BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige 23.5.2011"

Transkript

1 BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige

2

3 VANDA STADS BOKSLUT 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Vanda stads förvaltning Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin Vanda stads personal Uppskattning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Miljöfaktorer Redogörelse över hur den interna övervakningen ordnas Hur räkenskapsperiodens resultat bildas och verksamheten finansieras Hur räkenskapsperiodens resultat bildas Finansieringen av verksamheten Den finansiella ställningen och ändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernverksamhetens styrning Viktiga händelser som gäller koncernen Redogörelse för hur koncernövervakningen ordnats Koncernbokslutet och dess nyckeltal Viktiga noter i bokslutet Behandlingen av räkenskapsperiodens resultat Budgetens utfall Förverkligandet av mål Utfallet av anslag och beräknade inkomster Driftsekonomins utfall Tablå över budgetutfallet i resultaträkningsdelen Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall (exklusive affärsverken) Sammanfattande tablå över utfallet för bundna poster Bokslutskalkyler Vanda stads resultaträkning Vanda stads finansieringsanalys Vanda stads balansräkning Vanda stads koncernresultaträkning Vanda stads koncernfinansieringsanalys Vanda stads koncernbalansräkning Bokslutets noter Noter som gäller uppgörandet av bokslutet Noter som gäller uppgörandet av stadens bokslut Noter som gäller uppgörandet av koncernbokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva...214

4 4.4 Noter som gäller säkerheter och ansvarsförbindelser Noter som gäller personalen Noter till miljöbokföring Särredovisade bokslut Bokslut för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk Verksamhetsberättelse Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen Bokslutskalkyler och nyckeltal Bokslutets noter Bokslut för Affärsverket Företagshälsan i Vanda Verksamhetsberättelse Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen Bokslutskalkyler och nyckeltal Bokslutets noter Bokslut för Affärsverket för mun- och tandhälsa Verksamhetsberättelse Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen Bokslutskalkyler och nyckeltal Bokslutets noter Affärsverkens inverkan på stadens ekonomi Bokslut för övriga särredovisade enheter Bokslutskalkyl för bostadslånefonden Bokslutskalkyl för fonden för Marja-Vanda Bokslutskalkyl för fonden för social kreditgivning Bokslutskalkyl för Skadefonden Förteckningar och redogörelser Bokföringsböcker och redogörelse för förvaring av bokföringen Förteckning över verifikationstyper Kalkylscheman för nyckeltal Underteckning av bokslutet och bokslutsanteckning...271

5 1. Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Under 2010 genomfördes omfattande utredningar om en eventuell sammanslagning av Helsingfors och Vanda och en eventuell regionalförvaltningsmodell, målen som uppställdes i budgeten, produktivitetsprogrammet och Vandaavtalet fördes dessutom vidare för verkställande. Stadens organisation förändrades, i och med att Affärsverket Vanda Vatten från och med överfördes till Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster och det nya Affärsverket Mun- och tandhälsa inledde sin verksamhet från och med Budgeten för 2010 bereddes under hösten 2009, då utsikterna för den kommunala ekonomin var som dystrast. Utsikterna förbättrades efter hand under 2010, även om bl.a. de finansiella utmaningarna i en del euroländers ekonomi fortsättningsvis gjorde det ekonomiska läget osäkert. Det ekonomiska uppsvinget bidrog till att kommunernas skatteinkomster under hösten 2010 började öka mer än man hade räknat med. De ökade skatteinkomsterna (5,4 procent) överskred tillväxten i stadens verksamhetsbidrag (4,3 procent) år På detta hade höjningen av kommunalskattesatsen och fastighetsskattesatsen en betydande inverkan. Kommungruppens fördelningsandel av samfundsskatten för åren som hade höjts med 10 procent fortsatte också att vara i kraft. Då ökningen i det sammanräknade verksamhetsbidraget för verksamhetsområdena dessutom underskred alla prognoser och räntekostnaderna tydligt underskred budgeten, uppgick stadens resultat, exklusive affärsverken, fonderna och de extraordinära posterna, slutligen till 13,9 euro. Överlåtelsen av Affärsverket Vanda Vattens funktioner till Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) som grundats av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla har en stor inverkan på bokslutet Överlåtelsen av Vanda Vattens affärsfunktioner gav upphov till en bokföringsmässig försäljningsvinst på 196 milj. euro som en differens mellan försäljningspriset och balansvärdet för den egendom som såldes. Till följd av affären äger Vanda stad genom ett grundkapital på 98,6 milj. euro en andel på 19,4 procent i Samkommunen HRM samt har staden en långfristig lånefordran på 234,8 milj. euro hos Samkommunen HRM. Hur de bindande målen nåddes Samhällsinflytande och genomslagskraft hos kunderna Sexton av de uppställda målen nåddes fullt ut och tre rätt väl. De viktiga målen gällde de ungas sysselsättning och utbildning, bibehållandet av servicenivån inom utbildningen och småbarnsfostran på åtminstone samma nivå som 2009 samt förberedelserna inför ökningen av antalet äldre personer, genom uppgörandet av ett äldrepolitiskt program för åren Verkställandet av verksamhetsområdenas klimatprogram inleddes. Staden satsade kraftigt på framtiden: Ringbanan, Marja-Vanda och förbättringen av Ring III utgjorde de främsta projekten. Utvecklingsförutsättningarna för äldre centrumområden förbättrades. Utbildnings- och sysselsättningsåtgärderna för unga arbetslösa lyckades väl, även om tiden som arbetslös för en del ungdomars del överskred sex månader. Åtgärderna i barnskyddsplanen genomfördes i omfattande skala inom verksamhetsområdena. Andelen barn och ungdomar som placerats utom hemmet följde målnivån. Målen i det äldrepolitiska programmet har inkluderats i verksamhetsområdenas styrkort för Andelen personer som fyllt 75 år och bor hemma överskred målnivån. På motsvarande sätt minskade den relativa andelen personer som fyllt 75 år i långvarig institutionsvård. Storleken på undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen minskade något i jämförelse med läsåret innan. I gymnasierna däremot ökade undervisningsgruppernas storlek något. Utbildningsga- 1

