NUMMER SEX vision och tradition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NUMMER SEX 2005. vision och tradition"

Transkript

1 NUMMER SEX 2005 vision och tradition

2 IKONER i n n e h å l l Ledare Lycka till! ANDERS BJÖRNSSON Ett långt provisorium Malmö stadsbibliotek i hotell och restaurang Tunneln BO GENTILI De moderna pionjärerna LARS-ERIK SANNER Är universitetsvärlden i världen i förfall? LEIF ALSHEIMER Frågor och frågare vid folkbiblioteket ANNA-LENA HÖGLUND Postgumman städslad SVANTE NORDIN Besök i en förlorad värld Tidsanda i Lysande landning av Stieg Trenter JEAN BOLINDER Tengroth, Birgit, Författare HANS-ERIK STRÖANDER Från träd till lövhögar SVEN CAHLING Biblioteca delle Donne i Bologna feminister går i kloster SARA GRIBERG SvD 27 november Avisering av fjärrlån OLLE WINGBORG Framtidsfilerna Bygga samlingar SVEN NILSSON Nästa nummer skickas den 13 februari. Manusstopp den 20 januari. 2 6/2005 Årgång 8 IKONER vision och tradition Oberoende publikation utgiven av Bibliotekstjänst Redaktör: Jan-Eric Malmquist Redaktionskommitté: Inger Eide-Jensen Tomas Lidman Sven Nilsson Birgitta Olander Grafisk form: Identitet, Ansvarig utgivare: Sophie Persson Postadress: Lund Besöksadress: Traktorvägen 11, Lund Telefon: Fax: Teknisk produktion: Grahns Tryckeri AB, Lund ISSN PRENUMERERA! BTJ Prenumerationsservice Lund 046/ , fax 046/ ,

3 Kattunge: När i mars vart träd sig knoppar får du köpa öronproppar Rakvatten: Om du på dofterna vill snåla kan du blanda den med Cola En flaska Tokajer: Denna liknar frun till kroppen fyllig, söt och kork i toppen Körsbärsträd: I detta kan du hänga det schabrak som du fick i konungens gemak Skolbok: Under under undervisning blir med den en daglig spisning Ost: Det här är ingen London-ost utan en från Bengtsons Ost Papegoja: Pladdrar på likt folk gör mest men i mer nyansrik väst CD: Denna visar, spelar, sjunger. Se de som ett julens under Penna: Så n kan ingen längre hitta när vid datorn vi ska sitta Näsduk: Med sådan kan du snuvan lindra eller ögat mindre tindra Värmefilt/-flaska: Detta är båd el och vatten när det värmer dig om natten Fotoram: Inom dess fyra kanter kan du le mot många tanter Egenhändig visa: Jag kan ingenting bevisa vad jag vill med denna visa Hund: Skäller som din chef ock gör men på King du hellre hör Golfbollar: Dessa gömmer gärna sig om du inte passar dig Bok (t.ex. Maken till make): Läser den gör varje fru nu kan också du! Internetabonnemang: Google ger dig svaret på allt du inte kan förstå Restaurangpresentkort: Ingenting kan bli för dyrt när du hela krogen hyrt Kalsonger: Dessa passar bra om baken, utan dem blir baken naken Schampo: Få du detta i ditt hår må du tro att lössen mår Klister/lim: Kan man laga med det här när man misshandlat det där En bibel: Kan du upp på denna tro har du trampat lyckans bro Kryddor: Salt och sött och ingefära, är cayennen som förfära Biobiljett: Läsk och popcornen är klara här är gudagott att vara Mobiltelefon: Denna får du för att kunna svara på allt som lika gärna kunnat vara Ungdoms gåva till ungdom: Tro det, tro det, tro det eller ej men jag gillar, gillar dej Skåne- och/eller Göteborgsbok: Man kan aldrig riktigt veda vad som Ada sa till Beda Vigselring: Du kan inte tro vad den har ställt till för mången en Röde Orm: Hos kung Sven var Sigtrygg stambo Orm var inte Åsas sambo En mansgris: Grymta kan du mer än alla men få gjort nå t får du kalla Språkriktighetsboken: Här är allt korrekt och riktigt ingenting tycks längre viktigt Biblioteksstege: Högt de höga tankar rör dig, när du högt från fallit nerför Äggklocka: Den får gärna låta ringa men tro inte jag ska springa Äggklocka: Du må gärna i den ringa jag ska jättegärna springa Valfritt: Detta tror du att du vet, att det är en månraket Danskurs: Härmed blir ditt liv en lisa det ska denna kurs bevisa Fotoalbum med kort i: Jag vill gärna att du känner mig och mina många vänner Playstation: Du behöver inte tänka bara trycka, ganska larvigt kan farfar tycka Damhatt: Denna vill jag gärna giva till en stor och riktig diva Bok: Om du ej den här vill ha brinner den dessutom bra Jaguar: Elegant från avgasrören till den katt som pryder fören Strumpor: Detta plagg det skall du bära som en sko fast mera nära Choklad: Fylld med tryffel eller nötter piggar upp när du är trötter Färgglada vantar: Lilla tummen slipper frysa när de här mot snön syns lysa Bastuba: Dånet utav Stilla natt dränker både fest och skratt Parfym: Några droppar på din barm bidrar till en ökad charm Whisky: Helgen blir en riktig pina ifall denna skulle sina Telefon: Jag är den som säkrast gör dej galen när du har nå't för dig Kanariefågel: Jag kan sjunga högt och rent både bittida och sent Choklad: Stora lass av denna vara gör att knappar börjar fara Slips: Denna bäst av alla klappar döljer skjortans alla knappar Pyjamas: Gillar du att sova naken slänger du nog denna saken GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! Jan-Eric Malmquist FOTO: EVA INGVARSSON Ikoner 6/2005 3

4 Vid den i mitten av november värdiga och programintressanta invigningen av Anna Lindh-biblioteket på KTH-området höll Anders Björnsson ett uppskattat tal. Med generös vänlighet låter han här också alla andra Ikoner-läsare få ta del av det. Anders Björnsson Den argentinske diktaren Jorge Luis Borges blev mitt i livet blind. Han behövde hjälp med att läsa, och det här var före talböckernas och läsmaskinernas tid. Ynglingen Alberto Manguel, som har skrivit en underbar bok om läsandet, A History of Reading, gick ofta hem till Borges och högläste för honom. Det grundlade goda läsvanor, för Borges var en fordrande lyssnare, och det skapade en förbindelse med en tid då boken ännu inte var ett massmedium, då läskunnigheten var föga utbredd eller illa praktiserad och då själva läsakten, åtminstone under den mörka årstiden, efter arbetsdagens slut, behövde lysas upp av ett stearinljus eller en oljelampa som det i ett vanligt hem inte fanns så gott om. Högläsning är inte den sämsta formen för läsning. Men den tar tid. Historiker och sociologer som har intresserat sig för läsandets praktik har ansett att individuell tillägnelse av en text kräver att det är tyst. Tanken kräver tystnad. När jag var ung viskade man alltid på ett bibliotek. När jag sedan kom till radion, som ju är ett pratande medium, fick jag en annan syn på detta. Borges brukar kallas en författarnas författare. Hans noveller och berättelser kretsar ofta kring texten som texten om en text, om boken som vägen in i ett främmande universum, om bibliotekets världar. Förstås var han därför en beläst man och dessutom hög chef på Nationalbiblioteket i Buenos Aires under juntaåren. När jag träffade Alberto hans läshjälp berättade denne för mig att Borges inte tyckte om att ha böcker hemma. Han hade sällan mer än hundra stycken. Han kunde bli oerhört uppretad om någon gav honom en bok och omedelbart göra sig av med den. Många böcker läste han gång på gång eller fick någon att läsa. Så där gör också Alberto som jag kallar Alberto, eftersom han har blivit en vän genom åren. Han återvänder till Alice i underlandet, till Det susar i säven, till Djungelboken, men också till Chateaubriand, Cervantes, Goethes Valfrändskaper, Conan Doyles De fyras tecken favoriter som förhindrar att det uppstår ett existentiellt vacuum. Men Alberto är, till skillnad från sin mentor, en hängiven boksamlare. I stallet till sin prästgård utanför Paris förvarar han volymer. Det är klart att en sådan som Alberto skulle bli ganska upprörd när han fick höra att mitt hem hade brunnit och 4 Ikoner 6/2005

5 att mitt bibliotek hade gått upp i rök. Han skrev brev och beklagade och frågade vilka titlar jag hade bestämt mig för att först återställa. Jag skrev tillbaka till honom och sa att det första jag bestämde mig för var vilka titlar jag inte tänkte återställa. Det var då Alberto berättade historien om Borges om hans beroende av boken och hans ickebehov av böcker. Jag fick för mig att han avsåg det som smärtlindring. Även andra också för mig okända människor hörde av sig när de fick reda på vad som hade hänt. Lena Börjesson ringde och frågade om hon fick sända ett litet bokpaket med de böcker som hon helst skulle skaffa om hon hade blivit av med sina. Där fanns Vladimir Nabokovs memoarbok Speak, memory!, där finns en sen roman av Pär Lagerkvist, Mariamne, och en del annat. Harry Järv, framstående bokman, sa att jag fick komma och plocka allt jag ville ur hans hyllor. Jag var där en lördagseftermiddag och kom hem med två hyllmeter. Det var ett minimum jag kunde inte anständigtvis ha tagit mindre. En tid efter branden dog en god vän, Bo G Nilsson, under flera år chef för Nordiska museets bibliotek. Jag blev mycket tacksam när jag fick ta över en del av det han lämnade efter sig, för vi hade till stora delar samma intressen: där fanns skrifter om 1800-talets polska uppror, kampen för tryckfrihet i Sverige, det politiska språkets förändringar. Det här visar en sak, tycker jag. Inte bara det att människor har ett förhållande till böcker, som ibland kan ta överhanden över andra förhållanden och intressen det finns till exempel boksamlare som endast är intresserade av boken som sådan, boken som artefakt, och som tycker att det kan vara en brutal handling att sprätta upp en bok, att läsa och använda sig av den, för att inte tala om att göra anteckningar i den utan att människor också förhåller sig till böckernas förhållande till varandra, att de blir ett slags bibliotekarier, eller åtminstone biblioteksassistenter, i sin vilja att skapa ordning. Själv tycker jag till exempel mycket om att bilda mig en uppfattning om vilket hem jag har kommit till genom att låta blicken fara över bokryggarna och ta fram ett band för att se hur det är läst eller studerat, om det finns hundöron och ex libris. Är det märkligare än att man betraktar konsten som hänger på väggarna, att man vill veta vilket vin som serveras till maten och att man har synpunkter, som man lämpligen håller för sig själv, på om det är väl tempererat, att man intresserar sig för hur det går för barnen i skolan? Böcker sinsemellan, efter vilka principer de är uppställda och införskaffade, hur de är omhändertagna och hanterade, vilka livs- och kunskapsområden de representerar var för sig och tillsammans, ger tillträde till en intellektuell process utan att man behöver intellektualisera. Det här, kan jag säga till en besökare, är en mycket viktig del av mig. För den vill jag ha respekt men jag förväntar mig också motstånd. Jag inbillar mig att vi har en del att resonera om. Detta är en viktig aspekt på ett medborgarsamhälle. Jämlikhet mellan människor kan aldrig bygga på liknöjdhet eller likgiltighet. Jämlikhet är uppfordrande och ifrågasättande och kräver aktivitet, närvaro, respons. Jag vet ingenting som mera främjar ett sådant handlingssätt som mera främjar jämlikhet än böcker och läsande. Bibliotek är inte till för att några ska veta mer än andra. En bibliotekarie är inte en person som ska svara på frågor det är bra om hon kan utan en person som ska främja frågvisheten i samhället. Inte alla samhällen långt ifrån alla har varit frågvisa samhällen, och icke-frågvisa samhällen har ofta varit auktoritära, eftersom auktoriteten aldrig blivit ifrågasatt, av tillräckligt många människor. Joseph Roth, den österrikiske romanförfattaren och satirikern, skrev efter det att nazisterna hade haft bokbål på litteratur av judiska författare, att ett land, vars högsta företrädare berömmer sig av att inte ha läst en bok i hela sitt liv han syftade på den åldrige presi - denten och fältmarkskalken Paul von Hindenburg, förr eller senare måste börja bränna böcker. Den som dödar någon som ingen känner har stor chans att gå fri. En nation utan en bildad elit har anledning att vara skärrad. Ibland känner jag mig skärrad. Det är klart att den som har förlorat sitt bibliotek, tillfälligt hopkommet, genom brand, och som sedan bestämmer sig för att bygga upp ett nytt från grunden, påtar sig många av bibliotekariens genuina roller. Ska jag berätta hur jag har gått till väga? För det första har jag haft rätt små anslag. Det betyder att jag har varit rätt beroende av gåvor, utbyten, arv, leveran- Ikoner 6/2005 5

