Detaljplan för Odensala 6:3, 7:1 med flera Bostäder och plantskola Östersunds kommun

Transkript

1 Detaljplan för Odensala 6:3, 7:1 med flera Bostäder och plantskola Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1655/2009 Dnr planmodul: P 09/0025 UTLÅTANDE Detaljplanen har hållits utställd i Rådhuset och i Länsbiblioteket i Östersund under tiden 1-29 november Utställningen annonserades i ortstidningarna den 30 oktober Utställningshandlingarna utgjordes av plankarta med illustration och planbestämmelser, plan- och genomförandebeskrivning samt samrådsredogörelse. Under utställningen ingick även grundkarta som redovisar befintliga förhållanden och gällande bestämmelser. Till förslaget hörde även fastighetsförteckning. Planhandlingarna har sänts till berörda sakägare, myndigheter, organisationer och kommunala förvaltningar. Under utställningstiden har sju yttranden kommit in till miljö- och samhällsnämnden. Yttrandena refereras nedan. YTTRANDEN Statliga och regionala myndigheter och organisationer Länsstyrelsen (29 november 2010): länsstyrelsen bedömer att ett upphävande av strandskyddet är förenligt med strandskyddsbestämmelserna. Länsstyrelsen ser ingen anledning att varsla om prövning av detaljplanen enligt 12 kap 1 plan- och bygglagen. Trafikverket (18 november 2010): enligt miljöprövningen av Åre/Östersund flygplats berörs inte planområdet av störande flygbuller varför en sammanvägning av flyg- och järnvägsbuller inte bedöms som nödvändig att redovisa. Kommunen redovisar att trafikanslutning av kommunens plantskola är tänkt att ske från Opevägen, för vilken kommunen är huvudman. Vägen är på sträckan förbi planområdet för närvarande hastighetsbegränsad till 70 km/h och har separata körfält åtskiljda med mittremsa. Den föreslagna anslutningen till planskolan därför endast näs västerifrån vilket gör att fordon

2 2 med motsatt körriktning måste göra en u-svång eller annan vändande manöver på samma sätt kan utfart endast ske österut. Trafikverket är tveksamma till anslutning av plantskolan via tidigare ängsvägen/stigen direkt till Opevägen. Vi föreslår istället anslutning sker via planerad lokalgata söderifrån. Förslagsvis kan lokalgatan förläggas norr om parhuskvarteret för att få en mer direkt angöring till plantskolan. Utfartsförbud bör i planen göras heltäckande mot Opevägen. Kommentar: Plantskolan har möjlighet att använda den nya lokalgatan för att på ett säkrare sätt ta sig ut på Opevägen. NTF Jämtlands län (29 november 2010): korsningen Opevägen Växthusvägen har under många år varit en besvärlig korsning ur trafiksäkerhetssynpunkt. För några år sedan gjordes en avsmalning av Opevägen för att förhindra omkörningar vid korsningen. Den åtgärden har dock inte löst trafikproblemen i korsningen. Växtvaruhuset har under året stor kundtillströmning med fler perioder så trafiken är mycket intensiv. Storsjöns attraktivitet både under sommaren och under vintern skapar också stor trafikvolym. Utfart från Växthusvägen för vänstersväng in på Opevägen är under vissa tider förenat med stora risker ur trafiksäkerhetssynpunkt med beaktande av den trafikvolym som finns på Opevägen och den trafikkultur som tillämpas i Östersunds med omnejd. Under vintertid är det ännu svårare med beaktande av den nivåskillnaden som råder. Det är givetvis inte acceptabelt att det är 70 km/h på denna plats. Men vi vet att etta kommer att ändras i den översyn som ny pågår. NTF anser att det vore en bättre lösning att flytta utfarten från Växthusvägen till mitt emot Fäboleden och att i den fyrvägskorsningen bygga en cirkulationsplats. Då många gående och cyklande redan idag korsar Opevägen i anslutning till båda växtvaruhusen är det viktigt att det byggs övergångsställen och cykelöverfarter i anslutning till dessa. Kommentar: Angående korsningen Växthusvägen Opevägen så kan samhällsbyggnad förstå att korsningen upplevs otrygg på grund av relativt höga trafikmängder på Opevägen. Korsningen behöver dock inte åtgärdas utifrån att den är särskilt olycksdrabbad. De förbättringar i korsningen som diskuterades efter samrådet var tydligare skyltning till Växthusvägen och förlänga vägstaketet efter busshållsplatsen på Opevägens södra sida. Ett nytt ytskikt borde också läggas på Växthusvägen på avsnittet närmast Opevägen för att minska lutningen. En sänkning från dagens 70 km/h kommer att ske till 50 alternativt 60 km/h. Efter utställningen har trafiksituationen diskuterats ytterligare. Det är en svår fråga eftersom att bra lösningar är svåra att ordna. En förbättring av trevägskorsningen i befintligt läge förutsätter nästan att tunneln för gång-

3 3 och cykeltrafiken under Opevägen tas bort. Det skulle då bli ett övergångsställe i plan istället. Ett övergångsställe i plan innebär att hastigheten begränsas till 50 km/h eller lägre. Det kan kännas provocerande att ta bort tunneln eftersom den erbjuder planskildhet. Ett tillskott på 16 lägenheter skulle troligtvis innebära fler barn i området vilket bidrar att tveksamheterna kring en sådan lösning förstärks. Tunneln som ursprungligen var avsedd för djur har snart uppnått sin livslängd. Alternativet till att ta bort tunneln och åtgärda korsningen i befintligt läge skulle vara att fullfölja de planer som fanns på 1980-talet. Planerna innebar att trafiken på Växthusvägen skulle ledas på en parallellväg till Opevägen och sedan upp på Opevägen via en cirkulationsplats vid Fäbodleden. Med en sådan lösning skulle delar av gång- och cykelvägen längs Opevägen tas bort. Nackdelen är att det kan upplevas svårare att hitta till Växthusvägen och en komplicerad lösning. Skoterleden bör dras om så att den går över Opevägen i plan vid Fäbodleden och sedan följer kraftledningsgatan. Skoterledens dragning i dag bidrar till konflikter med fotgängare på gång- och cykelvägen. Plantskolan har möjlighet att använda den nya lokalgatan för att på ett säkrare sätt ta sig ut på Opevägen. Kommunala förvaltningar och bolag Jämtkraft (13 december 2010): vi har inga erinringar. Övriga organisationer, företag och enskilda Gunnel Bjerner, boende på landgången 14, Östersund (11 november 2010): det är ett område som är lätt att nå med buss, och det är lugnt och har vackra omgivningar och lämpar sig för promenader. Varför inte bygga äldreboende? Medellivslängden ökar. Fler äldre kommer att drabbas av olika demenssjukdomar och dessutom bli allmänt skröpliga, sköra. Kommunen har byggt nya fina avdelningar men det är ändå kö. 90-åringar får höra att de är alldeles för pigga för plats. Korttidsboende och avlastningsplatser behövs. Man borde göra små avdelningar med matsal och kök. De äldre och sköra använder inte de kokmöjligheter som varit modernt att göra senare år. Ett badrum till var och en med dusch måste ju finnas. Om det nu blir fler rum än som behövs? Ja, likheten med studentkorridor gör att det inte blir problem. Hyr ut till studenter. Jag förstår att villor och parhus efterfrågas. Men sådana kan byggas lite var som helst, det vill säga det är inte absolut nödvändigt som för äldre anhöriga och vänner att lätt kunna nå dem med allmänna kommunikationer.

4 4 Jag känner inte till hur Östersunds kommun tänt/tänker när det gäller äldre par. Där den ena parten måste ha hjälp men den andre inte är berättigad till det utan äktenskap sedan många år måste brytas. Kanske något för planeringen i Odensala? Kommentar: det är möjligt att bygga de hus som planen föreslår som bostäder för äldre. Det finns inga sådana begränsningar i planen. Tanken med området är att kommunen ska sälja det till en byggherre som vill bygga hela området. Kommunen planerar för närvarande också ett äldreboende i Torvalla för drygt 60 lägenheter. Sunrise Trading AB genom Sven och Åke Björkebaum, Växthuset 1 (29 november 2010): vi motsätter oss delar av den tilltänkta kommunala plantskolan av följande skäl. Genom att vi själva varit verksamma i växtbranschen sedan 1970-talet har vi även en hyfsad insyn i hur kommunen bedriver sin verksamhet på området. kommunen har sedan länge slutat med egen odling av uteplanteringsväxter/sommarblommor av tidigare uppgivna lönsamhetsskäl, varför största delen av de kommunala växthusen, arrenderas ut och sedan såldes och revs för avflyttning. Ett växthus behölls för eget bruk, för temporär förvaring av årligen inköpta sommarblommor och har sedan dess årligen under några veckor använts för detta ändamål. Nu vill kommunen avveckla detta byggnadsbestånd från nuvarande lokalisering nedom ÖSK-området och överflytta denna verksamhet samt viss björkodling till Odensala och där bygga nytt. Kommunens skattebetalare förväntas härför öppna sina plånböcker. Genom att ingen egen odling sker, föreligger heller inget primärt behov av egna växthus och det är definitivt inte ekonomiskt motiverat för några veckors västförvaring årligen. Användningsområdet är som följer; förvaring av inköpta väster under ett par veckor under vilken tid utplantering sker i kommunala rabatter och blomlådor. Det blir betydligt billigare att köpa in extra plantor när behov uppstår vid eventuell vandalisering oh liknande, än att hålla egna reservplantor i eget växthus. Så unika är inte Östersunds blomsterplanteringar att det inte går att hitta användbara alternativ på öppna marknaden även mitt i säsong. Nåväl, det värsta kan inträffa, att man vid något tillfälle kan behöva byta färgnyans eller växtsort för att i sådana fall hitta ersättningsplantor på öppna marknaden om någon vandaliserar en blomlåda vars blommor behöver ersättas. Tror i så fall kommunen på allvar att någon kommuninvånare skulle ha några synpunkter om någon blomlåda skulle gå i himmelsblått istället för klarblått eller mörkrött istället för klarrött. Man behöver inte heller växthus för att plantera blomlådor. Kommunen har under de sista tjugo åren radikalt minskat mängden sommarblommor i den sina planteringar. Om man slår ut kostnaden för det tilltänkta växthuset på den mindre mängden plantor man i dag använder så kommer växthuskostnaden utslaget per planta och år sannolikt att med råge överstiga inköpskostnad per planta. En helt onödig extrakostnad för skatte-

5 5 betalarna. Är detta rimligt? Var inte syftet med inköpta plantor att spara pengar, totalt sett? Bygg gärna personalutrymmen, förråd och liknande men av ovan anförda skäl så ser vi ingen ekonomisk logik i att anslå pengar till ett nytt växthusbygge. Så till den tilltänkta kommunala björkodlingen. Har kommunen överhuvudtaget förhört sig om något befintligt växtföretag, alternativt jordbrukare i kommunen eller länet har möjlighet och intresse av att odla dessa björkar åt kommunen. Finns det något skäl att anta att kommunen om man räknar alla parametrar i odlingskostnaden samt svinn med mera producerar dessa björkar billigare än någon annan i länet skulle kunna göra? Om kommunen önskar en specifik proveniens på björkfröet så går det lika bra att förse någon annan odlare än sig själv med detta frö. Vad beträffar kommunens övriga träd och buskinköp så har dessa till största delen under de senaste decennierna gjorts på firma Nordplant i Gävle. Varför? Den tilltänkta kommunala växtförvaringen med tillhörande förråd och personalutrymmen är ii planen benämnd Handelsträdgård. Enligt Svenska Akademins ordbok så är namnets betydelse trädgård som (i övervägande grad) är avsedd att frambringa trädgårdsprodukter till handelträdgård. Namnet antyder sålunda att det handlar om en kommunal finansierad etablering för försäljning av trädgårdsprodukter på öppna marknaden. Är denna benämning i planen ett misstag eller har etableringen denna avsikt? Om kommunen klubbar igenom etableringen under denna benämning, oaktat verksamhetens art, så förefinnes helt plötsligt inga planmässiga hinder för en sådan försäljningsverksamhet oavsett vilken huvudmannen för verksamheten är. Detta kommer vi aldrig att acceptera. Vi anser att vara av synnerlig vikt att förbättra trafiksituationen vid utfarten Växthusvägen/Opevägen. Vi har ett konstruktivt förslag vilket bör förbättra förhållandena avsevärt, utan att det blir särskilt kostbart för kommunen. Det går alldeles utmärkt att göra ordentliga avkörningsfiler i båda riktningarna, med en relativt marginell breddning av den underliggande tunneln på båda sidor. En sådan breddning torde kunna genomföras med tämligen enkelt planförfarande utan tidskrävande markförhandlingar och liknande, genom att kommunen redan är markägare på båda sidorna av avfarten. Nuvarande tunnel är byggd i prefabricerat betongelement och en breddning behöver rent tekniskt inte göras mer komplicerad än befintlig byggnation. Produktionen av betongelement finns i länet. Kommentar: Central mark i Östersund, där kommunen nu har sin plantskola och övrig växthantering samlad, ska planläggas för annat ändamål. För kommunens växthantering anvisas därför ersättningsmark i Odensala.

6 6 Kommunen har inte för avsikt att förändra sin verksamhet jämfört med idag. Befintliga eller motsvarande anläggningar kommer att successivt etableras på den nya platsen efter behov. Kommunens plantskoleverksamheten omfattar egen produktion av björk för plantering i kommunens anläggningar. Kommunen står inför ett stort arbete med att förnya björkalléerna i centrum. En effektiv hantering har utarbetat under årens lopp. Korta avstånd från plantskola till planteringsplats samt möjlighet till val av optimal tidpunkt för planteringen har gjort att etableringen är i princip 100 procentig (bortfallet utgörs av skadegörelse). Att kunna ha växtmaterialet på nära håll är ytterst rationellt. Övriga trädarter och buskar köps in från olika plantskolor runt om i Sverige vid behov. Växtmaterialet förbereds då för att passa vår planteringssäsong. Vad gäller sommarblommorna väljs sortimentet noga för att blomsterarrangemangen ska vara fina under såväl torra som blöta somrar. Växtvalet är av yttersta vikt för att blomsterarrangemangen ska klara de hårda påfrestningarna i den offentliga miljön både klimatmässigt men också klara slitage och skadegörelse. Blomsterlådorna kompletteringsplanteras i princip dagligen, då skadegörelsen tidvis är stor. För att Östersund ska kunna ha prydliga blomsterutsmyckningar kontinuerligt under hela säsongen krävs 5-10 % extra blommor för snabb komplettering. För helhetsintrycket behövs rätt kompletteringsväxter, snabbt. Det är inte rationellt eller professionellt att försöka skrapa ihop vad som för dagen råkar finnas till hands. Vidare planteras en del av arrangemangen tidigare under våren för att vara tåligare och fylligare när de ställs ut i staden. Till detta behövs tidvis ett skydd mot frost, väder och vind. Därför behövs även fortsättningsvis någon typ av enklare växthus och väderskydd. Kommunen har inga planer på att starta egen blomsterodling. Benämningen handelsträdgård är inte aktuell. Det är olyckligt att texten på illustrationen inte har ändrats. Till antagande ändras texten till plantskola. Plan- och bygglagen ger inga möjligheter att skilja en planskola för kommunens behov från en planskola med försäljning till allmänheten från varandra. Kommunen har inga avsikter att sälja växter till allmänheten. Den mark som är tänkt för kommunens plantskola kan enligt gällande detaljplan redan idag användas för plantskola. För kommentarer om trafik se NTF Jämtlands yttrande. Sjövändans samfällighetsförening (29 november 2010): vill att kommunen redogör för hur de tänker ta upp förhandlingarna med Sjövändans samfällighetsförening om priset för att överta vägansvaret av Växthusvägen. Sjövändans samfällighetsförening accepterar inte att Östersunds kommun övertar vägansvaret för den aktuella vägen innan men förhandlat om priset/kompensationen. Samfällighetsförening har under årens lopp lagt ner väsentliga kostnader och ideellt arbete.

7 7 Samfällighetsföreningen menar också att kommunen inte anfört någon lösning av nuvarande och framtida trafikproblem förutom att vägen ska breddas i kurvan för att möjliggöra möte. Samfällighetsföreningen menar att det är en ohållbar trafiksituation vid in- och utfart till/från Opevägen med en väldigt komplicerad korsning. Samfällighetsförening menar också att väganslutningen måste lösas på ett säkert sätt innan planändringen fastställs. Kommentarer: kommunen menar med bestämdhet att det inte är skäligt att samfällighetsföreningen får betalt för att kommunen tar över ansvaret för vägen. Banverket byggde vägen och samfällighetsföreningen har fått bidrag från Trafikverket och Östersunds kommun för drift, underhåll och belysning. Samfällighetsföreningen har lagt ner egna resurser. Kommunen är delägare i samfällighetsföreningen. Östersunds kommun/mark och exploatering kommer att ta initiativ till diskussioner med föreningen angående övertagande. En lantmäteriförrättning måste göras för att ompröva Odensala ga:6. Förrättningen initieras och bekostas av Östersunds kommun/mark och exploatering. För kommentarer om trafik se NTF Jämtlands yttrande. KVARSTÅENDE SYNPUNKTER EFTER SAMRÅDET Kvarstående synpunkter från samrådet som inte har tillgodosetts: Koloniträdgårdsföreningen Oden Elisabeth Hellström, Måretensviken 2 Jan-Erik Hellström, Mårtensviken 2 Sjövändans samfällighetsförening Mårtensvikens samfällighetsförening Sjöbäckens samfällighetsförening Boende och ägare till fastigheterna Täppan 1-4 Torbjörn Pettersson, Odensala 8:9 Trafiksituationen i korsningen Opevägen Växtvaruhuset är besvärlig. Det är svårt att ta sig upp på Opevägen, särskilt vintertid och för vänstersvängande. Det är för hög hastighet och trångt på Opevägen. Sakägare vill att kommunen närmare ska utreda och överväga en flytt av påfarten från Växtvaruhuset till kommunens planskola. Kommunen bör också närmare utreda trafik- och parkeringssituationen nedanför järnvägen även om de frågorna inte har omedelbar koppling till aktuell planändring. Det är viktigt att till nuvarande plan lägga till en plan som syftar till att underlätta av- och påfarter vid Opevägen Växthusvägen.

8 8 Sjövändans samfällighetsförening Mårtensvikens samfällighetsförening Sjöbäckens samfällighetsförening Den del av Växthusvägen som ägs av gemensamhetsanläggning ga 6 breddas från 3,5 meter till 5,0 meter. Den kommunala parkeringen vid Mårtensviken utökas till den fyrdubbla storleken. Öppna för möjligheten att låta badgästerna köra via Minnesgärde till badplatsen. Gemensamhetsanläggningen Odensala ga 8 och 9 som ingår i ga 6 vill kostnadsfritt bli befriad från sin medverkan i ga 6. Sunrise Trading AB, Sven och Åke Björkebaum Den nya bostadsbebyggelsen kan påverka verksamheten på Växtvaruhuset negativt. Motsätter sig delar av den tilltänkta plantskolan. Fastighetsägare och boende på fastigheterna Täppan 1-4 Färre hus på fastigheten Odensala 6:3 så att befintliga fastigheter får så bra utsikt som tänkas kan. Resterande mark kan nyttjas för odlingslotter och/eller lekpark. STÄLLNINGSTAGANDE De synpunkter som inte har blivit tillgodosedda rör i första hand trafiksituationen utanför planområdet. Missnöjet med trafiksituationen rör dagens situation i större utsträckning än den framtida. De förändringar som föreslagits för korsningen Opevägen Växthusvägen är tydligare skyltning till Växthusvägen och förlänga vägstaketet efter busshållsplatsen på Opevägens södra sida. Ett nytt ytskikt borde också läggas på Växthusvägen på avsnittet närmast Opevägen för att minska lutningen. En sänkning från dagens 70 km/h kommer att ske till 50 alternativt 60 km/h. Det bör utredas om skoterleden ska dras om för att minska eventuella konflikter med fotgängare på gång- och cykelvägen. Plantskolan har möjlighet att använda den nya lokalgatan för att på ett säkrare sätt ta sig ut på Opevägen. Det finns möjligheter att göra de förändringar utan att ändra eller göra en ny detaljplan.

9 9 Efter utställningen har trafiksituationen diskuterats ytterligare. Det är en svår fråga eftersom att bra lösningar är svåra att ordna. En förbättring av trevägskorsningen i befintligt läge förutsätter nästan att tunneln för gångoch cykeltrafiken under Opevägen tas bort. Det skulle då bli ett övergångsställe i plan istället. Ett övergångsställe i plan innebär att hastigheten begränsas till 50 km/h eller lägre. Det kan kännas provocerande att ta bort tunneln eftersom den erbjuder planskildhet. Ett tillskott på 16 lägenheter skulle troligtvis innebära fler barn i området vilket bidrar att tveksamheterna kring en sådan lösning förstärks. Tunneln som ursprungligen var avsedd för djur har snart uppnått sin livslängd. Alternativet till att ta bort tunneln och åtgärda korsningen i befintligt läge skulle vara att fullfölja de planer som fanns på 1980-talet. Planerna innebar att trafiken på Växthusvägen skulle ledas på en parallellväg till Opevägen och sedan upp på Opevägen via en cirkulationsplats vid Fäbodleden. Med en sådan lösning skulle delar av gång- och cykelvägen längs Opevägen tas bort. Nackdelen är att det kan upplevas svårare att hitta till Växthusvägen och en komplicerad lösning. Det är ofta svårt att komplettera ett redan etablerat område. Svårigheten ligger i att hitta lösningar som kan accepteras av alla inblandande. I botten finns en politisk ambition att erbjuda attraktiva bostadsfastigheter med nära till service, natur, utsikt med mera. Behovet av bostäder är större än behovet av odlingslotter. Efter synpunkter från ägarna och boende på fastigheterna Täppan 1, 2, 3 samt 4 angående bebyggelsens omfattning på fastigheten Odensala 6:3 gjordes några ändringar. Planförslaget ändrades så att endast parhus får byggas på Odensala 6:3. Ambitionen är att husen ska byggas i ett sammanhang av en byggherre. Planen reglerar husen i detalj som placering, höjd och storlek. På så sätt kan så mycket som möjligt av utsikten sparas. De va-ledningar som Sjöbäckens samfällighetsförening äger ligger dels på naturmark och dels i u-område med innebörden att marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Odensala ga:9 är en väg och kommer att ingå i omprövningen av Odensala ga:6. Den mark som är tänkt för kommunens plantskola kan enligt gällande detaljplan redan idag användas för plantskola. Plan- och bygglagen ger inga möjligheter att skilja en planskola för kommunens behov från en planskola med försäljning till allmänheten från varandra. Kommunen har inga avsikter att sälja växter till allmänheten. Inkomna synpunkter medför endast mindre förtydliganden och inte revideringar i planbeskrivningen och på illustrationskartan. Förtydligandena bedöms vara av redaktionell karaktär.

10 10 SAMMANFATTNING Miljö- och samhällsnämnden föreslås anta den nya detaljplanen för bostäder och plantskola, Odensala 6:3, 7:1 med flera upprättad den 20 oktober Antagandehandlingarna består av plankarta med illustration och planbestämmelser, plan- och genomförandebeskrivning samt detta utlåtande. UNDERRÄTTELSE När protokollet har justerats skall underrättelse om antagandebeslutet, jämte protokollsutdrag och besvärshänvisning, sändas till: Sven Brodén, Täppan 1 och 2 Lena Haagensen Brodén, Täppan 1 Victor Brodén, Täppan 1 Karin Brodén, Täppan 2 Lena Brodén, Täppan 2 Thomas Löfberg, Täppan 3 Inger Löfgren, Täppan 3 Eric Lindstedt, Täppan 4 Pernilla Lindstedt, Täppan 4 Sunrise trading AB genom Sven och Åke Björkebaum Koloniträdgårdsföreningen Oden Sjövändans samfällighetsförening Mårtensvikens samfällighetsförening Sjöbäckens samfällighetsförening För kännedom bör information om antagandebeslutet, utan besvärshänvisning, sändas till: Samhällsbyggnad Länsstyrelsen/kansliet, Samhällsplanering o Boende, Östersund Mark- och exploatering/teknisk förvaltning NTF Jämtland Trafikverket Gunnel Bjerner Räddningstjänstförbundet Jämtkraft Skanova Jamtli Vård och omsorg Torbjörn Pettersson, Odensala 8:9 Elisabeth och Jan-Erik Hellström, Mårtensviken 2 Östersund den 10 februari 2011 Siv Reuterswärd Stadsarkitekt Karolina Vessberg Planeringsarkitekt