6 rantin förverkligades fullt ut: alla som gick ut grundskolan erbjöds en utbildningsplats på andra stadiet, en förberedande plats inför yrkesutbildningen eller en plats inom tilläggsutbildningen. Inom verksamhetsområdena startades flera projekt i anslutning till verksamhetsområdenas klimatprogram. Det utbildades 160 ekostödpersoner. Vid sidan av att klimatutsläppen följdes upp utarbetades olika indikatorer. Stadens egna energiförbrukning uppföljdes också i enlighet med det avtal om energieffektivitet som staden ingått. Strukturer och processer Nitton av de uppställda målen nåddes fullt ut medan ett mål nåddes rätt väl och tre mål, som gällde fastighetscentralen, flyttades över till strategin De viktiga målen gällde reformeringen av servicestrukturerna, särskilt för social- och hälsovårdsväsendets och fastighetscentralens del, förnyelser i servicenäten, ökningen av produktiviteten och Helsingfors Vanda-utredningen och regionförvaltningsutredningen. Munhälsovården gjordes om till ett affärsverk. Inom äldreomsorgen ökades hemvårdens relativa andel. Arbetet med att förbereda ibruktagandet av olika servicesedlar fortsatte och beslut har fattats om att inleda en del pilotprojekt från början av Nätet av social- och hälsostationer utvecklades, så att det av tre social- och hälsostationer bildades enheter med omfattande service, vilka i fortsättningen också kommer att erbjuda specialsjukvårdstjänster. Utöver detta finns fem närhälsostationer. Inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård gjordes de utredningar om servicestrukturerna som de bindande målen kräver. Inom småbarnsfostran genomfördes en omfattande dagvårdspolitisk reform. Samtliga servicenät sågs över inom verksamhetsområdena. Ibruktagandet av verksamhetsstyrningssystemet utvidgades. Planer för e-tjänster har gjorts upp för året Förnyelse och personalens arbetshälsa Två av de uppställda målen nåddes fullt ut, ett nåddes i viss mån medan ett mål inte nåddes alls. Målen gällde resultat- och utvecklingssamtalen, belöningssystemet för personalen, arbetsplatsernas sociala kapital och sjukfrånvaron. Målet var att minska sjukfrånvaron med två procent. Sjukfrånvaron ökade dock något. Antalet resultatoch utvecklingssamtal ökade med några procentenheter medan nyttoupplevelsen sjönk något. Stadsstyrelsen godkände ett nytt belöningssystem. Ekonomiska resurser och möjligheter Fyra av de uppställda målen nåddes fullt ut medan ett mål inte nåddes alls. Målen gällde höjningen av skattesatserna, minskningen av antalet verksamhetslokaler, fusionen av dotterbolag och rapporteringen av budgetutfallet. Försäljningen av fastigheter och aktiebolag som tagits ur bruk fortsatte och försäljningsmålet överskreds klart. Antalet nya verksamhetslokaler ökade dock mer än minskningen för de äldre lokalernas del. Målet för minskningen av antalet verksamhetslokaler har visat sig vara en övermäktig utmaning i en stad under tillväxt. Ökningen av antalet verksamhetslokaler stävjas genom sambruk av lokaler och förbättring av lokalitetseffektiviteten. 2

7 1.1.2 Vanda stads förvaltning Stadsfullmäktige Samlingspartiet Heinimäki Heikki Hirvonen Reeta Häkkinen Juha Karén Timo Koivuniemi Petri Kunnas Jukka Lehmuskallio Paula Lehtovuori Hanne Leppänen Janne Mäkinen Tapani Nevander Vesa Norres Lasse Orpana Anita Palo Markku Porthén Jari Puha Seija Suonperä Kaarina Tuuli Johanna Weckman Markku Virta Raija Finlands socialdemokratiska parti Aittakallio Matti Ala-Nikkola Taina Grönfors Eija Hako Jukka Hyttinen Eila Jääskeläinen Markku J. Kiljunen Kimmo Kuntsi Hanna Kähärä Sirkka-Liisa Lindtman Antti Loikkanen Eva Maria Murto Marja-Leena Mäntynen Taisto Niemi-Saari Mari Päivinen Tiina-Maaria Sainio Jari Sodhi Ranbir Tahvanainen Säde Gröna förbundet Alén Sini Kauppinen Sirpa Kokko Hannu Korhonen Leena Kostilainen Anniina Mäkelä Mikko Niinimäki Terhi Pajunen Sirpa Saarivuo Maria 3

8 Sannfinländarna Auvinen Timo Jurva Johanna Jääskeläinen Pietari Malmi Juha Nieminen Johannes Niikko Mika Niinistö Jaakko Uppala Timo Vänsterförbundet Heinonen Ilmari Laakso Jaakko Saastamoinen Tuula Saramo Jussi Tyystjärvi Kati Centern i Finland Ansalehto-Salmi Irja Kuokkanen Marjut Ryhänen Riitta Svenska folkpartiet Härmälä Göran Karlsson Patrik Kristdemokaterna Hurri Maija Jääskeläinen Jouko Stadsfullmäktiges ordföranden Ordförande Antti Lindtman (SDP) I vice ordförande Heikki Heinimäki (SAML) II vice ordförande Jouko Jääskeläinen (KD) 4

