NUMMER SEX vision och tradition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NUMMER SEX 2005. vision och tradition"

Transkript

1 NUMMER SEX 2005 vision och tradition

2 IKONER i n n e h å l l Ledare Lycka till! ANDERS BJÖRNSSON Ett långt provisorium Malmö stadsbibliotek i hotell och restaurang Tunneln BO GENTILI De moderna pionjärerna LARS-ERIK SANNER Är universitetsvärlden i världen i förfall? LEIF ALSHEIMER Frågor och frågare vid folkbiblioteket ANNA-LENA HÖGLUND Postgumman städslad SVANTE NORDIN Besök i en förlorad värld Tidsanda i Lysande landning av Stieg Trenter JEAN BOLINDER Tengroth, Birgit, Författare HANS-ERIK STRÖANDER Från träd till lövhögar SVEN CAHLING Biblioteca delle Donne i Bologna feminister går i kloster SARA GRIBERG SvD 27 november Avisering av fjärrlån OLLE WINGBORG Framtidsfilerna Bygga samlingar SVEN NILSSON Nästa nummer skickas den 13 februari. Manusstopp den 20 januari. 2 6/2005 Årgång 8 IKONER vision och tradition Oberoende publikation utgiven av Bibliotekstjänst Redaktör: Jan-Eric Malmquist Redaktionskommitté: Inger Eide-Jensen Tomas Lidman Sven Nilsson Birgitta Olander Grafisk form: Identitet, Ansvarig utgivare: Sophie Persson Postadress: Lund Besöksadress: Traktorvägen 11, Lund Telefon: Fax: Teknisk produktion: Grahns Tryckeri AB, Lund ISSN PRENUMERERA! BTJ Prenumerationsservice Lund 046/ , fax 046/ ,

3 Kattunge: När i mars vart träd sig knoppar får du köpa öronproppar Rakvatten: Om du på dofterna vill snåla kan du blanda den med Cola En flaska Tokajer: Denna liknar frun till kroppen fyllig, söt och kork i toppen Körsbärsträd: I detta kan du hänga det schabrak som du fick i konungens gemak Skolbok: Under under undervisning blir med den en daglig spisning Ost: Det här är ingen London-ost utan en från Bengtsons Ost Papegoja: Pladdrar på likt folk gör mest men i mer nyansrik väst CD: Denna visar, spelar, sjunger. Se de som ett julens under Penna: Så n kan ingen längre hitta när vid datorn vi ska sitta Näsduk: Med sådan kan du snuvan lindra eller ögat mindre tindra Värmefilt/-flaska: Detta är båd el och vatten när det värmer dig om natten Fotoram: Inom dess fyra kanter kan du le mot många tanter Egenhändig visa: Jag kan ingenting bevisa vad jag vill med denna visa Hund: Skäller som din chef ock gör men på King du hellre hör Golfbollar: Dessa gömmer gärna sig om du inte passar dig Bok (t.ex. Maken till make): Läser den gör varje fru nu kan också du! Internetabonnemang: Google ger dig svaret på allt du inte kan förstå Restaurangpresentkort: Ingenting kan bli för dyrt när du hela krogen hyrt Kalsonger: Dessa passar bra om baken, utan dem blir baken naken Schampo: Få du detta i ditt hår må du tro att lössen mår Klister/lim: Kan man laga med det här när man misshandlat det där En bibel: Kan du upp på denna tro har du trampat lyckans bro Kryddor: Salt och sött och ingefära, är cayennen som förfära Biobiljett: Läsk och popcornen är klara här är gudagott att vara Mobiltelefon: Denna får du för att kunna svara på allt som lika gärna kunnat vara Ungdoms gåva till ungdom: Tro det, tro det, tro det eller ej men jag gillar, gillar dej Skåne- och/eller Göteborgsbok: Man kan aldrig riktigt veda vad som Ada sa till Beda Vigselring: Du kan inte tro vad den har ställt till för mången en Röde Orm: Hos kung Sven var Sigtrygg stambo Orm var inte Åsas sambo En mansgris: Grymta kan du mer än alla men få gjort nå t får du kalla Språkriktighetsboken: Här är allt korrekt och riktigt ingenting tycks längre viktigt Biblioteksstege: Högt de höga tankar rör dig, när du högt från fallit nerför Äggklocka: Den får gärna låta ringa men tro inte jag ska springa Äggklocka: Du må gärna i den ringa jag ska jättegärna springa Valfritt: Detta tror du att du vet, att det är en månraket Danskurs: Härmed blir ditt liv en lisa det ska denna kurs bevisa Fotoalbum med kort i: Jag vill gärna att du känner mig och mina många vänner Playstation: Du behöver inte tänka bara trycka, ganska larvigt kan farfar tycka Damhatt: Denna vill jag gärna giva till en stor och riktig diva Bok: Om du ej den här vill ha brinner den dessutom bra Jaguar: Elegant från avgasrören till den katt som pryder fören Strumpor: Detta plagg det skall du bära som en sko fast mera nära Choklad: Fylld med tryffel eller nötter piggar upp när du är trötter Färgglada vantar: Lilla tummen slipper frysa när de här mot snön syns lysa Bastuba: Dånet utav Stilla natt dränker både fest och skratt Parfym: Några droppar på din barm bidrar till en ökad charm Whisky: Helgen blir en riktig pina ifall denna skulle sina Telefon: Jag är den som säkrast gör dej galen när du har nå't för dig Kanariefågel: Jag kan sjunga högt och rent både bittida och sent Choklad: Stora lass av denna vara gör att knappar börjar fara Slips: Denna bäst av alla klappar döljer skjortans alla knappar Pyjamas: Gillar du att sova naken slänger du nog denna saken GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! Jan-Eric Malmquist FOTO: EVA INGVARSSON Ikoner 6/2005 3

4 Vid den i mitten av november värdiga och programintressanta invigningen av Anna Lindh-biblioteket på KTH-området höll Anders Björnsson ett uppskattat tal. Med generös vänlighet låter han här också alla andra Ikoner-läsare få ta del av det. Anders Björnsson Den argentinske diktaren Jorge Luis Borges blev mitt i livet blind. Han behövde hjälp med att läsa, och det här var före talböckernas och läsmaskinernas tid. Ynglingen Alberto Manguel, som har skrivit en underbar bok om läsandet, A History of Reading, gick ofta hem till Borges och högläste för honom. Det grundlade goda läsvanor, för Borges var en fordrande lyssnare, och det skapade en förbindelse med en tid då boken ännu inte var ett massmedium, då läskunnigheten var föga utbredd eller illa praktiserad och då själva läsakten, åtminstone under den mörka årstiden, efter arbetsdagens slut, behövde lysas upp av ett stearinljus eller en oljelampa som det i ett vanligt hem inte fanns så gott om. Högläsning är inte den sämsta formen för läsning. Men den tar tid. Historiker och sociologer som har intresserat sig för läsandets praktik har ansett att individuell tillägnelse av en text kräver att det är tyst. Tanken kräver tystnad. När jag var ung viskade man alltid på ett bibliotek. När jag sedan kom till radion, som ju är ett pratande medium, fick jag en annan syn på detta. Borges brukar kallas en författarnas författare. Hans noveller och berättelser kretsar ofta kring texten som texten om en text, om boken som vägen in i ett främmande universum, om bibliotekets världar. Förstås var han därför en beläst man och dessutom hög chef på Nationalbiblioteket i Buenos Aires under juntaåren. När jag träffade Alberto hans läshjälp berättade denne för mig att Borges inte tyckte om att ha böcker hemma. Han hade sällan mer än hundra stycken. Han kunde bli oerhört uppretad om någon gav honom en bok och omedelbart göra sig av med den. Många böcker läste han gång på gång eller fick någon att läsa. Så där gör också Alberto som jag kallar Alberto, eftersom han har blivit en vän genom åren. Han återvänder till Alice i underlandet, till Det susar i säven, till Djungelboken, men också till Chateaubriand, Cervantes, Goethes Valfrändskaper, Conan Doyles De fyras tecken favoriter som förhindrar att det uppstår ett existentiellt vacuum. Men Alberto är, till skillnad från sin mentor, en hängiven boksamlare. I stallet till sin prästgård utanför Paris förvarar han volymer. Det är klart att en sådan som Alberto skulle bli ganska upprörd när han fick höra att mitt hem hade brunnit och 4 Ikoner 6/2005

