intresserade av att läsa grundkurser. Figur 11. Diagram över korsrefererad data mellan fråga 1 och 4 från enkäten. Diagrammet visar att oberoende av tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss var ämnesområdena off- shore/oljerigg och landkurser högst önskade. Av de som arbetat till sjöss svarade 11/14 dvs. 79%. Av de som ej arbetat till sjöss svarade 28/31 dvs. 90%. Resterande del är bortfall. Svarsfrekvensen var totalt 87%. 22

23 Diagrammet i figur 12 visar hur respondenter med, respektive utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss svarat på frågan om inom vilka ämnesområden de var mest intresserade av att läsa fördjupningskurser. Figur 12. Diagram över korsrefererad data mellan fråga 1 och 5 från enkäten. Diagrammet visar att oberoende av tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss var kurser inom el- och reglerteknik samt maskinteknik högst önskade. Av de som varit till sjöss svarade 10/14 dvs. 71%, resterande del är bortfall. Av de som ej varit till sjöss svarade 28/31 dvs. 90%. Svarsfrekvensen var totalt 84%. 23

24 Diagrammet i figur 13 korsrefererar frågorna om vart respondenternas första jobb önskas vara samt inom vilka ämnesområden de var mest intresserade av att läsa grundkurser. 18 Inom vilka två ämnesområden skulle du vara mest intresserad av ag läsa grundkurser? Jobba på land Jobba oll sjöss Vet ej Figur 13. Diagram över korsrefererad data mellan fråga 2 och 4 från enkäten. Diagrammet visar att oberoende av var studenten önskade arbeta var ämnesområdena off- shore/oljerigg och landkurser högst önskade. Av de som ville jobba på land svarade 2/2 dvs. 100%. Av de som ville jobba till sjöss svarade 26/32 dvs. 81%, resterande del är bortfall. Av de som ej vet vart de vill jobba svarade 6/6 dvs. 100%. Svarsfrekvensen var totalt 85%. 24

25 Diagrammet i figur 14 korsrefererar frågorna om vart respondenternas första jobb önskas vara samt inom vilka ämnesområden de var mest intresserade av att läsa fördjupningskurser. Figur 14. Diagram över korsrefererad data mellan fråga 2 och 5 från enkäten. Diagrammet visar att oberoende vart studenten önskade arbeta var kurser inom el- och regler samt maskinteknik högst önskade. Av de som ville jobba på land svarade 2/2 dvs. 100%. Av de som ville jobba till sjöss svarade 30/37 dvs. 81%, resterande del är bortfall. Av de som ej vet vart de vill jobba svarade 6/6 dvs. 100%. Svarsfrekvensen var totalt 87%. 25

26 Diagrammet i figur 15 visar hur respondenter med, respektive utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss svarat på frågan vad anledningen var att studenten inte var intresserad av valbara kurser. Figur 15. Diagram över korsrefererad data mellan fråga 2 och 9 från enkäten. Diagrammet visar stor spriding av svaren. Av de som ej har varit till sjöss tidigare svarade 3/4 dvs. 75%, resterande del är bortfall. Av de som tidigare varit till sjöss svarade 3/3 dvs. 100%. Svarsfrekvensen var totalt 86%. 26

27 4 Diskussion och slutsatser 4.1 Diskussion Antalet studenter som vill arbeta på land efter examen är tre stycken och därför alldeles för få för att kunna använda i studien. Validiteten är för låg. Studien visar att studenterna vill se att valbara kurser införs i programmet. Detta med en stor majoritet. Noterbart är att ingen av studenterna utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss säger nej till valbara kurser. Grundkurser som är av högst intresse är inom ämnesområdena offshore/oljerigg samt landkurser. Offshore/oljerigg är det klart dominerande svaret. 85% av studenterna är intresserade av kurser inom detta ämnesområde. Noterbart är att landkurser är mer önskvärt än offshore/oljerigg för studenter med tidigare sjötid, medan studenter utan sjötid väljer offshore/oljerigg framför landkurser. Av studenter som vill att deras första jobb är till sjöss har en stor del svarat att de är intresserade av landkurser. Anledningarna till detta kan vara flera. Det kan bero på att studenten ser en framtida karriär på land. Det kan också bero på att studenten önskar jobba till sjöss men tror att en anställning ombord på fartyg kan vara svår att få. De ämnesområden som är mest intressanta att läsa fördjupningskurser inom visar sig vara maskinteknik samt el- och reglerteknik. 84% av respondenterna är intresserade av Maskinteknik vilket gör ämnesområdet till det mest önskvärda. Det finns ett litet intresse av fördjupning inom säkerhet- och miljöteknik. Bland studenterna med och utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss är maskinteknik samt el- och reglerteknik mest intressanta. Här skiljer sig alltså inte de båda grupperna åt. 51% av studenterna önskar läsa två valbara kurser. Det finns även intresse att läsa tre eller fyra kurser men intresset att läsa en kurs är litet. Att två valbara kurser är de mest önskvärda kan bero på att studenten inte tror sig behöva mer för att vara speciell på arbetsmarknaden 27