6 ser av verk som jag aldrig har efterfrågat och som jag heller inte behövt betala för. För det andra har jag utnyttjat antikvariaten. De har god kunskap om bokbestånd, och inte sällan specialistkompetens på skilda områden. Dubbletter eller annat som inte platsar i ett handbibliotek kan man göra sig av med där, mot att de åtar sig att leta fram titlar som är begärliga men svårgripbara på marknaden. Så utnyttjar jag exempelvis ett litet antikvariat på Sturegatan i Sundbyberg det heter Pica Pica, som Anders Björnsson är publicist och historiker, vetenskaplig medarbetare i Sveriges Radio och Svenska Dagbladet. Åren var han chefredaktör för Dagens Forskning och har i år bland annat gett ut Generationen utan uppdrag (Hjalmarson & Högberg). betyder skata och som har fördelen att ligga i den stad där jag växte upp och blev en läsande människa. Det ger en viss hemkänsla och det ger också identitet. Jag tycker om vetskapen om att det i arbetarstaden numera finns en riktigt duktig antikvariatsbokhandlare. För det tredje köper jag mera systematiskt än tidigare litteratur när jag är på resande fot, i andra länder. Det blir billigare så, men det ger också en helt annan överblick än att slå i kataloger eller gå på nätet. Överblick får man när man vänder sig till specialisten som behärskar fältet eller segmentet och som styr ens uppmärksamhet. Dessvärre har vi nästan inga specialboklådor i ett land som Sverige. För det fjärde tillhör jag några internationella bokklubbar som tillhandahåller ett brett backlistsortiment. Folio Society i London ger mig vackra och hållbara band, i folkupplagor. Just nu försöker jag skaffa mig en komplett uppsättning Joseph Conrad; förut samlade jag på Anthony Trollopes romaner. Via Wissenschaftliche Buchgesellschaft i Darmstadt kan jag prenumerera på sviter av väsentlig facklitteratur i enkelt utförande det var så jag kom över Reinhard Kosellecks med flera bastanta niobandsverk Geschichtliche Grundbegriffe, som är bra att ha om man vill veta hur begrepp som stat, socialism, feodalism, nation, marknad, rättssamhälle har definierats och diskuterats genom den kända historien. Men det är klart en sådan här amatörmässig ansträngning ger, i bästa fall, bara en sorts intellektuellt skyddsnät. Man plockar ihop några bitar vi kan kalla dem mosaiker för att se om det uppstår ett mönster. Bokryggarna bildar en bakgrund till det som i långa stycken är okänt men ändå tillgängligt och samtidigt föränderligt. Hur de korresponderar med varandra har betydelse. Roy Jenkins berättar i sin biografi över William Gladstone, fyra gånger brittisk premiärminister, hur denne ägnade timmar och dagar åt att sortera sina böcker det var upptäcktsresor i tid och rum när kommunikationerna, också för en ledande politiker, satte gränser för rörligheten och föreställningsförmågan. En annan framstående viktorian, Thomas Carlyle, som skrev ett så underbart och fortfarande läsvärt arbete om den franska revolutionen, grundade ett privat lånebibliotek, London Library 1840, med öppna hyllsystem som gav fritt spelrum för fantasin och för den politiska debatten. Men också i periferierna slog frisinnet och upplysningstänkandet rot. I örlogsstaden Karlskrona instiftades 1792 ett livaktigt läsesällskap vars bokbestånd och lånejournaler alltjämt är intakta och vårdas. Där får man en bild av läshunger och nyfikenhet hos en bildad allmänhet som inte på något sätt var nationellt inskränkt utan hade kontakt med viktiga idéströmmar på kontinenten och i det övriga Europa. Där kluddar och motkluddar man i marginalen på böckerna, och på så sätt ges vi en inblick i vad den tyske socialfilosofen Jürgen Habermas har kallat en borgerlig offentlighet. Det förs en dialog. Bibliotekets centrala uppgift skulle, enligt min mening, vara att garantera den dialogen, meningsutbytet att ge nya perspektiv på det man redan vet eller har på känn att man vet eller vill veta mera om. Forskning är ett annat ord för detta. Vad är då ett bibliotek? Ett bibliotek, som jag ser det, är inte en samling föremål, ett lager av artefakter, ett bibliotek är en miljö, eller kanske snarare: ett umgänge, ett sätt att umgås. Vad jag gick miste om när jag förlorade mitt bibliotek var inte tillgång till si och så mycket ackumulerad kunskap, utan en möjlighet att kommunicera och samtala också med mig själv. Hur jag har resonerat, vilka misstag jag har begått, vilka personer, levande och döda, som har varit viktiga för mig. Det är därför människor tycker om att sortera och arrangera sina böcker, som Gladstone gjorde. Det har kanske en del med estetik att göra, men det har framförallt med politik att göra. Böcker är en maktfaktor. Ivar Lo-Johansson sa en gång på sin ålders höst att människan är inte där hennes skor är utan där hennes drömmar är. De drömmarna är mycket ofta nedtecknade i böcker. Där finns föralldel inte bara drömmarna utan 6 Ikoner 6/2005

7 FOTO: ANDERS ABRAHAMSSON Carlscrona läsesällskap. också de svikna förhoppningarna, de hopplösa projekten, tankegångarna som ledde till krig och folkmord, till övermod och fantasterier. Ett bibliotek är ett sätt att reda ut saker och ting. Bibliotekets värld är platsen där jag tar reda på vem jag själv är men också vad jag inte vill vara. Forskning är ett annat ord för detta. Biblioteket kan därför inte primärt vara ett instrument för att tillhandahålla utan framförallt för att synliggöra. Och det är också därför det öppna hyllsystemet är en så viktig demokratisk landvinning. Det är till för upptäckter, inte för upplevelser. Biblioteket vänder sig inte till konsumenten utan till kritikern, det ska inte svara mot en tillfällig efterfrågan utan mot ett tidlöst begär. Det är inte nödvändigt att det händer någonting i ett bibliotek, det ska hända någonting i de människor som uppsöker biblioteket. Biblioteken bör menar jag inte se sig som en del av den mediala upplevelsestyrda eventkulturen. De ska inte tävla med andra, de ska göra det andra inte gör. Man kan kalla det nischtänkande. Bibliotekens uppgift är med andra ord inte att förpacka information utan ett producera ett begär en hunger. Utan biblioteken blir kunskapssamhället en tom fras. Utan bibliotekarien blir vårt samhälle ett fattigmanshus, en cirkusföreställning. Kunskap är en process, ett oavlåtligt sökande efter tillförlitliga hållpunkter och ett förkastande av dem som inte håller. Forskning är ett annat ord för detta. Bibliotekens institutionella särart det är en fråga som angår inte minst oss som utnyttjar bibliotekens tjänster. Mycket kan idag ske från hemmet eller från arbetsrummet eller på resande fot: online-sökningar, bokbeställningar; hela verk går ju numera att ta fram från nätet. Långt ifrån all text som cirkulerar är tryckt. Mediernas antal mångfaldigas kontinuerligt. Naturligtvis finns det i det här växande intellektuella utbudet ett behov av service, av support. Men det finns också ett behov av stora sammanhang, och det behovet är långt större. Den som går in i bibliotekets värld lägger märke till saker som han Ikoner 6/2005 7

8 inte skulle ha lagt märke till annars. Det kan vara kombinationen av titlar, hur bokryggarna samspelar med varandra, det kan vara ett nyförvärv som skapar ett helt nytt mikrokosmos och som frilägger dittills dolda samband. Men det kan också vara den trygghet som institutionaliserad lärdom ger. Den som bygger upp ett bibliotek från grunden märker hur beroende han är av andras råd och klokskap. Han behöver hjälp med att skapa system, han har inte råd att lita till slump och tillfälligheter. Ett bibliotek är inte bara en samling av böcker och tidskrifter, av handskrifter och elektroniska instrument det är också en sammanfogning av tankar. Bakom varje enskilt förvärv ligger en tanke liksom naturligtvis bakom varje beslut om att avstå. Det är en form av kvalitetskontroll. Den som går till ett bibliotek har rätt att fordra att kvalitetskontrollen fungerar. Det är den som ger trygghet. Också det här är en aspekt på forskning, om vi med forskning menar en aktivitet som metodiskt flyttar fram gränserna för vårt vetande under kontrollerade former. Bibliotekarien har en väldigt viktig roll i den processen och en allt viktigare roll, allteftersom forskningsbaserad kunskapsproduktion får större och större plats i samhället och tar alltmer av samhällets resurser i anspråk. Därför blir det också orimligt att se bibliotekarien endast som en hjälpfunktion av typen upplysningstjänst eller bollplank. Biblioteken och deras medarbetare kan, menar jag, ge mycket mer. Det skulle vara fullständigt naturligt att i ett modernt samhällsvetenskapligt forskningsprojekt även dra till sig bibliotekarisk kompetens. Bibliotekarier på specialbibliotek eller institutionsbibliotek är ofta forskarutbildade. En del av tjänstgöringen borde han eller hon under vissa perioder kunna lägga på deltagande i och få tillgodoräkna sig som egen forskning. Ur bibliotekets och den anställdes synvinkel kan det ses som en kompetenshöjande fortbildningsinsats. För forskargruppen skulle det underlätta kartläggningen av ett aktuellt kunskapsläge och även själva avrapporteringen, där bibliotekarien som vet vad noggrannhet är och som har en uppövad känsla för boken som produkt, ja varför inte som klenod kan få en nyckelroll. Också här kan vi tala om trygghet forskningstrygghet. Och varför inte? Att bibliotekarien själv tog på sig eller erbjöds forskningsuppgifter skulle absolut inte vara någon nymodighet utan i vissa avseenden faktiskt en återgång till vad som gällde under de lärda verkens tid. Jag har svårt att föreställa mig att det just idag skulle kännas angeläget att dra en skarp gräns mellan praktiker och teoretiker inom några intellektuella verksamheter alls. Biblioteket är naturligtvis en av de främsta mötesplatserna i det moderna 8 Ikoner 6/2005

