A - kan vara både fotosyntetiserande och kemosyntetiserande autotrofer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A - kan vara både fotosyntetiserande och kemosyntetiserande autotrofer"

Transkript

1 Biologi Bilden visar klassificeringen av organismer. a) Ange de riken dit organismerna i punkterna A-F hör. b) Vilket särdrag är gemensamt för å ena sidan rikena A-B och å andra sidan rikena C-F? c) I vilka riken förekommer det autotrofi? Motivera ditt svar. a) A bakterier B arkéer C svampar D växter E djur F protoktister b) A och B är encelliga prokaryoter. De saknar cellkärna (kärnmembran) och de flesta organeller som eukaryoterna har (t.ex. mitokondrier, kloroplaster). C F är eukaryoter. De flesta är flercelliga (men inte alla). Har mera avancerad struktur än A och B. c) A - kan vara både fotosyntetiserande och kemosyntetiserande autotrofer B - kemosyntes D - nästan alla utför fotosyntes F fotosyntes förekommer (hos t.ex. alger) 2. Förändringar i sättet att föröka sig har varit viktiga i växternas och djurens evolution. Förändringarna kan ha medfört en fördel i förhållande till konkurrenterna. Jämför följande förökningssätt med tanke på evolutionen. (Jämför två olika sätt med varandra i varje punkt). a) Frö och spor b) Inre befruktning och yttre befruktning c) Livmoder och pung som utvecklingsplats för fostret Det är viktigt att i svaret beakta evolutionen. a) Fröet är ett resultat av könlig förökning. Pollenkornet och fröämnet sammansmälter. Den nya individen som utvecklas får gener av båda föräldraindividerna, s.k. rekombination av två olika individers gener. Nya fördelaktiga kombinationer kan uppstå och evolutionen får en stor variation att jobba med. Fröna innehåller ofta mycket näring för det groende embryot. Vinden eller djur sprider ofta fröna effektivt. Fröna kan bibehålla sin grobarhet i många år. Märk att du inte får blanda ihop vindpollination och frön som sprids med vinden (t.ex. maskrosfrön)!

2 Sporer är ett resultat av könlös förökning. Metoden måste ha fördelar eftersom sporväxter uppstod på jorden långt före fröväxterna, och existerar fortfarande. De små och tåliga sporerna, som produceras i stora mängder, sprids lätt med vinden och ger växterna fördelar som lett till att sporväxter klarat sig. b) Fiskar och groddjur (av ryggradsdjuren) förökar sig med en yttre befruktning. Metoden innebär i princip att honorna lägger stora mängder ägg (i vatten) och hanarna befruktar den. Av ungarna överlever bara en liten andel ägg- och yngelstadiet. En stor konkurrens förekommer och den bidrar till att hålla den genetiska kvaliteten god. Kräldjur, fåglar och däggdjur har en inre befruktning. Honor och hanar kommer samman och hanen överför spermier in i honan. Däggdjuren utvecklas antingen i moderns pung eller inne i livmodern (se nästa punkt). Honan ger ungarna di och sköter om dem en varierande tid. Fåglarna ruvar sina ägg och matar aktivt ungarna, medan kräldjuren (i allmänhet) värper äggen i en varm miljö där omgivningen värmer dem. Den inre befruktningen möjliggör liv i nästan vilken livsmiljö som helst och kräver mindre insats i fråga om antalet ägg som produceras. c) Pungdjuren lever huvudsakligen i Australien för att de inte konkurrerats ut av placentadäggdjur. Hos dem sker en kort embryonalutveckling i livmodern varefter ungen tillbringar en lång tid i moderns pung fastsugen i spenen. Metoden möjliggör tydligen inte en lika effektiv förökning som de modernare djuren har. Placentadäggdjuren utvecklas långt färdiga inne i livmodern där de får närning via navelsträngen från modern. Deras överlevnad är god och därför behöver inte ett så stort antal avkomlingar produceras. 3. Redogör för den normala sammansättningen av människans blod. Vad beror anemi, leukemi och hemofili på och vilka konsekvenser har de? Blodet består av plasma och blodkroppar Blodkropparna utgör ca.45 % av blodets volym och plasmat ca. 55%. Blodkropparna är av tre slag: - röda (innehåller hemoglobin, järn), utgör största delen av kropparna (= erytrocyter), transporterar syre och koldioxid. - vita (=leucocyter), flera olika typer som sköter kroppens immunförsvar (granulocyter, lymfocyter, monocyter samt deras undertyper). - plattor (= tromocyter), hjälper till vid blodets koagulation. Plasmat består huvudsakligen av vatten (ca. 90%) och i det lösta proteiner (ca. 9%) och diverse andra organiska och oorganiska ämnen som blodet transporterar (socker, salter, urinämne m.m.). Anemi innebär låg hemoglobinhalt i blodet. Detta kan bero på litet intag av järn eller brist på vissa vitaminer som bidrar till de röda blodkropparnas produktion. Personen är trött, blek, orkeslös. Leukemi är en form av cancer i de vita blodkropparna. De vita blodkropparna bildas huvudsakligen i benmärgen och cancer här orsakar störning i deras tillverkning, antalet ökar i förhållande till andra blodkroppar. Blodet blir vattnigt, patienten svag och leukemi är vanligen letal utan behandling. Hemofili kallas också blödarsjuka. Ett medfött genfel (som sitter i X-kromosomen och därför är mycket vanligare hos män än hos kvinnor) leder till att en blodkoaguleringsfaktor (A) saknas och utan behandling uppstår allvarliga problem i samband med t.o.m. små inre eller yttre blödningar.