9 Stadsstyrelsen Samlingspartiet Mäkinen Tapani Nevander Vesa Orpana Anitta Puha Seija Suonperä Kaarina Weckman Markku Finlands socialdemokratiska parti Aittakallio Matti Hako Jukka Mäntynen Taisto Niemi-Saari Mari Päivinen Tiina-Maaria Gröna förbundet Niskanen Petteri Pajunen Sirpa Vänsterförbundet Holopainen Matti Sannfinländarna Niemelä Arja Niinistö Jaakko Centern i Finland Wallenius Arja Stadsstyrelsens ordföranden: Ordförande Tapani Mäkinen (SAML)) I vice ordförande Jukka Hako (SDP) II vice ordförande Petteri Niskanen (DE GRÖNA) Föredragare Stadsdirektör Juhani Paajanen Redovisningsskyldiga Stadsdirektör Juhani Paajanen Biträdande stadsdirektör Martti Lipponen Biträdande stadsdirektör Jukka T. Salminen Biträdande stadsdirektör Jukka Peltomäki Biträdande stadsdirektör Elina Lehto-Häggroth Tf. verksamhetsområdesdirektör Heidi Nygren Verksamhetsområdesdirektör Mika Savolainen 5

10 Vanda stads organisation 2010 Stadsfullmäktige Revisionsnämnden Extern revision Stadsstyrelsen Centralvalnämnden Koncernsektionen Stadsdirektören Nämnden för fritid och invånarservice Biträdande stadsdirektör Områdeskommittéer, Svenska kommittén Centralförvaltningen Verksamhetsområdesdirektör Fritid och invånarservice Direktioner Affärsverk Styrelser Bolag Undervisningsnämnden Svenskspr. sektionen Sektionen för yrkesutbildning Grundskolornas direktioner Biträdande stadsdirektör Fastighetscentralsnämnden Verksamhetsområdesdirektör Bildningsväsendet Fastighetscentralen Social- och hälsovårdsnämnden Sektion Stadsplaneringsnämnden Komm.tekn.sekt. Miljönämnden Bygglovssektionen Biträdande stadsdirektör Biträdande stadsdirektör Social- och hälsovårdsväsendet Markanvändning och miljö 6

11 1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finlands ekonomi håller på att återhämta sig från recessionen Bruttonationalprodukten beräknas ha ökat med 3.1 procent år 2010, då produktionsnivån för 2006 överskreds. Bakgrunden till ökningen är att exporten och den inhemska kommersen har återhämtat sig. Hushållen har också uppvisat ett starkt konsumtionsbeteende i förhållande till konjunkturläget. Den offentliga ekonomin fortsätter ändå att uppvisa underskott under de närmaste åren trots de goda tillväxtutsikterna. Kommunernas ekonomiska situation var bättre än förväntat år Enligt de bokslutsprognoser som Statistikcentralen samlat in steg det sammanlagda årsbidraget för kommunerna till 2,1 miljarder euro. Årsbidraget i kommunerna var 400 euro per invånare, motsvarande siffra år 2009 var 337 euro. Tillväxten förklaras av att skatteinkomsterna ökat mer än förväntat, då samhällsekonomins och sysselsättningens gynnsamma utveckling för sin del bidrog till att kommunernas skatteunderlag utvecklades bättre än förväntat. Många kommuner höjde också sina inkomstskatte- och fastighetsskattesatser för år Verksamhetsbidraget sjönk också mindre år 2010 än under tidigare år. Kommunerna uppskattade att de använde knappa 3,8 miljarder euro för investeringar år 2010, vilket är 9,6 procent mer än år Samkommunernas investeringar ökade med nästan 2,0 miljarder euro. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock var mer än 13 miljarder euro i slutet av år 2010, vilket är omkring 2,3 miljarder euro mer än året innan. Enligt arbetsförmedlingsstatistiken hade arbets- och näringsbyråerna i december 2010 totalt arbetslösa arbetssökande, vilket är personer färre än året innan. Arbetslösheten minskade från året innan inom alla ELY-centralers verksamhetsområden. Mest minskade den i Södra Österbotten (-21 %), Österbotten (-19 %), Birkaland (-13 %) och Norra Karelen (-13 %). Enligt yrkesgrupp minskade arbetslösheten i alla yrkesgrupper i jämförelse med december Mest minskade arbetslösheten inom det industriella arbetet, byggnads- och gruvbranschen och inom förvaltnings och kontorsarbetet. Antalet permitterade minskade också med nästan personer från året innan och i december 2010 var antalet personligen permitterade Vid årets slut var antalet nya lediga arbetsplatser vid arbets- och näringsbyråerna omkring , vilket är närmare arbetsplatser fler än i december Inflationen var 2,9 procent i slutet av 2010, och den genomsnittliga inflationen för hela året 1,2 procent. Enligt förhandsuppgift höjdes inkomstnivån med 2,6 procent jämfört med år 2009 och den industriella produktionen med omkring 6 procent. Utvecklingen i Helsingforsregionen och Nyland Enligt statistikcentralens prognoser uppgick folkmängden i Nyland till personer i slutet av Under 2009 ökade folkmängden i Nyland med omkring personer. Folkmängden ökade till följd av naturlig befolkningstillväxt (7 300 personer), flyttningsöverskott (1 730 personer) och nettoinvandring (4 930 personer). I december 2010 hade Nyland en arbetslöshetsgrad på 7,1 procent. Antalet arbetslösa i Nyland var omkring år 2010, då antalet var omkring året innan. Antalet arbetslösa i Nyland sjönk således med 9 procent från året innan. Av de arbetslösa var omkring permitterade i slutet av året. I slutet av året fanns det något mer än lediga arbetsplatser i Nyland, vilket är omkring arbetsplatser fler än året innan. Priserna på nya höghus- och radhusbostäder steg från år 2009 med 13,7 procent inom huvudstadsregionen. Priserna på gamla höghus- och radhusbostäder steg enligt förhandsuppgift med 11,4 procent från året innan. För de nya höghus- och radhusbostädernas del var det genomsnittliga kvadratmeterpriset inom huvudstadsregionen euro år Det genomsnittliga kvadratmeterpriset på gamla höghusoch radhusbostäder var euro. Enligt statistikcentralens konsumentbarometer var konsumenternas förtroende för ekonomin starkt i Nyland i slutet av I december var förtroendeindikatorn i Nyland +21. Starkast förtroende hade konsu- 7