9 Universitetsstudenter bränner otillåten böcker skrivna av judar och andra, Berlin 10 maj Ur Stéphane Bruchfeld och Paul A.Levine: om detta må ni berätta : en bok om Förintelsen i Europa Levande historia utgiven av Regeringskansliet samhället. Det är också en plats som skapas och designas, den ska ha en bestämd funktionalitet, men funktionaliteten är inte frikopplad från estetiken. Ett bibliotek ska, tycker jag, ge en bild av det som är möjligt. På det sättet kan man inte heller frikoppla bildning från bilder bilden av ett landskap förstås men också bilder av interiörer. Ta begreppet upplysning det har rätt mycket med utsikter, fysiska och mentala, att göra. Utan utsikt till framgång, som kan vara en vacker karriär men också tillfredsställelsen av helt basala mänskliga behov, blir mycket litet gjort. Få offentliga miljöer skiljer sig från varandra som det ena biblioteket från det andra. Och så ska det vara. Bilden av vår samlade kunskap får inte vara en tydig. Vi vill varje dag kunna överraskas. Det är grunden för all pluralism. Den som bygger ett bibliotek och fyller det med innehåll håller pluralismen och frågvisheten i samhället vid liv. Lycka till med den uppgiften! Referenser: Anders Björnsson, Thomas Carlyle, London Library och Leslie Stephen, i Den korta marschen. Betraktelser över svensk och europeisk historia. Stockholm, Carlssons 1996 Roy Jenkins, Gladstone. A Biography. New York: Random House 1995 Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet. Kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället. Malmö: Arkiv 1984 J Victor Johansson, Till försvar för boksamlaren. Stockholm: Wahlström & Widstrand 1958 Alberto Manguel, Into the Looking-Glass Wood. London: Bloomsbury 1999 Alberto Manguel, A Reading Diary. A Passionate Reader s Refl ections on a Year of Books. New York: Farrar, Straus and Giroux 2004 Joseph Roth, What I Saw. Reports from Berlin New York, London: W W Norton & Co 1996 Rune Slagstad, Nasjonalbiblioteket som samfunnsinstitusjon. Morgenbladet John Wells, Rude Words. A Discursive History of the London Library. London: Macmillan 1991 Hanna Östholm, Litteraturens uppodling. Läsesällskap och litteraturkritik som politisk strategi vid sekelskiftet Hedemora, Gidlunds förlag 2000 E-post: Ikoner 6/2005 9

10 10 Ikoner 6/2005 Hotell Tunneln. Teckning av Kristian Anderberg (1926).

11 Ett långt provisorium Malmö stadsbibliotek i hotell och restaurang Tunneln Bo Gentili Tisdagen den 12 december 1905 var en av otaliga gråmulna vinterdagar i Malmö. Termometern visade på två plusgrader och man får kanske tänka sig att en och annan tveksam snöflinga föll på den ivriga lilla skara som strax före klockan tolv stod och väntade på att hotell och restaurang Tunneln på Adelgatan skulle slå upp sina biblioteksportar. Hur många var de som väntade? Ja, de kan inte ha varit så många. Vid årsskiftet 1905/06 hade Malmö stadsbibliotek 94 registrerade låntagare, ska vi gissa att det var ett tiotal av dessa som hängde på låset när biblioteket för första gången öppnade för den läshungrande allmänheten. Ska vi dessutom gissa att det var bibliotekschefen själv Hans Emil Larsson som dagen till ära slog upp portarna? Eller om han uppdrog åt fröken Mathilda Karlström mörk och drottninglik, biblioteksassistent sedan ett halvår tillbaka, att handha det högtidliga öppnandet? Fröken Karlström hade för övrigt och för bibliotekets medel dessutom redan innan hon tillrädde sin tjänst i april 1905 företagit en två månader Ikoner 6/

12 lång resa, dels till Kristiania där hon studerade Deichmanska biblioteket och dels till Göteborg där hon studerade stadsbiblioteket. Hans Emil Larsson hade sommaren 1904 företagit en vida längre resa. Han hade förutom Kristiania och Göteborg också besökt bibliotek i Örebro, Stockholm, Berlin och Charlottenburg. Bo Gentili är bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek och författare Vad var det då som mötte våra förmodade tio besökare när de steg in i biblioteket en våning upp? Av sammanlagt sju rum stod endast två öppna för allmänheten: expedition och kapprum samt läsesal. Idén om öppna hyllor hade ännu inte vunnit erkännande. I expeditionen, tillika assistentens arbetsrum, fanns en disk vid vilken utlåningen skedde. Låntagaren letade upp vilken bok han eller hon önskade läsa i kortkatalogen en tryckt katalog kom ut 1906, fyllde i sin beställningssedel varefter fröken Karlström hämtade boken i själva biblioteket. Sedan kunde vår låntagare, förutsatt att han eller hon var minst femton år gammal barnbibliotek fanns ännu inte avgiftsfritt läsa boken i läsesalen eller låna hem den. I läsesalen, dit varje nykter samt renligt klädd person hade tillträde, stod åtta bord. Vid vart och ett är plats för tre personer vid varje sida, sålunda för sex personer, och har läsesalen följaktligen platser för 48 personer bibliotekschefen Hans Emil Larsson är mycket utförlig när han redogör för förhållandena. Utefter väggarna står uppslagsböcker och lexikon uppställda samt också ett antal svenska och utländska tidskrifter, äldre och löpande. Dock inga dagstidningar, dessa fanns vid invigningen ännu endast i den läslokal för arbetare på Kaptensgatan 4 som kommer att nämnas nedan. Läsesalen Stående t.v. bibliotekets förste chef Hans Emil Larsson. Vid fönstret hans assistent fröken Mathilda Karlström. För hemlån krävdes att låntagaren var bosatt i Malmö samt deponerade fem kronor alternativt hade en borgensman som betalade skatt i staden. Efter att ha registrerat sig fick vår låntagare två lånefickor med namn och nummer på, ett grått för skönlitteratur och ett rött för facklitteratur. Vid lån lämnades lånefickorna i expeditionen med de utlånade böckernas bokkort i. Två böcker fick vederbörande låna hem, en av vardera fack och skön. Den senare endast två veckor, den förra fyra. Ett omlån beviljades. Övertidsavgift erlades år 1905 med tre öre om dagen är ett märkesår inte bara i Malmös utan också i hela landets bibliotekshistoria fick Sverige sin första biblioteksförordning med stor symbolisk betydelse då folkbiblioteken nu erkändes som en samhällsangelägenhet. Trots att statsbidraget endast var 75 kronor med krav på motsvarande egeninsats inleddes härmed en storstilad utveckling. Malmö var en av de städer som redan första året ansökte om och fick sitt folkbiblioteksbidrag. Dock var det vid den här tidpunkten nog ännu ingen ens i stadsfullmäktige som anade konturen av Ljusets kalender 97 år senare. Men museet, dit biblioteket så småningom skulle flytta, stod sedan några år nybyggt och nyinvigt i Slottsparken. Året dessförinnan den 8 januari 1904 hade emellertid detta stadsfullmäktige beslutat att öppna ett offentligt bibliotek i Malmö och beviljat ett anslag om kr för böcker och inredning. Samtidigt uppdrogs åt Malmö föreläsningsförening att under namnet Malmö biblioteks- och föreläsningsförening ansvara för verksamheten. Efter mycket sökande fann föreningen till slut en om inte lämplig så åtminstone användbar lokal i en av Malmös äldsta fastigheter uppförd på 1500-talet, det ärevördiga hotell Tunneln på Adelgatan 4. Tillika krog. Hit, och på andra våningen, beslöt man förlägga det nya biblioteket i väntan på bättre lokaler. Ett provisorium som skulle vara i fyrtio år. Grunden för det nya bibliotekets bokbestånd utgjordes av Föreläsningsföreningens boksamling om band som nu rustades upp och utökades. I synnerhet köpte man skönlitteratur, en genre som nästan helt försummats av Föreläsnings föreningen. Samlingarna växte 12 Ikoner 6/2005