3 4. a) Tabellen beskriver funktionen av ett enzym som mängden slutprodukt i olika temperaturer. Rita ett diagram utgående från de givna värdena. b) Bestäm enzymets optimala arbetstemperatur. Dra slutsatser om enzymets naturliga funktionsmiljö. c) Hur förklaras resultatet mellan +45 grader C och +55 grader C? d) Nämn andra faktorer som påverkar enzymernas funktion. a) Diagrammet bör ritas med temperatur på x-axeln och slutproduktmängden på y-axeln. Rita ett linjediagram, INTE ett stapeldiagram (bl.a. avläsningarna blir fel då!). b) Mängden slutprodukt är störst vid +37 C (OBS inte vid C!). Av detta kan man dra slutsatsen att den naturliga funktionsmiljön är en med ungefär denna temperatur, t.ex. inne i mänskokroppen. c) Mellan +45 C och +55 C minskar enzymets verksamhet och upphör till slut helt. Detta beror på att enzymer (som ju huvudsakligen är proteiner) har stora krav på sin miljö, optimala förhållanden för temperatur, ph m.m. Detta enzym förlorar snabbt sin arbetsförmåga då temperaturen stiger över +45 C då dess struktur förändras (denatureras). d) Andra faktorer som kan påverka enzymers funktioner är låg temperatur, ph (surhet), inhibitorer (ämnen som påminner om det egentliga substratet, som fäster sig och därmed hindrar den normala verksamheten) eller andra kemikalier som stör enzymets verksamhet (t.ex. joner som har en andel i den s.k. kofaktorn som bygger upp enzymet). 5. Redogör för särdragen i de finska myrarnas ekosystem. Diskutera hur myrens ekosystem påverkas av att man bryter bränntorv. Hur kan man återställa myren eller försätta området i naturligt tillstånd efter torvbrytningen? Finland är världens sjätte myrrikaste land. En stor del av vår ursprungliga flora och fauna består av arter som har en nära anknytning till olika myrtyper. Karakteristiskt för Finland är öppna myrar av olika slag. Vegetationen består till stor del av vitmossa (som blir till torv med tiden). Myrar uppkommer främst genom försumpning av våt mark. Orsaker till detta är det platta landskapet (vattnet rinner inte bort), den korta och svala sommaren i kombination med rätt riklig nederbörd (avdunstningen är liten), låg halt närsalter i jorden (p.g.a. den sura bergrunden, långsam nedbrytarverksamhet) och syrebrist i vattnet. Detta leder till att vitmossan snart blir den dominerande växttypen på sådana ställen. Då man vill bryta bränntorv (som kan finnas i 10 meter tjocka lager) måste våtmarken först utdikas. Då de översta lagren av vegetationen avlägsnas försvinner så gott som all levande växtlighet och livsmöjligheterna för de flesta djur. Dikena har visat sig vara dödsfällor för många djur och deras ungar (dalripan har nästan helt försvunnit från landets södra halva av denna orsak). Då torvbrytningen upphör är området inte egentligen en myr mera. Om man täcker igen diken kan de våta förhållandena återskapas och ett nytt vitmossetäcke kan kanske uppstå (man har gjort experiment med att flytta vitmossa till sådana platser och det har visat sig vara ett sätt att påskynda dess återkomst). En utgrävd myr kan också ställas i naturligt tillstånd genom att man låter skog ta över de nu uttorkade markerna (mycket vanligt i Finland med uttorkade myrar som växer till skog men då ofta utan torvtäkt och med ganska dåligt resultat). Myren kan också bli till ett träsk om grundvattnet är tillräckligt högt. I svaret skall gärna ingå omnämnande av olika myrtyper, ekosystem och organismer som lever på myrarna.

4 6. Rita korsningsscheman (Se bifogat prov!) I en dihybrid korsning, som vi här har, kan generna/allelparen antingen ligga i två olika kromosomer (fall a) (det är det sannolikaste), eller i samma kromosom (fallen b och c). Korsningsschema och förklaringar a) AaBb x aabb => avkomlingar AaBb, Aabb, aabb, aabb - alla lika mycket, 25 %. Köncellerna måste vara: AB, Ab, ab, ab x ab. Generna/allelparen ligger i olika kromosomer och grupperas slumpvis vid meiosen (som bildar gameterna/ köncellerna) b) AaCc x aacc => AaCc och aacc (lika mycket av vardera). Köncellerna är bara: AC, ac x ac. Generna ligger i samma kromosom, så nära varandra att ingen överkorsning (crossing over) sker mellan dem i meiosen, alltså bildas bara 2 typer av gameter hos honan. De är starkt kopplade. c) AaDd x aadd => AaDd, aadd 92% och Aadd, aadd 8%. Gameterna: AD, ad 92%, Ad, ad 8% x ad. Generna ligger i samma kromosom men är så svagt kopplade att det ibland sker en överkorsning (kiasmor bildas) och då uppstår det rekombinationstyper (men alltså ett mycket mindre antal än de 25 % som skulle uppstå vid fri rekombination generna i skilda kromosomer). 7. En del nervgifter som går ut i blodomloppet från ett ormbett, som till exempel kobrans, hindrar acetylkolinets normala funktion, vilket leder till förlamning av den tvärstrimmiga skelettmuskulaturen. I synnerhet mellangärdet förlamas snabbt. a) Namnge de markerade strukturerna 1-6 i bilden nedan (Se bifogat prov!) b) Varför leder en förlamning av mellangärdet till en snabb död? c) På vilket sätt skiljer sig hjärtmuskelns sammandragning från skelettmuskelns sammandragning? a) 1. Myelinskida, gliacell 2. Mitokondrie 3. En blåsa med transmittorämne (acetylkolin) 4. Nervens ända, ändplatta 5. En receptor för transmittorämnet (acetylkolinreceptor) 6. Motorisk muskelcell (tvärstrimmig) b) Mellangärdesmuskeln är (tillsammans med musklerna mellan revbenen) en viktig inandningsmuskel. Om den förlamas kan mänskan inte andas utan kvävs. c) Hjärtmuskel sammandras oberoende av viljan, självständigt. Sammandragningarna styrs av det autonoma nervsystemets retningar. Sinusknutan reglerar rytmen. Först kontraheras förmaken, strax efteråt kamrarna. Adrenalin påverkar också aktiviteten. Musklerna har en viss återhämtningstid vilket leder till en kort paus mellan sammandragningarna.

5 Skelettmusklerna (tvärstrimmiga) reagerar på retningar som leds av motoriska nerver från hjärnan, styrs alltså av viljan (hjärnan). Ett undantag från detta är reflexer, som styrs från/retningen omdirigeras i ryggmärgen. 8. Mögel- till nytta och skada Definiera mögel: svampar (små, men synliga då de växer som ett tätt mycel). Avvänder dött organiskt material som näring. Behöver dessutom vatten (fukt), syre och värme för att leva. Sprider sig med sporer och det växande mycelet. Nyttiga: - i matframställning (många ostar, lufttorkat svinkött, filtaktiga täcket på fil, vissa mögliga vindruvor ger extra krydda åt viner) - penicillin och andra arter som framställer antibiotika (och dylikt) - proteinframställing i stora tankar (ger djurfoder, mänskomat i framtiden?) - nedbrytarna i naturen och komposter (mögel har en stor andel i mineralernas kretslopp) Skadliga: - nedbrytare på livsmedel - sådana som angriper livsmedel och bildar gifter som gör maten oanvändbar - nedbrytare som angriper mänskans egendom och förstör den (t.ex. träbyggnader) - allergier p.g.a. mögelangripna utrymmen då sporerna sprider sig i rummen OBS! Blanda inte in jästsvampar i detta svar. 9. Tidigare ansågs avstjälpningsplatserna vara slutplaceringsställen för avfall, men nuförtiden sorteras och återvinns avfall effektivt. Presentera funktionsprinciperna för en exemplarisk avstjälpningsplats. Alternativt kan du presentera en välfungerande avstjälpningsplats som du själv känner till. Märk att här frågas om en avstjälpningsplats funktionsprinciper, inte hur du själv sorterar. Börja med att konstatera att så litet avfall som möjligt borde produceras, och det som ändå produceras skall återanvändas så långt som möjligt. Platsens placering bör vara god, tillräckligt långt från bebyggelse (lukt m.m. olägenheter), men inte för långa transportsträckor, inte på miljömässigt värdefull plats, inte i närhet av grundvattensområden och grunden sådan att avrinning inte blir ett problem. Sortering av avfallet skall helst ske redan i hemmen och på andra ställen som producerar avfallet. Organiskt avfall komposteras (och täcks så att råttor, kråkor, måsar m.m. inte kommer åt det). Som slutresultat får mull (som bäst kan användas till grönområden, inte matproduktion). Rötning kan ge metangas. All slags användbara saker borde utnyttjas av andra mänskor som fritt får ta åt sig från en återvinningsstation. Gäller t.ex. möbler, elapparater, hela kläder.

6 Energiavfall, brännbara, ofarliga saker kan brännas och ge energi. Behandling av avgaserna krävs givetvis. Hög värme leder till att också osorterat avfall brinner utan stora risker. Denna metod förefaller att vara stadd i ökning i vårt land idag. Problemavfall (kemikalier, oljor, målfärg, behandlat trä m.m.) bör behandlas skilt för sig. I Riihimäki behandlas idag (allt) nationellt problemavfall. Praktiska erfarenheter av avfallshantering på lokal nivå kan också gärna tas upp. 10. De potatissorter som odlas i Finland har ingen naturlig motståndskraft mot potatismopptoppvirus (RNA-virus), som sprids från jorden och förstör potatisknölarna genom att orsaka bruna missfärgningar inuti. Bilden visar hur RNA-viruset kommer in i cellen, händelserna i cellen, samt hur viruset kommer ut ur cellen. Redogör för stegen 1-6 och för de mekanismer i värdcellen som viruset använder sig av i händelseförloppet. Behandla alla steg (1-6) skilt för sig och redogör för de mekanismer i värdcellen som viruset använder sig av, detta är viktigt! 1. Viruset fastnar på cellens yta, t.ex. på ytproteiner, eller som här utnyttjar det cellens endocytos /fagocytos för att bli upptagen. 2. Viruset upplöses och nukleinsyran frigörs, cellens enzymer nedbryter virusets skal. 3. Virusets nukleinsyra (RNA) omvandlas till dubbelsträngat DNA (cellens reverstranskriptasenzym). Detta infogas i cellens eget DNA, cellens nukleotider (A, C, G, T) och ligas-enzym utnyttjas. 4. Virus-DNAt avläses till mrna. En del fastnar på cellens ribosomer och bildar virusskalproteiner, en del blir nytt virus-rna. Cellens enzymer (RNA-polymeras), trna och nukleotider utnyttjas. 5. Virusskalproteiner bildas. Se punkt Viruspartiklarna frigörs ur cellen, nya virus har bildats. Cellens exocytos och ytegenskaper utnyttjas Syre anses vara en förutsättning för liv, men för vissa organismer och celler är syre giftigt. I hurdana miljöer och förhållanden påträffas anaerobi? Vilken betydelse har syret haft för organismernas revolution? Definiera anaerobi: Syrefria förhållanden. Det finns anaeroba bakterier och arkéer för vilka syre är ett direkt gift, det finns sådana som är anaeroba men också tål syre. Mera avancerade organismer (de flesta eukaryoter) tål inte anaeroba förhållanden, men enstaka undantag finns (t.ex. jästsvampar). Miljöer: Djupa hav och deras bottnar saknar av naturliga skäl syre. Också nedbrytning av dött organiskt material på bottnen leder till anaerobi (ett stort miljöproblem t.ex. på Österjöns eller eutrofierade sjöars bottnar). Myrarnas torvavlagringar kan ha syrefria partier. Djurens tarmar har ofta en helt egen bakterieflora p.g.a. de anaeroba förhållandena (mänskan, kon m.fl.).

7 Mänskans muskulatur kan råka ut för anaeroba förhållanden (och mjölksyreproduktion) om de jobbar så hårt att blodets syretillförsel inte räcker till. Också under sjukdomstillstånd, komplikationer som infarkt (blodpropp) kan delar av kroppen bli utan blod och syretillförsel. Syrets betydelse för organismernas evolution: Uratmosfären för ca.4,5miljader år sedan innehöll inte syre. De första livsformerna (för drygt 3,5 miljarder år sedan) utvecklades alltså i anaeroba förhållanden. De första autotrofa organismerna fick sin energi genom kemosyntes. De första fotosyntetiserande organismerna (sannolikt något i stil med cyanobakterier) uppstod för ca 2,5 miljarder år sedan. De producerade snart stora mängder fritt syre (syrgas) till atmosfären genom att sönderdela vatten och koldioxid till syre och socker med hjälp av solljusets energi. Senare utvecklades eukaryota organismer. Dessa kunde vara antingen autotrofa och kon genom s.k. endosymbios att i sig uppta cyanobakterier som senare utvecklades till växternas kloroplaster. Heterotrofa eukaryoter upptog på motsvarande sätt andra bakterier som hade förmåga att med syrets hjälp oxidera socker (och kanske andra organiska ämnen), dessa blev till cellernas mitokondrier (finns också hos växterna). Nu, då atmosfärens syrehalt hade ökat, hade organismerna en större mångfald av möjligheter att lösa sin energiämnesomsättning. Cellandningen är effektiv och möjliggör att kroppsstorleken ökar. Upptagning av syre ur vatten med låg syrehalt kräver att gälar bilades hos fiskar. Syrgasen ledde också till att ett lager av ozon bildades, detta skyddar effektivt mot solens UV-strålning. Denna är ju på många sätt skadlig för nutida organismer, men var kanske en viktig faktor i de tidiga livsformernas utveckling. Ozonskiktet gav också möjlighet för livet att krypa upp ur vattnet, dess skydd behövdes inte längre, landväxter och -djur utvecklades alltså. Djuren behövde då utveckla lungor eller andra andningssystem Hur klarar sig organismerna genom vintern? Hur inverkar vintertidens temperatur och snömängd på organismernas övervintring? Vintern är en svår tid för djuren. Problemet är köld i kombination med matbrist. Växter vissnar bort, djur dör, flyttar bort eller gömmer sig, vattnet täcks av is och marken av snö, den ljusa tiden på dygnet är kort och den kalla natten lång. Växterna kan inte leva i kallt och inte utan vatten Växterna löser övervintringen genom att suga in klorofyll och andra ämnen, tappa sina löv, ändra den kemiska sammansättningen i cellerna och stå i dvala (träd, vintergröna ris, blåsippa m.m.), genom att spara de underjordiska delarna (rötter, rotstockar, lökar, knölar m.m.), genom att släppa frön som gror nästa sommar. Svamparnas mycel klarar sig inaktivt i jorden. Också bakterier i jorden tål kraftig nedfrysning. Djuren har flera olika strategier. Djuren förbereder sig på många olika sätt fysiologiskt för vintern. Vissa arter kan t.o.m. ändra på sin kroppsbyggnad för att minska värmeförlust, små (ryggradslösa) djur kan minska på vattenhalten i cellerna, eller öka på halten av socker och andra ämnen som fungerar som kylvätska och hindrar att cellerna fryser sönder.