28 eller att de tycker upplägget på utbildningen har ett bra upplägg, kanske är studenten inte beredd att förlora allt för många kurser för att just de valbara kurserna ska införas. Studien visar att 88% av studenterna önskar läsa valbara kurser under utbildningens sista år. 63% önskar lägga valbara kurser i sista året LP 3-4. Om en jämförelse görs med de ingenjörsutbildningar som nämnts i inledningen stämmer det bra överrens med vad studien visar. En annan anledning kan vara studenterna känner att kunskapen för valbara kurser och då speciellt fördjupningskurser är svår att ha. Ska en kurs i tex. el- och reglerteknik läsas som fördjupning måste grunderna lästs redan innan den valbara fördjupningskursen påbörjas. Intresse för införande av valbara kurser beror till största delen på att studenten tror sig bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Studenterna vill även påverka sin examination samt utveckla sina kunskaper inom ett ämne de redan läst. Studenterna vill dock i liten grad läsa nya kurser som inte ingår i programmet idag. Svaren nej eller vet ej på frågan ifall studenterna vill införa valbara kurser i programmet är spridda. Det gör analysen svår och det går ej att se någon tydlig trend. 4.2 Metoddiskussion Enligt Jacobsen (2012) så ökar reliabiliteten och validiteten genom att kombinera olika metoder. Validiteten styrks i studien utav att sjöingenjörsstudenter intervjuades för att utforma frågorna till enkäten, detta för att ställa relevanta frågor och ge relevanta svarsalternativ. Författarnas egna idéer i enkäten är även de relevanta då författarna, precis som urvalsgruppen, läser sista året på sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Författarnas egna frågor och svarsalternativ till enkäten bekräftades under intervjuerna samtidigt som nya frågor och svarsalternativ tillkom. Denna metod kan ha bidragit till att enkäten fick en lägre reliabilitet och validitet. Att enkäten lämnades ut i pappersformat på obligatoriska lektioner till respondenterna gjorde att enkäten fick en mycket hög svarsfrekvens vilket i sin tur leder till god validitet. Generaliserbarheten är mycket god eftersom samtliga 52 respondenter svarade på enkäten. Något som författarna upptäckte var att tydligheten i enkäten varierade. Det största problemet var för många eller för få ifyllda 28

29 svar på vissa frågor. Detta bidrog till att svarsfrekvensen på frågorna sjönk till 82 % som lägst. Hade enkäten varit tydligare så hade svarsfrekvensen kanske ökat. 4.3 Slutsatser Denna studie inriktar sig mot sjöingenjörsstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar och undersöker om det finns något intresse för valbara kurser. En problematik med enkäten var att endast tre av 52 studenter i undersökningen vill jobba i land efter utbildningen vilket var en för liten del för att kunna dra en bra slutsats av vad den gruppen av studenter önskar. En stor del vill dock införa valbara kurser och därför har studien en god validitet på vilka kurser studenterna önskar läsa och att de önskar valbara kurser. Slutsatserna kan sammanfattas enligt följande: De ämnesområden som är av störst intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser. På fördjupningsnivå är el- och reglerteknik samt maskinteknik önskvärda. Studenterna vill läsa två valbara kurser. Studenterna vill läsa kurserna under utbildningens sista termin. Det går inte att få ett svar på varför studenter inte vill införa valbara kurser. 4.4 Förslag på vidare forskning Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse för att införa valbara kurser hos studenterna. Förslag på vidare forskning är att göra en uppföljning om några år för att se om intresset fortfarande är lika stort. 29

30 30

31 Referenser Elektroniska referenser Chalmers tekniska högskola. (den 18 november 2013). Studieportalen - Kurser. Hämtat från Chalmers tekniska högskola: er/sidor/default.aspx den 25 november 2013 Högskolan i Halmstad. (den 13 november 2013). Elektroingenjör, 180 h. Hämtat från Högskolan i Halmstad: html?ptKod=TGELT13H den 25 november 2013 Kungliga tekniska högskolan. (den 19 november 2013). Högskoleingenjör Maskinteknik 180 hp. Hämtat från Kungliga tekniska högskolan: ng den 25 november 2013 Linneuniversitetet. Utbildningsplan. Hämtat från: llabus&revision=3.000&code=ygsif&documenttype=pdf&lang=sv den 18 maj 2014 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från: den 25 mars 2014 Litteratur Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen, D. I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. 31

32 32

33 Bilagor Bilaga 1 Hej, Vi heter Johan Wittgren och Karl Lindgren och arbetar med en studie där vi tittar på hur intresset ser ut att införa valbara kurser på sjöingenjörsprogrammet i Kalmar. Du ska ha ett stort tack för att du vill medverka i vår studie. Detta brev skickas till dig för att du ska få en möjlighet att komma förberedd till intervjun. Detta brev innehåller en kort sammanfattning om vad studien handlar om, studiens syfte, din roll i studien samt annan övrig information. Vi kommer även att skicka med ett antal frågor och påståenden som du kan fundera lite över innan mötet. Sammanfattning och syfte: På flertalet ingenjörsutbildningar får idag studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av speciella inriktningar eller valbara kurser. Kungliga Tekniska Högskolan bedriver utbildningen högskoleingenjör, maskinteknik, 180 hp, där studenterna börjar med att läsa de grundläggande ämnen som behövs för ingenjörsutbildningen. Inför fjärde terminen väljer studenten sedan en specifik inriktning. Detta kan vara industriell ekonomi och produktion, innovation och design eller robotik och mekatronik. Detta är inte möjligt för sjöingenjörsutbildningen p.g.a. STCW, som fastställer vad som är en acceptabel miniminivå för sjöbefälsutbildning i EU. Chalmers driver samma utbildning som sjöfartshögskolan i Kalmar och här är det obligatoriskt att läsa fyra valbara kurser. Här kan alltså studenten själv styra över sin avslutande del av studierna och på så sätt påverka sin egen examen. Är detta någonting som även är önskvärt för Kalmarstudenterna? Om valbara kurser skulle bli aktuellt på sjöingenjörsprogrammet i Kalmar, hur skulle då studenterna vilja att strukturen för valbara kurser ser ut? Varför vill vi intervjua dig? Dina svar kommer att användas för att konstruera en enkät som sedan kommer att skickas till samtliga studenter som läser sista året på sjöingenjörsprogrammet i Kalmar. Vi hoppas att med hjälp av dina tankar och idéer kunna skapa en bättre och mer genomtänkt enkät. Intervjun kommer att ta cirka 15 min och samtalet kommer att spelas in. Ditt namn kommer aldrig att nämnas i studien och identitet kommer enbart vara känd för författarna. Du kan avbryta intervjun när helst du känner. Lite frågor du bör fundera över: Bör valbara kurser införas? Varför/varför inte? Vilka typer av kurser skulle kunna vara av intresse? Bör flera kurser läsas parallellt (både valbara och fasta kurser) eller ska en eller flera läsperioder ägnas helt åt valbara kurser? 33

34 Bilaga 2 Intervju 1 Tycker du att det bör införas valbara kurser? Ja det kan jag tänka mig fast är inget jag önskar mig eller funderat över särskilt mycket, men visst det skulle man kunna göra. Varför skulle du vilja ha valbara kurser? Om man känner man har brister i kunskaper i vissa ämnen till exempel eller om man vill utveckla sin kunskap i något annat ämne så skulle det vara bra. Har du något exempel på någon/några kurser som du skulle vilja läsa? Ja till exempel något som skulle heta cultural management, kanske på engelska en sådan kurs, sen engelska överhuvudtaget för dem som tycker att dom vill läsa lite mer där, grammatik osv. Sen vet jag inte riktigt, vi kommer ju läsa en kurs i ekonomi, men lite mer den här rederi delen för dom som kanske kan tänka sig att jobba på kontor istället, där finns ju lite saker också, ekonomi, ship management osv. Kanske lite mer praktiskt också för dem som inte har någon tidigare erfarenhet, typ plock dieseln. Hur många valbara kurser tycker du skulle vara rimligt att läsa under utbildningen? Jag tycker att, om man skulle införa det, så ska det vara obligatoriskt med åtminstone en, om man vill läsa fler så ska möjligheten ges i alla fall, men att man har då kanske tre till fyra kurser att välja mellan. Det ju lite svårt att få ihop det på ett schema men att det är obligatoriskt i alla fall att läsa en kurs. Hur många poäng ska den enskilda kursen omfatta? Om man läser den över två läsperioder så kanske mellan sex till åtta. 34

35 Bör de valbara kurserna läsas parallellt med andra kurser eller ska en läsperiod ägnas helt åt valbara kurser? Jag skulle nog säga parallellt annars blir det väldigt stressigt innan. om man då tar det dem två sista läsperioderna här då vi har lite mindre teoretiska ämnen, mindre föreläsningar också så finns det ju lite tid. Är det något du känner saknas på utbildningen? Nej det tycker jag inte. Något annat du känner att du vill ta upp inom ämnet? Nej. Intervju 2 Tycker du att det bör införas valbara kurser i programmet? Det var en ganska svår fråga. Rent intuitivt så säger jag nej på den frågan för jag har svårt att se eftersom det är så STCW styrt programmet så tror jag inte redaren bryr sig om vad du har läst innan. Där emot på det personliga planet så tror jag att det kan vara kul för dig själv att liksom utveckla andra färdigheter än det man läser på programmet men jag tror inte det ger dig någon edge gentemot andra sjömän i andra länder. Där emot på land sidan så kan det nog vara bra om du har tänk att söka dig till land och har läst något annat, typ kärnkraft som sjöingenjör. Så du känner ändå att du är nöjd med det vi läser, men du ändå kunna tänka dig kanske då att välja en kurs för din egen skull men tror inte att det behövs för utbildningens skull? Nej precis, utan jag anser nog att så som utbildningen är upplagd så lär man sig det man ska. I sådana fall är det ju att ändra innehållet på de befintliga kurserna som exempel så Lars Fors frågade oss vi har läst om separatorn, Nja det har vi ju egentligen inte, eller om varvtals regulatorn i någon kurs påpekade Lars Fors att vi har gjort men det har vi ju inte. Men teorin är ju också mycket räkna tyvärr än mer praktiska erfarenheter. 35

36 Om vi nu säger att du skulle vilja läsa valbara kurser, vilka typer av kurser skulle du tycka vara intressanta eller givande att läsa? Det skulle nog beröra mycket om bränsle alltså LNG, sådant som är på frammarsch, kanske lite också från nautiskt håll lite hur sjöfart funkar, alltså befraktning och så vidare skulle ju kunna vara intressant för en sjöingenjör att veta. Nu händer det väl kanske att vi kommer att läsa det i sista läsperioden, jag vet inte riktigt vad den kursen innebär. Kärnkraft, vindkraft om man tittar på land sidan då. Mer specifikt till sjöss förnyelsebar energi, solceller och så vidare som skulle vara intressant kanske. Är det för framdrift eller är det elbruket ombord? Det är nog för elbruk ombord. Vi ligger alldeles för långt efter och det är svårt att kunna konkurrera bort en dieselmotor med dem energialternativen som finns idag. Hur många valbara kurser skulle vara rimliga att läsa under utbildningen och hur många poäng ska den enskilda kursen omfatta? En läsperiod är 15 poäng. Säg 15 och sen 3 gånger 5 poäng. En läsperiod, en halv termin. Bör valbara kurser läsas parallellt med andra kurser eller ska en läsperiod ägnas helt åt valbara kurser? Då ser jag bäst att man bara läser sina valbara kurser under en period, så tid avsatt till det, ej parallellt. Är det något du känner saknas på utbildningen? Svår fråga igen. Det vet man ju inte riktigt innan man har visst vi har varit ute på praktik men innan man har jobbat med det så att säga men nej det blir nog bra. Den är bra. Jag gillar utbildningen. Något annat du känner att du vill ta upp angående ämnet? Nej. 36