13 Sista låntagarna på Tunneln snabbt. Redan vid årsskiftet 1905/06 hade de i det närmaste dubblerats för att vid årsskiftet 1906/07 uppgå till band. När huvudbiblioteket flyttade fyrtio år senare uppgick beståndet till drygt band. Man får räkna det som världens åttonde underverk att de överhuvud taget fick plats hade Malmö föreläsningsförening öppnat en läslokal för arbetare med dagstidningar och tidskrifter. Läslokalen inte att förväxla med Malmö arbetarbibliotek - låg som nämnts på Kaptensgatan i södra Malmö, i en stadsdel där flertalet av stadens arbetare bodde. I läslokalen förekom också efter en billig taxa servering af icke-spirituösa läskedrycker samt smörgåsar. Som den var mycket uppskattad och talrikt besökt beslöt Föreläsningsföreningen att behålla läslokalen och hänvisa sina dagstidningsläsare hit. Först 1926 lades läslokalen ner och tidningarna införlivades med biblioteket i Tunneln. Malmö arbetarbibliotek som egentligen hette Malmö arbetares bibliotek och läslokal öppnade sina portar redan 1903 i dåvarande Folkets hus på hörnet mellan Skol- och Spångatorna i södra Malmö. Arbetarbiblioteket är sålunda två år äldre än stadsbiblioteket. Det har sitt ursprung i Malmö socialdemokratiska förenings bibliotek upprättat redan 1885, samma år som socialdemokratiska föreningen bildades, ett uttryck för den tidiga arbetarrörelsens didaktiska strävan. Målen var inte bara politiska utan också kulturella. I sitt tidigaste skede var arbetarbiblioteket öppet endast för medlemmar i socialdemokratiska föreningen - sedan också för alla fackföreningsmedlemmar, men från och med 1903 står det öppet för alla. Bibliotekets förste chef hette Frithiof Berlin legendarisk redan i sin livstid. Han vore värd en egen betraktelse. Under den stundom kanske barska ytan dolde sig en känslig själ, hängiven ideella mål skriver stadsbibliotekarien och Hans Emil Larssons efterträdare Folke Nosslin i sin karaktäristik. Frithiof Berlin förblev chef för arbetarbiblioteket till 1930, de sista tre åren med titeln filialföreståndare. Biblioteket införlivades 1927 med stadsbiblioteket och blev filial 2. Som sådan skulle det gälla ända till 1987 då det lades ner. Jag vet inte om det är rätt att tala om en antagonism mellan arbetarbiblioteket och stadsbiblioteket. Hur som helst hade vardera sin kategori av låntagare. För många arbetare var det otänkbart att be söka biblioteket på Adelgatan efter 1946 i Slottsparken, för många låntagare med borgerligt politiska värderingar var arbetarbiblioteket lika avlägset. Jag minns Sydsvenskans politiska tecknare Anders Sten som på sin ålders höst lyssnade på Ikoner 6/

14 talböcker vi befinner oss nu på talet och talboksavdelningen delar lokaler med filial 2 hur svårt han hade att acceptera att ens skicka sina beställningar till det gamla arbetarbiblioteket. Som faddrar till de svenska folkbiblioteken brukar man räkna nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, ibland också frikyrkorna. Arbetarrörelsen har vi redan nämnt, faktiskt var det representanter för nykterhetsrörelsen som 1901 gjorde den framställning till stadsfullmäktige som fyra år senare skulle leda till att Malmö fick sitt stadsbibliotek. Tanken bakom framställan var att biblioteket inte bara skulle höja den allmänna bildningen i staden utan också främja folknykterheten. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt och lite lustigt att biblioteket kom att dela bostad med en av stadens mest frekventerade krogar. Den som gick till vänster i porten kom till biblioteket, den som gick till höger till krogen. Man kan undra över vilket av de båda etablissemangen som lockade flest gäster från det andra? Biblioteksbesökarna hade på sin väg trapporna upp också att passera hotellportieren. Det fanns en hiss i huset, men denna var reserverad för hotellets gäster. På tredje våningen vägg i vägg med lokaler dit biblioteket så småningom växte låg resanderummen. Strax ovanför hotellköket för övrigt. Öppnade man fönstren i biblioteket trängde matoset in, vilket man därför ogärna gjorde. Sommardagarna kunde bli olidligt heta. På vintern hade man istället det motsatta problemet. Centralvärme infördes först Som nämnts växte bokbeståndet raskt och böckerna hotade efterhand att spränga Tunneln. När golvutrymmet inte räckte till fick hyllorna växa på höjden. Vi fick använda stegar berättar bibliotekarien Sigrid Ewe i sina minnen och fyller på med en extravagant historia om bibliotekets snyggaste ben. Den ska vi inte berätta, konstaterar istället att när inte heller höjden räckte till tvingades biblioteket hyra externa magasinslokaler, tre inalles. Riksdagstrycket förvarades i källaren till en rivningskåk på Djäknegatan. Råttätet kunde man här och var läsa i kanten på listorna över volymerna därifrån. Ett annat minne förtjänar att berättas med berätterskans, bibliotekarien Ingrid Ramqvists egna ord. Tidigt 40-tal. Det handlar här om länsstyrelsens källare, på baksidan av Residenset. Långt inne i detta magasinet fanns det ett underligt rum med järndörrar - som ett tornrum eller en liten kammare. Och Margit Johansson och vi alla hade allvarliga tankar på att, om vi blev invaderade av tyskarna som Danmark och Norge hade blivit, skulle vi ha någon slags stencilerings- eller hectograferingscentral där för lite underjordiska skrifter. Det var ingenting som vi skämtade om utan det var faktiskt helt allvarligt. Nämnda Margit Johansson fröken Johansson som vi sade tycks ha styrt och ställt med det mesta i biblioteket. Hon hade studentmössan på när hon kom och gick, minns Ingrid Ramqvist. Hängiven antinazist naturligtvis, det var vi förresten allesammans. Själv minns jag Margit Johansson från mitten av 70-talet, nu pensionerad och utan studentmössa, när hon tillsammans med likaledes då pensionerade stadsbibliotekarien Ingeborg Heintze arbetade med bibliografin Litteratur om Malmö (utg. 1977), alltjämt ovärderlig för alla med intresse för Malmös historia. Låt oss avsluta avdelningen fröken Johansson med ännu ett minne från krigsåren, närmare bestämt från Visst är väl bibliotekarier hängivna sin uppgift! Anna-Stina Johannesson då i sin ungdoms fagraste vår berättar: Så kom fredsdagen och all personal försvann. Margit Johansson och jag var ensamma kvar. Det fanns inte en enda låntagare men vi skulle ju ha öppet i alla fall och vi måste vara där. Men vi hade tagit med oss en radio som vi lyssnade på. Man hörde sorlet ute ifrån gatorna men fick inte själv gå ut och deltaga och 60-talen brukar med rätta beskrivas som en guldålder i Malmö stadsbiblioteks historia. Malmö växte, ekonomin var god och det nya biblioteket i Slottsparken gav, tillsammans med den nya stadsteatern, stadens politiker deras kulturella alibi. Dock får man inte glömma att grunden till utvecklingen redan var lagd och den lades på Tunneln. Av det förmodade tiotalet besökare som väntade utanför porten på Adelgatan i december 1905 hade det fyrtio år senare blivit registrerade låntagare. Antalet böcker ökade dramatiskt och biblioteket skulle snart växa ur sina ursprungliga lokaler. Redan 1914 övertog man en lägenhet om två rum på tredje våningen i samma hus ytterligare ett rum personalen fick då sitt lunchrum. Som nämnts tvingades man senare hyra magasinslokaler också utanför Tunneln. Öppna hyllor infördes Bibliotekets öppettider får, med tanke på den begränsade personalen, anses för generösa höll bibliotekschefen och hans assistent öppet enligt följande: vintertid vardagar och , dessutom söndagar Inskränkt öppet under sommaren, men på grund av efterfrågan utökat till två timmar varje tisdag till fredag. Efterhand som personalen blev fler ökade också öppethållandet för att 1946 i det nya biblioteket 14 Ikoner 6/2005