8 - En del (som flyttfåglar) flyttar till bättre trakter där de kan hitta mat (vissa långt bort, andra kortare sträckor), andra till platser där de hittar mat som t.ex. mänskan bjuder (utfodringsplatser, städer, hus m.m.). - Många arter sover bort vintern. Alla strävar till att fylla kroppens energilager under hösten i form av fett eller hos viss s.k. brunt fett. Vintersömnen kräver mest energi (björn, grävling, mårdhund), vinterdvala mindre då djurens kroppsfunktioner sjunket till minimum (fladdermöss, igelkott, björkmus) och de växelvarma djurens kölddvala allra minst då de i praktiken är medvetslösa (reptiler, groddjur) eller t.o.m. i köldgrader (en del insekter, spindlar). - Tjockare vinterpäls får alla egenvarma, aktiva djur och vit skyddsfärd dessutom skogsharen, fjällräven, hermelinen, småvesslan, dalripan och fjällripan. - Många djur håller till under snön, ett tjockt täcke är därför ett bra skydd för dem (sorkar, möss, näbbmöss) och t.ex. hönsfåglar gräver sig till natten ned i snön. - Vinteraktiva djur kan också under hösten ha samlat sig matförråd (ekorre, sorkar, möss, mesar, nötskrika, nötkråka). - Vissa arter övernattar i skyddade håligheter (mesar) eller bygger sig ett vinterbo (ekorre, bäver). - De som inte klarar övervintringen på annat sätt (små, ryggradslösa organismer) kan övervintra som ägg, larv, puppa eller något annat vilostadium. Temperaturen verkar på flera olika sätt. Stark köld leder till kraftigt ökad mortalitet, en sträng vinter kan 100 % av de övervintrande kungsfåglarna dö. I kombination med mycket snö blir det problem för djur som söker föda i eller under snön. Djur som håller till under snön har däremot nytta av detta som skydd. Lite snö i kombination med köld är sålunda illa för de flesta djur. Mild temperatur leder till mindre dödlighet, men blidväder, smältande snö, nyfrusen is på marken eller hård skare leder till problem för många djur. I vattnet är ett tjockt och långvarigt istäcke ett problem då det lätt kan uppstå syrebrist i frodiga sjöar. Ett litet, grunt vattendrag kan också frysa ända till bottnen. Båda medför risk för stor fiskdöd.

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Allt om årstiderna - Våren

Allt om årstiderna - Våren Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Livets historia Biologi A på Netkurs

Livets historia Biologi A på Netkurs Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA

Läs mer

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor. Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Växter. Biologi 1 Biologi 2 Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Det nationella ämnesprovet ger

Läs mer

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös. Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 2 juni 2014 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi),

Läs mer

Allt om årstiderna - Vintern

Allt om årstiderna - Vintern Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: onsdagen den 28 oktober 2015 Tid: 8.15 12.15 /distans 9.00-13.00/ Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81 VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Kroppen del 2 Stencilhäfte Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer