Resultatrapport: Program för hållbar jämställdhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultatrapport: Program för hållbar jämställdhet"

Transkript

1 Resultatrapport: Program för hållbar jämställdhet

2 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Förord Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt kvalitetsarbete som ibland provocerar, ofta engagerar och alltid berör dem vi är till för. Det berör dem som tar del av vår service, går i våra skolor, reser med kollektivtrafik eller tar del av öppen ungdomsverksamhet. Under programperioden har Region Gotland dels förbättrat förutsättningarna för jämställd ledning och styrning, dels stöttat verksamheter som velat utveckla sitt arbetssätt ur ett genusperspektiv. En grundförutsättning för att styra och leda jämställt är att vi vet hur behoven ser ut för flickor och pojkar, kvinnor och män. Liksom att vi tar reda på hur väl vi möter dessa behov. Därför är verksamhetsstatistik numera könsuppdelad. Genom den fysiska planeringen påverkar vi var och hur vi bygger bostäder, utvecklar stadskärnan och skapar förutsättningar för en levande landsbygd. Därmed påverkar vi livsvillkoren för alla som bor, verkar och vistas på Gotland. Ett viktigt delprojekt har varit att utveckla samrådsformerna så att vi systematiskt samlar in erfarenheter och synpunkter från alla, såväl män som kvinnor, flickor som pojkar. Metoden vi har valt är sociotopkartering, med ett tydligt könsperspektiv och arbetsformer som når såväl barn och unga som äldre. Alla ungdomsgårdar har kartlagt och analyserat sin verksamhet och därefter utvecklat allt ifrån möblering och utrustning till bemötandet i vardagen. Den ungdom som besöker gården ska mötas utifrån sina behov utan stereotypa mallar för vad verksamheten ska erbjuda. När projekttiden nu går mot sitt slut har regionen byggt in jämställdhetsuppdraget i ledningsorganisationen. Vi vet av erfarenhet att projekt med särskild finansiering skapar förutsättningar för en ambitionsnivå som det är svårt att vidmakthålla när de extra resurserna är slut. Det kommer rimligtvis att bli så även när det gäller vårt jämställdhetsintegreringsarbete. Även om tempot dras ned något har vi lärt oss att ställa frågan vad betyder det här för flickor och pojkar, kvinnor och män? Den frågan fortsätter att utmana oss till ständiga förbättringar. Visby den 10 november 2013 Å k e S vensson Regionstyrelsens ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

3 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Resultatrapport: Program för hållbar jämställdhet Bakgrund 2007 kartlade Länsstyrelsen i Gotlands län intresset för en satsning på jämställdhetsintegrering inom dåvarande Gotlands kommun. Därmed skapades det engagemang som år 2008 ledde till att den politiska ledningen och ledande tjänstemän initierade programmet Hållbar jämställdhet på Gotland, med stöd från SKL. Satsningen under de två programperioderna ( ) har främst berört stadsarkitektkontoret, ledningskontoret samt kultur- och fritidsförvaltningen samt ytterligare några specifika verksamheter. Vid en större omorganisation 2010 blev stadsarkitektkontoret en del av den nybildade samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) tillsammans med tekniska förvaltningen, miljö- och hälsoskyddskontoret och räddningstjänsten inom Region Gotland (namnbyte 1 januari 2011). Totalt har Hållbar jämställdhet (Jämställda tjänster) beviljats 1,5 miljoner kronor på Gotland.

4 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Resultat Programmål och utfall Ledningskontoret Stadsarkitektkontoret/samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) Revidering under arbetets gång Tiden och programmålen Framgångar Genomförande Organisation: Hållbar jämställdhet/jämställda tjänster Könsuppdelad statistik Information till allmänheten Budget Hållbarhet Utbildning och kommunikation Processer Kommunikation Utvärdering och lärdomar Samverkan Bilagor - förteckning Bilaga 1 Barnkonsekvensbedömning Bilaga 2 Kriterielista exploateringsplan Bilaga 3 Rapport Jämställd sociotopkartering Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Region Gotland Program för hållbar jämställdhet... 17

5 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) 1. Sammanfattning Programmet Hållbar jämställdhet (Jämställda tjänster) har pågått på Gotland från 2008 till årets slut Med stöd från staten genom SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har Region Gotland arbetat med strategisk jämställdhetsintegrering och utveckling. Målsättning och vision är att jämställdhet ska vara en del av det ordinarie arbetet som inte är beroende av särskilda satsningar. Region Gotland ska självklart ge likvärdig service till kvinnor, män, pojkar och flickor. Bemötande och möjligheter att utvecklas ska vara likvärdiga oberoende av kön. Det handlar om att kvalitetssäkra jämställdhetsperspektivet i Region Gotlands verksamheter. Satsningen under de två programperioderna har främst berört stadsarkitektkontoret/samhällsbyggnadsförvaltningen, ledningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen samt ytterligare några specifika verksamheter. Intresset ökar i takt med att kunskap och kännedom om jämställdhetsintegrering ökar inom regionen. Region Gotland har valt att arbeta längs två huvudspår. Ledningskontoret har främst inriktat insatsen för att skapa förändring kring styr- och ledningsprocesser. På förvaltningsnivå har man arbetat med mer konkreta verksamhetsmål. Jämställda tjänster på Gotland har bland annat lett till att: Region Gotland presenterar könsuppdelad statistik i årsredovisningen. Nya riktlinjer för projekttilldelning från regionala utvecklingsmedel: Projekt ska beskriva sitt jämställdhetsperspektiv. Handläggning av ärenden på ledningskontoret ska vid relevans ha ett jämställdhetsperspektiv. Inför politiska beslut ska bedömning göras utifrån såväl barn- som jämställdhetsperspektiv. Jämforum har bildats: En plattform för diskussioner rörande jämställdhet. Jämforum arrangeras fyra gånger per år i samarbete med Länsstyrelsen. Jämställdhet ingår som en del av beredningsarbete och underlag till planprocesser vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Förändrade och förnyade arbetssätt vid samråd kring fysik planering. Målet är att bredda gruppen deltagare, vilket bland annat innebär fler kvinnor och yngre gotlänningar. Genom jämställd sociotopkartering synliggörs mönster hos de som bor och vistas i olika miljöer. Hur nyttjas platsen av kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Jämställdhetsanalyser görs över ungdomarnas vistelser vid ungdomsgårdarna. Det har bland annat lett till förändrat bemötande, ändrad möblering och förnyat utbud av aktiviteter.

6 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Kultur- och fritidsförvaltningens brukarenkäter är könsuppdelade. Ett verktyg för att kunna mäta jämställdhet i verksamheter. Även föreningsbidragen ses över utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utställningar och texter vid Fenomenalen, Science Center Gotland, är jämställdhetsintegrerade. Även deras lärarfortbildningar har belysts för att jämställdhetsintegreras. En strategisk plan för framtiden är under utarbetande och planeras vara klar Under programperioden har en tjänst som jämställdhetsstrateg inrättats. Därmed finns möjlighet att även fortsättningsvis ge stöd och hitta nya former för jämställdhetsintegrering inom Region Gotland. Förutom Gotland har ytterligare ett 70-tal kommuner, regioner, landsting, privata företag och samverkansorgan på olika sätt deltagit under program-perioden. De samlade erfarenheterna ska nu spridas vidare, bland annat genom ett utbildningspaket 1 samt webbportalen jämställ.nu Resultat 2008, då programmet startade, pågick inget övergripande strategiskt arbete kring jämställdhetsintegrering inom dåvarande Gotlands kommun. I viss mån fanns perspektivet inom kommunens personalpolitik. Inom enskilda förvaltningar och specifika områden fanns en medvetenhet om problematiken. Där hade man också inlett insatser för att införliva ett jämställdhetsperspektiv verksamheten. När programperioden nu avslutas 2013 har stora förändringar skett, såväl på övergripande strukturell nivå, som inom enskilda förvaltningar och verksamheter. 2.1 Programmål och utfall De medverkande förvaltningarna har deltagit i programmet utifrån olika uppdrag och förutsättningar. Ledningskontoret har under de två programperioderna framför allt arbetat med att utveckla jämställdhetsintegrering inom styr- och ledningsprocesser. Samhällsbyggnadsförvaltningen/stadsarkitektkontoret (SBF) samt kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) har utvecklat rutiner och metoder som höjer medborgarnas inflytande och ska garantera att förutsättningar, service och kvalitet erbjuds män, kvinnor, flickor och pojkar på likvärdiga villkor. Den gemensamma målsättningen är att skapa konkreta och hållbara förbättringar i verksamheterna. Dessa ska leda till att bemötande och service utformas och fördelas likvärdigt till gotlänningarna, oavsett kön. 1 Läs mer: 2 Läs mer:

7 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Här följer en sammanfattande sammanställning av mål och aktiviteter under de två programperioderna tillsammans med pågående och genomförda förändringar. Redovisningen sker förvaltningsvis Ledningskontoret Nya riktlinjer för projekttilldelning från regionala utvecklingsmedel Vid ansökan om regionala utvecklingsmedel ingår krav på redogörelse för hur respektive projekt ämnar arbeta med jämställdhet. Genom ledningskontoret ska beviljade projekt också erbjudas relevant process-stöd. Nya blanketter och nya rutiner för handläggare är (hösten 2013) under utformning. Barnkonsekvensbedömning och jämställdhetsintegrering vid handläggning Inför politiska beslut ska bedömning av ärendet göras utifrån såväl barn- som jämställdhetsperspektiv beslutade Regionstyrelsen om jämställdhetsintegrering. Beslut om barnkonsekvensbedömning togs ett år senare, För ändamålet finns bedömningsblankett och handledning. Regionstyrelsen och samtliga nämnder har fått utbildning. På förvaltningsnivå genomförs workshops kring reella ärenden, för att handläggarna ska kunna träna sig. Tre förvaltningar återstår att utbilda (höst/vinter 2013/2014). Könsuppdelad statistik All statistik som görs på individbas ska vara könsuppdelad. Mål: Metoder och redskap för att könsuppdelad statistik kan redovisas och analyseras. Anvisningarna ska innehålla jämställdhetsintegrerade frågor. Aktiviteter: Stöd till processledare och kvalitetsutvecklare, utbildningsinsatser, intern och extern information samt arbete med uppföljnings-processen. Utfall: Där mätinstrument medger redovisas könsuppdelad statistik. Vid några av förvaltningarna ska mätinstrumenten förbättras. Redovisad utveckling Mål: Gotlänningen ska kunna följa arbetet med jämställdhetsintegrering av verksamheter i årsredovisningen. Aktiviteter: Genomförda processer med kvalitetsutveckling. Utfall: Fyra av nio förvaltningar har könsuppdelad statistik i sin rapportering. Handläggningsrutiner Handläggning av ärenden på ledningskontoret ska ha ett jämställdhetsperspektiv vilket också sker allt oftare. Det har bland annat berört en förfrågan från De Badande Wännerna (DBW) som önskar få markanvisning i hamnen, till ett planerat kallbadhus. Föreningen DBW har enligt stadgar endast män som medlemmar. Föreningen ombads av ledningskontoret att återkomma med en mer utförlig beskrivning av projektet och hur de skulle kvalitetssäkra entreprenad och drift utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ärendet pågår (hösten 2013). Mål: Skapa verktyg med jämställdhetsperspektiv inför politiska beslut, där så är relevant. Nämnders underlag ska ha jämställdhetsperspektiv där så är relevant.

8 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Aktiviteter: Genomförda processer i fem nämndgrupper samt med nämndsekreterare och inom förvaltningar. Utfall: Vid handläggning av ärenden på ledningskontoret ingår allt oftare ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet i utbildningar Mål: Jämställdhetsperspektivet ska ingå i interna och externa utbildningar. Aktiviteter: Fortbildning av internutbildare. Jämställdhet ingår vid upphandlade utbildningar samt vid beställningen av konsulttjänst. Utfall: Tre ordinarie chefsutbildningar som integrerar genusperspektiv. Verksamhetsutveckling Mål: Det finns en intern organisation för verksamhetsutveckling, där jämställdhetsintegrering ingår. Aktiviteter: Internt organisationsarbete. Utfall: Organisation för jämställdhetsintegrering finns Process-stöd och hållbarhet Mål: Region Gotland klarar sig utan externa konsulter i sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Utfall: En tjänst som jämställdhetsstrateg har tillsatts. Mål: Det ska finnas process-stöd att tillgå för den enhet/förvaltning som önskar jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Det ska också finnas resurser internt för sådana utvecklingsarbeten. Aktiviteter: Processer på egna initiativ. Utfall: Ytterligare två jämställdhetsintegrerade processer har genomförts, förutom de förutbestämda inom programmet. Jämforum Länsstyrelsen och Region Gotland har tillsammans bildat Jämforum, en plattform för diskussioner både internt inom Region Gotland och mellan myndigheter. Jämforum bjuder in till kompetensförhöjning med workshops, diskussioner, praktiska arbeten och liknande, utifrån jämställdhetsintegrering. Mål: Det ska finnas ett nätverk för erfarenhetsutbyte och spridning av kompetens. Nätverket ska bestå av lokala aktörer som arbetar med jämställdhetsintegrering. Utfall: Jämforum arrangeras fyra gånger per år, med program utifrån deltagarnas behov och olika inriktning. Öppna seminarier Mål: Årliga seminarier och workshops anordnas för medborgarna, tillsammans med andra lokala aktörer. Aktiviteter: Öppna seminarier och/eller föredrag. Utfall: Tre öppna seminarier har genomförts för allmänheten på Gotland.

9 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Stadsarkitektkontoret/samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) Nytt kapitel i underlag om planprocesser Samhällsbyggnadsförvaltningen har lagt till ett eget kapitel om Jämställdhet i de mallar där underlaget i planprocessen beskrivs. Beredningsarbete Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en struktur, för att i ett tidigt skede bedöma vad som behövs som underlag i respektive planärende av större karaktär. Detta sker vid ett beredningsmöte, där många kompetenser är samlade, för att tvärsektoriellt hantera inkomna ärenden inom SBF. Mötet tar ställning innan ärendet går ut på handläggning, och avgör när underlag som rör sociala perspektiv behövs, exempelvis en sociotopkartering (se egen punkt nedan). Kriterier för prioritering av regionala detaljplaner En regional detaljplan behövs exempelvis då regionen är markägare och/eller vid planer som är komplicerade eller strategiska. Det gäller framförallt inom Visby och utpekade serviceorter. Med hjälp av en kriterielista går det att tidigt göra en viktning utifrån faktorer för hållbar samhällsutveckling (exempelvis jämställdhet) som främjar Gotlands utveckling. Aktiviteter: Internt processarbete. Utfall: En kriterielista där jämställdhet obligatoriskt ingår är framtagen och politiskt beslutad. I början av varje planprocess gör SBF en strategisk bedömning. Poängen från kriterielistan ger en rangordning för kommande prioritering. Jämställd sociotopkartering En sociotopkarta illustrerar platser människor använder i sin utemiljö samt vad de gör där. På kartan visas vilka värden som finns för olika platser, utifrån hur brukarna har svarat hur dessa platser nyttjas. Jämställd sociotopkartering visar mönster hos dem som bor och vistas i respektive utemiljö, utifrån ett jämställdhetsperspektiv: Hur nyttjas platsen av kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Sociotopkartering består av en brukarvärdering och en expertvärdering. För att få fram brukarperspektivet kan flera metoder användas som enkäter, intervjuer och grönvandringar. Med expertvärdering menas det arbete som regionens tjänstemän genomför i processen då platsen bedöms genom observationer och erfarenheter utifrån deras expertisområden. Mål: Sociotopkartering används inom SBF, med olika användningsområden. Aktiviteter: Sociotopkartering Östercentrum, Kartläggning av trygghet och tillgänglighet i det offentliga rummet i området Östercentrum samt Murgrönan ur ett jämställdhetsperspektiv pågick under tre månader, Utfall: Sociotopkarteringen för Östercentrum har använts som planeringsunderlag till planprogram och detaljplan i området. Det har framförallt givit goda resultat i planprogrammet, där frågor från sociotopkarteringen har belysts i ett tidigt skede och haft en positiv inverkan på planen. (se bilaga 3).

10 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Förändrade och förnyade arbetssätt vid samråd Samhällsbyggnadsförvaltningen har förändrat upplägget vid de samråds- och dialogmöten som regionen sammankallar till. Målet har varit att bredda gruppen deltagare, vilket bland annat innebär fler kvinnor samt yngre deltagare. En förstudie har inletts, för att få fler modeller (webbverktyg) för att förbättra och utöka tidig medborgardialog. Exempel: Utställningen för FÖP Storsudret (fördjupad översiktsplan) invigdes med vernissage på Burgsviks bibliotek där tjänstemän fanns på plats under ett antal timmar för att svara på frågor och presentera det nya förslaget. Ytterligare ett informationsmöte hölls. Under FÖP Fårö genomfördes ett Öppet hus, med tjänstemän som kunde berätta om förslaget, ta emot synpunkter och besvara frågor. Ett hundratal personer kom. Mål: Utvecklade metoder finns för att vidga sammansättningar av samråd och liknande, inom SBF. Aktiviteter: Pröva sociala medier för samråd och liknade. Utställning, integrera metod. Utfall: Ett kontinuerligt arbete har skett för att förändra planprocessen med avsikt att nå ut till fler och få en mer varierad grupp som lämnar yttranden eller deltar på möten. Statistik har förts för att räkna antal män respektive kvinnor. Generellt har samråds- och dialogmöten fått ett förändrat upplägg. För att undvika att endast ett fåtal kommer till tals finns nu alltid fler tjänstemän på plats. De är uppdelade på olika stationer dit gotlänningarna kan gå för att diskutera eller ställa frågor i mindre grupp. Könsfördelningen är jämnare. Två fördjupade översiktsplaner under perioden har haft facebooksidor kopplade till sig. Sidorna användes främst till information om samrådsmöte och de övriga aktiviteter som anordnades samt återkoppling från möten. Annonsering om samråd och utställning har även skett på och i icke traditionella forum. Metodutveckling JäMemo Mål: Hitta metoder för att hantera frågor om trygghet och hur de använder en plats samt för att väcka intresse i exempelvis ett klassrum. Aktiviteter: Metodutveckling. Utfall: JäMemo är ett memoryspel för alla åldrar, med par som väcker frågor kring jämställdhet, rättvisa och samhällsplanering. Brickorna är inte identiska utan skiljer sig på olika sätt ifrån varandra. Spelet ger underlag för diskussioner i små grupper och kan därefter vara underlag för att översätta upplevelser till en sociotopkarta. Tidningen ETAPP #6 Mål: Hitta metoder samt underlag för att kommunicera jämställd fysisk planering till den gotländska allmänheten. Aktiviteter: Fortbildning av handläggare, produktion av tidning, samtal om

11 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) fysisk planering med gotlänningar och besökare under Almedalsveckan. Utfall: Jämställdhetsintegrerad kommunikation Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) Ungdomsgårdarna De gotländska ungdomsgårdarna är välbesökta. Det är viktigt att både tjejer och killar känner sig trygga och välkomnade. De ska ha samma möjligheter att ut-vecklas och de ska bemötas på lika villkor. Aktivitet: Ungdomsgårdarna har infört ett strukturerat planerings- och uppföljningsarbete där jämställdhet är en del av innehållet. Det kan bland annat handla om ändrad möblering och förnyat utbud av aktiviteter. Utfall: Personalens bemötande av ungdomarna har förändrats. Ungdomsgårdarna har fler besökare, annan möblering och förnyat utbud av aktiviteter. Brukarenkäter Mål: Utveckla rutiner för att genom brukarenkäter och liknade kunna mäta jämställdhet i verksamheter. Aktiviteter: Ungdomsavdelningen och arbetsgrupper har deltagit i processarbetet. Utfall: Brukarenkäterna görs idag med könsuppdelad statistik. Arbetet med att analysera med ett jämställdhetsperspektiv kan utvecklas ytterligare. Arbetet med att jämställdhetsintegrera samtliga brukarenkäter har påbörjats. Bidragsöversyn Mål: Samtliga verksamheter inom KFF har inlett arbetet med jämställdhetsintegrering av verksamheten Aktiviteter: Processarbete och processledning. Utfall: Bidragsöversynen är en tvärprocess som inbegriper alla avdelningar. Samtliga verksamheter är involverade i arbetet med jämställdhetsintegrering. Ungdomsavdelningen har jämställdhetsintegrerat hela verksamheten genom verksamhetsplanen Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) Fenomenalen science center på Gotland När Fenomenalen flyttade till nya lokaler vid Visby hamn diskuterades utställningen och dess innehåll i det jämställdhetsperspektiv, bland annat vid utformning av texter och prova-på -aktiviteter. Lärarfortbildningen har också belysts för att jämställdhetsintegreras. Utöver ovanstående har ett flertal seminarier på arbetsplatserna inom förvaltningen genomförts. Representanter för förvaltningen har också deltagit vid nationella konferenser. 2.2 Revidering under arbetets gång I förändringsprocesser upptäcks ofta nya möjliga förbättringsområden under arbetets gång så även här. På Gotland har bland annat kultur- och fritidsförvaltningen utökat jämställdhetsarbetet till att även omfatta det interna arbetet med verksamhetsplaner för ungdomsavdelningens ungdomsgårdar.

12 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Ett annat gott exempel är den lokala överenskommelsen med idéburna organisationer. Detta arbete är jämställdhetsintegrerat och det vänder sig till hela det ideella föreningslivet på Gotland. Bland ledningskontorets medarbetare ofta strateger och handläggare syns effekter i handläggning av ärenden. Med ökad kunskap ökar kvaliteten i de kunskapsunderlag som produceras i respektive ärende. I praktiken innebär det att fler program och ärenden har tillförts ett jämställdhetsperspektiv, som leder till ytterligare kvalitetssäkring av uppdrag som senare verkställs för gotlänningen. De revideringar som gjorts under programtiden har haft sin grund i ökad kunskap inom de verksamheter som deltagit i utvecklingsarbetet. De reviderade målen har därför höjt kvaliteten och gett det strategiska arbetet en ökad långsiktig hållbarhet. 2.3 Tiden och programmålen Region Gotland har valt att arbeta utifrån två aspekter inom ramen för Jämställda tjänster: Jämställdhetsintegrering av styr- och ledningsprocesser samt jämställdhetsintegrering i utvalda verksamheter (verksamhetsmål). Dessa två olika angreppssätt skiljer sig mycket åt. De uppsatta målen inom de olika verksamheterna/förvaltningarna är uppnådda. Det har i viss mån varit enklare att konkretisera verksamhetsmål. Målet att jämställdhetsintegrera styr- och ledningsprocesserna är strategiskt viktigt och ur hållbarhetssynpunkt det mest långsiktiga. Tidigare förändringsinsatser inom Region Gotland har gett erfarenheten att detta tar tid något som också har funnits med i målformulering och planering. Trots denna medvetenhet är det nu tydligt att vissa insatser kommer att ta ytterligare tid i anspråk, innan de är genomförda. Arbetet med vidareutvecklingen av styroch ledningssystem har påbörjats (2013). Samtidigt kan vi konstatera att de reviderade målen tillfört nya aktiviteter och utökat strategiskt arbete. Vi ser exempelvis att det nu finns integrerade system som motverkar o-jämställd fysisk planering. 2.4 Framgångar Ett strategiarbete av denna storlek och dignitet möter självklart vissa motgångar under de år programmet verkat. Framgångarna är dock större och vi vill här nämna något av det som genomförts. Könsuppdelad statistik i Region Gotlands årsredovisning. I processer för fysisk planering har en könsuppdelad analys gett upphov till förändrade fysiska lösningar. Ett gott exempel är Resecentrum i Visby hamn, som utifrån en jämställdhetsanalys av resemönster byggde in kollektivtrafiken närmast färjeterminalen.

13 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Ungdomsgårdarnas arbete utgår från jämställdhetsanalyser. Utställning och lärarfortbildning vid Fenomenalen är jämställda. Det finns också exempel på politiska beslut som blivit annorlunda eller påverkats av jämställdhetsarbetet. Verktyget för barnkonsekvensbedömningen är jämställdhetsintegrerad. Utbildningarna för barn-checklistan har helt integrerats med utbildningarna för jämställdhets-integrering. Beslut gällande fysisk planering har i flera ärenden haft ett utökat kunskapsunderlag som gett nya dimensioner och transparens i beslut. 3. Genomförande Den inventering som Länsstyrelsen i Gotlands län 2007 gjorde av (dåvarande) Gotlands kommuns förvaltningar, gällde i vilken grad respektive förvaltning hade möjlighet och önskemål om att arbeta med jämställdhetsintegrering. Två förvaltningar visade ett tydligt intresse: Stadsarkitektkontoret (numera samhällsbyggnadsförvaltningen) samt kultur- och fritidsförvaltningen. Det är också dessa som i kraft av egen vilja, intresse och möjlighet främst genomfört operativa förändringar inom ramen för Hållbar Jämställdhet. Under hela programperioden har även ledningskontoret (Regionstyrelsens förvaltning) arbetat med jämställdhetsintegrering. Operativa insatser skett i samverkan med andra förvaltningar. Det har då utgått ifrån respektive förvaltnings egen vilja (förfrågan). Inget utvecklingsområde har aktivt valts bort. 3.1 Organisation: Hållbar jämställdhet/jämställda tjänster Inledningsvis anlitades en extern konsult som projektledare, knuten till ledningskontoret. Ansvarig tjänsteman var personaldirektören inrättades en fast tjänst och konsulten anställdes på deltid, för att samordna insatsen som jämställdhetsstrateg. Styrgruppen har bestått av tjänstemän från berörda förvaltningar, de främst berörda enhetscheferna samt ekonomidirektören. I de förvaltningar som arbetat operativt har projekt- och processledare utbildats under projektets gång. Vid fortbildningstillfällen har SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, bidragit med lämpliga nyckelpersoner och föreläsare. Jämställdhetsintegrering har lyfts i de tvärgående process-styrgrupper som finns vid ledningskontoret. Styrgruppens medlemmar har tagit hem problemställningar till sina respektive förvaltningar vilket i högsta grad bidragit till implementeringen av

14 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) Jämställda tjänster. I andra riktningen har man lyft in aktuella frågor till styrgruppen. 3.2 Könsuppdelad statistik Ledningskontoret, Region Gotland, har varit tydlig i att respektive förvaltning ska redovisa sin statistik med könsuppdelning. Dock återstår att ta fram verktyg och/eller tekniska förutsättningar för detta. Detta ska åtgärdas och arbete pågår (2013). Generellt saknas bred kunskap att analysera statistiken utifrån könsperspektiv inom Region Gotlands förvaltningar. Detta är en utmaning och ett av regionens nästa stora arbetsområden. Men undantag finns. Exempelvis har arbetet hos ungdomsgårdarna utgått från könsuppdelad statistik. Där finns det också kompetens för att göra en analys utifrån könsuppdelad statistik. 3.3 Information till allmänheten Gotlänningen har som medborgare har endast i liten grad varit direkt delaktig i utvecklingsarbetet. Några offentliga föredrag har arrangerats dit allmänheten bjudits in, bland annat kopplat till fysisk planering. Samtidigt har Hållbar Jämställdhet varit en del i andra informationsinsatser och demokratiska forum. Som tidigare nämnts har resultatet av processarbetet framför allt inom förvaltningarna givit nya möjligheter till delaktighet. Det gäller bland annat förändrade rutiner för dialogmöten och samråd. Ett annat exempel är tidningen ETAPP, utgiven av stadsarkitektkontoret/ samhällsbyggnadsförvaltningen Tidningen innehåller material som rör fysisk planering och riktar sig direkt till den gotländska allmänheten. Temat var den demokratiska mötesplatsen, jämställdhet och jämlikhet. Innehållet bearbetades ut ett jämställdhetsperspektiv under ledning av regionens jämställdhetsstrateg. Gotlänningarna berörs också genom den lokala överenskommelsen med idéburna organisationer, där det finns social inriktning enligt regeringens intentioner. Detta arbete är jämställdhetsintegrerat och det vänder sig till hela det ideella föreningslivet på Gotland. 3.4 Budget Budget gällande Jämställda tjänster Kostnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) Processer utbildning etc Externa samt interna nätverk Processledning Informationssstöd, textbearbetning od Litteratur Resor Total kostnad

15 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) 4. Hållbarhet Under programperioden har en jämställdhetsstrateg anställts inom Region Gotland. Därmed finns möjlighet att även fortsättningsvis ge stöd och hitta nya former för jämställdhetsintegrering. I samarbete med Länsstyrelsen har Region Gotland startat Jämforum för jämställdhetsintegrering. Detta ska vara en mötesplats för att synliggöra aktuella frågeställningar kring jämställdhet. Man ska också tillgodose det kompetens-behov eller erfarenhetsutbyte enligt nätverkets önskemål och uppkomna behov. 5. Utbildning och kommunikation En viktig del av processarbetet inom Region Gotland har varit och är att genomföra utbildningar, workshops och liknande för nämnder, förvaltningsledningar, medarbetare eller nyckelpersoner. När människor möts och diskuterar upptäcks ofta nya o-jämställda sammanhang. I några fall har respektive förvaltning inlett jämställdhetsintegrering, i andra fall blir de synliggjorda utan förändringsarbete. Bland annat har nämndpolitiker informerats om vad jämställdhetsintegrering innebär generellt samt specifikt gällande barnkonsekvensbedömning. Även förvaltningarnas ledningsgrupper och nyckelpersoner (handläggare) har utbildats i hur de ska använda redskapet Blankett för barnkonsekvensbedömning. Det har bland annat handlat om bakgrund, jämställdhetsintegrering, bedömningsverktyget samt workshop om pågående och relevanta ärenden för respektive förvaltning, goda exempel inom Region Gotland, med utrymme för diskussion/reflektion. 5.1 Processer Samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, näringslivsenheten (ledningskontoret) samt Fenomenalen Science Center (barn- och utbildningsförvaltningen) har genomfört ett processarbete kring jämställdhetsintegrering. Processen har innehållit utbildning för berörd personal, kartläggning av hela eller delar av sin verksamhet, analys, förändring, uppföljning och eventuellt ny förändring. 5.2 Kommunikation Det interna kommunikationsarbetet har skett via Region Gotland ordinarie kanaler. Det har främst skett internt för att fler medarbetare ska få kännedom om positivt effekter med jämställdhetsintegrering. Även intranät har använts samt sociala medier för påannonsering av specifika föredrag/utbildningar och massmedier för specifika insatser eller goda exempel. Kommunikationsarbetet har skett med syftet att sprida goda exempel på insatser som görs inom Region Gotland.

16 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) 6. Utvärdering och lärdomar Förutom den kontinuerliga återrapporteringen till SKL har ingen övergripande utvärdering gjorts. Region Gotland har istället valt att utvärdera respektive process kopplat till det uppföljningsarbete som rutinmässigt görs. Detta innebär att jämställdhet ingår som en naturlig del i det kontinuerliga ordinarie kvalitets-arbetet som finns kopplat till respektive verksamhet. Två längre förändringsprocesser har genomförts på Gotland; inom kultur- och fritidsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Det har varit en styrka att de processledare som lett dessa arbeten är anställda medarbetare som finns kvar inom respektive verksamhet. Det innebär att kunskapen består och sprids genom de nya rutiner som arbetats fram. En annan framgångsfaktor har varit styrgruppens sammansättning av nyckelpersoner. Likväl att en tjänst som jämställdhetsstrateg inrättats inom Region Gotland. På minussidan kan sägas att strategiskt långsiktigt arbete kan upplevas ta lite för lång tid. 6.1 Samverkan Region Gotland har under programperioden arbetat i nära dialog med Länsstyrelsen i Gotlands län, och särskilt med myndighetens sakkunnige i jämställdhet. Denna samverkan har förutom enskilda insatser - lett till bildandet av Jämforum. I övrigt har externa konsulter anlitats för specifika uppdrag dock inte för längre uppdrag eller processer. Samordningsvinster har till följd av politiska beslut - gjorts genom den interna insatsen kring jämställdhetsintegrering och barnkonsekvensbedömning. Samordningen har främst skett med gemensamma utbildningar, riktat till politiker i nämnder samt regionstyrelse, samt workshops för respektive förvaltnings ledningsgrupper. Avslutningsvis bör noteras att det har varit positivt att låta processer ta tid. Det innebär att tjänstemän på främst ledningskontoret långsamt fått egen kompetens om jämställdhetsperspektiv och därmed blivit trygga i frågan. Effekten av detta är att de ser när det är relevant, och var det finns ett behov, med ett jämställdhetsperspektiv i sin handläggning.

17 Ledningskontoret Region Gotland Datum (17) 7. Bilagor - förteckning Nedanstående bilagor bifogas separat Bilaga 1 Barnkonsekvensbedömning Inför politiska beslut ska bedömning av ärendet göras utifrån såväl barn- som jämställdhetsperspektiv, där så är relevant. För ändamålet finns bedömningsblankett och handledning. Denna upplaga utvecklas kontinuerligt. Bilaga 2 Kriterielista exploateringsplan En regional detaljplan behövs exempelvis då regionen är markägare och/eller vid planer som är komplicerade eller strategiska. Med hjälp av kriterielistan går det att tidigt göra en viktning utifrån faktorer för hållbar samhällsutveckling (däribland jämställdhet) som främjar Gotlands utveckling. Bilaga 3 Rapport Jämställd sociotopkartering Jämställd sociotopkartering visar mönster hos de som bor och vistas i respektive utemiljö, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställd sociotopkartering görs som kunskapsunderlag där så bedöms som relevant av beredningsmötet.

18 Ledningskontoret Katrin Rindlaug Datum (17) Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Region Gotland Programmet Hållbar jämställdhet har bedrivits på Gotland från 2008 till Region Gotland har under perioden valt att arbeta längs två huvudspår. På ledningsnivå har insatserna främst inriktats på jämställdhetsintegrering av styroch ledningsprocesser. På förvaltningsnivå har man arbetat med mer konkreta verksamhetsmål. Målsättning och vision är att jämställdhet ska vara en del av det ordinarie arbetet som inte är beroende av särskilda satsningar. Region Gotland ska självklart ge likvärdig service till kvinnor, män, pojkar och flickor. Bemötande och möjligheter att utvecklas ska vara likvärdiga oberoende av kön. Det handlar om att kvalitetssäkra jämställdhetsperspektivet in Region Gotlands verksamheter. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Katrin, Rindlaug, katrin.rindlaug@gotland.se Region Gotland, 2013 Text: Katrin Rindlaug, Illustration/foto: Thomas Fröhling Produktion: Infoteamet, Region Gotland, Tryck: Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

19 Förvaltning Handläggare Bedömning av konsekvenser för barn och ungdomar Ärenderubrik Ärendenummer 1. Berör frågan/ärendet flickor och pojkar? Ja Nej, motivera Om du svarat ja, besvara följande frågor: 2. Vilka flickor och pojkars berörs av denna fråga/ärende? 3. Hur sätts flickor och pojkars bästa i främsta rummet? Exempelvis när det gäller följande rättigheter; - sociala - ekonomiska - kulturella - hälsa - omsorgsbehov - utveckling - säkerhet 4. Hur tas hänsyn till alla flickors och pojkars lika värde? 5. Flickor och pojkars erfarenheter har inhämtats på detta sätt Beskriv kort Flickors och pojkars erfarenheter har inte inhämtats motivera. Om flickor och pojkar tillfrågats ska en återkoppling/uppföljning göras. 6. Beskriv eventuella intressekonflikter, prioriteringar och avvägningar som gjorts. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org. nr

20 Resultatrapport: Program för hållbar jämställdhet BILAGA 2 Kriterier för prioritering av regionala detaljplaner (dvs planer där regionen är markägare och/eller planer som vi gör, komplicerade, strategiska. Inom framförallt Visby och utpekade serviceorter) Kortfattad beskrivning av ärendet Inkl utsedd handläggare och ev tidplan Exploateringen främjar Gotlands utveckling genom att: Poäng Exploatering i enlighet med ÖP Bygg Gotland, gällande FÖP:ar och planprogram Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet 2. Infrastruktur Exempelvis; Effektivt resursutnyttjande, Effektiv och lämplig markanvändning, Närhet till befintlig service och kommunikationer Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet 3. Inomregional balans Främjande av landsbygdsutveckling, i första hand i förhållande till utpekade serviceorter Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet 4. Bidrar till att säkerställa mångfalden på bostadsmarknaden Upplåtelseform, storlek, exempelvis hyresrätter, små lägenheter Behov och förväntningar med koppling till Regionens Bostadsförsörjningsplan Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet 5. Antal berörda exploatering som får betydelse för många Allmän anläggning, ex fritidsanläggningar, skola, vårdinrättning Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet

21 6. Hållbar utveckling Miljö VA ( bl a dagvattenhantering), Energi, Biologisk mångfald, Kulturmiljö, GC- nät, Kollektivtrafik, Grönstruktur Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet 7. Hållbar utveckling Sociala perspektivet Hälsa, Jämställdhet, Segregation, Trygghet, Tillgänglighet, Barnperspektiv, Friluftsliv & rekreation, Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet 8. Kommunalekonomiska konsekvenser Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet 9. Planer som möjliggör nya arbetstillfällen Näringslivsutveckling Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet 10. God livsmiljö Ex. Arkitektoniska kvaliteter, förtätning, omvandlingsområden, offentliga miljöer, kommunikationer Beskrivning hur exploateringen förhåller sig till kriteriet SUMMA

22 SOCIOTOPKARTERING ÖSTERCENTRUM - Kartläggning av trygghet och tillgänglighet i det offentliga rummet i området Östercentrum samt Murgrönan utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

23 Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2011 Jenny Sandberg

24 INNEHÅLL SOCIOTOPKARTERING ÖSTERCENTRUM... 1 INLEDNING... 4 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 METOD... 5 INLEDNING... 5 EXPERTVÄRDERING... 5 BRUKARVÄRDERING... 5 Intervjuer och workshops... 5 Jämemo... 6 KOMPETENSUTVECKLING... 6 TEORI... 7 ETT SOCIALT PERSPEKTIV I PLANERINGEN... 7 Sociotopkartering... 7 Jämställdhet i fysisk planering... 8 Rörelsemönster i det offentliga rummet... 8 Trygghet i fysisk planering... 8 RESULTAT... 9 INLEDNING... 9 PLATSER... 9 Murgrönan... 9 Busstationen... 9 Cykelparkeringen, Österport och Alis Hästarnas dal Coop-gallerian Taxistationen McDonalds och Max Busstationen STRÅK Murgrönan Expert/Max Åhlensgaraget FRAMTID ANALYS KÄLLFÖRTECKNING... 16

25 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Under cirka två års tid har Region Gotland utarbetat en lokal variant av sociotopkarteringar och funnit dess resultat och brukarundersökningar värdefulla som underlag till översiktlig planering. Regionen ville nu utveckla metoden för att belysa sociala värden i det offentliga uterummet även på detaljplansnivå. Utvecklingen av brukarundersökningen fokuserar på ett genusperspektiv som ett led i jämställdhetsintegreringen i den fysiska planeringen. En god livsmiljö påverkas av ett stort antal samverkande faktorer och omfattar såväl den rent fysiska miljön som olika sociala aspekter i människans tillvaro. Region Gotlands arbete med den sociala dimensionen inom hållbar utveckling koncentreras till fyra områden -trygghet, jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet. Ett viktigt område inom detta arbete är den fysiska planeringen. Plattformen för arbetet med hållbar utveckling i den fysiska planeringen är kommunens översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige i juni Planens syfte ur ett socialt perspektiv är att användandet av mark- och vattenområden skall stödja och verka för en positiv social utveckling mot välfärd och en god livsmiljö. En viktig faktor inom ramen för den sociala dimensionen i fysisk planering är den demokratiska processen där delaktighet och inflytande utgör centrala begrepp. Möjligheten att kunna påverka samhällets utveckling och att känna meningsfullhet i sin livssituation har ett starkt samband med välbefinnande och god hälsa. Trots att plan- och bygglagen stöder och möjliggör en demokratisk planprocess finns det en stor potential att vidareutveckla formerna för dialog, inte minst med samhällsgrupper som av olika skäl har svårt att komma till tals i samhällsplaneringen, som t ex barn och ungdomar samt äldre och personer med funktionshinder. Region Gotland ska utveckla modellen för sociotopkartering med särskild inriktning på genus. En viktig del i arbetet med metoden är att utveckla processen så att jämställdhetsfrågor belyses i all fysisk planering där beslut kan komma att påverka kvinnligt/manligt och flickor/pojkars livsvillkor. En central del är således att säkra metoden så att den blir en naturlig del i underlag till beslut i den fysiska planprocessen som t ex detaljplaner, metodutveckling sker i form av en pilotstudie inom Östercentrum området. Östercentrum i Visby är en central handels- och mötesplats för allmänheten under dagtid. På kvällar och nätter är platsen en träffpunkt med bland annat bussförbindelser, taxi och matserveringar. I det brottsförebyggande arbetet har polisen kartlagt hur olika stråk, mer än andra, oftare lockar till sig grupperingar där bråk uppstår mellan människor som rör sig till och från nöjesutbudet i Visby innerstad. Östercentrum är en sådan hotspot enligt den gotländska polisen. Det finns nu planer på att utveckla och förbättra situationen inom Östercentrum och det känns naturligt att som en inledning i detta arbete genomföra en studie, en sociotopkartering, som ytterligare tar hänsyn till platsen ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta kan också bidra till en utveckling av metoden med särskild inriktning på genus. Ett vidare syfte bör vara att utveckla nya arbetsformer för att identifiera ytterligare kunskap om vad trygghet och tillgänglighet innebär utifrån kvinnlig/manligt och flickor/pojkars känslor och behov. Framtagna enkät- och intervjufrågor bör kompletteras så att karteringen får ett skarpare genusperspektiv. Projektmålet är att utifrån ett jämställdhetsperspektiv ta fram ett kunskapsunderlag om hur kvinnor och män upplever trygghet och tillgänglighet på Östercentrum, inför kommande detaljplanering/planprogram.

26 METOD INLEDNING Projektet har pågått under tre månader, september till december. En projektplan togs fram som sedan har styrt projektets innehåll. Tidigt tillsattes en sektorsövergripande dialoggrupp som träffades vid två tillfällen, det tillsattes även en mindre arbetsgrupp som träffades vid tre tillfällen. Sammanlagt har 82 personer deltagit i brukarundersökningen, 39 tjejer/kvinnor och 41 killar/män. För att få ökad kunskap inom området för jämställdhet och trygghet i samhällsplanering genomfördes en mindre litteraturstudie samt deltagande vid tre seminarier inom temat för jämställdhet. EXPERTVÄRDERING Tidigt kontaktades polisen på Gotland som har statistik över vilken typ av och hur många brott som har begåtts inom området. Statistiken bekräftar att Mcdonalds och Max är så kallade hotspots som innebär att det är där många våldsbrott begås. En viktig aspekt i kartläggningen var tillgänglighet därav kontaktades Lil Jacobsson som är tillgänglighetshandläggare på Region Gotland. Hon informerade om att en grundlig inventering av tillgängligheten på Östercentrum nyligen har genomförts och att en rapport finns att läsa kring detta, därmed hänvisar jag till denna gällande tillgänglighet på Östercentrum och Murgrönan. Ungdomsgruppen intervjuades som informanter då deras verksamhet innebär mycket kontakt med ungdomar i den offentliga utemiljön. BRUKARVÄRDERING INTERVJUER OCH WORKSHOPS Intervjuer och workshops är semistrukturerade, vilket innebär att vissa teman och frågor förbereds i förväg. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att det säkerställs att frågeställningarna behandlas i intervjun samtidigt som det lämnas frihet åt respondenten och intervjun kan utvecklas i oväntade riktningar så att nya idéer kan komma fram. 1 Fördelen är att samtalet är flexibelt och kan anpassas efter respondenternas erfarenheter. För att hämta in kunskap och erfarenheter från tjejer och killar i större grupper exempelvis skolklasser så utvecklades en metod som utgår ifrån memoryspelet JäMemo, läs vidare under nästa rubrik. Frågeställningar togs fram och har anpassats och utvecklats under projektets gång. Antalet personer som har deltagit i intervju och workshop är: Elfridaandréegymnasiet: sju tjejer, fyra killar Puma: två tjejer, sex killar Öppna förskolan: Myllan: fem kvinnor, fem män Fenix: fyra tjejer, sex killar Birkagården: två män och två kvinnor 1 Halvorsen

27 JÄMEMO Skolklasser är bra grupper att rikta sig till för att hämta in information och erfarenheter om ett område. Tidigt framarbetades därför en metod för att i helklass kunna hantera dessa frågor och att väcka intresse hos eleverna. Utgångspunkten är Jämemo som är ett memoryspel för alla åldrar med par som väcker frågor kring frågor om jämställdhet, rättvisa och samhällsplanering. Brickorna är inte identiska utan skiljer sig på olika sätt ifrån varandra. Gruppen delas in i mindre könsuppdeladegrupper, förslagsvis i så många grupper som det är tjänstemän på plats. Erfarenheten är att det är svårt att få deltagarna att anteckna samtalet. Varje grupp får sitta runt en karta på området. Brickorna delas ut och den ena brickan från det första paret visas upp. När paret är identifierat så ställs diskussionsfrågan ut i klassen. De får diskutera lite kort i bikupor (två och två) för att få igång samtalet. Sedan så ritar vi på kartan och redovisar för de andra det som sagts i bikuporna. Beroende på tid så går det att anpassa att antingen spela ut fler brickor eller att inte använda spelet utan bara utgå från frågeställningarna. Det som är fördel med memoryspelet är att man sätter frågorna i ett sammanhang och ger möjligtvis ett större intryck. Antalet personer som har deltagit i Jämemo är följande: Solbergaskolan årskurs 8: tolv killar tio tjejer. Komvux, Svenska för invandrare: nio kvinnor och åtta män. KOMPETENSUTVECKLING Under hösten har flera konferenser och seminarier hållits inom temat jämställdhet och planering. Tillsammans med kollegor har dessa besökts: Konferens den 26 oktober 2011, Livet i den goda staden Boverket, Trafikverket, SKL Seminarium den 16 november Trygghet och jämställdhet i staden Länsstyrelsen i Stockholm Utbildning den 7 december Jämställdhet och Genus Länsstyrelsen på Gotland Ett fördjupningsmöte med planenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen genomfördes den 9 december för att informera om goda exempel från hur andra kommuner jobbar med frågan.

28 TEORI ETT SOCIALT PERSPEKTIV I PLANERINGEN En hållbar utveckling vilar på tre ben, det ekonomiska, ekologiska och det sociala perspektivet. Dessa ska samspela och integreras med varandra för att uppnå en hållbar utveckling när vi planerar ett samhälle för kommande generationer. Miljökompetens inom fysisk planering är numera standard och vid exploatering av mark så utförs ofta miljöutredningar inom mark, vatten, buller och luft. Det är dock inte lika vanligt att utredningar kopplat till det sociala perspektivet utförs vid exploatering. Sociotopkartering är ett verktyg för att föra in det sociala perspektivet i fysisk planering. SOCIOTOPKARTERING Sociotop kan jämföras med biotopbegreppet, istället för att som biotop beskriva de abiotiska och biotiska förhållandena beskrivs de sociala och kulturella. Sociotopen är enbart kvalitativ och visar på vad brukarna anser om platsen i fråga. Biotopen är platsens liv och form (t ex sandstrand), sociotop den upplevda och värderade platsen (t ex badstrand). 2 I och med förtätning byggs ofta viktiga grönområden bort. I Stockholm startade arbetet med att säkerställa de sociala värden som finns i grönområden och parker Sociotopkarteringar har sedan gjorts i stora städer såsom Stockholm, Göteborg och Helsingborg men även i mindre orter såsom Hedemora och Östervåla. Sociotopkartering består av en brukarvärdering och en expertvärdering. Brukarvärderingen är den sammanvägda bedömningen utifrån de undersökningar som har försökt att fånga ett brukarperspektiv. För att få fram ett underlag till detta kan flera metoder användas som enkäter, intervjuer och grönvandringar. Med expertvärdering menas det arbete som kommunens tjänstemän genomför i processen då platsen bedöms genom observationer och erfarenheter utifrån deras expertisområden. 3 En sociotopkarta är en karta som illustrerar vilka platser människan använder i sin utemiljö samt vad de gör där. 4 På kartan visas vilka sociotopvärden som finns på vilka platser. Dessa identifieras utifrån vad brukarna har svarat hur de nyttjas. Att kategorisera värdena blir upp till den som skapar kartan. Dessa värden är platsspecifika och individuella. I en rapport utgiven av Statens folkhälsoinstitut har åtta kvaliteter kartlagts som är av vikt för att människor ska uppfatta områden som attraktiva. Dessa åtta kvaliteter är: Det vilda, det artrika, det rymliga, det rofyllda, det lekfulla, det gröna torget, det festliga och det kulturella. De ligger till grund för hur sociotopvärden har kategoriserats. 5 Den gotländska varianten är anpassad för att kunna tillämpas i mindre tätorter. I de gotländska tätorterna bor det färre människor och det är inte heller samma parkstruktur som i storstäderna. Vanligen har också invånarna nära till tätortsnära naturområden. Den gotländska inventeringen lägger mer tyngd på invånarnas erfarenheter än expertens observation. Vi har också valt att rikta oss till grupper i samhället som vanligtvis inte kommer till tals i planeringssammanhang. 2 Stockholms Stad s.10 3 Ståhle 4 Ibid 5 Statens Folkhälsoinstitut

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Jämställd budget i Göteborg

Jämställd budget i Göteborg Ett gott exempel Jämställd budget i Göteborg Projektet i sitt sammanhang Göteborgs stad har gjort stora satsningar på ökad mångfald och jämställdhetsintegrering utifrån kundens perspektiv, där projektmedel

Läs mer

SOCIOTOPKARTERING ÖSTERCENTRUM

SOCIOTOPKARTERING ÖSTERCENTRUM SOCIOTOPKARTERING ÖSTERCENTRUM - Kartläggning av trygghet och tillgänglighet i det offentliga rummet i området Östercentrum samt Murgrönan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. 2011-12-16 Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

KF Ärende 10. Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen

KF Ärende 10. Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen KF Ärende 10 Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen Tjänsteskrivelse 1 (4) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Åsa Holmberg

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass

En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass Projektet En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass har ökat kunskaperna kring jämställdhetsintegrering på alla nivåer inom Stockholms kommunala skolor.

Läs mer

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande

Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande 2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling Innehållsförteckning

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Leda och styra för hållbar jämställdhet Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen

Läs mer

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

Riktlinje för medborgardialog

Riktlinje för medborgardialog KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 Bakgrund I 2014 års regleringsbrev

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Förtydligande underlag till uppdraget om att genomföra en förstudie om utvecklingssatsning för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i länen

Förtydligande underlag till uppdraget om att genomföra en förstudie om utvecklingssatsning för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i länen MISSIV Datum -03-11 Dnr 800-3267-2012 1(1) Utbildningsdepartementet, elektroniskt via registrator@education.ministry.se Förtydligande underlag till uppdraget om att genomföra en förstudie om utvecklingssatsning

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt

Läs mer

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 1111 2 Förord VÄLKOMMEN projektets syfte är att utveckla och förbättra de tjänster och den service som Tjörns kommun erbjuder till sina invånare

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende

Läs mer

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Sida 1 (6) 2016-11-18 Fylls i av stadsledningskontoret: Diarienummer: 210-1196/2016 Ansökningsnummer: om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökan för varje kompetensutvecklingsinsats.

Läs mer

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Syfte med en översiktsplan är att: Ange övergripande mål och inriktningar för planeringen Identifiera strategiska områden Utveckla genomförande strategier

Läs mer

Cultural Planning på Tjörn. Möjligheternas ö

Cultural Planning på Tjörn. Möjligheternas ö Cultural Planning på Tjörn Tjörns Kommun Ligger på en ö ca en timme norr om Göteborg 15 000 invånare vintertid, 40 000 invånare sommartid Åldrande befolkning Många företagare (1800 företag) Ca hälften

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling.

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling. Kajsa Palo 600627-9001 Nicoloviusgatan 8A 21757 Malmö 0761-33 54 50 Meritförteckning Kajsa Palo Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2007-2010 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 1(9) Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2007-2010 Regionförbundet Östsams

Läs mer

Genomförande och utvärdering av uppdrag om ungas organisering och egen makt

Genomförande och utvärdering av uppdrag om ungas organisering och egen makt Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för kultur, fritid och demokrati Sida 1 (5) 2016-04-19 och egen makt Uppdrag och syfte Stadsdelsnämnderna har fått i uppdrag att i samband med nämndernas

Läs mer

Utbildningsförvaltningen

Utbildningsförvaltningen LÄROPLAN I FÖRSKOLAN 2.3 BARNS INFLYTANDE Arbetslaget ska: verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och förbereda barnen för delaktighet och ansvar och

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Genomförande av jämställdhetsanalys och upprättande av ett jämställdhetsbokslut för att Stockholm ska bli jämställt

Genomförande av jämställdhetsanalys och upprättande av ett jämställdhetsbokslut för att Stockholm ska bli jämställt Utlåtande 2011: RI (Dnr 222-1065/2011) Genomförande av jämställdhetsanalys och upprättande av ett jämställdhetsbokslut för att Stockholm ska bli jämställt Motion (2011:36) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen

Läs mer

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (7) 2015-05-17 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-06-11 Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun 2009-2010 Jämställdhet i Kalmar kommun Utvecklingsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen

Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen Projektbeställare Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare Kristina Eriksson Datum 2016-04-18 Version 2.0 Projekt-, ärendenr. KS

Läs mer

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering

Läs mer

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och

Läs mer

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för digitalisering PLAN fastställd av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden Framtagen av utbildnings- och Datum x2018-09-18 Gäller 2017 2022 Ärendenr BUN

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

Välkommen! hållbar jämställdhet

Välkommen! hållbar jämställdhet Välkommen! Till Startpaket för hållbar jämställdhet En fråga om kvalitet Vill du jobba med kvalitetsfrågor och konkreta förbättringar i verksamheten? Då är SKL:s Startpaket för hållbar jämställdhet något

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Bilaga 5, KF 6/ Sidan 1 av 6 Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Modell 1. Bakgrund och syfte KS förväntas anta förslag till strategi under hösten 2015. För tillämpning krävs informations-

Läs mer

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Kvalitets och utvecklingsenheten Projekt Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Projektägare Mariann Godin Luthman, Kvalitetschef Projektledare Christine Färnskog Bakgrund

Läs mer

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Ansökan Sida 1 (7) 2016-11-18 Fylls i av stadsledningskontoret: Diarienummer: 210-1196/2016 Ansökningsnummer: Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökan för varje kompetensutvecklingsinsats.

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från: Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Strömberg Annika KTN

Handläggare Datum Diarienummer Strömberg Annika KTN UREN Ärende nr i :!1:!nläninden r /1/4 K-7 VG Män.... KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Strömberg Annika 2016-05-23 KTN-2014-0135 Kulturnämnden Förslag till direktiv samt projektplan för

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Redovisning av JiM-arbetet

Redovisning av JiM-arbetet 2017-10-30 Redovisning av JiM-arbetet Ett handledningsmaterial till JiM-myndigheter inför redovisning och rapportering Redovisning av JiM-arbetet JiM1 och JiM2 ska enligt uppdrag i regleringsbreven för

Läs mer

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO

Läs mer

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta

Läs mer

Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden med inriktning på konstnärlig gestaltning

Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden med inriktning på konstnärlig gestaltning Regeringsbeslut 29 2015-06-25 Ku2015/01873/KI Kulturdepartementet Statens konstråd Box 45134 104 30 Stockholm Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden

Läs mer

Beredningarna för medborgardialog

Beredningarna för medborgardialog Beredningarna för medborgardialog Johan Lindberg Strateg 044-309 32 23, 0768-87 12 77 johan.lindberg@skane.se Datum 2012-08-28 Dnr 1100552 1 (8) Medborgarperspektiv i styrningen - Lägesrapport angående

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN. Ansökan om medel från SKL för Hållbar jämställdhetsintegrering

ÄLDREFÖRVALTNINGEN. Ansökan om medel från SKL för Hållbar jämställdhetsintegrering ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 119-271/2009 SID 1 (5) Handläggare: Linda Moberg Telefon: 08 508 36 202 Äldrenämnden 2009-10-13 Ansökan om medel från SKL för Hållbar jämställdhetsintegrering Äldreförvaltningens

Läs mer