37 Intervju 3 Tycker du att det bör införas valbara kurser i programmet? Ja det vore väl bra kanske. Varför? Det är väl ett sett för oss att nischa oss inom även fast om sjöingenjörsprogrammet är ganska nischat från början så kanske det är ett sätt att skaffa sig spetskunskaper och på så sätt kunna upprätthålla sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden, för nu verkar det ju inte längre räcka med att man pluggat i Sverige. Så du ser det mest som att du vill förstärka din konkurrenskraft? Ja och sen att man just har alltså vi kan ju mycket om allt men man vill kanske kunna lite mer om något annat så att säga. Vilka typer av kurser skulle du tycka vara intressanta eller givande att läsa? Det vet jag inte men fördjupande kurser inom el kanske, det kommer ju mer och mer elektronik ombord. Hur många valbara kurser skulle vara rimliga att läsa under utbildningen? Säg att man kanske vill fördjupa sig inom ett specifikt ämne, då har du grundkursen som ingår för alla i utbildningen och då kanske du vill läsa en påbyggnadskurs på den och sen vill du läsa en fördjupning, så en läsperiod minst. Hur många poäng ska den enskilda kursen omfatta? Ja helst mer än två. Annars blir det ju ingen substans i den. Det beror helt på vad det är för ämne. Bör valbara kurser läsas parallellt med andra kurser eller ska en läsperiod ägnas helt åt valbara kurser? Det beror ju på vad det är för kurs men jag hade nog föredragit att ha valbara kurser under en läsperiod i sådana fall. Jag tror man får ut mer av det, du får tillfälle att faktiskt fördjupa dig i 37

38 din valbara kurs på ett helt annat sätt än vad du får om du måste hålla på och kompromissa med andra kurser hela tiden och plocka tid från allting annat. Är det något du känner saknas på utbildningen? Det är svårt att säga nu när man det vet man ju först när man börjar jobba, när man står där och shit det där kanske jag borde ha tagit till mig mer eller läst på mer om, nu är det svårt att säga egentligen även fast man varit ute på praktik så är det ju inte samma sak som att verkligen jobba på riktigt. Något annat du känner att du vill ta upp angående ämnet? Nej. Intervju 4 Tycker du att det bör införas valbara kurser i programmet? Ja det tycker jag absolut. Det är ju ett för oss att styra vår utbildning och samtidigt kunna specialisera oss. En maskin funkar ju likadant oavsett om den sitter på en yacht eller en ankarhanterare men det finns ju valbara kurser som skulle kunna vara bra och gör det lite mer intressant och då skulle man ju läsa dem. Så det tycker jag absolut är ett bra sätt att få studenten motiverad eller att få han att inrikta sig på någonting. Då är frågan varför men det är ju för att få honom att inrikta sig då kanske? Ja, han kanske har ett framtida drömjobb eller han kanske har kontakter inom ett område som gör att han är tvungen att läsa en sådan här kurs eller att han alltid har velat jobba på en gasbåt eller bli inspektör, då kan han ju i förtid inrikta sig och kunna isa upp för arbetsgivaren att jag kunnat eller jag gjort den här kursen i skolan. Så han har ju ett grund ja någonting att stå på om han söker sig till en specifik sektor eller eller nått sådant där. Vilka typer av kurser skulle du tycka vara intressanta eller givande att läsa? Ja, det enda jag kommer att tänka på där är ju som sagt då att en maskin funkar ju likadant överallt men en grej är ju den med kondenserade gaser i bulk, LNG och LPG. Det är ju liksom ett måste för att få komma ut på en sådan båt och många strävar ju och får komma till dem. 38

39 Så det är ju absolut en kurs som jag tycker man skulle få möjlighet att läsa. Sen andra kurser jag tänkt på är ju liksom jag har sätt att andra utbildningar har mer specifikt för off- shore att dem en kurs som är att man kan få inblick där om man aldrig vart där liksom eller en bra grund att stå på, och det är ju inte bara fartyg i off- shore utan det är ju även plattformar som man skulle kunna vara intresserad av i framtiden som kräver lika mycket kunskap och bemanning som fartyg så någon sådan inriktning skulle man ju kunna ha alltså plattform att man vill bli det är väl inte riktigt rätt utbildning att gå om man vill lära sig borra på en plattform men man kan ju ändå sköta maskineriet på en plattform. Så off- shore och LNG? Ja det är ju sådana riktiga kurser jag kan komma att tänka på som jag vet finns men sen har jag tänk andra grejer att man skulle kunna många av oss kommer ju bli inspektörer och kanske ansvariga för flottan på ett rederi med tekniska biten då skulle ju sådana där grejer vara bra att läsa. Nu läser vi ju ekonomi och ledarskap men man skulle ju kunna gå längre med det, att det finns grund kurser vi måste läsa men sen vill man inrikta sig ännu mer så finns det ett val till. Andra grejer jag kom på var att vår utbildning är ju jävligt bred men den går ju inte in i detalj på någon av kurser vi läser så det hade varit skoj om det hade inte varit skoj och läsa hållfasthet 2 men det finns väl andra kurser som hade varit roligt att gå in lite mer på djupet på, om du vet att till exempel förbränningsmotorer, att man skulle kunna ha en kurs där som går in mer på alltså bara snackar om dieslar och inte räknar på det så som vi gjorde med bränsleförbrukning utan man bara snackar om uppbyggnad av dieseln och varför och hur. Sådana kurser ju inget krav utan mer roligt för en själv. Att man känner att man har mer grund att stå på för det är ju som sagt man går ju in väldigt ytligt på alla grejer men det hade varit skoj att få några kurser som är mer inriktade på djupet om man säger. Om några år blir man ju arbetsledare och arbetsledare till sjöss och arbetsledare till land är ju en jävla skillnad på utbildning så du kanske blir 1:e maskinist och bara har läst den här ledarskap vi ska läsa nästa läsperiod och så helt plötsligt så ska man ha hand om 20 gubbar då på en kryssningsbåt eller något, då hade det ju varit bra om man hade kunnat veta ledarskap och hur man ska sköta sin arbetsgrupp oavsett om du ska jobba på en båt eller inte. Det är ju en brist till sjöss att det inte finns några sådana utbildningar. Blir du chef i land är du ju krav att du har sådana grejer men till sjöss blir man ju bara uppmönstrad och får på sig ansvaret. 39

40 Hur många valbara kurser skulle vara rimliga att läsa under utbildningen och hur många poäng ska den enskilda kursen omfatta? Ja poäng och sådant vet jag inte vad man ska säga eller vad man ska tycka men om det blir så att programmet blir förlängt till fyra och ett halvt år istället så blir projektarbetet antagligen en egen har man då intresse så vi har ju märkt att det går ju skriva projektarbete trots att schemat är fullt, det är ju så vi är tvingade att göra, så det funkar ju bara man lägger manken till men det är ju inte optimalt. Men man skulle ju kunna ta in valbara kurser där, i den perioden man läser projektarbete. Då har man inget annat att ta hänsyn till och då är det upp till dig själv att anser du att du inte klarar av valbara kurser så får du inte det är ju ändå valbart och då ska det ju inte vara något krav utan då ska det ju vara ett val, sen om det ska vara dagtid eller kvällstid det vet jag inte men jag tänkte det är ju en lucka att få in det utan det ska störa dem om man bara vill följa programmet och få ett hål i schemat för projektarbetet och sen om man är extra intresserad av någonting så kan man väl lägga till en kurs då eller två eller vad man nu vill. Så skulle jag kunna tänka mig att annars är det ju ganska fullt i schemat under dem här fyra åren så det är svårt att få in någonting extra om man inte vill lägga det på kvällar och sådant. Det är väl några perioder som är lugna men i ettan eller tvåan kan man ju inte börja inrikta sig på valbara kurser utan det måste ju vara i fyran när man har kunskapen om du kan ju inte börja inrikta dig på off- shore när du går i ettan och inte vet vad en pump är, det ger ju någonting. Bör de valbara kurserna läsas parallellt med andra kurser eller ska en läsperiod ägnas helt åt valbara kurser? Då är det bättre att en läsperiod blir avsatt åt det. Är det något du känner saknas på utbildningen? Det är ju mycket sådana här grejer som att när man kommer till nya kurser så säger dem att det här har ni ju redan lärt er i förra kursen och så har vi inte gjort det, som när Lars Fors börjar snacka om separatorer, vi har ju typ inte sätt en bild på en separator innan. Det är sådana grejer som när du kommer ut som andre maskinist så ska du ju kunna dina dieselkärror och separatorer, pannan och vattenbehandling och tankarna. Det är ju sådana grejer man vill kunna i detalj. 40

41 Något annat du känner att du vill ta upp inom ämnet? Jag tycke helt klart att valbara kurser ska vara ett alternativ, jag hade ju själv räknat med att kunna läsa gas men ja det ska vara ett alternativ att läsa om det tycker jag. Sen hur det läggs upp det vet jag inte, det får skolan sköta. Intervju 5 Tycker du att det bör införas valbara kurser? Det beror på, eftersom dem flesta som går sjöingenjörsprogrammet vill komma ut och jobba till sjöss så fort som möjligt och dem vill ju inte läsa några extra kurser som dem inte är tvingade att läsa. Men vad jag vet idag så kan det finnas sådana kurser i programmet redan idag som inte är nödvändiga att ha och då tycker jag hellre att dem ska bli valbara och att dem till exempel ska läggas i en läsperiod i slutet av utbildningen och då bland massa andra då till exempel i fall man vara på ett passagerarfartyg, nått sånt här krishantering kanske, eller tankfartyg, lite mer om tankoperativt, hur det funkar. Ifall det är något dieselelektriskt fartyg så kan man ha sådana kurser där, lite mer om dieselelektriskt system och poddar och även ifall man är på gas så kanske man ska ha den här gas kursen då och kunna ha möjligheten att ta den. Så du tycker det är en rätt bra ide? Det är väl en bra ide som kan ligga mot slutet men då ska dom här valbara kurserna dom ska ju vara alltså alla valbara kurser ska helst vara under samma period och så ska vi helst ta bort dom här kurserna som är idag ifall det nu finns några som inte är obligatoriska för att få en sjöingenjörsexamen. Så du vill helst ta bort dem som vi inte behöver på grund av STCW idag då och lägga dem som valbara kurser, eller byta ut dem? Ja i sådana fall, eller så vill jag kanske inte ha valbara kurser alls eftersom det kommer man vill ut och jobba. 41

42 Så du är rätt nöjd i dagsläget? Ja hellre hade jag velat ta bort dem där skräpkurserna som vi inte har ja, som vi inte är tvingade att läsa. Men då uppfyller vi kanske inte ens poängen och då skulle jag gärna vilja ha möjligheten att kunna välja vilka kurser jag vill, som jag tycker är mer intressant. Som lämpar sig bäst för min arbetssituation i framtiden. Hur många valbara kurser tycker du skulle vara rimligt att läsa under utbildningen? Mängder vet jag inte men ifall det nu blir valbara kurser och men en läsperiod eller någonting gärna mot slutet när man vet vad man vill och vad man tycker är intressant och vad man tycker är viktigt i framtiden. Hur många poäng ska den enskilda kursen omfatta? Det beror på. Alla kurser kan ju inte vara lika stora heller, det beror ju liksom på omfattningen men man får vilja eftersom en läsperiod är 15 poäng så har man bara den läsperioden för valbara kurser och så får man kryssa i då så man kommer upp i dem här poängen. Man kanske kan läsa mer poäng också än vad minimum är men att man minst kommer upp i det i alla fall. Är det någon kurs du känner saknas på utbildningen? Nej. Det väl möjligtvis lite om hur om just hur det funkar på off- shore fartyg och sådana grejer och arbetet där. Vi har väldigt lite med det att göra. Generellt så pratar ganska många lärare om deras egna erfarenheter men det är inte så många som varit på off- shore fartyg och i och med det så är inte ja inga liknelser med off- shore fartyg och så även då med gasfartyg, alltså gasdrivna, LNG tankers och sådant, det är ju inte alls mycket. Så kunskapen, kännedomen om det om man inte haft möjligheten att ha haft praktik på ett av dem fartygen är väldigt begränsad. Vi har till exempel lärt oss väldigt, väldigt mycket om tankfartyg, om hur det funkar. Man har ganska bra kännedom även om man inte gått ut på dem fartygen och haft praktik där. Så det är väl lite ja lite där. 42

43 Något annat du känner att du vill ta upp inom ämnet valbara kurser? Ja att man även att man måste ha i åtanke att många av dem som går här på skolan vill komma ut och jobba så fort som möjligt och så fort dem får pappren. 43

44 Bilaga 3 Inledning Detta tas upp av författarna innan intervjun börjar. Studiens syfte. Varför intervjua? Beräknad tid för intervjun. Anonymitet. Några frågor? Spela in intervjuerna Börja inspelningen. Frågor Stödfrågor som ska hjälpa författarna. Tycker du att det bör införas valbara kurser i programmet? Varför/varför inte? Vilka typer av kurser skulle du tycka vara intressanta och givande att läsa? Hur många valbara kurser skulle vara rimligt att läsa under utbildningen? Hur mänga poäng ska den enskilde kursen omfatta (en läsperiod omfattar 15 hp)? Bör valbara kurser läsas parallellt med andra kurser som vi gör idag eller ska t.ex. en läsperiod vara avsatt för just valbara kurser. Är det någonting du känner saknas på din utbildning? Någonting annat du känner att du vill ta upp angående ämnet? 44

45 Bilaga 4 Hej Just nu genomför vi, Johan Wittgren och Karl Lindgren, ett examensarbete om valbara kurser och behöver dina synpunkter. Målet med denna enkät är att undersöka om det finns ett intresse bland avgångsklasserna på sjöingenjörsprogrammet att införa valbara kurser i programmet. Enkäten kommer att ta max 10 min att besvara. Skillnaden på en valbar och en obligatorisk kurs är att studenten aktivt söker den valbara kursen. Studenten har därmed en chans att påverka det han/hon läser under sin utbildning. Tex. är hållfasthetslära obligatoriskt att läsa enligt STCW som sjöingenjör medans navigation ej är obligatorisk att läsa. Navigation kan i detta fall göras valbar för sjöingenjörer. Valbara kurser kommer vara kurser som inte är obligatoriska för sjöingenjör Klass V. Kurserna kommer dock behöva läsas för att uppnå programmets 180hp, alltså för att kunna ta sjöingenjörsexamen. Oberoende av antalet valbara kurser så kommer programmet aldrig överstiga 180hp. För att kunna genomföra valbara kurser måste programmet delvis göras om. Vissa kurser som vi läser idag kommer att bli borttagna, bakas in i andra kurser eller alternativt bli valbara. Vilka kurser detta kommer beröra ligger utanför vår undersökning. Förslagsvis kommer det att finnas möjlighet till fördjupningskurser samt grundkurser på 7,5hp per kurs. Med detta menas att grundkursen kommer vara nya kurser som vi inte läst i programmet innan, samt att fördjupningskurser/påbyggnadskurser kommer vara valbara kurser inom ämnen vi tidigare har berört i vår utbildning. Du som svarar på enkäten kommer att vara anonym och alla svar behandlas konfidentiellt. Svaren från enkäten kommer att redovisas översiktligt utan möjlighet att identifiera dig som enskild person. Tack för din medverkan! 45

46 Enkät Fråga 1. Vilken klass går du i? Välj ett alternativ. ( ) SI ( ) I4/I4FS Fråga 2. Har du tidigare erfarenhet av arbete till sjöss som däcks- eller maskinpersonal utöver eventuell praktik (innan du började studera till sjöingenjör)? Välj ett alternativ. ( ) Ja ( ) Nej Fråga 3. Vill du att ditt första jobb efter avslutad examen ska vara till sjöss eller på land? Välj ett alternativ. ( ) Till Sjöss ( ) På Land ( ) Vet ej Fråga 4. Skulle du vilja se att valbara kurser införs i utbildningen? Om nej/vet ej, gå vidare till fråga 10. Om ja, svara på frågorna 5-9. Välj ett alternativ. ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej Fråga 5. Inom vilka två ämnesområden skulle du vara mest intresserad av att läsa grundkurser? Fyll i två alternativ. ( ) Landkurser (tex. värmeverk, kärnkraft, vindkraft) - grundkurs ( ) Nautisk kurs (tex. navigation) - grundkurs ( ) Miljö (tex. förnyelsebarenergi, energieffektivisering, eco-driving ) - grundkurs ( ) Off-shore/oljerigg - grundkurs ( ) Konstruktion (tex. CAD, skeppsbyggnad)- grundkurs ( ) Annat:. 46

47 Fråga 6. Inom vilka två ämnesområden skulle du vara mest intresserad av att läsa fördjupningskurser? Fyll i två alternativ. ( ) El- och Reglerteknik (tex. högspänning, PLC) - fördjupning ( ) Ledarskap - fördjupning ( ) Ekonomi/Administration - fördjupning ( ) Maskinteknik (tex. LNG, dieselelektriskt, praktiska labbar) - fördjupning ( ) Säkerhets- och miljöteknik (tex. juridik, säkerhet, arbetsmiljö) - fördjupning ( ) Annat:. Fråga 7. 15hp motsvara en läsperiod, kurserna kan dock vara utspridda på flera läsperioder. Hur många valbara kurser skulle du vilja läsa om varje kurs är på 7,5hp? Välj ett alternativ. ( ) 1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) Annat:. Fråga 8. När under utbildningen önskar du läsa de valbara kurserna? År tre för det fyraåriga programmet är ej med på grund av praktik och verkstad. Välj ett alternativ. ( ) Första året, LP 1-2 ( ) Första året, LP 3-4 ( ) Andra året, LP 1-2 ( ) Andra året, LP 3-4 ( ) Sista året, LP 1-2 ( ) Sista året, LP

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11 Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav

Läs mer

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Arbetsrapport CEQ, KIM015

Arbetsrapport CEQ, KIM015 Arbetsrapport CEQ, KIM015 Basfakta Kursnamn Kurskod Högskolepoäng Immunteknologi KIM015 7.5 hp Läsår 201112 Kursen slutade i läsperiod Program Antal registrerade på kursen 41 VT_LP2 samtliga Antal enkätsvar/svarsfrekvens

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

https://kursvardering.liu.se/kurt?choice=page_summary&evaluation_id=95979

https://kursvardering.liu.se/kurt?choice=page_summary&evaluation_id=95979 Page of 7 Startsida Mallar Kursvärderingar Ingång för filfak Sammanställningar Manualer Manual för filfak Logga ut thoso49 Sammanställningar - 730G77/VT202 (Ort: 0580, studietakt 00%) Sammanställning -

Läs mer

SGFKO, Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies, 180 credits

SGFKO, Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGFKO, Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies, 180 credits Program utan akademiska

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003. UTBILDNINGSPLAN MASKININGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Mechanical Engineering Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den

Läs mer

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Sida 1(5) Utbildningsplan Entreprenöriellt företagande 120 högskolepoäng Entrepreneurial Business 120 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Nätverksdrift, 120 hp

Nätverksdrift, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Nätverksdrift, 120 hp Network Management, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TNÄTG Grundnivå MIUN 2008/1387 Högskolepoäng

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018

Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018 Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018 Antal respondenter: 124 : 67 Svarsfrekvens: 54,03 % Kön Kön Kvinna 41 (61,2%) Man 26 (38,8%) Kön 1,4 0,5 35,4 % 1,0 1,0 1,0 2,0 2,0 Ålder Ålder

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Urban and Regional Planning, 180 credits

Läs mer

Agenda. Vem gör vad Studieplan Tillgodoräkning Frågor

Agenda. Vem gör vad Studieplan Tillgodoräkning Frågor Agenda Vem gör vad Studieplan Tillgodoräkning Frågor 2 Vem gör vad? Utlandsstudier - studieplan och tillgodoräkning Karin Karltorp, utbildningsledare karin.karltorp@liu.se tillgodorakning-il@liu.se +46

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Tidigare utbildning Arbetslivserfarenhet som är värdefull för den sökta utbildningen Andra för utbildningen sakliga omständigheter

Tidigare utbildning Arbetslivserfarenhet som är värdefull för den sökta utbildningen Andra för utbildningen sakliga omständigheter Utbildningsplan Kompletterande utbildning för ingenjörer med avslutad utländsk utbildning Bridging programme for engineers with foreign qualifications 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen

Läs mer

Utbildningsplan. Fakulteten för teknik

Utbildningsplan. Fakulteten för teknik Dnr: 2015/3937 3.1.1 Utbildningsplan Fakulteten för teknik Fartygselteknik, högskoleingenjör med fartygs och verkstadsförlagd praktik, 255 högskolepoäng Marine Electrical Engineering, Bachelor of Science

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Examensenkät för högskoleingenjörsprogrammen vid Skolan för teknik och hälsa

Examensenkät för högskoleingenjörsprogrammen vid Skolan för teknik och hälsa KTH Teknik och hälsa Examensenkät för högskoleingenjörsprogrammen vid Skolan för teknik och hälsa Det är nu snart dags för dig att avsluta ditt ingenjörsprogram på KTH. Vi strävar efter att ständigt förbättra

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ENGX64, Engelska: Språkvetenskaplig inriktning (91-120 hp), 30 högskolepoäng English: Linguistic Option (91-120), 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Urban and Regional Planning, 180 credits

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2010/2011 Programschemat är granskat och godkänt av Annika Björklund vid akademin för

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

5 I vilken utsträckning har kurslitteraturen varit till hjälp för ditt lärande?

5 I vilken utsträckning har kurslitteraturen varit till hjälp för ditt lärande? Kursvärdering Patent, varumärke och design - information som inspiration HT13 ÖVDFR1 10 hp Kursansvariga: Ingrid Johansson Rolf Hasslöw Antal registrerade studenter: 30 Antal besvarade: 7 Antodkända studenter

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SGMFU, Kandidatprogram i Equality and Diversity Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Equality and Diversity Management, 180 credits Program utan

Läs mer

Movit - regi och dramaturgi för rörelsebaserad scenkonst, 120 hp Move it - directing and dramaturgy for movement-based performing arts, 120 credits

Movit - regi och dramaturgi för rörelsebaserad scenkonst, 120 hp Move it - directing and dramaturgy for movement-based performing arts, 120 credits Utbildningsplan Movit regi och dramaturgi för rörelsebaserad scenkonst, 120 hp Move it directing and dramaturgy for movementbased performing arts, 120 credits Programkod: SMOVA Fastställd av: StDH:s lokala

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH49, Företagsekonomi: Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration: Bachelor Degree Project in Organization Undergraduate Level, 15 credits

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH69, Företagsekonomi: Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Financial and Management Accounting Undergraduate

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

BG306A Strukturmekanik, bärverksanalys MT129A Finita elementmetoden

BG306A Strukturmekanik, bärverksanalys MT129A Finita elementmetoden BG306A Strukturmekanik, bärverksanalys MT129A Finita elementmetoden Antal svar: 16 (14+28) 1. Flervalsfråga Andel Allmänt Hur tycker du kursen har varit? 1. Dålig 0% 2. Ganska bra 12,5% 3. Bra 50% 4. Mycket

Läs mer

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-

Läs mer

Lärar/vägledarinformation

Lärar/vägledarinformation Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier 1 (6) Utbildningsplan för: Datateknik, 180 hp Computer Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TDATG Grundnivå 2007/127 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning Ansvarig

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Electrical Engineering, Electric Power Technology, 180 higher education credits Inriktningskod -----

Electrical Engineering, Electric Power Technology, 180 higher education credits Inriktningskod ----- 1(6) Institutionen för ingenjörsvetenskap Elektroingenjör med inriktning mot elkraft, 180 högskolepoäng Programkod TGELK Electrical Engineering, Electric Power Technology, 180 higher education credits

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2014 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan

Läs mer

Information till företag och organisationer om examensarbete inom Byggteknik vid Högskolan Dalarna

Information till företag och organisationer om examensarbete inom Byggteknik vid Högskolan Dalarna Information till företag och organisationer om examensarbete inom Byggteknik vid Högskolan Dalarna Allmänt Alla studenter som följer ett byggprogram vid ska som sista moment i sin utbildning göra ett examensarbete.

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003. UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Cambros elektroniska utvärderingssystem

Cambros elektroniska utvärderingssystem Cambros elektroniska utvärderingssystem Kursutvärdering Kost vid graviditet och amning 7,5 hp HT12 Tack för att du tar dig tid att fylla i utvärderingen av kursen Kost vid graviditet och amning! projektarbetet

Läs mer

Utbildningsplan. Fakulteten för teknik

Utbildningsplan. Fakulteten för teknik Dnr: UGA 2013/2496 3.1.1 Utbildningsplan Fakulteten för teknik Innovation genom ekonomi, teknik och design inriktning teknik, master program, 120 högskolepoäng Innovation through Business, Engineering

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Elektroingenjör med inriktning mot elkraft, 180 högskolepoäng Programkod TGELK 1(5)

UTBILDNINGSPLAN. Elektroingenjör med inriktning mot elkraft, 180 högskolepoäng Programkod TGELK 1(5) 1(5) Elektroingenjör med inriktning mot elkraft, 180 högskolepoäng Programkod TGELK Electrical Engineering, Electric Power Technology, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Högskoleingenjörsexamen

Läs mer

Utbildningsplan. Högskoleutbildning i byggproduktion Degree Progr. in Construction Management 120,0 högskolepoäng.

Utbildningsplan. Högskoleutbildning i byggproduktion Degree Progr. in Construction Management 120,0 högskolepoäng. Utbildningsplan Högskoleutbildning i byggproduktion Degree Progr. in Construction Management 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT08. Utbildningens mål Utbildningen för högskoleexamen

Läs mer

MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA (1/48)

MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA (1/48) Kursutvärdering moment 1, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA Enkelt att komma igång och bra tempo Intressant och lärorikt Bra

Läs mer

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng Master s Programme in International Administration and Global Governance,

Läs mer

S2PSC Masterprogrammet i Statsvetenskap, 120 högskolepoäng

S2PSC Masterprogrammet i Statsvetenskap, 120 högskolepoäng S2PSC Masterprogrammet i Statsvetenskap, 120 högskolepoäng Master s Programme in Political Science, 120 credits Avancerad nivå/second cycle level 1. Fastställande Utbildningsplanen fastställdes av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

SVEK11, Svenska: Språklig inriktning - kandidatkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SVEK11, Svenska: Språklig inriktning - kandidatkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna SVEK11, Svenska: Språklig inriktning - kandidatkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp

Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp Eco Entrepreneur for Sustainable Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer NEKEG

Läs mer

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2015/2016 Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Masterprogram, biomedicinska material Master's Programme, Biomedical Materials, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, biomedicinska material Master's Programme, Biomedical Materials, 120 credits 120,0 högskolepoäng Utbildningsplan Masterprogram, biomedicinska material Master's Programme, Biomedical Materials, 120 credits 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT08. Utbildningens mål Kunskap

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Teori och praktik. Vilket bör komma först?

Teori och praktik. Vilket bör komma först? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs III, ht Martina Tedenborg, Avd för samhällsfarmaci Teori och praktik. Vilket bör komma först? En diskussion kring den pedagogiska betydelsen av praktiken och dess placering

Läs mer