15 i Kungsparken uppgå till 52 timmar i veckan vintertid. När biblioteksassistenten fröken Mathilda Karlström hastigt och alltför tidigt dog 1914 hade personalen på huvudbiblioteket ökat till 6 personer. År 1946 var man sammanlagt 38, bibliotekschefen hade fått titeln stadsbibliotekarie och härskade nu, förutom över huvudbiblioteket också över inte mindre än sex filialer samt ett sjukhusbibliotek. Störst bland filialerna var nämnda nummer två, som samma år som huvudbiblioteket lämnade Tunneln flyttade in i stadens nya Folkets hus vid Nobeltorget. Barnbiblioteket har sin egen historia med ursprung i Baltiska utställningen 1914 förmodligen det största arrangemanget någonsin i Malmö. Efter att ha varit en del av utställningen flyttade barnoch ungdomsbiblioteket på privat initiativ och inledningsvis med privat finansiering in i en lägenhet på Södra Förstadsgatan, växte ur denna för att år 1927 flytta in i de lokaler på Södra Vallgatan där barnbiblioteket sedan låg i sin exklusivitet ända tills det förenades med det nya huvudbiblioteket Verksamheten beskrivs som livlig av Folke Nosslin, och dessutom som från början modern med böckerna på öppna hyllor och med en väl utarbetad katalogapparat. Man får hoppas att barnen uppskattade också den senare. Bibliotekets didaktiska syfte framgår av det faktum att bokbeståndet hade en påfallande stark betoning av facklitteraturen, som utgjordt inemot 50 % av lånen. Utlånings - avdelningen Det sena 1900-talets häftiga diskussioner om ett nytt huvudbibliotek i Malmö är allmänt kända. Mindre bekant är att diskussionerna var livliga om än inte lika livliga också under seklets förra hälft. Tunneln var från början tänkt som ett provisorium och tidigt kom diskussionerna igång om en egen byggnad. Nybyggnad eller ombyggnad, båda alternativen hade sina förespråkare. Biblioteksvännerna fr.o.m.1927 också biblioteksstyrelsen önskade nybyggnad medan den ekonomiska makten i Malmö, drätselkammaren, föreslog ombyggnad. Redan tidigt riktade ombyggnadsförespråkarna in sig på museibyggnaden i Slottsparken. Nybyggnadsförslagen var många. Det mest realistiska och det som avancerade längst placerade huvudbiblioteket på nuvarande Davidshallstorg, bara ett stenkast ifrån där biblioteket ligger idag. Tanken var att detta skulle stå färdigt år 1926 och att biblioteket samtidigt skulle kommunaliseras. Finansiering var till hälften klar genom Gottfried och Anna Beijers minnesfond kompletterad med Nils Rosqvists donationsfond. Dock försämrades Malmös finansiella läge, drätselkammaren drog tillbaka sin hälft ca kronor i dåtidens pengar varför endast kommunaliseringen inträffade. Stadsbiblioteket blev kvar i Tunneln men övertogs av staden. Malmö biblioteks- och föreläsningsförening återgick till att vara endast en föreläsningsförening, vilket den alltjämt är. Efterhand blev emellertid situationen ohållbar det hade den varit länge och diskussionerna om nytt huvudbibliotek i Malmö tog åter fart. Ny- eller ombyggnad? Svaret blev det senare och i november 1936 beslöt dåvarande stadsfullmäktige att arrangera en arkitekttävling Ikoner 6/

16 angående om- och tillbyggnad av förutvarande museibyggnaden för stadsbibliotekets behov. Resultatet av tävlingen förelåg redan 1937 men på grund av världskriget skulle byggnadsarbetet inte komma att påbörjas förrän Den 26 november 1946 invigdes Malmös nya huvudbibliotek i den nu ombyggda tidigare museibyggnaden i Slottsparken. Här överskrider vi emellertid gränsen för denna artikels ämne. Låt mig istället avsluta med att citera ur en äldre kollegas nerskrivna reflektioner. Det är i september år 1946, biblioteket har flyttat ut men bibliotekarien Egon Paulsson dröjer sig kvar: Det enda minnet jag har från den här tiden är när jag i ensamhet tog farväl av de gamla lokalerna. Då minns jag, att jag i väntan på flyttning av mitt material från min lilla expedition, tog en rond kring det gamla biblioteket, som låg helt tomt utom när jag kom till läsesalen. Där fick jag se några saker som med avsikt var kvarglömda, nämligen våra spottkoppar. Dessa var på den tiden i läsesalarna i varje fall i tidningsläsesalarna nödvändiga artiklar och de stod nu liksom ett monument över en tid som var slut. Källor Malmö stadsbiblioteks förste chef var Hans Emil Larsson. Hans berättelse står att läsa i Folkbiblioteksbladet 1907, häfte 1. Stadsbibliotekets andre chef Folke Nosslin, nu med titeln stadsbibliotekarie, skrev i samband med att biblioteket lämnade Tunneln 1946 Malmös bibliotekshistoria. Boken heter Malmö stadsbibliotek och är utgiven av Malmö Stadsbiblioteks Vänner. Här berättas om Tunneln-tiden, en saklig redogörelse för en spännande period. Nu lades grunden för den häpnadsväckande expansion som Malmö stadsbibliotek skulle komma att Spottkoppen i läsesalen. genomföra under femtio- och sextiotalen. Stadsbibliotekarien Bengt Holmström publicerade år 1989 uppsatsen Krogbråk och Triangeldrama. Huvudbiblioteksdiskus sioner i Malmö under nio årtionden (I Svenska biblioteksbyggnader från förvaring till mötesplats. Uppsatsen är också utgiven som särtryck av Malmö Stadsbiblioteks Vänner.) Trots att Malmö stadsbibliotek i Tunneln skulle bestå som ett drygt fyrtio år långt provisorium finns få eller kanske endast en roman med motiv härifrån, Elin Lindegrens Rut och söndagen från 1936 som berättar om en ung kvinnas besök i det nyöppnade bibliotekets dödstysta läsesal. Elin Lindegren var en pseudonym, författarinnan oförtjänt bortglömd hette i själva verket Edit Liljegren ( ). Författaren Hans Dhejne skrev en hyllningsdikt till biblioteket när detta flyttade från Tunneln till den ombyggda tidigare museibyggnaden i Slottsparken år ( Den iver varmed önskesedeln räcktes / till fröken Karlström, mörk och drottninglik,... ) Dikten stod att läsa i Sydsvenskan invigningsdagen den 27 oktober. Ögonvittnesskildringarna från Malmö stadsbiblioteks tid på Tunneln är av naturliga skäl få - inte många av kollegerna därifrån finns kvar. Men några har skrivit ner sina minnen, dessa otryckta dokument förvaras i bibliotekets arkiv. De berättar främst om åren strax innan biblioteket flyttade. Äldsta minnena har Ingrid Ramqvist som redan 1931 lånade ut sina första volymer i Tunneln. Det känns självklart att tillägna Ingrid med kolleger denna artikel. E-post: 16 Ikoner 6/2005

17 Ikoner 6/

18 D e m o d e r n a PIONJÄRERNA Lars-Erik Sanner Vad fi ck dig att välja biblioteksbanan? Jag är född 1926 och i mitten av nittonhundrafemtiotalet var jag som en gång Herkules - om man ska tro Stiernhielm - fuller av ångst och tvik huru jag mitt leverne börja skulle. Jag var en smula äldre än Herkules, och i besittning både av en licentiatexamen i musikforskning och av en familj med barn. Min licentiatexamen hade jag tillägnat mig genom trägna studier för Carl-Allan Moberg som blev Sveriges första professor i det han kallade musikforskning. Marknaden i största allmänhet ropade inte efter musikforskare. Radiotjänst som Sveriges Radio hette på den tiden erbjöd mig en anställning som jag av olika skäl var obenägen att anta. En av mina två bröder kände både Bo Lundgren, musikforskare och bibliotekarie, och Paul Sjögren, historiker och bibliotekarie, och jag bestämde mig för att konsultera den senare eftersom han tjänstgjorde på Carolina och alltså fanns nära till hands. Paul som jag senare blev kollega och god vän med konstaterade att jag hade den formella kompetensen för att söka en amanuensanställning licen tiatexamen och han var också nöjd med att jag i min kandidat examen hade ett betyg i engelska. Det kunde, framhöll Paul, komma till pass i bibliotekarieyrket när det blev anledning att kommunicera med utländska bibliotek. Inom mig tänkte jag att en så fin människa som Paul Sjögren skulle jag ändå aldrig kunna bli men tröstade mig med att det kanske inte krävdes för yrket. Men jag började undra när jag en tid därefter fick audiens hos Tönnes Kleberg, Carolinas överbibliotekarie. Här satt nästa, närapå osannolikt fina och välartikulerade representant för yrket. Inte finare dock än att han trots mina otadliga meriter och egenskaper inte hade någon amanuensplats att erbjuda. Men och det var inte oväsentligt han trodde att chefen för Tekniska högskolans bibliotek, Carl Björkbom, såg sig om efter en biblioteksamanuens. Jag tog tåget till Stockholm och denne förträffliga person och, hast du mir gesehen, han kunde tänka sig att åtminstone ta mig på prov. Tåget mellan Uppsala och Stockholm lärde jag känna till grunden und ett antal år som pendlare. Men för att inte gå sakerna i förväg måste jag tala om att jag såg bibliotekarie- 18 Ikoner 6/2005

19 yrket som något nödvändigt ont. För det första hade jag av det jag under mitt yrkesletande hade sett av vetenskapliga bibliotek bakom kulisserna, fått intrycket att biblioteksarbete var tråkigt och enahanda. För det andra fann jag det en smula absurt att det var till de tekniska vetenskapernas förfogande som jag skulle ställa min musikforskningserfarenhet. Men uppgjort var uppgjort. Den 1 augusti 1955 tog jag i den nästan tropiska värme som hade legat över Sverige hela den sommaren tåget till Stockholm och spårvagnen från Karlbergs station till Kungl.Tekniska Högskolans bibliotek. Jag gick enligt instruktionerna in genom personalingången på baksidan och möttes först av två stora sopbehållare. På en av dem satt ett ganska stort anslag av papp på vilket det var handtextat Förbjudet att lägga räkskal i dessa kärl. Här är det trevligt folk, tänkte jag, folk som äter räkor då och då. Det visade sig finnas många trevliga människor inom KTHB:s väggar och de flesta intog sin lunch ur medförda matlådor, men jag såg aldrig någon som åt räkor under de nästan fem år som jag kom att jobba där. Var/hur fi ck du din utbildning? Mina farhågor att biblioteksarbetet skulle vara ensidigt och tråkigt besannades till fullo och när tillfälle gavs smög jag mig upp på bibliotekets vind och läste Krig och fred med stor fascination. Tolstoyboken hade jag med mig hemifrån men på biblioteket fanns det faktiskt en hel del litteratur i magasinen bakom låneexpeditionen som också intresserade mig kontorsrationalisering, cybernetik som var nytt vid den här tiden etc. Och för att återvända till vinden där fanns ett lager av äldre nummer av Tidskrift för dokumentation, Tekniska Litteratursällskapets tidskrift med artiklar som ofta behandlade hur man skulle återvinna information och klassificera den. Sett med de glasögonen blev åtskilligt av biblioteksarbetet mycket intressantare och allt blev bättre och bättre dag för dag. Jag läste böcker om bibliotek och biblioteksarbete och lärde mig också mycket inte minst av Carl Björkbom som frikostigt delade med sig av sin långa bibliotekserfarenhet på kaffepauser och annars, och som lät mig hållas med mina försök att modernisera olika rutiner och blanketter. Bibliotekets storlek var perfekt inte större än att man ganska snart fick en god översikt över verksamheten och stort nog att kunna hålla god expertis inom olika verksamhetsområden. Jag ska inte trötta med att namnge en rad arbetskamrater som på ett vänligt sätt invigde mig i ett forskningsbiblioteks mysterier men jag kan inte låta bli att nämna Hans Baude som kom till biblioteket efter ett år på Riksdagsbiblioteket. Det var där och då som vårt mångåriga samarbete och utbyte av erfarenheter grundlades. Allt som allt gav tiden på KTHB den utbildning som amanuensåren förutsatte även om läskursen var mindre formaliserad och kanske mer tillmötesgående mot den enskilde discipelns val och läggning än vad som var brukligt på de stora universitetsbiblioteken. Mellan vilka år var du yrkesverksam? Några exempel på var du arbetat och i vilka befattningar? Efter mitt motvilliga inträde på bibliotekariebanan 1955 blev jag kvar på detta arbetsfält till 1992, alltså nästan i fyrtio år. Riktigt intressant blev biblioteksarbetet först när jag fick befattningar som chef och arbetsledare. Mitt första försök att pröva mina vingar var ett vikariat på Socialinstitutets bibliotek under den tid som den ordinarie bibliotekarien, Ebon Andersson, utövade sitt uppdrag som riksdagsledamot, alltså ungefär ett läsår. Att förestå Sopisbiblioteket var inte alltför betungande men jag fick en insyn i arbetet med att införskaffa böcker som skulle passa in i bibliotekets profil och inte minst var sådana som forskarna ville läsa. Inköpen skulle dessutom hålla sig inom den ekonomiska ramen. Det handgripliga arbetet med att katalogisera och göra böckerna färdiga för hyllan Ikoner 6/

20 sköttes, liksom låneverksamheten, galant av en mycket kompetent och erfaren biblioteksassistent. Själv kunde jag förkovra mig i ett udda segment av bibliotekets område genom att läsa alla banden av Winston Churchills Andra världskriget. Nästa självständiga uppgift blev att vara chef för biblioteket vid som det hette då Kungl. Lantbrukshögskolan. Det medförde inte bara ett reellt chefskap för en liten skara personer, utan också nära kontakt med högskolans rektor, professorer och på olika sätt hela högskolan och dessutom, till min stora glädje, med mina bibliotekschefskollegor inom jordbruksvetenskaperna i Sverige och i de andra nordiska länderna. Skandiaplanen hade startat 1956 och jag började min tjänst på Ultunabiblioteket Planen kom ursprungligen till för att kompensera för de stora luckor i litteraturbeståndet som samtliga nordiska bibliotek hade fått på grund av krigets avspärrningar. Det var inte bara bananer som fattades här uppe i Norden. Skandiaplanen fyllde sitt ursprungliga syfte rätt väl under sitt första decennium och som underlag för samarbete och erfarenhetsutbyte fungerade den längre och kanske bättre. Några möten i jordbruksvetenskapernas skandiagrupp gav mig en viss grund för att efter några år delta i mitt första möte med den Nordiska vetenskapliga biblioteksföreningen, NVBF. Det ägde rum våren 1963 i Vallekilde, en dansk by av den storlek som man sällan finner i Sverige. Jag reste dit och blev full av entusiasm över våren som hade kommit längre där än hemma i Uppsala och över att lära känna eller åtminstone känna igen diverse storheter i den nordiska forskningsbiblioteksvärlden. Jag citerar här ur en översikt av NVBF som jag skrev nästan trettio år senare i danska DF Revy: Stararna flöjtade utanför det lilla värdshuset nära folkhögskolan där många av oss mötesdeltagare bodde, och på estraden i skolan fjädrade sig den dåtida forskningsbiblioteksvärldens koryféer till stor uppbyggelse för mig och andra nykomlingar i kretsen. Min förståelse av danska var fortfarande klen. I en av diskussionerna tyckte jag mig ha en något så när tyngande synpunkt att framföra och anmälde mig till talarlistan. Dessvärre kom en vältalig eller åtminstone långtalig dansk deltagare före mig på podiet. Jag förstod praktiskt taget inget av vad han sa och jag blev mer och mer orolig för att han sa de saker som jag hade tänkt säga. Vid aftonmålet anförtrodde jag mina farhågor för ett par danska kollegor och frågade om jag hade sagt samma saker som den danska talaren. De svarade att det visste de inte för de hade inte förstått något av det jag sade, kunde jag inte ta det en gång till? Moralen är att vi svenskar har besvär med danskan, men att danskar också kan ha det besvärligt med svenskan. Men övning ger färdighet och efter ytterligare ett antal möten med mina nordiska kollegor erbjöd inte danskan nämnvärda problem. Jag kom att en gagera mig i Skandiaplanen på olika sätt och lärde mig ganska snart att det var NVBF som var huvudman för Skandiaplanen. Jag brottades med olika problem som följde i planens spår tills jag som ordförande i en NVBF-arbetsgrupp 1977 lade fram en rapport som förordade en nedläggning av planen som ett instrument för uppbyggnad av bibliotekens samlingar. I det avseendet hade den spelat ut sin roll. Det hade skapats andra och effektivare metoder för att komma åt vetenskaplig litteratur än att förmedla den som lån mellan de nordiska biblioteken. Vissa andra avslutande åtgärder föreslogs och Scandiaplanens definitiva slut kom i början av 1980-talet. I mitten av samma decennium blev jag själv ordförande i NVBF. Det var då fortfarande en relativt livskraftig sammanslutning men min efterträdare som ordförande i NVBF, Ulla Höjsgaard, lade ner ett stort arbete för att finna meningsfulla uppgifter för föreningen när den nu inte längre hade sådana tunga åtaganden som t.ex. Skandiaplanen. Detta var dessutom 20 Ikoner 6/2005

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Karlstads del i bokflödet inom länet

Karlstads del i bokflödet inom länet 1 (9) Karlstads del i bokflödet inom länet 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hanteringen av böcker och andra medier (hädanefter kallat böcker) på stadsbiblioteket i Karlstad har ökat enormt. Hösten 28 gick 12

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Ibra Kadabra Leif Jacobsen Innan du läser Den här boken ingår i en serie som heter BMX Gripen men den kan också läsas fristående. Har du inte läst de andra delarna så kan du slå upp början på

Läs mer

Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk.

Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. 1 Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. Carolina Rediviva, 24 maj 2012 Böcker är ens vänner! Det säger alltid min mamma.

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

RESEBERÄTTELSE LONDON 7-9 APRIL 2014

RESEBERÄTTELSE LONDON 7-9 APRIL 2014 RESEBERÄTTELSE LONDON 7-9 APRIL 2014 Måndagen den 7 april åkte vi från Kastrup till London för en tre dagars studieresa tack vare Ingeborg Heintzes resestipendium som vi fick 2013. Vårt syfte med resan

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Falköpings Bibliotek genom tiderna

Falköpings Bibliotek genom tiderna Första biblioteket i Silvénska huset på Storgatan Falköpings Bibliotek genom tiderna Biblioteket idag. Foto: bibliotekets arkiv Redan 1841 togs initiativet till det första lånebiblioteket i Falköping,

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Vi arbetar i medborgarnas tjänst

Vi arbetar i medborgarnas tjänst Vi arbetar i medborgarnas tjänst En kartläggning av bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument Uppdrag Svensk biblioteksförening 2014 Åsa Söderlind Gullvor Elf Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Den magiska dörren. Kasper Lindström

Den magiska dörren. Kasper Lindström Den magiska dörren Kasper Lindström Kapitel 1. Hej Hej! Jag heter Marcus berg och jag är 12 år jag går i Centralskolan i Sundsvall. Min klass är ganska stökig. Min bästis heter Johan och vi har känt varandra

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG Jag behöver vara ensam med mina tankar lämna mig inte ensam Det talas om språket där jag vandrar jag vet inte vad jag ska säga Om jag behärskar språket vad

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Bibliotekets förändrade roll i samhället

Bibliotekets förändrade roll i samhället Bibliotekets förändrade roll i samhället LULEÅ Gymnasiebiblioteket skiljer sig från de andra biblioteken i Luleå då det är anpassat för skoleleverna i Gymnasiebyn. De har även hängt med i samhällets teknikutveckling

Läs mer

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Ord Arbeta med ord Motsatser: Välj ut femton ord ur ordlistan i slutet av boken. Ta reda på vilka ord som är deras motsatser. Synonymer: Ta

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet?

Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? är ett Skapande skola-samarbete mellan

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift

Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion,

Läs mer

Ge inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Ge inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ANNELIE DREWSEN Sidan 1 Ge inte upp, Amina! Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Amina är en riktigt duktig löpare och hon är på väg att ta guld när det plötsligt hugger till i benet. Amina ramlar och kan

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva.

I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva. TEASER Pris: 0 kr Får spridas!.... I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva... Innehållet lånat från: Svensk version Jag gillar filmer som får dig att ifrågasätta allt det som vårt

Läs mer