12 menterna för det egna hushållets möjligheter att spara. Den högsta förtroendeindikatorn uppmättes för Mellersta Österbotten (+25,3) Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin Befolkningen ökade med personer Enligt uppgifter från statistikcentralen uppgick Vandas invånarantal till personer vid årsskiftet 2010/2011. Befolkningen ökade under 2010 med personer. I den befolkningsprognos som gjordes upp våren 2010 prognostiserades ökningen uppgå till år I flyttningsrörelsen inom landet förlorade Vanda invånare till andra kommuner, flyttningsunderskottet uppgick till drygt 100 personer. Året innan (2009) var flyttningsunderskottet dubbelt så stort, då flyttningsöverskottet ännu 2008 uppgick till 130 personer och det därpå föregående året till över 450 personer. Den alltmer betydande invandringen bidrog däremot till en ökning av Vandas befolkning med över 800 personer år 2010, vilket är drygt 100 fler än året innan. Enligt befolkningsprognosen föddes nya Vandabor, vilket är ett tiotal fler än året innan. Antalet Vandabor som gick bort 2010 var ungefär lika många som 2009, dvs. omkring personer, vilket är något mindre än prognostiserat. Det smärre kastet i befolkningsprognosen uppstod dock huvudsakligen av ett inflyttningsöverskott som var större än beräknat. Figur. Befolkningsändringen i Vanda åren , indelad i delfaktorer personer födelseöverskott invandring migr. inom landet ändring totalt I Esbo vände nettoflyttningsrörelsen inom landet 2010 och uppvisade överskott efter några år av underskott. I Helsingfors uppvisade nettoflyttningsrörelsen inom landet ett överskott på dryga tusen personer. Däremot var nettomigrationen både i Esbo och Helsingfors större än i Vanda, i Esbo mer än och i Helsingfors närmare personer. I Esbo var antalet större än året innan medan det i Helsingfors var närmare personer färre. Nettomigrationen uppgick i hela landet till personer, drygt tusen färre än Befolkningen ökade i alla storområden, största ökningen hade storområdena Aviapolis och Myrbacka Enligt förhandsuppgift ökade befolkningen i Aviapolis storområde under 2010 med över åttahundra invånare och i Dickursby storområde med över femhundra invånare. I Björkby uppgick ökningen till mer än tre hundra invånare, i Myrbacka och Kivistö till mer än hundrafemtio, i Korso till drygt hundra och Håkansböle 8

13 till omkring trettio personer. Antalet invånare i Håkansböle prognostiserades minska med drygt hundra personer, i de övriga områdena stämde utvecklingen av invånarantalet överens med prognosen. Bland stadsdelarna var befolkningstillväxten störst i Backas, Sandkulla och Rosendal. I Myrbacka storområde koncentrerades den största befolkningstillväxten, förutom till stadsdelen Myrbacka, också till Friherrs. I Kivistö storområde växte stadsdelen Kivistö mest, i Aviapolis Rosendal och Backas. I Dickursby storområde ökade befolkningen, förutom i Sandkulla, också i Bäckby, Björkby, Gladas och Asola. I Korso ökade antalet invånare mest i Nissbacka och i Håkansböle i Kungsbacka. Enligt förhandsuppgifter minskade befolkningen i 22 stadsdelar, mest i Simonsböle, där den minskade med över hundra personer. Enligt tillgänglig förhandsstatistik ökade befolkningen nästan som beräknat i de åldersgrupper som har störst betydelse med tanke på kommunens tjänster. Antalet barn under skolåldern i hela staden ändrades i huvudsak som beräknat. I Kivistö, Korso och Håkansböle var antalet barn under 7 år ändå fler än prognostiserat. I Aviapolis blev antalet barn i dagvårdsåldern dryga femtio färre än det prognostiserade antalet. Antalet barn i grundskoleåldern minskade i hela staden med omkring hundra barn jämfört med prognosen. Kastet i prognosen fördelades jämnt mellan de olika storområdena. I Aviapolis storområde var ökningen i antalet personer med ålderspension mindre än beräknat, medan antalet i de övriga storområdena ökade enligt prognosen. Enligt en befolkningsprognos som gjordes i fjol våras kommer antalet invånare i Vanda att öka med personer under En ny befolkningsprognos som omfattar åren görs i maj juni. (Källor: Statistikcentralen och Facta-kommunregistret) Antalet arbetslösa minskar långsamt Vid årsskiftet var arbetslöshetsgraden i Vanda 8,6 procent, vilket efter Högfors, och Nummi-Pusula var den högsta siffran i Helsingfors ekonomiska region. Inom området för Nylands förbund uppgick arbetslöshetsgraden till 7,7 medan siffran var ännu lägre i Nylands närings-, trafik- och miljöcentrals område, 7,1 procent. Antalet arbetslösa i Vanda var nu 9 280, vilket är 675 färre än i slutet av december Under 2010 var antalet arbetslösa i Vanda som lägst i november, då de uppgick till stycken. I slutet av december 2010 hade Vandabor varit utan jobb i över ett år. Det är 580 fler än ett år tidigare. Antalet långtidsarbetslösa har ökat i jämn takt under hela året. Till följd av de senaste årens ekonomiska recession ökade också antalet arbetslösa under 25 år i snabb takt: antalet var som högst i juli 2010, 1600 personer. I slutet av december var deras antal redan betydligt lägre, dvs personer, vilket är över 200 personer färre än i december. 9

14 Figur. Unga arbetslösa under 25 år i Vanda månadsvis under åren arbetslösa åringar åringar I december 2010 hade antalet permitterade också minskat avsevärt i jämförelse med ett år tidigare: 500 Vandabor var permitterade. Ett år tidigare var de över 900 till antalet. Antalet lediga arbetsplatser i Vanda var vid förra årsskiftet 1 430, dvs. 820 fler än ett år tidigare. På talet har antalet lediga arbetsplatser varit som störst i februari 2008, då de var närmare till antalet. Bland storområdena är arbetslösheten högst i Håkansböle, där arbetslöshetsgraden vid årsskiftet var 10,0 procent. Lägst arbetslöshetsgrad har Kivistö storområde, där den var 4,6 procent. Arbetslöshetsgraden bland män var över två procentenheter högre än bland kvinnor. Arbetslösheten i Vanda har minskat långsamt. (Källa: statistik från Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Vandas Arbets- och näringsbyrå) Fler bostäder färdigställdes än 2009, men det är ännu långt till det uppställda målet. Tre av fem bostäder byggdes med statsstöd Under 2010 färdigställdes nya bostäder i Vanda, dvs. omkring fyrahundra fler än år Detta var redan det sjätte året som man missade det i Vandas bostadsstrategi uppställda målet på bostäder på årsnivå. Fokus i bostadsbyggandet, om man ser till antalet färdigställda bostäder, inriktades under 2010 på storområdena Aviapolis och Dickursby. Av de bostäder som färdigställdes 2010 var 566 hyresbostäder som byggts med statligt stöd (räntestöd), dvs. över 350 fler än år De stadsägda hyresbostäderna, med VAV Asunnot Oy som byggherre var 182 till antalet. Efter fem år av uppehåll byggdes sammanlagt 231 bostadsrättsbostäder i Vanda. Andelen småhus (egnahemshus, par- och radhus) av alla bostäder som färdigställdes i Vanda uppgick till endast 31 procent. År 2010 byggdes ett lika stort antal egnahemshus i Vanda som året innan. Det samma gäller också övriga fristående småhus (parhusbostäder). Antalet nya radhusbostäder nästan fördubblades 10

15 jämfört med året innan. Antalet höghuslägenheter som byggdes var också betydligt fler, 330 stycken, än året innan. Figur. Färdigställda bostäder i Vanda åren enligt hustyp Höghus Småhus antal bostäder Utifrån de bostäder som var under byggnad och de bygglov som hade beviljats för att bygga bostäderna uppskattar man att det under loppet av 2011 byggs fler bostäder i Vanda än under 2010, uppskattningsvis kommer antalet att stämma överens med målet för bostadsbyggandet, dvs stycken. Två tredjedelar av de bostäder som byggs utgörs av höghuslägenheter. Fokus i bostadsbyggandet ligger på axeln Myrbacka-Aviapolis-Dickursby. (Källa: Facta-kommunregistret, noggrannare uppgifter i Rakentaminen Vantaalla 2010 och Tilastokatsaus 1/2011) Under 2010 färdigställdes minsta mängden annan våningsyta än våningsytan för bostäder jämfört med resten av 2000-talet I Vanda har det under de senaste åren uppstått nya arbetsplatser i jämn takt. Enligt de senaste officiella uppgifterna ökade antalet arbetsplatser i Vanda under 2008 med hela Ökningen i antalet arbetsplatser per år har under 2000-talet, med undantag för år 2005 (då antalet arbetsplatser minskade i Vanda), varit klart större i jämförelse med antalet färdigställda bostäder. Ökningen i antalet arbetsplatser i Vanda beräknas ha stannat upp under 2009, men börjat öka på nytt under 2010 (Statistikcentralen: arbetskraftsutredningen). Den ekonomiska recessionen i slutet av det första årtiondet av 2000-talet efterlämnade också spår inom arbetsplatsbyggandet i Vanda: under 2010 färdigställdes i Vanda endast m 2 -vy annan ny våningsyta än bostadsvåningsyta, dvs. rentav m 2 -vy mindre än under 2009 och minst under hela talet. Närmare hälften av den färdigställda våningsytan byggdes i Aviapolis storområde medan en femtedel av våningsytan färdigställdes i vardera Dickursby och Myrbacka. 11

16 Figur. Annan än bostadsvåningsyta färdigställd under åren Övriga byggnader Offentliga byggnader Lagerbyggnader Industribyggnader Trafikbyggnader Affärs- och kontorsbyggnader m2-vy Nästan hela den färdigställda våningsytan byggdes i nybyggnader. Hälften av den våningsyta som byggdes 2010 färdigställdes i affärs- och kontorsbyggnader, en knapp femtedel i lagerbyggnader och en sjättedel i offentliga byggnader. Under det innevarande året kommer också tyngdpunkten inom annat än bostadsbyggande att ligga i området utmed Ring III. Volymen på den byggnadsyta som färdigställs under innevarande år är större än i fjol. Affärs- och kontorsbyggnader samt lagerbyggnader upptar vardera en stor del av den våningsyta som färdigställs. Källa: Facta-kommunregistret, noggrannare uppgifter i Rakentaminen Vantaalla 2010 och Tilastokatsaus 1/2011) Skatteinkomsternas utveckling Vanda stad fick sammanlagt 804,7 milj. euro i skatteinkomster år Detta var 20,7 milj. euro mer än vad man hade räknat med i budgeten och skatteinkomsterna ökade med 5,4 procent (41,1 milj. euro) jämfört med år Skatteutsikterna för hela 2010 förbättrades vart eftersom året framskred, särskilt för kommunalskattens del, och det inflöt även mer samfundsskatteinkomster än man hade räknat med i budgeten. Skatteinkomstkalkylen i budgeten för 2010 ändrades inte under året. På överskridningen i kommunalskattekalkylen inverkade särskilt de korrigeringar som utförts för hela 2010 på grund av ökningarna i kommungruppens och Vandas andelar av kommunalskatten som inkluderades i redovisningarna för november december. I bokslutet 2010 överskreds den i budgeten beräknade kommunalskatten med 19,1 milj. euro och den i budgeten beräknade samfundsskatten med 4,4 milj. euro medan den i budgeten beräknade fastighetsskatten underskreds med 2,7 milj. euro. För staden redovisades en kommunalskatt på sammanlagt 697,1 milj. euro, vilket är 3,9 procent mer än året innan. Under budgetåret 2010 inflöt 643,7 milj. euro i kommunalskatteinkomster, då den motsvarande summan år 2009 var 603,0 milj. euro. Under skatteåret 2008 inflöt 18,1 milj. euro i kommunalskatteinkomster och skatteåret 2009 sammanlagt 33,0 milj. euro. Redovisningarna för de två föregående åren minskade med 14,1 milj. euro i förhållande till år I december 2010 höjdes kommungruppens fördelningsandel av kommunalskatten från 62,31 procent till 62,51 procent. Från december 2009 till december 2010 ökade Vanda stads fördelningsandel av kommunalskatten inom kommungruppen från 4,3 procent till 4,4 procent. Vandabornas förvärvsinkomster ökade år 2009 något snabbare än i hela landet, vilket återspeglades i en höjning av stadens fördelningsandel. 12

17 Den framtida utvecklingen av stadens egen fördelningsandel beror på bl.a. befolkningstillväxten, sysselsättningen och utvecklingen i fråga om de beskattningsbara inkomsterna hos Vandaborna. Samfundsskatteinkomster fick staden sammanlagt 48,4 milj. euro 2010, vilket är en 23,2 procent mer än året innan. Samfundsskatteinkomsterna för 2009, som utgör grunden för jämförelsen, var på en låg nivå, eftersom redovisningarna från samfundsskatten hade sjunkit med en tredjedel år 2009 från året innan, trots att kommungruppens fördelningsandel tillfälligt höjdes. I enlighet med det beslut som gäller är den fördelningsandel för kommungruppen som höjdes med 10 procent till 32,03 procent i kraft under åren Stadens egen fördelningsandel inom kommungruppen höjdes från dryga 2,3 procent 2009 till knappa 3,5 procent Städernas fördelningsandelar räknas varje år ut utgående från de beskattningsuppgifter som framställts för de två senaste beskattningsåren. Staden redovisades sammanlagt 59,3 milj. euro i fastighetsskatter 2010, vilket är 11,0 procent mer än året innan. Fastighetsskattesatserna för 2010 höjdes för den allmänna fastighetsskattesatsens del med 0,1 procentenheter, för stadigvarande bostadshus del med 0,02 procentenheter och för kraftverkens del med 0,35 procentenheter. Den i budgeten beräknade fastighetsskatten underskreds med 2,7 milj. euro. En orsak till detta var att beskattningsvärdena för det äldre byggnadsbeståndets del justerades neråt. För 2010 redovisades sammanlagt 59,5 milj. euro i fastighetsskatter, m.a.o. var den sammanlagda effekten av tidigare år -0,2 procent. Året innan, dvs. för år 2009 redovisades 53,8 milj. euro, vilket innebär att redovisningarna av samfundsskatten i förhållande till år 2009 ökade med 10,6 procent för budgetårets del. Tabell. Stadens skatteinkomster 2010 Specificering av skatteinkomsterna Milj. euro Ursprunglig budget Budgetändringar Budgeten efter ändringarna Utfall Avvikelse Skatteinkomster 784,0 0,0 784,0 804,7 20,7 Kommunal inkomstskatt 678,0 0,0 678,0 697,1 19,1 Andel av samfundsskatteintäkterna 44,0 0,0 44,0 48,4 4,4 Fastighetsskatt 62,0 0,0 62,0 59,3-2,7 Tabell. Bestämningsgrunderna för stadens inkomstskatt Bestämningsgrunderna för stadens inkomstskatt Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, milj. Förändring , ,4 6,0 % , ,3 8,2 % , ,6 7,7 % , ,7 1,8 % 2010* 19,00 * beskattningen för 2010 färdigställs hösten 2011 euro 13

18 Tabell. Bestämningsgrunderna för stadens fastighetsskatt Bestämningsgrunderna för stadens fastighetsskatt år 2010 år 2009 Fastighetsskattesatser Allmän 1,00 0,90 Stadigvarande bostadshus 0,32 0,30 Kraftverk 2,85 2,50 Obebyggd byggnadsplats 2,50 2,50 Statsandelarnas utveckling Statsandelssystemet för driftsekonomin omorganiserades från och med ingången av till en s.k. envägsmodell. I omorganiseringen 2010 omfattar statsandelen för kommunens basservice social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader, de kalkylerade kostnaderna för förskola och grundläggande utbildning enligt årsklassen 6 15 åringar och för allmänna bibliotek samt invånarbaserad grundundervisning i konst och kommunernas kulturväsende, från den sammanlagda summan avdras kommunens finansieringsdel. Till den sålunda erhållna summan i euro adderas den allmänna delen inklusive förhöjningar, samt tillägg för särskilt gles bosättning, skärgårdsförhållanden och kommun inom samernas hembygdsområde, och beaktas ytterligare ökningar och minskningar i statsandelen från statsandelen för basservicen enligt kapitel 7 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Vanda stad fick sammanlagt 129,0 milj. euro i statsandelar för driftsekonomin år Statsandelarna ökade med 18,5 milj. euro, dvs. 16,7 procent, från året innan. Den i budgeten beräknade statsandelen underskreds med 1,0 milj. euro. Uppgörandet av en prognos för statsandelarna i budgeten 2010 försvårades av att de praktiska lösningarna i statsandelsreformen var på hälft och av bristen på kommunvisa förhandskalkyler. Den på skatteinkomster baserade utjämningen av statsandelar minskade stadens statsandelar med 37 procent av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. I förhållande till landets medeltal var utjämningsgränsen 91,86 procent av den kalkylerade skatteinkomsten beräknat per invånare. År 2010 var utjämningen av de statsandelar som baserar sig på skatteinkomsterna -62,2 milj. euro för Vandas del. Utjämningen var -59,3 milj. euro år 2009 och -53,3 milj. euro år Hemkommunsersättningsinkomsterna och -utgifterna för förskola och grundläggande undervisning i anslutning till det omorganiserade redovisningssystemet för statsandelar har i enlighet med gällande anvisningar samt budgeten bokförts som driftsekonomiinkomster och -utgifter under bildningsväsendet. I den ursprungliga budgeten nettobudgeterades hemkommunsersättningsinkomsterna och -utgifterna under bildningsväsendet i brist på noggrannare anvisningar. Efter att anvisningarna om det nya statsandelssystemet hade getts ut i början av 2010 avskiljdes hemkommunsersättningsinkomsterna och -utgifterna i budgeten genom en budgetändring. Återbetalningar av återkrav av underhållsstöd har i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar bokförts som inkomster i driftsekonomin på 0,8 milj. euro (centralförvaltningen). Differensen mellan det slutgiltiga beslutet ( ) om övriga statsandelar för undervisnings- och kulturväsendet och det ursprungliga beslutet, en ökning av statsandelarna med 1,3 milj. euro i förhållande till det ursprungliga statsandelsbeslutet 2010 har beaktats i bokslutet Till dessa delar beror ökningen av statsandelen närmast på att antalet elever inom yrkesutbildningen har ökat. 14

19 Tabell. Statsandelarna i stadens driftsekonomi 2010 Specificering av statsandelarna Milj. euro Ursprunglig Budgetändringar budget Budgeten efter ändringarna Utfall Avvikelse Statsandelar 130,0 0,0 130,0 129,0-1,0 Statsandelen för kommunens basservice, inkl. utjämningar 126,8 Övriga statsandelar inom undervisnings- och kulturväsendet 2,2 Höjning av den behovsprövade statsandelen 0,0 Budgetutfallet 2010 Budgeten för 2010 godkändes av Vanda stadsfullmäktige Stadsstyrelsen antecknade verksamhetsområdenas driftsplaner som beretts enligt budgeten för kännedom i januari februari Budgeten för 2010 bereddes mitt under den globala finansieringskrisen och den påföljande ekonomiska recessionen. Vid budgetberedningen beaktades det s.k. Vandaavtalet som ingåtts mellan fullmäktigegrupperna, vars centrala mål togs med i budgeten. De ekonomiska utsikterna förbättrades betydligt under 2010, vilket syntes t.ex. i att skatteinkomsterna inom hela kommunsektorn vände uppåt i en tydlig ökning under hösten Budgeten baserade sig på ett negativt resultat som var över -30 milj. euro och på stadens bruttoinvesteringsnivå som uppgick till över 124 milj. euro. Efter budgetens godkännande beslutade fullmäktige att som ändringar i anslagen öka inkomsterna i driftsekonomidelen i budgeten 2010 med 0,8 milj. euro, öka utgifterna i driftsekonomidelen med sammanlagt 24,2 milj. euro och öka anslagen i investeringsdelen med 104,8 milj. euro. Utöver detta ökades de extraordinära inkomsterna i resultaträkningsdelen med 196 milj. euro i anslutning till HRM:s grundande. Sifforna i stadens bokslut 2010 påverkas väsentligt av att Affärsverket Vanda Vattens överfördes till Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). De städer som utgör parter i överföringen hann inte i sina budgetar för 2010 beakta de poster som uppkommer av överföringen, eftersom överföringsnoteringarna preciserades slutgiltigt först sommaren I Vanda fattades till de väsentligaste delarna beslut om HRM-posterna som ändringar av budgeten under Posterna i budgetens utfallsrapportering presenterades för jämförbarhetens skull utan HRM-posterna. För driftsekonomins och investeringarnas del är bokslutets bokföringsmässiga poster i anslutning till ovan nämnda grundande av HRM följande: Resultaträkningsdelens extraordinära poster, 201,5 milj. euro Investeringsdelens inkomster (offentliga anläggningstillgångar), 159,3 milj. euro Investeringsdelens utgifter (aktier och andelar), 98,6 milj. euro I utfallsjämförelsen i budgeten på stadsnivå ska de 16,3 milj. euro som budgeterats i driftsekonomins inkomster och utgifter för Ring III beaktas (man har kommit överens med revisorerna om sättet att budgetföra Ring III innan projektet inletts). I praktiken ackumuleras inte inkomster för Ring III under driftsekonomin. Däremot bokförs under budgetåret utgifterna för Ring III under driftsekonomins utgifter, dock nollställs dessa i lager vid uppgörandet av bokslutet (balansräkningen) i och med överföringen. Arrangemanget med Ring III orsakar en avvikelse i budgetens utfallsprocenter för inkomster och utgifter, men inverkan på resultatet elimineras i sin helhet i verksamhetsbidraget, både under budgetåret och i bokslutet. Sätten att budgetföra och bokföra Ring III har också beaktats i de reultatprognoser som gjorts under

20 Utfallet för driftsekonomidelen och resultaträkningsdelen i budgeten I den ändrade budgeten 2010 uppgick inkomsterna i stadens driftsekonomi till 312,8 milj. euro (räknat exklusive de inkomster i driftsekonomidelen som budgeterats för Ring III). Inkomsterna som inflöt under 2010 uppgick till 321,4 milj. euro, dvs. 8,6 milj. euro mer än i budgeten. Driftsekonomins inkomster överskreds bl.a. till följd av att markförsäljningsinkomsterna, jordupplagringsinkomsterna och fastighetscentralens interna inkomster överskreds. Driftsekonomins utgifter i den ändrade budgeten 2010, exklusive tillverkning för eget bruk, uppgick till 1 219,4 milj. euro (beräknat exklusive de utgifter i driftsekonomidelen som budgeterats för Ring III). Verksamhetsutgifterna under 2010, exklusive tillverkningen för eget bruk, uppgick till 1 196,4 milj. euro, dvs. 23,0 milj. euro mindre än i den ändrade budgeten. De största skillnaderna mellan den ändrade budgetens anslag och utfallet av driftsekonomins utgifter uppkom inom social- och hälsovårdsväsendet och centralförvaltningen. I den del av bokslutet där budgetutfallet jämförs ges en noggrannare beskrivning av budgetens utfall i förhållande till de bindande mål som stadsfullmäktige fattat beslut om. Vid granskningen av verksamhetsbidraget på verksamhetsområdesnivå kan konstateras att verksamhetsbidraget utföll bättre än budgeterat inom alla verksamhetsområden i förhållande till den ändrade budgeten. Skillnaden mellan budgeten och verksamhetsbidragets utfall var i den allmänna förvaltningen 1,5 milj. euro, centralförvaltningen 5,8 milj. euro, social- och hälsovårdsväsendet 10,9 milj. euro, bildningsväsendet 0,7 milj. euro, verksamhetsområdet för markanvändning och miljö 7,5 milj. euro, fastighetscentralens verksamhetsområde 4,1 milj. euro och verksamhetsområdet för fritid och invånarservice 0,4 milj. euro. Över den prognostiserade överskridningen av skatteinkomstkalkylen till följd av höjningen av fördelningsandelarna gjordes ingen budgetändring i enlighet med försiktighetsprincipen under Skatteinkomstkalkylen i budgeten överskreds sålunda slutligen med 20,7 milj. euro. Statsandelskalkylen, 130 milj. euro, utföll nästan enligt budgeten, då återbetalningen av återkrav av underhållsstöd (0,8 milj. euro) som bokförts som inkomst för centralförvaltningen beaktas i redovisningen av statsandelar. Stadens ränteintäkter uppgick 2010 till 11,9 milj. euro, vilket var 0,4 milj. euro mer än budgeterat. Övriga finansiella intäkter bokfördes för 2010 till ett belopp på 17,3 milj. euro, dvs. 0,5 milj. euro mer än budgeterat. För 2010 hade budgeterats 25,3 milj. euro i räntekostnader, då utfallet av räntekostnaderna uppgick till 11,8 milj. euro, dvs. 13,5 milj. euro mindre än budgeterat. De övriga finansiella intäkterna för 2010 uppgick till 0,4 milj. euro, vilket var 0,1 milj. euro mer än budgeterat. Avskrivningskalkylen i budgeten 2010 uppgick till 64,6 milj. euro för stadens del. Avskrivningarna 2010 uppgick till 61,3 milj. euro, dvs. 3,3 milj. euro mindre än budgeterat. Under extraordinära intäkter bokfördes för 2010 inkomster på 196 milj. euro i anslutning till grundandet av HRM, över vilka det gjordes en ändring i budgeten under Räkenskapsperiodens resultat uppgick i staden till 215,5 milj. euro. Räknat utan extraordinära poster uppgick stadens jämförbara resultat under räkenskapsperioden 2010 till 13,9 milj. euro. Utfallet för investeringsdelen och finansieringsdelen i budgeten I investeringsdelens inkomster i den ändrade budgeten hade för staden budgeterats inkomster på 6,5 milj. euro. Utfallet av investeringsinkomsterna, exklusive de s.k. HRM-posterna, uppgick till 14,2 milj. euro. Skillnaden i förhållande till budgeten utgjordes närmast av obudgeterade statsbidrag för byggande och av balansposterna för den totala finansieringen av Ringbanan. Som inkomst i projektgruppen offentliga anläggningstillgångar har bokförts en bokföringsmässig post på 159,3 milj. euro som anknyter till grundandet av HRM, posten har ingen finansiell inverkan för staden. Under 2010 användes 207,6 milj. euro i investeringsanslag, då anslagen i den ändrade budgeten för 2010 uppgick till sammanlagt 229,2 milj. euro. Anslagen i budgetens investeringsdel underskreds sålunda med 21,6 milj. euro, då utfallsprocenten var 90,6 procent. 16

VANDA STADS BOKSLUT 2012

VANDA STADS BOKSLUT 2012 VANDA STADS BOKSLUT 2012 Stadsfullmäktige 20.5.2013 Pärm: Informationen Pärmbild: Vandas materialbank Layouthandledning: Heidi Nordberg, Ekonomiservicecentralen Översättning: translatorerna, Förvaltningsservicen

Läs mer

VANDA STADS BOKSLUT 2011

VANDA STADS BOKSLUT 2011 VANDA STADS BOKSLUT 2011 Stadsfullmäktige 21.5.2012 Pärm: Informationen Pärmbild: Sakari Manninen, Informationen Layouthandledning: Heidi Nordberg, Ekonomiservicecentralen Översättning: translatorerna,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 26 april 2010. Stadgan träder i kraft 1.5.2010. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. 1 EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014. Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag 4.11.2013 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 DE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETERNAS EKONOMIFÖRVALTNING FR.O.M. 1.1.2005 Till följd av ändringen i kyrkolagen 20.8.2004/821 följer alla kyrkliga samfälligheter från

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Stadsfullmäktige 17.11.2014 Omslagsbild NCC/Skanska Omslag Markku Lappalainen, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Område och miljö... 2. Vandas 12 vänorter... 2. Befolkning... 4. Utbildning... 8. Inkomster... 8. Arbetsmarknaden... 9. Kultur och fritid...

Område och miljö... 2. Vandas 12 vänorter... 2. Befolkning... 4. Utbildning... 8. Inkomster... 8. Arbetsmarknaden... 9. Kultur och fritid... Vanda i fickformat Innehåll Område och miljö... 2 Vandas 12 vänorter... 2 Befolkning... 4 Boende... 6 Utbildning... 8 Inkomster... 8 Arbetsmarknaden... 9 Kultur och fritid...11 Dagvård...12 Social- och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget Stadsfullmäktige 40 08.06.2015 Direktiv för upprättande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 265/02.02.00/2015 STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-417-2

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010

SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010 SIBBO KOMMUN Bokslut 2010 BALANSBOK 2010 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT...1 1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning...2 1.2 Den

Läs mer