5 att mitt bibliotek hade gått upp i rök. Han skrev brev och beklagade och frågade vilka titlar jag hade bestämt mig för att först återställa. Jag skrev tillbaka till honom och sa att det första jag bestämde mig för var vilka titlar jag inte tänkte återställa. Det var då Alberto berättade historien om Borges om hans beroende av boken och hans ickebehov av böcker. Jag fick för mig att han avsåg det som smärtlindring. Även andra också för mig okända människor hörde av sig när de fick reda på vad som hade hänt. Lena Börjesson ringde och frågade om hon fick sända ett litet bokpaket med de böcker som hon helst skulle skaffa om hon hade blivit av med sina. Där fanns Vladimir Nabokovs memoarbok Speak, memory!, där finns en sen roman av Pär Lagerkvist, Mariamne, och en del annat. Harry Järv, framstående bokman, sa att jag fick komma och plocka allt jag ville ur hans hyllor. Jag var där en lördagseftermiddag och kom hem med två hyllmeter. Det var ett minimum jag kunde inte anständigtvis ha tagit mindre. En tid efter branden dog en god vän, Bo G Nilsson, under flera år chef för Nordiska museets bibliotek. Jag blev mycket tacksam när jag fick ta över en del av det han lämnade efter sig, för vi hade till stora delar samma intressen: där fanns skrifter om 1800-talets polska uppror, kampen för tryckfrihet i Sverige, det politiska språkets förändringar. Det här visar en sak, tycker jag. Inte bara det att människor har ett förhållande till böcker, som ibland kan ta överhanden över andra förhållanden och intressen det finns till exempel boksamlare som endast är intresserade av boken som sådan, boken som artefakt, och som tycker att det kan vara en brutal handling att sprätta upp en bok, att läsa och använda sig av den, för att inte tala om att göra anteckningar i den utan att människor också förhåller sig till böckernas förhållande till varandra, att de blir ett slags bibliotekarier, eller åtminstone biblioteksassistenter, i sin vilja att skapa ordning. Själv tycker jag till exempel mycket om att bilda mig en uppfattning om vilket hem jag har kommit till genom att låta blicken fara över bokryggarna och ta fram ett band för att se hur det är läst eller studerat, om det finns hundöron och ex libris. Är det märkligare än att man betraktar konsten som hänger på väggarna, att man vill veta vilket vin som serveras till maten och att man har synpunkter, som man lämpligen håller för sig själv, på om det är väl tempererat, att man intresserar sig för hur det går för barnen i skolan? Böcker sinsemellan, efter vilka principer de är uppställda och införskaffade, hur de är omhändertagna och hanterade, vilka livs- och kunskapsområden de representerar var för sig och tillsammans, ger tillträde till en intellektuell process utan att man behöver intellektualisera. Det här, kan jag säga till en besökare, är en mycket viktig del av mig. För den vill jag ha respekt men jag förväntar mig också motstånd. Jag inbillar mig att vi har en del att resonera om. Detta är en viktig aspekt på ett medborgarsamhälle. Jämlikhet mellan människor kan aldrig bygga på liknöjdhet eller likgiltighet. Jämlikhet är uppfordrande och ifrågasättande och kräver aktivitet, närvaro, respons. Jag vet ingenting som mera främjar ett sådant handlingssätt som mera främjar jämlikhet än böcker och läsande. Bibliotek är inte till för att några ska veta mer än andra. En bibliotekarie är inte en person som ska svara på frågor det är bra om hon kan utan en person som ska främja frågvisheten i samhället. Inte alla samhällen långt ifrån alla har varit frågvisa samhällen, och icke-frågvisa samhällen har ofta varit auktoritära, eftersom auktoriteten aldrig blivit ifrågasatt, av tillräckligt många människor. Joseph Roth, den österrikiske romanförfattaren och satirikern, skrev efter det att nazisterna hade haft bokbål på litteratur av judiska författare, att ett land, vars högsta företrädare berömmer sig av att inte ha läst en bok i hela sitt liv han syftade på den åldrige presi - denten och fältmarkskalken Paul von Hindenburg, förr eller senare måste börja bränna böcker. Den som dödar någon som ingen känner har stor chans att gå fri. En nation utan en bildad elit har anledning att vara skärrad. Ibland känner jag mig skärrad. Det är klart att den som har förlorat sitt bibliotek, tillfälligt hopkommet, genom brand, och som sedan bestämmer sig för att bygga upp ett nytt från grunden, påtar sig många av bibliotekariens genuina roller. Ska jag berätta hur jag har gått till väga? För det första har jag haft rätt små anslag. Det betyder att jag har varit rätt beroende av gåvor, utbyten, arv, leveran- Ikoner 6/2005 5

6 ser av verk som jag aldrig har efterfrågat och som jag heller inte behövt betala för. För det andra har jag utnyttjat antikvariaten. De har god kunskap om bokbestånd, och inte sällan specialistkompetens på skilda områden. Dubbletter eller annat som inte platsar i ett handbibliotek kan man göra sig av med där, mot att de åtar sig att leta fram titlar som är begärliga men svårgripbara på marknaden. Så utnyttjar jag exempelvis ett litet antikvariat på Sturegatan i Sundbyberg det heter Pica Pica, som Anders Björnsson är publicist och historiker, vetenskaplig medarbetare i Sveriges Radio och Svenska Dagbladet. Åren var han chefredaktör för Dagens Forskning och har i år bland annat gett ut Generationen utan uppdrag (Hjalmarson & Högberg). betyder skata och som har fördelen att ligga i den stad där jag växte upp och blev en läsande människa. Det ger en viss hemkänsla och det ger också identitet. Jag tycker om vetskapen om att det i arbetarstaden numera finns en riktigt duktig antikvariatsbokhandlare. För det tredje köper jag mera systematiskt än tidigare litteratur när jag är på resande fot, i andra länder. Det blir billigare så, men det ger också en helt annan överblick än att slå i kataloger eller gå på nätet. Överblick får man när man vänder sig till specialisten som behärskar fältet eller segmentet och som styr ens uppmärksamhet. Dessvärre har vi nästan inga specialboklådor i ett land som Sverige. För det fjärde tillhör jag några internationella bokklubbar som tillhandahåller ett brett backlistsortiment. Folio Society i London ger mig vackra och hållbara band, i folkupplagor. Just nu försöker jag skaffa mig en komplett uppsättning Joseph Conrad; förut samlade jag på Anthony Trollopes romaner. Via Wissenschaftliche Buchgesellschaft i Darmstadt kan jag prenumerera på sviter av väsentlig facklitteratur i enkelt utförande det var så jag kom över Reinhard Kosellecks med flera bastanta niobandsverk Geschichtliche Grundbegriffe, som är bra att ha om man vill veta hur begrepp som stat, socialism, feodalism, nation, marknad, rättssamhälle har definierats och diskuterats genom den kända historien. Men det är klart en sådan här amatörmässig ansträngning ger, i bästa fall, bara en sorts intellektuellt skyddsnät. Man plockar ihop några bitar vi kan kalla dem mosaiker för att se om det uppstår ett mönster. Bokryggarna bildar en bakgrund till det som i långa stycken är okänt men ändå tillgängligt och samtidigt föränderligt. Hur de korresponderar med varandra har betydelse. Roy Jenkins berättar i sin biografi över William Gladstone, fyra gånger brittisk premiärminister, hur denne ägnade timmar och dagar åt att sortera sina böcker det var upptäcktsresor i tid och rum när kommunikationerna, också för en ledande politiker, satte gränser för rörligheten och föreställningsförmågan. En annan framstående viktorian, Thomas Carlyle, som skrev ett så underbart och fortfarande läsvärt arbete om den franska revolutionen, grundade ett privat lånebibliotek, London Library 1840, med öppna hyllsystem som gav fritt spelrum för fantasin och för den politiska debatten. Men också i periferierna slog frisinnet och upplysningstänkandet rot. I örlogsstaden Karlskrona instiftades 1792 ett livaktigt läsesällskap vars bokbestånd och lånejournaler alltjämt är intakta och vårdas. Där får man en bild av läshunger och nyfikenhet hos en bildad allmänhet som inte på något sätt var nationellt inskränkt utan hade kontakt med viktiga idéströmmar på kontinenten och i det övriga Europa. Där kluddar och motkluddar man i marginalen på böckerna, och på så sätt ges vi en inblick i vad den tyske socialfilosofen Jürgen Habermas har kallat en borgerlig offentlighet. Det förs en dialog. Bibliotekets centrala uppgift skulle, enligt min mening, vara att garantera den dialogen, meningsutbytet att ge nya perspektiv på det man redan vet eller har på känn att man vet eller vill veta mera om. Forskning är ett annat ord för detta. Vad är då ett bibliotek? Ett bibliotek, som jag ser det, är inte en samling föremål, ett lager av artefakter, ett bibliotek är en miljö, eller kanske snarare: ett umgänge, ett sätt att umgås. Vad jag gick miste om när jag förlorade mitt bibliotek var inte tillgång till si och så mycket ackumulerad kunskap, utan en möjlighet att kommunicera och samtala också med mig själv. Hur jag har resonerat, vilka misstag jag har begått, vilka personer, levande och döda, som har varit viktiga för mig. Det är därför människor tycker om att sortera och arrangera sina böcker, som Gladstone gjorde. Det har kanske en del med estetik att göra, men det har framförallt med politik att göra. Böcker är en maktfaktor. Ivar Lo-Johansson sa en gång på sin ålders höst att människan är inte där hennes skor är utan där hennes drömmar är. De drömmarna är mycket ofta nedtecknade i böcker. Där finns föralldel inte bara drömmarna utan 6 Ikoner 6/2005

7 FOTO: ANDERS ABRAHAMSSON Carlscrona läsesällskap. också de svikna förhoppningarna, de hopplösa projekten, tankegångarna som ledde till krig och folkmord, till övermod och fantasterier. Ett bibliotek är ett sätt att reda ut saker och ting. Bibliotekets värld är platsen där jag tar reda på vem jag själv är men också vad jag inte vill vara. Forskning är ett annat ord för detta. Biblioteket kan därför inte primärt vara ett instrument för att tillhandahålla utan framförallt för att synliggöra. Och det är också därför det öppna hyllsystemet är en så viktig demokratisk landvinning. Det är till för upptäckter, inte för upplevelser. Biblioteket vänder sig inte till konsumenten utan till kritikern, det ska inte svara mot en tillfällig efterfrågan utan mot ett tidlöst begär. Det är inte nödvändigt att det händer någonting i ett bibliotek, det ska hända någonting i de människor som uppsöker biblioteket. Biblioteken bör menar jag inte se sig som en del av den mediala upplevelsestyrda eventkulturen. De ska inte tävla med andra, de ska göra det andra inte gör. Man kan kalla det nischtänkande. Bibliotekens uppgift är med andra ord inte att förpacka information utan ett producera ett begär en hunger. Utan biblioteken blir kunskapssamhället en tom fras. Utan bibliotekarien blir vårt samhälle ett fattigmanshus, en cirkusföreställning. Kunskap är en process, ett oavlåtligt sökande efter tillförlitliga hållpunkter och ett förkastande av dem som inte håller. Forskning är ett annat ord för detta. Bibliotekens institutionella särart det är en fråga som angår inte minst oss som utnyttjar bibliotekens tjänster. Mycket kan idag ske från hemmet eller från arbetsrummet eller på resande fot: online-sökningar, bokbeställningar; hela verk går ju numera att ta fram från nätet. Långt ifrån all text som cirkulerar är tryckt. Mediernas antal mångfaldigas kontinuerligt. Naturligtvis finns det i det här växande intellektuella utbudet ett behov av service, av support. Men det finns också ett behov av stora sammanhang, och det behovet är långt större. Den som går in i bibliotekets värld lägger märke till saker som han Ikoner 6/2005 7

8 inte skulle ha lagt märke till annars. Det kan vara kombinationen av titlar, hur bokryggarna samspelar med varandra, det kan vara ett nyförvärv som skapar ett helt nytt mikrokosmos och som frilägger dittills dolda samband. Men det kan också vara den trygghet som institutionaliserad lärdom ger. Den som bygger upp ett bibliotek från grunden märker hur beroende han är av andras råd och klokskap. Han behöver hjälp med att skapa system, han har inte råd att lita till slump och tillfälligheter. Ett bibliotek är inte bara en samling av böcker och tidskrifter, av handskrifter och elektroniska instrument det är också en sammanfogning av tankar. Bakom varje enskilt förvärv ligger en tanke liksom naturligtvis bakom varje beslut om att avstå. Det är en form av kvalitetskontroll. Den som går till ett bibliotek har rätt att fordra att kvalitetskontrollen fungerar. Det är den som ger trygghet. Också det här är en aspekt på forskning, om vi med forskning menar en aktivitet som metodiskt flyttar fram gränserna för vårt vetande under kontrollerade former. Bibliotekarien har en väldigt viktig roll i den processen och en allt viktigare roll, allteftersom forskningsbaserad kunskapsproduktion får större och större plats i samhället och tar alltmer av samhällets resurser i anspråk. Därför blir det också orimligt att se bibliotekarien endast som en hjälpfunktion av typen upplysningstjänst eller bollplank. Biblioteken och deras medarbetare kan, menar jag, ge mycket mer. Det skulle vara fullständigt naturligt att i ett modernt samhällsvetenskapligt forskningsprojekt även dra till sig bibliotekarisk kompetens. Bibliotekarier på specialbibliotek eller institutionsbibliotek är ofta forskarutbildade. En del av tjänstgöringen borde han eller hon under vissa perioder kunna lägga på deltagande i och få tillgodoräkna sig som egen forskning. Ur bibliotekets och den anställdes synvinkel kan det ses som en kompetenshöjande fortbildningsinsats. För forskargruppen skulle det underlätta kartläggningen av ett aktuellt kunskapsläge och även själva avrapporteringen, där bibliotekarien som vet vad noggrannhet är och som har en uppövad känsla för boken som produkt, ja varför inte som klenod kan få en nyckelroll. Också här kan vi tala om trygghet forskningstrygghet. Och varför inte? Att bibliotekarien själv tog på sig eller erbjöds forskningsuppgifter skulle absolut inte vara någon nymodighet utan i vissa avseenden faktiskt en återgång till vad som gällde under de lärda verkens tid. Jag har svårt att föreställa mig att det just idag skulle kännas angeläget att dra en skarp gräns mellan praktiker och teoretiker inom några intellektuella verksamheter alls. Biblioteket är naturligtvis en av de främsta mötesplatserna i det moderna 8 Ikoner 6/2005

9 Universitetsstudenter bränner otillåten böcker skrivna av judar och andra, Berlin 10 maj Ur Stéphane Bruchfeld och Paul A.Levine: om detta må ni berätta : en bok om Förintelsen i Europa Levande historia utgiven av Regeringskansliet samhället. Det är också en plats som skapas och designas, den ska ha en bestämd funktionalitet, men funktionaliteten är inte frikopplad från estetiken. Ett bibliotek ska, tycker jag, ge en bild av det som är möjligt. På det sättet kan man inte heller frikoppla bildning från bilder bilden av ett landskap förstås men också bilder av interiörer. Ta begreppet upplysning det har rätt mycket med utsikter, fysiska och mentala, att göra. Utan utsikt till framgång, som kan vara en vacker karriär men också tillfredsställelsen av helt basala mänskliga behov, blir mycket litet gjort. Få offentliga miljöer skiljer sig från varandra som det ena biblioteket från det andra. Och så ska det vara. Bilden av vår samlade kunskap får inte vara en tydig. Vi vill varje dag kunna överraskas. Det är grunden för all pluralism. Den som bygger ett bibliotek och fyller det med innehåll håller pluralismen och frågvisheten i samhället vid liv. Lycka till med den uppgiften! Referenser: Anders Björnsson, Thomas Carlyle, London Library och Leslie Stephen, i Den korta marschen. Betraktelser över svensk och europeisk historia. Stockholm, Carlssons 1996 Roy Jenkins, Gladstone. A Biography. New York: Random House 1995 Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet. Kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället. Malmö: Arkiv 1984 J Victor Johansson, Till försvar för boksamlaren. Stockholm: Wahlström & Widstrand 1958 Alberto Manguel, Into the Looking-Glass Wood. London: Bloomsbury 1999 Alberto Manguel, A Reading Diary. A Passionate Reader s Refl ections on a Year of Books. New York: Farrar, Straus and Giroux 2004 Joseph Roth, What I Saw. Reports from Berlin New York, London: W W Norton & Co 1996 Rune Slagstad, Nasjonalbiblioteket som samfunnsinstitusjon. Morgenbladet John Wells, Rude Words. A Discursive History of the London Library. London: Macmillan 1991 Hanna Östholm, Litteraturens uppodling. Läsesällskap och litteraturkritik som politisk strategi vid sekelskiftet Hedemora, Gidlunds förlag 2000 E-post: Ikoner 6/2005 9

10 10 Ikoner 6/2005 Hotell Tunneln. Teckning av Kristian Anderberg (1926).

11 Ett långt provisorium Malmö stadsbibliotek i hotell och restaurang Tunneln Bo Gentili Tisdagen den 12 december 1905 var en av otaliga gråmulna vinterdagar i Malmö. Termometern visade på två plusgrader och man får kanske tänka sig att en och annan tveksam snöflinga föll på den ivriga lilla skara som strax före klockan tolv stod och väntade på att hotell och restaurang Tunneln på Adelgatan skulle slå upp sina biblioteksportar. Hur många var de som väntade? Ja, de kan inte ha varit så många. Vid årsskiftet 1905/06 hade Malmö stadsbibliotek 94 registrerade låntagare, ska vi gissa att det var ett tiotal av dessa som hängde på låset när biblioteket för första gången öppnade för den läshungrande allmänheten. Ska vi dessutom gissa att det var bibliotekschefen själv Hans Emil Larsson som dagen till ära slog upp portarna? Eller om han uppdrog åt fröken Mathilda Karlström mörk och drottninglik, biblioteksassistent sedan ett halvår tillbaka, att handha det högtidliga öppnandet? Fröken Karlström hade för övrigt och för bibliotekets medel dessutom redan innan hon tillrädde sin tjänst i april 1905 företagit en två månader Ikoner 6/

12 lång resa, dels till Kristiania där hon studerade Deichmanska biblioteket och dels till Göteborg där hon studerade stadsbiblioteket. Hans Emil Larsson hade sommaren 1904 företagit en vida längre resa. Han hade förutom Kristiania och Göteborg också besökt bibliotek i Örebro, Stockholm, Berlin och Charlottenburg. Bo Gentili är bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek och författare Vad var det då som mötte våra förmodade tio besökare när de steg in i biblioteket en våning upp? Av sammanlagt sju rum stod endast två öppna för allmänheten: expedition och kapprum samt läsesal. Idén om öppna hyllor hade ännu inte vunnit erkännande. I expeditionen, tillika assistentens arbetsrum, fanns en disk vid vilken utlåningen skedde. Låntagaren letade upp vilken bok han eller hon önskade läsa i kortkatalogen en tryckt katalog kom ut 1906, fyllde i sin beställningssedel varefter fröken Karlström hämtade boken i själva biblioteket. Sedan kunde vår låntagare, förutsatt att han eller hon var minst femton år gammal barnbibliotek fanns ännu inte avgiftsfritt läsa boken i läsesalen eller låna hem den. I läsesalen, dit varje nykter samt renligt klädd person hade tillträde, stod åtta bord. Vid vart och ett är plats för tre personer vid varje sida, sålunda för sex personer, och har läsesalen följaktligen platser för 48 personer bibliotekschefen Hans Emil Larsson är mycket utförlig när han redogör för förhållandena. Utefter väggarna står uppslagsböcker och lexikon uppställda samt också ett antal svenska och utländska tidskrifter, äldre och löpande. Dock inga dagstidningar, dessa fanns vid invigningen ännu endast i den läslokal för arbetare på Kaptensgatan 4 som kommer att nämnas nedan. Läsesalen Stående t.v. bibliotekets förste chef Hans Emil Larsson. Vid fönstret hans assistent fröken Mathilda Karlström. För hemlån krävdes att låntagaren var bosatt i Malmö samt deponerade fem kronor alternativt hade en borgensman som betalade skatt i staden. Efter att ha registrerat sig fick vår låntagare två lånefickor med namn och nummer på, ett grått för skönlitteratur och ett rött för facklitteratur. Vid lån lämnades lånefickorna i expeditionen med de utlånade böckernas bokkort i. Två böcker fick vederbörande låna hem, en av vardera fack och skön. Den senare endast två veckor, den förra fyra. Ett omlån beviljades. Övertidsavgift erlades år 1905 med tre öre om dagen är ett märkesår inte bara i Malmös utan också i hela landets bibliotekshistoria fick Sverige sin första biblioteksförordning med stor symbolisk betydelse då folkbiblioteken nu erkändes som en samhällsangelägenhet. Trots att statsbidraget endast var 75 kronor med krav på motsvarande egeninsats inleddes härmed en storstilad utveckling. Malmö var en av de städer som redan första året ansökte om och fick sitt folkbiblioteksbidrag. Dock var det vid den här tidpunkten nog ännu ingen ens i stadsfullmäktige som anade konturen av Ljusets kalender 97 år senare. Men museet, dit biblioteket så småningom skulle flytta, stod sedan några år nybyggt och nyinvigt i Slottsparken. Året dessförinnan den 8 januari 1904 hade emellertid detta stadsfullmäktige beslutat att öppna ett offentligt bibliotek i Malmö och beviljat ett anslag om kr för böcker och inredning. Samtidigt uppdrogs åt Malmö föreläsningsförening att under namnet Malmö biblioteks- och föreläsningsförening ansvara för verksamheten. Efter mycket sökande fann föreningen till slut en om inte lämplig så åtminstone användbar lokal i en av Malmös äldsta fastigheter uppförd på 1500-talet, det ärevördiga hotell Tunneln på Adelgatan 4. Tillika krog. Hit, och på andra våningen, beslöt man förlägga det nya biblioteket i väntan på bättre lokaler. Ett provisorium som skulle vara i fyrtio år. Grunden för det nya bibliotekets bokbestånd utgjordes av Föreläsningsföreningens boksamling om band som nu rustades upp och utökades. I synnerhet köpte man skönlitteratur, en genre som nästan helt försummats av Föreläsnings föreningen. Samlingarna växte 12 Ikoner 6/2005

13 Sista låntagarna på Tunneln snabbt. Redan vid årsskiftet 1905/06 hade de i det närmaste dubblerats för att vid årsskiftet 1906/07 uppgå till band. När huvudbiblioteket flyttade fyrtio år senare uppgick beståndet till drygt band. Man får räkna det som världens åttonde underverk att de överhuvud taget fick plats hade Malmö föreläsningsförening öppnat en läslokal för arbetare med dagstidningar och tidskrifter. Läslokalen inte att förväxla med Malmö arbetarbibliotek - låg som nämnts på Kaptensgatan i södra Malmö, i en stadsdel där flertalet av stadens arbetare bodde. I läslokalen förekom också efter en billig taxa servering af icke-spirituösa läskedrycker samt smörgåsar. Som den var mycket uppskattad och talrikt besökt beslöt Föreläsningsföreningen att behålla läslokalen och hänvisa sina dagstidningsläsare hit. Först 1926 lades läslokalen ner och tidningarna införlivades med biblioteket i Tunneln. Malmö arbetarbibliotek som egentligen hette Malmö arbetares bibliotek och läslokal öppnade sina portar redan 1903 i dåvarande Folkets hus på hörnet mellan Skol- och Spångatorna i södra Malmö. Arbetarbiblioteket är sålunda två år äldre än stadsbiblioteket. Det har sitt ursprung i Malmö socialdemokratiska förenings bibliotek upprättat redan 1885, samma år som socialdemokratiska föreningen bildades, ett uttryck för den tidiga arbetarrörelsens didaktiska strävan. Målen var inte bara politiska utan också kulturella. I sitt tidigaste skede var arbetarbiblioteket öppet endast för medlemmar i socialdemokratiska föreningen - sedan också för alla fackföreningsmedlemmar, men från och med 1903 står det öppet för alla. Bibliotekets förste chef hette Frithiof Berlin legendarisk redan i sin livstid. Han vore värd en egen betraktelse. Under den stundom kanske barska ytan dolde sig en känslig själ, hängiven ideella mål skriver stadsbibliotekarien och Hans Emil Larssons efterträdare Folke Nosslin i sin karaktäristik. Frithiof Berlin förblev chef för arbetarbiblioteket till 1930, de sista tre åren med titeln filialföreståndare. Biblioteket införlivades 1927 med stadsbiblioteket och blev filial 2. Som sådan skulle det gälla ända till 1987 då det lades ner. Jag vet inte om det är rätt att tala om en antagonism mellan arbetarbiblioteket och stadsbiblioteket. Hur som helst hade vardera sin kategori av låntagare. För många arbetare var det otänkbart att be söka biblioteket på Adelgatan efter 1946 i Slottsparken, för många låntagare med borgerligt politiska värderingar var arbetarbiblioteket lika avlägset. Jag minns Sydsvenskans politiska tecknare Anders Sten som på sin ålders höst lyssnade på Ikoner 6/

14 talböcker vi befinner oss nu på talet och talboksavdelningen delar lokaler med filial 2 hur svårt han hade att acceptera att ens skicka sina beställningar till det gamla arbetarbiblioteket. Som faddrar till de svenska folkbiblioteken brukar man räkna nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, ibland också frikyrkorna. Arbetarrörelsen har vi redan nämnt, faktiskt var det representanter för nykterhetsrörelsen som 1901 gjorde den framställning till stadsfullmäktige som fyra år senare skulle leda till att Malmö fick sitt stadsbibliotek. Tanken bakom framställan var att biblioteket inte bara skulle höja den allmänna bildningen i staden utan också främja folknykterheten. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt och lite lustigt att biblioteket kom att dela bostad med en av stadens mest frekventerade krogar. Den som gick till vänster i porten kom till biblioteket, den som gick till höger till krogen. Man kan undra över vilket av de båda etablissemangen som lockade flest gäster från det andra? Biblioteksbesökarna hade på sin väg trapporna upp också att passera hotellportieren. Det fanns en hiss i huset, men denna var reserverad för hotellets gäster. På tredje våningen vägg i vägg med lokaler dit biblioteket så småningom växte låg resanderummen. Strax ovanför hotellköket för övrigt. Öppnade man fönstren i biblioteket trängde matoset in, vilket man därför ogärna gjorde. Sommardagarna kunde bli olidligt heta. På vintern hade man istället det motsatta problemet. Centralvärme infördes först Som nämnts växte bokbeståndet raskt och böckerna hotade efterhand att spränga Tunneln. När golvutrymmet inte räckte till fick hyllorna växa på höjden. Vi fick använda stegar berättar bibliotekarien Sigrid Ewe i sina minnen och fyller på med en extravagant historia om bibliotekets snyggaste ben. Den ska vi inte berätta, konstaterar istället att när inte heller höjden räckte till tvingades biblioteket hyra externa magasinslokaler, tre inalles. Riksdagstrycket förvarades i källaren till en rivningskåk på Djäknegatan. Råttätet kunde man här och var läsa i kanten på listorna över volymerna därifrån. Ett annat minne förtjänar att berättas med berätterskans, bibliotekarien Ingrid Ramqvists egna ord. Tidigt 40-tal. Det handlar här om länsstyrelsens källare, på baksidan av Residenset. Långt inne i detta magasinet fanns det ett underligt rum med järndörrar - som ett tornrum eller en liten kammare. Och Margit Johansson och vi alla hade allvarliga tankar på att, om vi blev invaderade av tyskarna som Danmark och Norge hade blivit, skulle vi ha någon slags stencilerings- eller hectograferingscentral där för lite underjordiska skrifter. Det var ingenting som vi skämtade om utan det var faktiskt helt allvarligt. Nämnda Margit Johansson fröken Johansson som vi sade tycks ha styrt och ställt med det mesta i biblioteket. Hon hade studentmössan på när hon kom och gick, minns Ingrid Ramqvist. Hängiven antinazist naturligtvis, det var vi förresten allesammans. Själv minns jag Margit Johansson från mitten av 70-talet, nu pensionerad och utan studentmössa, när hon tillsammans med likaledes då pensionerade stadsbibliotekarien Ingeborg Heintze arbetade med bibliografin Litteratur om Malmö (utg. 1977), alltjämt ovärderlig för alla med intresse för Malmös historia. Låt oss avsluta avdelningen fröken Johansson med ännu ett minne från krigsåren, närmare bestämt från Visst är väl bibliotekarier hängivna sin uppgift! Anna-Stina Johannesson då i sin ungdoms fagraste vår berättar: Så kom fredsdagen och all personal försvann. Margit Johansson och jag var ensamma kvar. Det fanns inte en enda låntagare men vi skulle ju ha öppet i alla fall och vi måste vara där. Men vi hade tagit med oss en radio som vi lyssnade på. Man hörde sorlet ute ifrån gatorna men fick inte själv gå ut och deltaga och 60-talen brukar med rätta beskrivas som en guldålder i Malmö stadsbiblioteks historia. Malmö växte, ekonomin var god och det nya biblioteket i Slottsparken gav, tillsammans med den nya stadsteatern, stadens politiker deras kulturella alibi. Dock får man inte glömma att grunden till utvecklingen redan var lagd och den lades på Tunneln. Av det förmodade tiotalet besökare som väntade utanför porten på Adelgatan i december 1905 hade det fyrtio år senare blivit registrerade låntagare. Antalet böcker ökade dramatiskt och biblioteket skulle snart växa ur sina ursprungliga lokaler. Redan 1914 övertog man en lägenhet om två rum på tredje våningen i samma hus ytterligare ett rum personalen fick då sitt lunchrum. Som nämnts tvingades man senare hyra magasinslokaler också utanför Tunneln. Öppna hyllor infördes Bibliotekets öppettider får, med tanke på den begränsade personalen, anses för generösa höll bibliotekschefen och hans assistent öppet enligt följande: vintertid vardagar och , dessutom söndagar Inskränkt öppet under sommaren, men på grund av efterfrågan utökat till två timmar varje tisdag till fredag. Efterhand som personalen blev fler ökade också öppethållandet för att 1946 i det nya biblioteket 14 Ikoner 6/2005

15 i Kungsparken uppgå till 52 timmar i veckan vintertid. När biblioteksassistenten fröken Mathilda Karlström hastigt och alltför tidigt dog 1914 hade personalen på huvudbiblioteket ökat till 6 personer. År 1946 var man sammanlagt 38, bibliotekschefen hade fått titeln stadsbibliotekarie och härskade nu, förutom över huvudbiblioteket också över inte mindre än sex filialer samt ett sjukhusbibliotek. Störst bland filialerna var nämnda nummer två, som samma år som huvudbiblioteket lämnade Tunneln flyttade in i stadens nya Folkets hus vid Nobeltorget. Barnbiblioteket har sin egen historia med ursprung i Baltiska utställningen 1914 förmodligen det största arrangemanget någonsin i Malmö. Efter att ha varit en del av utställningen flyttade barnoch ungdomsbiblioteket på privat initiativ och inledningsvis med privat finansiering in i en lägenhet på Södra Förstadsgatan, växte ur denna för att år 1927 flytta in i de lokaler på Södra Vallgatan där barnbiblioteket sedan låg i sin exklusivitet ända tills det förenades med det nya huvudbiblioteket Verksamheten beskrivs som livlig av Folke Nosslin, och dessutom som från början modern med böckerna på öppna hyllor och med en väl utarbetad katalogapparat. Man får hoppas att barnen uppskattade också den senare. Bibliotekets didaktiska syfte framgår av det faktum att bokbeståndet hade en påfallande stark betoning av facklitteraturen, som utgjordt inemot 50 % av lånen. Utlånings - avdelningen Det sena 1900-talets häftiga diskussioner om ett nytt huvudbibliotek i Malmö är allmänt kända. Mindre bekant är att diskussionerna var livliga om än inte lika livliga också under seklets förra hälft. Tunneln var från början tänkt som ett provisorium och tidigt kom diskussionerna igång om en egen byggnad. Nybyggnad eller ombyggnad, båda alternativen hade sina förespråkare. Biblioteksvännerna fr.o.m.1927 också biblioteksstyrelsen önskade nybyggnad medan den ekonomiska makten i Malmö, drätselkammaren, föreslog ombyggnad. Redan tidigt riktade ombyggnadsförespråkarna in sig på museibyggnaden i Slottsparken. Nybyggnadsförslagen var många. Det mest realistiska och det som avancerade längst placerade huvudbiblioteket på nuvarande Davidshallstorg, bara ett stenkast ifrån där biblioteket ligger idag. Tanken var att detta skulle stå färdigt år 1926 och att biblioteket samtidigt skulle kommunaliseras. Finansiering var till hälften klar genom Gottfried och Anna Beijers minnesfond kompletterad med Nils Rosqvists donationsfond. Dock försämrades Malmös finansiella läge, drätselkammaren drog tillbaka sin hälft ca kronor i dåtidens pengar varför endast kommunaliseringen inträffade. Stadsbiblioteket blev kvar i Tunneln men övertogs av staden. Malmö biblioteks- och föreläsningsförening återgick till att vara endast en föreläsningsförening, vilket den alltjämt är. Efterhand blev emellertid situationen ohållbar det hade den varit länge och diskussionerna om nytt huvudbibliotek i Malmö tog åter fart. Ny- eller ombyggnad? Svaret blev det senare och i november 1936 beslöt dåvarande stadsfullmäktige att arrangera en arkitekttävling Ikoner 6/

16 angående om- och tillbyggnad av förutvarande museibyggnaden för stadsbibliotekets behov. Resultatet av tävlingen förelåg redan 1937 men på grund av världskriget skulle byggnadsarbetet inte komma att påbörjas förrän Den 26 november 1946 invigdes Malmös nya huvudbibliotek i den nu ombyggda tidigare museibyggnaden i Slottsparken. Här överskrider vi emellertid gränsen för denna artikels ämne. Låt mig istället avsluta med att citera ur en äldre kollegas nerskrivna reflektioner. Det är i september år 1946, biblioteket har flyttat ut men bibliotekarien Egon Paulsson dröjer sig kvar: Det enda minnet jag har från den här tiden är när jag i ensamhet tog farväl av de gamla lokalerna. Då minns jag, att jag i väntan på flyttning av mitt material från min lilla expedition, tog en rond kring det gamla biblioteket, som låg helt tomt utom när jag kom till läsesalen. Där fick jag se några saker som med avsikt var kvarglömda, nämligen våra spottkoppar. Dessa var på den tiden i läsesalarna i varje fall i tidningsläsesalarna nödvändiga artiklar och de stod nu liksom ett monument över en tid som var slut. Källor Malmö stadsbiblioteks förste chef var Hans Emil Larsson. Hans berättelse står att läsa i Folkbiblioteksbladet 1907, häfte 1. Stadsbibliotekets andre chef Folke Nosslin, nu med titeln stadsbibliotekarie, skrev i samband med att biblioteket lämnade Tunneln 1946 Malmös bibliotekshistoria. Boken heter Malmö stadsbibliotek och är utgiven av Malmö Stadsbiblioteks Vänner. Här berättas om Tunneln-tiden, en saklig redogörelse för en spännande period. Nu lades grunden för den häpnadsväckande expansion som Malmö stadsbibliotek skulle komma att Spottkoppen i läsesalen. genomföra under femtio- och sextiotalen. Stadsbibliotekarien Bengt Holmström publicerade år 1989 uppsatsen Krogbråk och Triangeldrama. Huvudbiblioteksdiskus sioner i Malmö under nio årtionden (I Svenska biblioteksbyggnader från förvaring till mötesplats. Uppsatsen är också utgiven som särtryck av Malmö Stadsbiblioteks Vänner.) Trots att Malmö stadsbibliotek i Tunneln skulle bestå som ett drygt fyrtio år långt provisorium finns få eller kanske endast en roman med motiv härifrån, Elin Lindegrens Rut och söndagen från 1936 som berättar om en ung kvinnas besök i det nyöppnade bibliotekets dödstysta läsesal. Elin Lindegren var en pseudonym, författarinnan oförtjänt bortglömd hette i själva verket Edit Liljegren ( ). Författaren Hans Dhejne skrev en hyllningsdikt till biblioteket när detta flyttade från Tunneln till den ombyggda tidigare museibyggnaden i Slottsparken år ( Den iver varmed önskesedeln räcktes / till fröken Karlström, mörk och drottninglik,... ) Dikten stod att läsa i Sydsvenskan invigningsdagen den 27 oktober. Ögonvittnesskildringarna från Malmö stadsbiblioteks tid på Tunneln är av naturliga skäl få - inte många av kollegerna därifrån finns kvar. Men några har skrivit ner sina minnen, dessa otryckta dokument förvaras i bibliotekets arkiv. De berättar främst om åren strax innan biblioteket flyttade. Äldsta minnena har Ingrid Ramqvist som redan 1931 lånade ut sina första volymer i Tunneln. Det känns självklart att tillägna Ingrid med kolleger denna artikel. E-post: 16 Ikoner 6/2005

17 Ikoner 6/

18 D e m o d e r n a PIONJÄRERNA Lars-Erik Sanner Vad fi ck dig att välja biblioteksbanan? Jag är född 1926 och i mitten av nittonhundrafemtiotalet var jag som en gång Herkules - om man ska tro Stiernhielm - fuller av ångst och tvik huru jag mitt leverne börja skulle. Jag var en smula äldre än Herkules, och i besittning både av en licentiatexamen i musikforskning och av en familj med barn. Min licentiatexamen hade jag tillägnat mig genom trägna studier för Carl-Allan Moberg som blev Sveriges första professor i det han kallade musikforskning. Marknaden i största allmänhet ropade inte efter musikforskare. Radiotjänst som Sveriges Radio hette på den tiden erbjöd mig en anställning som jag av olika skäl var obenägen att anta. En av mina två bröder kände både Bo Lundgren, musikforskare och bibliotekarie, och Paul Sjögren, historiker och bibliotekarie, och jag bestämde mig för att konsultera den senare eftersom han tjänstgjorde på Carolina och alltså fanns nära till hands. Paul som jag senare blev kollega och god vän med konstaterade att jag hade den formella kompetensen för att söka en amanuensanställning licen tiatexamen och han var också nöjd med att jag i min kandidat examen hade ett betyg i engelska. Det kunde, framhöll Paul, komma till pass i bibliotekarieyrket när det blev anledning att kommunicera med utländska bibliotek. Inom mig tänkte jag att en så fin människa som Paul Sjögren skulle jag ändå aldrig kunna bli men tröstade mig med att det kanske inte krävdes för yrket. Men jag började undra när jag en tid därefter fick audiens hos Tönnes Kleberg, Carolinas överbibliotekarie. Här satt nästa, närapå osannolikt fina och välartikulerade representant för yrket. Inte finare dock än att han trots mina otadliga meriter och egenskaper inte hade någon amanuensplats att erbjuda. Men och det var inte oväsentligt han trodde att chefen för Tekniska högskolans bibliotek, Carl Björkbom, såg sig om efter en biblioteksamanuens. Jag tog tåget till Stockholm och denne förträffliga person och, hast du mir gesehen, han kunde tänka sig att åtminstone ta mig på prov. Tåget mellan Uppsala och Stockholm lärde jag känna till grunden und ett antal år som pendlare. Men för att inte gå sakerna i förväg måste jag tala om att jag såg bibliotekarie- 18 Ikoner 6/2005

19 yrket som något nödvändigt ont. För det första hade jag av det jag under mitt yrkesletande hade sett av vetenskapliga bibliotek bakom kulisserna, fått intrycket att biblioteksarbete var tråkigt och enahanda. För det andra fann jag det en smula absurt att det var till de tekniska vetenskapernas förfogande som jag skulle ställa min musikforskningserfarenhet. Men uppgjort var uppgjort. Den 1 augusti 1955 tog jag i den nästan tropiska värme som hade legat över Sverige hela den sommaren tåget till Stockholm och spårvagnen från Karlbergs station till Kungl.Tekniska Högskolans bibliotek. Jag gick enligt instruktionerna in genom personalingången på baksidan och möttes först av två stora sopbehållare. På en av dem satt ett ganska stort anslag av papp på vilket det var handtextat Förbjudet att lägga räkskal i dessa kärl. Här är det trevligt folk, tänkte jag, folk som äter räkor då och då. Det visade sig finnas många trevliga människor inom KTHB:s väggar och de flesta intog sin lunch ur medförda matlådor, men jag såg aldrig någon som åt räkor under de nästan fem år som jag kom att jobba där. Var/hur fi ck du din utbildning? Mina farhågor att biblioteksarbetet skulle vara ensidigt och tråkigt besannades till fullo och när tillfälle gavs smög jag mig upp på bibliotekets vind och läste Krig och fred med stor fascination. Tolstoyboken hade jag med mig hemifrån men på biblioteket fanns det faktiskt en hel del litteratur i magasinen bakom låneexpeditionen som också intresserade mig kontorsrationalisering, cybernetik som var nytt vid den här tiden etc. Och för att återvända till vinden där fanns ett lager av äldre nummer av Tidskrift för dokumentation, Tekniska Litteratursällskapets tidskrift med artiklar som ofta behandlade hur man skulle återvinna information och klassificera den. Sett med de glasögonen blev åtskilligt av biblioteksarbetet mycket intressantare och allt blev bättre och bättre dag för dag. Jag läste böcker om bibliotek och biblioteksarbete och lärde mig också mycket inte minst av Carl Björkbom som frikostigt delade med sig av sin långa bibliotekserfarenhet på kaffepauser och annars, och som lät mig hållas med mina försök att modernisera olika rutiner och blanketter. Bibliotekets storlek var perfekt inte större än att man ganska snart fick en god översikt över verksamheten och stort nog att kunna hålla god expertis inom olika verksamhetsområden. Jag ska inte trötta med att namnge en rad arbetskamrater som på ett vänligt sätt invigde mig i ett forskningsbiblioteks mysterier men jag kan inte låta bli att nämna Hans Baude som kom till biblioteket efter ett år på Riksdagsbiblioteket. Det var där och då som vårt mångåriga samarbete och utbyte av erfarenheter grundlades. Allt som allt gav tiden på KTHB den utbildning som amanuensåren förutsatte även om läskursen var mindre formaliserad och kanske mer tillmötesgående mot den enskilde discipelns val och läggning än vad som var brukligt på de stora universitetsbiblioteken. Mellan vilka år var du yrkesverksam? Några exempel på var du arbetat och i vilka befattningar? Efter mitt motvilliga inträde på bibliotekariebanan 1955 blev jag kvar på detta arbetsfält till 1992, alltså nästan i fyrtio år. Riktigt intressant blev biblioteksarbetet först när jag fick befattningar som chef och arbetsledare. Mitt första försök att pröva mina vingar var ett vikariat på Socialinstitutets bibliotek under den tid som den ordinarie bibliotekarien, Ebon Andersson, utövade sitt uppdrag som riksdagsledamot, alltså ungefär ett läsår. Att förestå Sopisbiblioteket var inte alltför betungande men jag fick en insyn i arbetet med att införskaffa böcker som skulle passa in i bibliotekets profil och inte minst var sådana som forskarna ville läsa. Inköpen skulle dessutom hålla sig inom den ekonomiska ramen. Det handgripliga arbetet med att katalogisera och göra böckerna färdiga för hyllan Ikoner 6/

20 sköttes, liksom låneverksamheten, galant av en mycket kompetent och erfaren biblioteksassistent. Själv kunde jag förkovra mig i ett udda segment av bibliotekets område genom att läsa alla banden av Winston Churchills Andra världskriget. Nästa självständiga uppgift blev att vara chef för biblioteket vid som det hette då Kungl. Lantbrukshögskolan. Det medförde inte bara ett reellt chefskap för en liten skara personer, utan också nära kontakt med högskolans rektor, professorer och på olika sätt hela högskolan och dessutom, till min stora glädje, med mina bibliotekschefskollegor inom jordbruksvetenskaperna i Sverige och i de andra nordiska länderna. Skandiaplanen hade startat 1956 och jag började min tjänst på Ultunabiblioteket Planen kom ursprungligen till för att kompensera för de stora luckor i litteraturbeståndet som samtliga nordiska bibliotek hade fått på grund av krigets avspärrningar. Det var inte bara bananer som fattades här uppe i Norden. Skandiaplanen fyllde sitt ursprungliga syfte rätt väl under sitt första decennium och som underlag för samarbete och erfarenhetsutbyte fungerade den längre och kanske bättre. Några möten i jordbruksvetenskapernas skandiagrupp gav mig en viss grund för att efter några år delta i mitt första möte med den Nordiska vetenskapliga biblioteksföreningen, NVBF. Det ägde rum våren 1963 i Vallekilde, en dansk by av den storlek som man sällan finner i Sverige. Jag reste dit och blev full av entusiasm över våren som hade kommit längre där än hemma i Uppsala och över att lära känna eller åtminstone känna igen diverse storheter i den nordiska forskningsbiblioteksvärlden. Jag citerar här ur en översikt av NVBF som jag skrev nästan trettio år senare i danska DF Revy: Stararna flöjtade utanför det lilla värdshuset nära folkhögskolan där många av oss mötesdeltagare bodde, och på estraden i skolan fjädrade sig den dåtida forskningsbiblioteksvärldens koryféer till stor uppbyggelse för mig och andra nykomlingar i kretsen. Min förståelse av danska var fortfarande klen. I en av diskussionerna tyckte jag mig ha en något så när tyngande synpunkt att framföra och anmälde mig till talarlistan. Dessvärre kom en vältalig eller åtminstone långtalig dansk deltagare före mig på podiet. Jag förstod praktiskt taget inget av vad han sa och jag blev mer och mer orolig för att han sa de saker som jag hade tänkt säga. Vid aftonmålet anförtrodde jag mina farhågor för ett par danska kollegor och frågade om jag hade sagt samma saker som den danska talaren. De svarade att det visste de inte för de hade inte förstått något av det jag sade, kunde jag inte ta det en gång till? Moralen är att vi svenskar har besvär med danskan, men att danskar också kan ha det besvärligt med svenskan. Men övning ger färdighet och efter ytterligare ett antal möten med mina nordiska kollegor erbjöd inte danskan nämnvärda problem. Jag kom att en gagera mig i Skandiaplanen på olika sätt och lärde mig ganska snart att det var NVBF som var huvudman för Skandiaplanen. Jag brottades med olika problem som följde i planens spår tills jag som ordförande i en NVBF-arbetsgrupp 1977 lade fram en rapport som förordade en nedläggning av planen som ett instrument för uppbyggnad av bibliotekens samlingar. I det avseendet hade den spelat ut sin roll. Det hade skapats andra och effektivare metoder för att komma åt vetenskaplig litteratur än att förmedla den som lån mellan de nordiska biblioteken. Vissa andra avslutande åtgärder föreslogs och Scandiaplanens definitiva slut kom i början av 1980-talet. I mitten av samma decennium blev jag själv ordförande i NVBF. Det var då fortfarande en relativt livskraftig sammanslutning men min efterträdare som ordförande i NVBF, Ulla Höjsgaard, lade ner ett stort arbete för att finna meningsfulla uppgifter för föreningen när den nu inte längre hade sådana tunga åtaganden som t.ex. Skandiaplanen. Detta var dessutom 20 Ikoner 6/2005

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Författande är en ensam sysselsättning. När det gäller romanförfattande också en lång process. Det är svårt, i alla fall för mig, att hålla fasta

Författande är en ensam sysselsättning. När det gäller romanförfattande också en lång process. Det är svårt, i alla fall för mig, att hålla fasta Författande är en ensam sysselsättning. När det gäller romanförfattande också en lång process. Det är svårt, i alla fall för mig, att hålla fasta tider och skapa hållbara rutiner. Och jag saknar kolleger

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG Jag behöver vara ensam med mina tankar lämna mig inte ensam Det talas om språket där jag vandrar jag vet inte vad jag ska säga Om jag behärskar språket vad

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

[Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner

[Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner [Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner [Rune Tennesmed] [Göran Hultgren] Profil Kön Ålder Arbete/roll [Kund] [Man] [46 år] [Sågverksoperatör] Personlighet

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor.

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Jag skriver även lite stöd meningar som ni får ta hjälp

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

Översättning: Lova Meister

Översättning: Lova Meister JAROSLAV RUDIš HIMMEL UNDER BERLIN Översättning: Lova Meister ASPEKT FÖRLAG 5 Det är ljuden vi minns. De hjälper oss att sortera, glömma bort och dra oss till minnes händelser. Världen är en ljudverkstad,

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Michael Marmot sa att han är förtjust över att svenskarna fortfarande pratar om hans rapport Closing the Gap in a generation.

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

BOULEHALLEN I VARBERG

BOULEHALLEN I VARBERG BOULEHALLEN I VARBERG Boulodromen.se stod färdig för invigning den 28 oktober 2006 efter två års projektering och planering. Ägare är Alliansen Varbergs Boulehall som är en sammanslutning av åtta föreningar

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer