MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN GOTLANDS KOMMUN. Resursutredning

Transkript

1 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN GOTLANDS KOMMUN Resursutredning

2 Vårt arbete genomsyras av Delaktighet Förtroende Omtanke (Styrkort ) 2

3 1. INLEDNING MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET ÖVERGRIPANDE ORGANISATION MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET Inledning Förvaltningschef/Ledning Tillsynsenheten Stödteam Informatör Samverkan Myndighetsbegreppet inom miljö och hälsoskyddsområdet Kategorier av arbetsuppgifter Tjänstegarantier och handläggningstider m.m Förtydligande av uppdraget Verksamhetsidé, inriktning på verksamheten m.m FORTSATT ARBETE MED VERKSAMHETSPLANEN KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL, STRATEGIER OCH ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR STYRKORT Brukare/Kunder Ekonomi Medarbetare & Ledare Processer Samhälle FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TILLSYNEN INLEDNING RESURSBERÄKNINGAR Livsmedel Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Gemensamma underlag för beräkningarna Organisationens planeringsmått TEAM LIVSMEDEL Resursberäkning Ärendehandläggning Finansiering av livsmedelskontrollen TEAM MILJÖ Miljöfarlig verksamhet Hälsoskydd Ärendehandläggning Sammanställning Team miljö TEAM VATTEN Lantbruk Ärendehandläggning Sammanställning Team vatten

4 4.6 ÖVRIGA ARBETSUPPGIFTER PCB Bullermätningar Avloppsprojekt Miljöövervakning Badvattenprovtagning SAMMANSTÄLLNING AV RESURSBEHOVET

5 1. Inledning Enligt såväl miljöbalken som livsmedelslagstiftningen är en miljönämnd skyldig att Göra en resursberäkning som ska hållas aktuell Ha en tillsyns och kontrollplan Föra register Göra riskbedömningar över de verksamheter som myndigheten har tillsyn över Följa upp och utvärdera den verksamhet som man bedriver. De ska sammanfattas i en verksamhetsplan som även beskriver verksamhetsområdet, organisationens arbete mot de nationella miljömålen och folkhälsomålen, ansvaret m.m. Uppföljningen och utvärderingen sker lämpligast i en särskild process vid sidan av verksamhetsplanen. I 7 förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken förtydligas kommunens ansvar för tillsynen på följande sätt: En myndighet som har tilldelats operativa tillsynsuppgifter skall för tillsynsarbetet avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Myndigheten skall 1. senast den 30 juni 1999 ha gjort en utredning om tillsynsbehovet inom sina ansvarsområden och därefter varje år uppdatera utredningen med hänsyn till de förutsättningar som kan ha ändrats, 2. föra ett register över de verksamheter som fordrar återkommande tillsyn, 3. för sina ansvarsområden för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan, baserad på utredningen enligt 1 och verksamhetsregistret enligt 2, för hur tillsynsarbetet skall bedrivas, samt 4. regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten. Utredningen enligt andra stycket 1 och tillsynsplanen enligt andra stycket 3 skall beslutas av den inom myndigheten som beslutar om användningen av myndighetens resurser. När en kommunal nämnd utövar den operativa tillsynen är det nämnden som skall fatta beslut om utredningen och tillsynsplanen. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) Nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen m.m. sägs i kap. VI, Artikel 26 angående finansiering av offentlig kontroll: Medlemsstaterna skall se till att tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för att tillhandahålla nödvändig personal och andra resurser för offentlig kontroll genom den finansieringsform som anses lämplig, exempelvis allmän beskattning, avgifter eller pålagor 1. Under det att verksamhetsplanen ger grunderna och förutsättningarna för myndighetens arbete kommer tillsyns och kontrollplanen att mera detaljerat styra det dagliga arbetet. Genom att man på detta sätt får en ökad tydlighet i styrningen av verksamheten, kan man dessutom koppla medarbetar och lönesamtal till planerna för meningsfulla samtal mellan chef och medarbetare. (Figur 1.) 1 I Sverige har Livsmedelsverket tagit fram en modell för beräkning av avgifterna för livsmedelskontrollen som uppfyller förordningens krav. 5

6 Verksamhetsplanen omfattar den verksamhet som Miljönämnden på Gotland bedriver enligt det uppdrag som kommunen uttryckt i gällande reglemente. Denna verksamhetsplan, som omfattar det sista året under pågående mandatperiod (2010) utgör också en grund för den verksamhetsplan som ska fungera som nästa mandatperiods styrinstrument samt grund för utveckling av verksamheten och dialogen med omvärlden. 2. Miljö och hälsoskyddskontoret 2.1 Övergripande organisation Arbetsutskott Strategiskt utskott Miljöchef Ledningsteam Miljöstrateg Enhetssamordnare Nämndsekreterare Informatör Team vatten Controller Avloppsprojektet Team livsmedel Administrativ enhet Team miljöskydd Tillsynsenhet 6

7 2.2 Miljö och hälsoskyddskontoret Inledning Miljö och hälsoskyddskontoret utövar tillsyn och ger information utifrån gällande lagstiftning inom följande verksamhetsområden: livsmedel, hälsoskydd och miljöskydd. Samtliga verksamhetsområden stöds av funktioner för strategiskt arbete, administration/reception och information. Totalt har förvaltningen 23 anställda medarbetare (november 2009) Förvaltningschef/Ledning Ledningen ansvarar för styrning och uppföljning av verksamheten. I ledningsgruppen finns förvaltningschef, enhetssamordnare, controller, informatör och miljöstrateg. Styrningen utgår från nämndens styrkort som i sin tur bygger på den kommunala koncernens vision och värderingar. Balans mellan de olika styrkortsperspektiven ska eftersträvas. Målet är att uppnå en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt Tillsynsenheten Allmänt Enheten består av inspektörer med ansvar inom livsmedelslagen och miljöbalkens område. Inspektörerna är organiserade i team med olika ansvarsområden. Inom tillsynsenheten finns en enhetssamordnare, med ansvar före samordning av det operativa arbetet Team vatten Teamet har ett huvudsakligt ansvar för miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning Teamet ansvarar för handläggning och prövning av ansökningar, anmälningar och muntliga anmälningar inom sitt ansvarsområde. Handläggningen utgörs främst av: enskilda avloppsanläggningar med närmare 300 ansökningar per år, värmepumpar m.m. prövning och tillsyn av lantbruksverksamheter där det finns ca 120 B och C anläggningar och omkring st U anläggningar. Teamet har även ett övergripande ansvar för frågor som rör Vattendirektivet och är delaktiga i inventeringsarbetet av de omkring enskilda avloppen Team livsmedel Teamet har ett huvudsakligt ansvar för målet: Säkra livsmedel Teamet ansvarar för prövningar och kontroll av verksamheter som hanterar livsmedel inom kommunen. Verksamheterna är kiosker, caféer, butiker, restauranger, producenter, tillfälliga livsmedelshanteringar som marknader mm. I livsmedelskontrollen ingår även kontroll av dricksvatten från vattenverk. Gotland har ett stort antal livsmedelsverksamheter, det finns cirka 900 objekt. Kontrollen 7

8 är riskbaserad, varje objekt riskklassas efter en modell som tar hänsyn till riskerna med livsmedelshanteringen och mängden livsmedel som tillverkas Team miljö Teamet har ett huvudsakligt ansvar för miljömålen: Giftfri miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Teamet ansvarar för miljöfarliga verksamheter som omfattar en rad verksamhetsområden som tillsyn och kontroll av utsläpp till vatten och mark av avloppsvatten och kemikalier, utsläpp till luft, skydd av grundvatten, buller och avfallshantering. Den organiserade tillsynen omfattar drygt 300 objekt som är riskklassade och uppemot 500 U anläggningar där tillsynsfrekvensen varierar med hänsyn till verksamhetens typ och omfattning. Hälsoskyddstillsynen ingår i teamets ansvarsområde och omfattar prövning samt tillsyn över hygienisk behandling, utbildningslokaler, bassängbad, radon mm. Inomhusmiljö i bostäder handläggs vid klagomål. Tillsyn sker också över förorenade områden. Tillsynsansvaret omfattar pågående och nedlagda verksamheter där ansvar finns för efterbehandling hos tidigare företag, dödsbon mm. Tillsynen delas med Länsstyrelsen (pågående s.k. B verksamheter). Inom teamet handläggs även andra ärenden som kompostanmälningar, nedskräpningsärenden, freonrapporter mm Stödteam Teamet arbetar för en fungerande service och stöd såväl till den interna verksamheten som till förvaltningens kunder. Inom teamet ingår vissa funktioner för ekonomi och uppföljning av verksamhet och ekonomi, stöd för MiljöReda, arkiv, nämndsekreterare, kund och telefonmottagning samt övriga kanslifunktioner Informatör Den externa informationen till allmänhet, företag och organisationer är en prioriterad verksamhet. Förvaltningens informationsverksamhet utgörs av framtagande av olika slags informationsmaterial, underhåll av informationen på organisationens hemsida, utställningar och kampanjer, pressmeddelanden, riktad information till specifika grupper mm. Interninformation sker även till medarbetarna inom miljö och hälsoskyddsförvaltningen Samverkan De ämnesområden som omfattas av miljö och hälsoskyddsknämndens ansvarsområde har blivit allt mer komplexa och krävande. Detta har medfört att det i landet har bildats ett antal samverkansorgan för att bättre ta tillvara på och utnyttja den samlade kompetens som finns ute på de olika kontoren. Främst är det olika miljösamverkansformer som har bildats med miljösamverkan Sverige som ett gemensamt forum. 8

9 Miljö och hälsoskyddskontoret har en samverkan utifrån miljöbalkens ansvarsområde med Miljösamverkan Sydost, som omfattar samtliga 12 kommuner i Kalmar län samt Länsstyrelsen i Kalmar län. Utifrån livsmedelslagstiftningens ansvarsområde finns också ett samarbete med Kalmar län genom de länsträffar som anordnas av länsveterinärna i Kalmar län. Samverkan är inriktad mot gemensamma tillynsinsatser, att ta fram handläggningsrutiner samt utbildningsinsatser Myndighetsbegreppet inom miljö och hälsoskyddsområdet I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45) definieras vad man avser med myndighetsutövning. För att kunna uppnå miljöbalkens mål krävs en effektiv tillsyn över miljöbalkens bestämmelser och föreskrifter, domar i ansökningsmål och beslut som har meddelats med stöd av balken. Dels behövs kontroll i efterhand, dels behövs förebyggande åtgärder. Den verksamhet som tillsynsmyndigheterna bedriver genom efterlevnadskontroll och vidtagande av åtgärder för att åstadkomma rättelse i förekommande fall utgör myndighetsutövning. Tillsynsmyndigheterna har inte endast en rätt till sådan myndighetsutövning, utan det föreligger en skyldighet för tillsynsmyndigheterna att kontrollera balkens efterlevnad och att vidta de åtgärder som behövs. Exempel på förebyggande åtgärder för att skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna uppfyllas är dels rådgivning och information i enskilda fall, dels rådgivande, utredande och uppföljande verksamhet av mer generell karaktär som inbegriper det så kallade miljöstrategiarbetet. Syftet är då att identifiera hälso och miljöproblem, utarbeta handlingsplaner och följa upp av statsmakterna beslutade långsiktiga eller övergripande miljöpolitiska mål. Mera strukturerat definieras alltså i miljöbalken myndighetsutövning som förebyggande åtgärder, efterlevnadskontroll och vidtagande av åtgärder samt kontroll i efterhand. a) Förebyggande åtgärder i. Rådgivning och information i enskilda fall ii. Rådgivande, utredande och uppföljande verksamhet av generell karaktär iii. Miljöstrategiarbete 1. Identifiera hälso och miljöproblem 2. Utarbeta handlingsplaner 3. Följa upp hälso och miljöpolitiska mål b) Efterlevnadskontroll i. Inspektioner, revisioner och andra besök vid verksamheterna ii. Studier av miljörapporter, analysresultat och så vidare iii. Egna kontroller och mätningar iv. Åtgärder för att åstadkomma rättelse 1. Inspektionsrapporter 2. Förelägganden och förbud 3. Åtalsanmälan 4. Miljösanktionsavgifter 9

10 c) Kontroll i efterhand i. Kontroll av att åtgärder har vidtagits enligt myndighetens beslut Utöver miljöbalkens definitioner av myndighetsutövning tillkommer även lagstiftning för livsmedelskontrollen. I prop. 2005/2006:128 anges motsvarande ställningstaganden till myndighetsutövning som ovan nämnts gällande miljöbalken. Som man kan se är myndighetsutövningen något annorlunda vad gäller tillsynsbegreppet. I övrigt kan man i praktiska sammanhang jämställa de olika lagkomplexen. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 regleras bl.a. hur medlemsstaternas offentliga kontroll skall bedrivas. Begreppet kontroll är snävare än begreppet tillsyn i det att det till skillnad från tillsynsbegreppet endast innefattar rent operativa tillsynsuppgifter. I praktiken kan det dock vara svårt att i det enskilda fallet skilja rådgivande verksamhet från själva kontrollfunktionen. Det är ju t.ex. nödvändigt att i kontrollverksamheten utbyta information med den företagare som kontrolleras och föra en framåtsyftande dialog. Rådgivning och stöd som inte har något omedelbart samband med en konkret kontrolluppgift faller dock utanför definitionen av offentlig kontroll i EG rätten. Sådana uppgifter av rådgivande karaktär som alltså inte är ett led i kontrolluppgiften bör enligt vår mening även i fortsättningen utföras av de myndigheter på central, regional och lokal nivå som ansvarar för den offentliga kontrollen. De operativa kontrollmyndigheterna bör även genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, enligt föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG bestämmelserna Kategorier av arbetsuppgifter Allmänt Arbetsuppgifterna är komplexa och för att kunna utföra ett kvalitativt bra arbete är det nödvändigt att varje handläggare ständigt bygger upp kunskap utifrån lagstiftning, ny teknik och forskningsresultat. Nämnden är en myndighet vars uppgift i första hand är att övervaka att den lagstiftning som man anförtrotts följs och därigenom bidra till att samhällets övergripande mål för miljön och hälsan uppnås. Fokus måste därför hållas på själva myndighetsarbetet så som det beskrivets ovan. En viktig del av miljöarbetet är att fungera som kunskapsförsörjare och kunskapsöverförare genom att delta i såväl interna som externa möten som syftar till att integrera miljöfrågorna i det övriga kommunala arbetet Ärenden Ärenden upptar en stor del av inspektörernas arbetstid. Framförallt rör det sig om ansökningar, anmälningar och klagomål från allmänhet och verksamhetsutövare. Även remisser utgör en betydande del av ärenden Tillsyn Med tillsyn menas den kontroll av olika objekt och verksamheter som sker på förvaltningens initiativ. Nämndens skyldighet att utöva tillsyn framgår av lagstiftningen. Vilken nivå och frekvens tillsynen ska ha anges inte i lagstiftningen utan bestäms av tillgången på resurser. 10

11 Projektarbete Projektarbeten kan vara av vitt skilda karaktärer och inrymmas inom nämndens samtliga verksamhetsområden. Syftet är att kunna fördjupa sig inom prioriterade arbetsområden. Projekt kan omfatta såväl mindre arbete i anslutning till tillsynsarbetet som mer omfattande arbete som kan sträcka sig över långa tidsperioder Rådgivning och information En viktig del i förvaltningens verksamhet är rådgivning och information till allmänhet och verksamhetsutövare Servicegarantier och handläggningstider m.m Inledning Beskrivna handläggningstider är miljö och hälsoskyddskontorets servicemål vid normal bemanning. Handläggningstiderna kan periodvis förlängas eller förkortas beroende på tillgängliga resurser, ärendets komplexitet, arbetsanhopning, yttre faktorer m.m. Ansöknings och anmälningsärenden Ärendetyper för ansöknings och anmälningsärenden Livsmedel Ansökan om godkännande av livsmedelslokal (fr.o.m i mycket liten omfattning endast s.k. EU anläggningar) Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om ändring av livsmedelsanläggning Hälsoskydd Anmälan om att driva eller arrangera verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg Anmälan om att driva eller arrangera bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor Anmälan om att driva eller arrangera förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola, sameskola, fristående skola, riksinternatskola eller resurscenter Miljöskydd Anmälan om miljöfarlig verksamhet, s.k. C anmälan (alltifrån jordbruk till avfallsanläggningar) Anmälan/ansökan om värmepump för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten Anmälan om oljeförvaring Anmälan/ansökan om spridning av bekämpningsmedel Anmälan om freonanvändning Anmälan/ansökan om avlopp Anmälan om eget eller lokalt omhändertagande av avloppsfraktioner Anmälan egen hantering av hushållsavfall (t ex kompostering) Övriga anmälningar om avfall 11

12 Normal handläggningstid för ansöknings och anmälningsärenden Arbetsmoment för miljö och hälsoskyddskontoret Översiktlig granskning av inkommen ansökan/ anmälan. Kontakt med sökande, eventuell begäran om komplettering. Handläggning av ansökan/anmälan. Kompletteringar kan begäras. Utformning av beslut/tillstånd/godkännande Handläggningstid 1 vecka 4 veckor 1 vecka Tidsåtgången mellan de olika arbetsmomenten på miljö och hälsoskyddskontoret styrs till stor del av den sökande. Sökande ansvarar för en utförlig och korrekt ansökan, inlämnande av begärda kompletteringar och annat arbete för att beslut skall kunna meddelas. Tidsåtgången kan förlängas inom ramen för normal handläggningstid av den demokratiska processen, exempelvis behov av kommunicering (synpunkter från grannar, andra myndigheter), kompletteringar eller politisk behandling i miljö och hälsoskyddsnämnden Normal handläggningstid för remisser Ärendetyp Handläggningstid Bygglovsremisser 4 veckor Remisser om alkoholtillstånd 3 veckor Planremisser 8 veckor Remisser från länsstyrelsen och miljödomstolen över tillståndsansökningar 8 veckor Remisser över statliga utredningar m.m. 4 8 veckor Andra remisser 4 8 veckor Handläggningstiden för remisser är till stor del beroende av om ärendet kan tas på delegation av handläggaren eller om de behöver tas upp i miljö och hälsoskyddsnämnden. Normalt följs angiven remisstid Normal handläggningstid för utredning och åtgärdande av klagomål Ärendetyp Klagomål på kemikaliehantering (t ex bekämpningsmedelsspridning, oljeutsläpp) Misstanke om livsmedelsförgiftning (sjukdom av mat eller vatten) Anmälan/klagomål om vattenförorening (enskilda vattentäkter) Övriga klagomål gällande livsmedelshygien Klagomål på avloppsutsläpp och vattenförorening Klagomål på buller Klagomål på utsläpp till luft Klagomål beträffande bostad Övriga klagomål Handläggningstid 1 2 dagar 1 2 dagar 1 2 veckor 4 6 veckor 4 6 veckor 4 6 veckor 4 6 veckor 4 6 veckor 4 6 veckor Typer av klagomål kan vara mycket varierande och handläggningstiderna kan periodvis förlängas eller förkortas beroende på klagomålets art. Klagomål som bedöms vara akuta måste prioriteras i förhållande till övriga arbetsuppgifter på kontoret. Följande klagomål bedöms som akuta och nödvändiga att ges högsta prioritet: Misstanke om förgiftning via mat eller vatten Misstanke om felaktig kemikaliehantering 12

13 Normal handläggningstid för tillsyn och kontroll Ärendetyp Återkommande tillsyn och kontroll av objekt med fast årlig avgift > 12 h per år Återkommande tillsyn och kontroll av objekt med fast årlig avgift 8 h per år Återkommande tillsyn och kontroll av objekt med fast årlig avgift 4 7 h per år Återkommande tillsyn och kontroll av objekt med fast årlig avgift 3 h per år Återkommande tillsyn och kontroll av objekt med fast årlig avgift 2 h per år Återkommande tillsyn och kontroll av objekt med fast årlig avgift 1 h per år Tillsyn och kontroll av objekt med timbaserad återkommande kontroll Extra tillsyn och kontroll då anmärkningar av så allvarlig art riktats mot verksamheten vid den återkommande tillsynen och kontrollen att myndigheten behöver göra uppföljning Tillsynsfrekvens > 1 besök eller aktivitet 2 per år 1 besök eller aktivitet per år 1 besök eller aktivitet vart annat år 1 besök eller aktivitet vart tredje år 1 besök eller aktivitet vart fjärde år 1 besök eller aktivitet vart femte år 1 besök eller aktivitet vart femte år Inom 1 2 månader beroende på arten av anmärkning Förutsättningar att uppnå handläggningstider m.m. Tiderna kan hållas under förutsättning att resursutredningens resultat genomförs. I annat fall är det nödvändigt att miljö och hälsoskyddsnämnden gör andra prioriteringar. Prioriteringarna görs i de årliga tillsynsplanerna utifrån aktuella resurser. 2 Med aktivitet menas såväl besök för inspektion som genomgång av miljörapporter, årsrapporter, andra möten med verksamhetsutövaren och liknande aktiviteter. Används inom miljötillsynen till skillnad från hälsoskyddet och livsmedelskontrollen där enbart begreppet besök används. 13

14 Förtydligande av uppdraget Kommunens myndighetsuppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö och hälsoskyddsområdet I det följande görs ett försök att mera tydligt definiera miljö och hälsoskyddsnämndens myndighetsuppgifter. Nedan redovisas i tabell de övergripande lagområden som är grunden för nämndens myndighetsutövning. En fortlöpande uppdatering och precisering av lagområden och dessa uppgifter måste ske då nya lagar, förordning och liknande tillkommer eller upphör, eller då gränsdragningsproblem har identifierats mellan nämnden och övriga kommunala verksamheter. Lag eller förordning Arbetsuppgift Undantag Miljöbalken Till miljöbalken angränsande eller hörande lagar, förordningar, föreskrifter, lokala hälsoskyddsföreskrifter samt renhållningsordning Strålskyddslagen Livsmedelslagstiftningen inklusive EU:s olika förordningar om kontroll inom livsmedelsområdet Lag om handel med vissa receptfria läkemedel Övriga lagar och förordningar där den kommunala nämnden inom miljö och hälsoskyddsområdet ska vara tillsyns eller kontrollmyndighet Prövning, tillsyn och miljöövervakning Prövning, tillsyn, miljöövervakning, rådgivning och information Tillsyn av solarieverksamhet, rådgivning och information Registrering, prövning och kontroll, rådgivning och information Kontroll Uppgifter som uttrycks i respektive lag eller förordning Hushållning med mark och vatten enl. 4 kap., miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program enl. 6 kap., strandskydd enl. 7 kap. I de fall där det inte uttryckligen sägs i lag eller förordning att det är den kommunala nämnden inom miljö och hälsoskyddsområdet som skall utöva tillsynen, är det nödvändigt att kommunen fattar särskilda beslut i varje enskilt fall om att nämnden är tillsyns eller kontrollmyndighet Som tidigare nämnts är miljöövervakning en del av myndighetsutövningen. Skälet till detta är bland annat att myndigheten behöver uppgifterna för att kunna genomföra sitt uppdrag samt bistå kommunen, verksamhetsutövarna, övriga aktörer och tillsynsmyndigheter med underlag i arbetet mot de nationella miljöpolitiska målen. 14

15 Miljö och hälsoskyddsnämndens övriga uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet. Uppgift Uppdragsgivare Kommentar Yttranden i planärenden Kommunens byggmyndighet Yttranden i bygglovärenden Kommunens byggmyndighet Svara på interna remisser Kommunens byggmyndighet T.ex. bygglovsprövningar Yttranden i alkoholärenden utskänkningstillstånd Kommunens serviceförvaltning, alkoholhandläggare I samband med försäljning av alkohol i lokaler där försäljning av livsmedel sker Yttranden i tillståndsärenden Polismyndigheten I samband med tillstånd till anordnande av dans, vid tillstånd till skottlossning inom tätbebyggda områden och liknande Svara på externa remisser Kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter och verk Mycket blandat, allt från lagförslag till åtgärdsprogram för hotade arter. Deltagande i plangrupper Kommunens byggmyndighet, ledningskontor Provtagning av strandbadvatten Kommunen, samfälligheter, fastighetsägare m.fl. Själva provtagningen kan med fördel skötas av verksamhetsutövarna som övrig provtagning enligt miljöbalken. Lokala hälsoskyddsföreskrifter Kommunens fullmäktige Uppdatering och förnyelser av föreskrifterna Renhållningsordningar och avfallsplanering Kommunens fullmäktige Arbeta med avfallsplaner och ta fram underlag för renhållningsordningar Föredrag, guidningar, informationsmöten Saneringsintyg för fartyg Rivningslov Samråd kring producentansvaret Utlämnande av flaskor och mottagning av prover m.m. enskilda brunnar Klagomål i viltvårdsfrågor grävlingar, rådjur, fåglar m.m. Olika uppdragsgivare, ofta Kommunens lokalavdelningar av politiska partier Fartygets agent eller skeppsmäklare Kommunens byggmyndighet Kommunen Kommuninnevånare Tidigare råttcertifikat, numera utökad kontroll som omfattar alla ämnen och vektorer, dvs. bärare av dessa ämnen, som kan innebära en hälsorisk för människor. Fastighetsägare inom kommunerna Vid problem med olika typer av djurarter vänder sig medborgarna, fastighetsägarna, med flera till kontoret och begär åtgärder. Detta är ingen myndighetsfråga utan en angelägenhet för varje fastighetsägare Gammamätningar av bakgrundsvärden Kommunen Varje kommun har ansvar att mäta bakgrundsstrålningen Beredskap för olyckor med kemikalier och liknande Räddningstjänsten 3 Alla kommuner är utrustade med handinstrument för att snabbt, vid misstanke om något stort utsläpp, kunna göra en landsomfattande screening av strålnivån. För att hålla mätkunskapen aktuell genomför kommunerna regelbundna mätningar på vissa provplatser med dessa instrument och rapporterar data till SSI, vilket resulterar i en form av miljöövervakning. (utdrag från SSM:s rapport om miljöövervakning inom strålskyddsområdet). 15

16 Verksamhetsidé, inriktning på verksamheten m.m Verksamhetsidé Ett grundläggande arbete i skapandet av en fungerande organisation där medarbetarna känner delaktighet är att synliggöra dess verksamhetsidé. Vilken samhällsroll vill man uppfylla? För vem är man nyttig? Hur ska man uppfylla rollen? Genom tillsyn, rådgivning och information se till att lagstiftningen inom miljö och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde efterlevs, så att en långsiktigt god livsmiljö för människor och djur säkerställs. (MHN styrkort som antogs under MHN 183/06. verksamhetsidé) Verksamhetens inriktning Allmänt Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som gäller övergripande för hela Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt (miljömålen). Av dessa mål har, under perioden , miljö och hälsoskyddsnämnden valt att prioritera följande: Grundvatten av god kvalité Giftfri miljö Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Dessutom prioriteras även det nationella folkhälsomålet Säkra livsmedel. Skydd av vårt grundvatten är högst prioriterat. Åtgärder inom alla prioriterade miljömål ger förutsättningar för att minska risken av påverkan och förorening av grundvattnet Temaår För att sätta fokus på de prioriterade målen kommer olika temaår att prägla kontorets arbete utöver arbetet mot övriga mål. Med temaår menas att särskilda insatser görs inom de prioriterade målen. Deras omfattning styrs av tillgängliga resurser för respektive verksamhetsår. Målsättningen med temaår ska bland annat vara att en särskild tillsynsinsats utförs, att kunskapsnivån på kontoret höjs och att vårt arbete synliggörs för verksamheter och allmänhet. Temaår Prioriterade mål 2010 Ingen övergödning 2011 Grundvatten av god kvalité Begränsad klimatpåverkan 16

17 2.3 Fortsatt arbete med verksamhetsplanen Det fortsatta arbetet med verksamhetsplanen måste inriktas på noggrannare analyser av vilka övergripande mål som ska vara styrande inom de olika verksamhetsdelarna. Om planen fortlöpande uppdateras kan den användas för mandatperioden Kommunens övergripande mål, strategier och övriga förutsättningar 3.1 Styrkort Kommunens målstyrning sker genom styrkort. Fokus ligger på Brukare/Kunder, Ekonomi, Medarbetare & Ledare, Processer samt Samhälle Brukare/Kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Sprida information om MHKs ansvars och kompetensområde. 2. Kommunicera med, respektera och göra brukaren delaktig i hela handläggningskedjan. 3. Göra brukarna/kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna. 4. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov. 1. Andelen brukare som är nöjda med informationen är minst 80 %. 2. Andelen brukare som känner sig delaktiga och respektfullt bemötta är minst 80 %. 3. Andelen brukare som är nöjda med tillgänglighet och handläggningstider är minst 80 %. 4. Träffar med näringen för samråd vid två tillfällen per kalenderår 1. Brukarundersökning 2. Brukarundersökning 3.1 Brukarundersökning 3.2 Uppföljning servicenivå (miljöreda) 4. Brukarundersökning 1. Strategiska informationsinsatser 2,3,4 Tydliggöra handläggningsprocesserna mot brukarna/kunderna. 3. Implementering och utvärdering av nya handläggningstider internt 3. Införande av tjänstegaranti Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Väl fungerande ekonomistyrning 2. Kontinuerligt arbete med uppföljning och prognoser 3. Medarbetare har översiktlig kunskap om MHK:s ekonomiska villkor 1.1 Balanserat resultat 1.2 Budgetbuffert 1 % under mandatperioden 2. Prognossäkerhet 3. Andelen medarbetare som känner sig översiktligt insatta i de ekonomiska villkoren skall vara minst 80 % 1. Delårsrapporter och årsbokslut 2. Avvikelseanalys 3. Barometer 1. Utarbeta internkontrollsystem för Miljö och hälsoskyddskontoret. 3. Regelbundna ekonomiska redovisningar och diskussioner vid arbetsplatsträffar. 17

18 3.1.3 Medarbetare & Ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Tydligt ledarskap 2. Skapa ett arbetsklimat som präglas av sammanhållning, öppenhet och trivsel. 3. Erbjuda goda möjligheter till vidareutveckling och kompetenshöjning 4. Öka möjligheten för medarbetarna att påverka och ha inflytande på verksamhetens utformning och utveckling 5. Driva löneutveckling som leder till att medarbetarnas löner är likvärdiga med motsvarande tjänster på fastlandet. 1. Medarbetarenkät / Barometer 2. Medarbetarenkät / Barometer 3. Medarbetarenkät / Barometer 4. Medarbetarenkät / Barometer 5 Löneanalys *Styrtalen utgår från resultaten i medarbetarenkät alternativt Barometern Processer 1. Andelen medarbetare som uppfattar ledarskapet som tydligt skall vara minst 80% 2. Andelen nöjda medarbetare under avsnittet Arbetets värde och trivsel samt arbetsmiljö skall vara minst 80 % 3. Andelen nöjda medarbetare under avsnittet Kompetensutveckling skall vara minst 80 % 4. Andelen nöjda medarbetare under avsnitten Påverkan och inflytande skall vara minst 80 % 5. MHK:s medarbetare har likvärdiga löner med motsvarande tjänster på fastlandet (kommuner med mer än invånare) Processerna är samverkande och effektiva Vidareutveckla barometer för MHK 3. Ta fram en kompetensutvecklingsplan för hela kontoret, därefter individuella planer 5. Ta fram en flerårsplan för löneutveckling. Skaffa fram lönestatistik från fastlandet. 5. Årligen analysera löneskillnader mellan män och kvinnor vars arbeten är att betrakta som lika eller likvärdiga. Korrigera avvikelser i kommande löneförhandlingar. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Genomföra aktiviteterna i åtgärdsplanen 2. Effektiva och rättssäkra verksamhetsprocesser. 3. Utveckla samarbetet över ämnesgränserna 1. Tertial och årsrapporter 2. Avstämning 3. Avstämning 1. Minst 75 % av aktiviteterna i åtgärdsplanen skall vara genomförda är processen för tillsyn, tillståndsgivning och rådgivning tydliggjord inklusive tillhörande administrativa processer. Roll och ansvarsfördelningen är tydlig 3. Under mandatperioden skall minst ett ämnesgruppsövergripande temaarbete/projekt genomföras per år 1,3. Upprätta en årlig åtgärdsplan 2. Under 2008 tydliggöra och åtgärda miljö och hälsoskyddskontorets interna processer, roller och ansvarsfördelningar. Därefter fortsätta att optimera de interna processerna samt tydliggöra externa processer och gränssnitt mot andra förvaltningar. 2. Ta fram standardskrivelser/informationsblad för specifika meddelanden och mallar för typärenden2. Uppdatera och kvalitetssäkra rutiner i handläggarpärmarna 3. Genomföra ämnesövergripande temaarbeten 18

19 3.1.5 Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Framgångsfaktor Styrtal Uppföljning Åtgärder 1. Skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö på Gotland. 2. Delta i ekokommun Gotlands miljö och klimatarbete 3. Tillgång till rent vatten överallt 4. Kreativt förhållningssätt till nya hållbara lösningar ska de prioriterade regionala delmålen för miljö vara uppnådda. De lokala målen för livsmedel och hälsoskydd skall likaledes uppnås. 2. Gröna nyckeltal 3. Uppnå miljömålet Grundvatten av god kvalitet till Minst tre förslag till nya hållbara lösningar skall behandlas varje år 1. Årsrapporter 2. Årsrapporter Se processer 4. Förutsättningar för tillsynen 4.1 Inledning All tillsyn och kontroll ska vara riskbaserad och syfta mot nationella miljömål och folkhälsomål. Miljöbalken och livsmedelslagstiftningen är grunderna för miljö och hälsoskyddsnämndens verksamhet. Till hjälp för att klara av en riskbedömning och få underlag för vilka resurser som krävs för tillsynen och kontrollen har Livsmedelsverket och Sveriges Kommuner och Landsting var för sig tagit fram modeller för beräkning av risker och resurser. Sveriges Kommuner och Landsting har även arbetat fram underlag för taxor och avgifter inom områdena. 4.2 Resursberäkningar Livsmedel Livsmedlesverkets vägledning för riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter består av en riskmodul och en erfarenhetsmodul. I riskmodulen sker en grundläggande klassificering av en verksamhets risker med hjälp av ett antal riskfaktorer. I erfarenhetsmodulen justeras kontrollavgiften beroende på utfallet av kontrollen. Resultatet blir en beräknad kontrolltid och en, i de flesta fall, fast årlig avgift som kan variera beroende på hur verksamhetsutövaren sköter sin verksamhet och egenkontroll Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sveriges Kommuner och Landstings modell, som omfattar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, består av en riskmodul och en resursmodul. I riskmodulen sker en grundläggande bedömning av verksamhetens risker för människors hälsa och miljön med hjälp av ett antal riskfaktorer. Modellen är miljömålsintriktad. I resursmodulen justeras tillsynstiden beroende på utfallet av tillsynen. Resultatet blir en beräknad tillsynstid som kan variera beroende på hur verksamhetsutövarens arbete mot en hållbar utveckling framskrider. I modellen ingår även ett förslag till taxa med beräkning av den 19

20 avgift som en verksamhetsutövare ska betala för tillsynen. Utöver avgifter för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ingår i taxeförslaget även beräknade avgifter för miljö och hälsoskyddsnämndernas övriga verksamhetsområden Gemensamma underlag för beräkningarna Planeringsmått För att få ett begrepp om hur mycket tid som står till förfogande för den egentliga tillsynen och kontrollen måste man bestämma fördelningen mellan den personliga tiden, den gemensamma tiden och den tid som ska ägnas åt den faktiska tillsynen och kontrollen för varje medarbetare inom organisationen. Ett genomsnitt av dessa tider används vid resursberäkningarna. Resultatet av dessa beräkningar ger det totala ekonomiska utrymme som krävs. D.v. s att utöver det personella resursbehovet för det rena tillsyns och kontrollarbetet, inryms även ledning, administrativt stöd, lokaler o.s.v. Eftersom kontoret ännu inte har tagit ställning till den verkliga fördelningen, har följande schabloner använts med en årsarbetstid på 2000 timmar: Personlig tid = 540 timmar/år o Här återfinns semester, sjukdom, rehabilitering, vård av barn, föräldraledighet, friskvård, egen utbildning och fortbildning för att arbetstagaren ska klara av tillsyns och kontrollarbetet, m.m. Gemensam tid = 460 timmar/år o Här avses träffar med kollegor i den egna och i andra kommuner, länsträffar, gemensamma projekt m.m. samt olika typer av möten inom den egna organisationen för att tillsyns och kontrollarbetet skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Verksamhetsplanering samt tillsyns och kontrollplanering, arbete för att ta fram rutiner och mallar för tillsynen och kontrollen samt administrativt tillsyns och kontrollarbete som t.ex vård av register m.m. Tillsyns och kontrolltid = 1000 timmar/år vilken indelas i o Periodisk tillsyn finansierad av års och timavgifter = 600 timmar/år Tiden är fakturerbar som årlig återkommande avgift eller timavgift. Det är den tid som en handläggare använder för att uppnå riskbedömningens beräkningar av tillsyns och kontrolltid om en verksamhet har tilldelats t.ex. 8 timmar tillsyns eller kontrolltid baserad på riskbedömningen av företaget är det den tiden som återfinns under denna kategori. o Tillsyn finansierad av timavgifter = 200 timmar/år Utgörs av tillsyn och kontroll som kan faktureras med timavgift. Här avses t.ex. tillståndsärenden, anmälningsärenden, extra tillsyn och kontroll då en verksamhetsutövare vill ha ett besök av olika anledningar, akut tillsyn och kontroll, uppföljande inspektioner som inte täcks av årsavgiften, m.m. och som inte kan förutses vid årsplaneringen. o Övrigt tillsynsrelaterat arbete ej fakturerbart = 200 timmar/år Utgörs av obefogade klagomål, arbete med remisser, motionssvar information, rådgivning och liknande som inte kan avgiftsbeläggas. 20

21 4.2.4 Organisationens planeringsmått För att få kunskap om de planeringsmått som för närvarande finns vid Miljö och hälsoskyddskontoret har en enklare enkätundersökning genomförts. Den samlade bilden för kontoret är följande (schablonen inom parentes): Personlig tid = 471 (540) timmar/år Gemensam tid = 542 (460) timmar/år Tillsyns och kontrolltid = 986 (1000) timmar/år vilken indelas i o Periodisk tillsyn finansierad av års och timavgifter = 420 (600) timmar/år o Tillsyn finansierad av timavgifter = 320 (200) timmar/år o Övrigt tillsynsrelaterat arbete ej fakturerbart = 246 (200) timmar/år Tiderna som redovisas ovan är genomsnitt för kontoret varför det finns variationer mellan teamen. Det är viktigt att organisationen är medveten om fördelningen mellan de olika områdena. Det optimala är att organisationen själv bestämmer vilken fördelning som ska gälla. Den personliga tiden är i stort sett konstant (i de flesta fall lagstadgad, t.ex. semester, vård av barn o.s.v.) under det att de två övriga delarna kan justeras i förhållande till varandra. Vill man att mera av tiden ska ägnas åt den egentliga tillsynen och kontrollen måste en neddragning av den gemensamma tiden ske. 21

22 4.3 Team livsmedel Resursberäkning Miljö och hälsoskyddskontoret har i dag 4,5 tjänster som arbetar med livsmedelskontroll varav 0,5 uteslutande med konsumtionsvatten. En riskklassificering har genomförts enligt Livsmedelsverkets modell. Följande resultat erhölls. Riskklassificering av livsmedelsobjekt Riskklass och grupp Antal objekt Timmar per objekt Summa timmar Kontrollintervall 1 B ggr/år 2 A ggr/år 2 B ggr/år 3 A gång vartannat år 3 B gång varje år 4 A gång vart fjärde år 4 B gång vartannat år 5 A gång vart femte år 5 B gång vart fjärde år Summa Utifrån kontrollintervallet i tabellen ovan fås följande antal kontroller per år: Kontrolltid 1 h 2 h 4 h 8 h 16 h 32 h Summa Antal objekt Antal kontroller per år Varje år får miljö och hälsoskyddskontoret avgifter som motsvarar 543 kontroller. Fördelat på de befintliga 4 inspektörerna ger det 136 inspektioner per år och inspektör, vilket ger en arbetsbelastning som är för stor och innebär att kraftiga prioriteringar måste ske. Den årliga avgiften ger dock underlag till omkring 7 inspektörer som då skulle få c:a 77 kontroller per år vardera vilket är ett åtagande som bör kunna klaras av. Nedanstående exempel bygger på den tidsfördelning som antas i schablonen. 22

23 Exempel 1. Fördelning av kontroller mellan inspektörerna. 7 livsmedelsinspektörer enligt resursberäkningen Fördelning av Insp. 1 Insp. 2 Insp. 3 Insp. 4 Insp. 5 Insp. 6 Insp. 7 Summa kontroller per år 1 h:s objekt h:s objekt h:s objekt h:s objekt h:s objekt h:s objekt SUMMA Exempel 2. Fördelning av kontroller mellan inspektörerna. 4 livsmedelsinspektörer enligt dagens situation. Fördelning av Inspektör Inspektör Inspektör Inspektör Summa kontroller per år h:s objekt h:s objekt h:s objekt h:s objekt h:s objekt h: objekt SUMMA Exempel 3. Fördelning av kontroller mellan inspektörerna 4 livsmedelsinspektörer enligt dagens situation och nedprioriterad kontroll till riskbedömningens nivå Fördelning av Inspektör Inspek Inspek Inspek Summa kontroller per år 1 tör 2 tör 3 tör 4 1 h:s objekt 2 h:s objekt 4 h:s objekt 8 h:s objekt h:s objekt h:s objekt Summa kontroller Ärendehandläggning I ovanstående beräkningar ingår normal ärendehandläggning av typ registreringar, handläggning av klagomål m.m. För närmare detaljer se avsnitt Planeringsmått. Antal livsmedelsverksamheter är dock jämförelsevis betydligt större på Gotland och har dessutom en större rörlighet än inom många andra jämförbara kommuner. Därför tar den kontroll och ärendehandläggning, som beräknas ligga utanför den periodiskt återkommande kontrollen, en betydligt större andel av kontrolltiden än de schabloner som beskrivs i avsnittet om planeringsmått. Istället för det resultat som schablonen ger för Gotlands del ca timmar närmar sig den verkliga tiden för dessa arbetsuppgifter 4000 timmar per år. Underlaget är dock osäkert varför en närmare studie av förhållandena kommer att göras. 23

24 I tabellen nedan återfinns sammanställning av handläggningstider för de mest frekventa typerna av ärenden. Ärendetyp Antal Tid/ärende i h Timmar totalt Ansökningar anmälningar Muntliga anmälningar Remisser och övrigt Summa Finansiering av livsmedelskontrollen Enligt riskklassificeringen ska miljö och hälsoskyddskontoret erhålla c:a 3 milj. kronor i fast årlig avgift från verksamhetsutövarna. Från kapitel ovan, får vi att det bör motsvara 60 % av den totala budgeten. Till detta kommer även intäkter i form av timavgifter som utgör 20 %, eller omkring 1 milj. kronor och lika mycket för det kontrollrelaterade arbetet, vilket är skattebetalarnas bidrag. Den totala årliga omslutningen bör då hamna nära 5 milj. kronor, vilken finansierar 7 tjänster som livsmedelsinspektörer. 24

25 4.4 Team miljö Miljöfarlig verksamhet Resursberäkning Riskbedömda verksamheter Uppgifter framtagna till behovsutredningen Riskklassade miljöfarliga verksamheter (ej lantbruk). I tabellen återfinns B, C samt vissa U verksamheter Riskbedömning av miljöfarlig verksamhet Riskklass Antal objekt Timmar/objekt Summa timmar Kontrollintervall 1 5 Timavgift 1 gång vart femte år gång vart fjärde år gång vartannat år gång vartannat år gång varje år gång varje år gång varje år >2 ggr/år >2 ggr/år >2 ggr/år >2 ggr/år >2 ggr/år >2 ggr/år >2 ggr/år >2 ggr/år Summa Den totala tillsynstiden för de riskklassade objekten = 2467 timmar/år = ca 4,1 tjänster. Utifrån tillsynsintervallet i tabellen ovan fås följande antal aktiviteter per år: Tillsynstid Tim Summa Antal objekt Antal kontroller per år Övriga verksamheter enligt uppskattning Utöver dessa finns ytterligare miljöfarliga verksamheter som ännu inte har identifierats och riskbedömts vissa C och främst U verksamheter som det finns en viss kännedom om är i storleksordningen st vilket uppskattas till omkring 3 tjänster. 25

26 Finansiering av miljötillsynen Enligt riskbedömning ska miljö och hälsoskyddskontoret erhålla ca 1,8 milj. kronor i årlig avgift från verksamhetsutövarna. Från kapitel ovan, får vi att den fasta årliga intäkten från verksamhetsutövarna bör motsvara 60 % av den totala budgeten. Till detta kommer även intäkter i form av timavgifter som utgör 20 %, eller 0,6 milj. kronor och lika mycket för det tillsynsrelaterade arbetet. Totalt intäkter blir då omkring 3 milj. kronor, vilket ger finansiering för 4,1 miljöskyddsinspektörer. Det finns ytterligare ekonomiskt utrymme för miljötillsynen i de verksamheter som ligger utanför riskklassningen. Det utgör omkring kronor. Men här krävs ett omfattande inventeringsarbete för att fånga upp dessa och införliva dem i riskklassningen Hälsoskydd Resursberäkning Riskbedömning av hälsoskyddsobjekt Klassningskod Antal objekt Timmar/objekt Summa timmar Tillsynsintervall H gång vartannat år H gång vart fjärde år H gång vart fjärde år H gång varje år H gång varje år H gång varje år H gång vartannat år H gång varje år H gång varje år H H H H H H H H H 20 4 H H Summa Endast de uppgifter om antal objekt som har hänvisning till fotnot ( 4 ) ovan kan räknas som säkra, anmälningspliktiga verksamheter. Övriga är mycket grova uppskattningar som behöver verifieras för att kunna ingå i underlag för beräkning av det totala resursbehovet för hälsoskyddstillsynen. 4 Säkra uppgifter 26

27 Utifrån tillsynsintervallet i tabellen ovan fås följande antal tillsynstillfällen per år: Tillsynstid 2 h 4 h 6 h 8 h 9 h Summa Antal objekt Antal kontroller per år Övriga verksamheter enligt uppskattning Utöver dessa finns ytterligare hälsoskyddsverksamheter som ännu inte har identifierats och riskbedömts men som det finns en viss kännedom om. Det rör sig om omkring 350 st vilket uppskattas till omkring 2,5 tjänster Finansiering av hälsoskyddstillsynen Eftersom underlaget inom hälsoskyddsområdet är mycket osäkert är det omöjligt att i dagsläget ange en lämplig dimensionering av personalbehovet samt finansiering av tillsynen. Om vi uteslutande använder oss av det underlag som är säkert i tabellen ovan ( 4 ) ser vi att personalbehovet rör sig om ca 2 inspektörer. Men även här krävs ett omfattande inventeringsarbete för att fånga upp de verksamheter som inte är klart verifierade och införliva dem i riskklassningen Ärendehandläggning I ovanstående beräkningar för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ingår normal ärendehandläggning av typ registreringar, handläggning av klagomål m.m. För närmare detaljer se avsnitt Planeringsmått. De förhållanden som beskrivs under avsnitt om livsmedelskontrollen är i viss omfattning gällande även här. Inom teamet sker handläggning av andra typer av ärenden, av vilka de vanligaste är ärenden enligt renhållningsordningen, anmälan om nedskräpning, anmälan om kompost, hantering av freonrapporter, nyanläggning av cisterner. Omfattningen av handläggningstider för dessa ärenden är i dagsläget oklart, en studie av förhållandena bör genomföras. I tabellen visas typer, antal samt tidsåtgången för handläggning av ärenden inom teamet. Ärendetyp Antal Timmar/ärende Timmar Förorenade områden 200 Muntliga anmälningar Övrig handläggning 400 1,5 600 Summa 1100 Beträffande tiden för förorenade områden är det den tid som genereras i dag och inte den tid som på sikt behövs för kontorets arbete med åtgärder m.m. Länsstyrelsen bedömer att det finns ca 1000 platser inom kommunen där miljöfarlig verksamhet bedrivs eller har bedrivits och som kan ha givit upphov till förorenade områden. Uppskattningsvis är ca 200 av dessa platser så pass förorenade att någon typ av åtgärd krävs. En djupare studie av hur mycket av detta arbete som faller på Miljö och hälsoskyddskontoret kommer att ske. 27

28 4.4.4 Sammanställning Team miljö En sammanställning av personalbehovet för teamets olika ansvarsområden återfinns i tabellen nedan. Verksamhet Personalbehov Miljöfarlig verksamhet kända 5 4,1 Miljöfarlig verksamhet uppskattade 6 3,0 Hälsoskydd kända 7 2,0 Hälsoskydd uppskattade 2,5 Handläggning, renhållning mm 1 1,5 Förorenade områden 8 0,2 Summa Team vatten Lantbruk Riskbedömning av lantbruk Avgiftsklass Antal objekt Timmar/objekt Summa timmar Tillsynsintervall En gång vart annat år En gång varje år En gång varje år Summa Utifrån tillsynsintervallet i tabellen ovan fås följande antal tillsynstillfällen per år: Tillsynstid Summa Antal objekt Antal kontroller per år Övriga verksamheter enligt uppskattning Utöver dessa finns ytterligare miljöfarliga verksamheter som ännu inte har riskbedömts små och mycket små lantbruk 9 som det finns en viss kännedom om. Det rör sig om c:a 1450 st vilket uppskattas till mellan 1 3 tjänster beroende på hur detta arbete läggs upp. Varje år får miljö och hälsoskyddskontoret avgifter som motsvarar 74 kontroller. Den årliga avgiften ger underlag till omkring 1 inspektörer som då får 74 kontroller per år. Men ärendehandläggningen 5 Enbart riskklassade objekt 6 Se avsnitt Enbart anmälningspliktiga verksamheter 8 Avser den handläggning som sker i dag 9 Av dessa är omkring objekt så små lantbruk att de normalt inte kommer att omfattas av periodiska besök. Se vidare kommentarerna längre ned i detta avsnitt. 28