Kurderna i världspolitiken

Transkript

1 Kurderna i världspolitiken Mikael Jonsson Josef Näslund

2 Kurderna i världspolitiken I oktober 2007 bestämde det turkiska parlamentet att landets militär skulle få rätt att anfalla den kurdiska PKK-gerillan i norra Irak. Den här konflikten mellan Turkiet och PKK har sitt ursprung i en snart 100-årig konflikt mellan Turkiet och kurderna. Dessutom kompliceras konflikten av att Turkiets allierade USA är närvarande i Irak, med fredsbevarande styrkor. USA vill inte se något turkiskt angrepp i norra Irak, eftersom det skulle förstöra den stabilitet som finns i regionen. En annan viktig faktor är att det går oljeledningar genom norra Irak och in i Europa, och att dessa skulle kunna drabbas vid en väpnad konflikt. Det skulle i sin tur kunna påverka världsmarknadspriset på olja. Det här spända läget mellan Turkiet-kurderna/Irak/USA kommer att behandlas utförligare senare i texten. Samtidigt vill Turkiet bli medlem i EU och regimens behandling av den kurdiska befolkning påverkar landets möjligheter till medlemskap, eftersom den inte ger kurderna sina mänskliga rättigheter eller rättigheter som minoritet. Som vi kan se påverkar den förtryckta folkgruppen kurderna inte bara inrikespolitiken i länderna de är bosatta i, utan även världspolitiken. För att förstå konflikten idag krävs att man har en uppfattning om vilka kurderna är, och sedan återkomma till den dagsaktuella konflikten. Karta från amerikanska underrättelsebyrån CIA. Den visar en variant av hur staten Kurdistan skulle kunna se ut. En del kurder tycker däremot att ett eventuellt Kurdistan skulle vara mycket större än så, medan Turkiet överhuvudtaget inte accepterar att det skulle finnas något Kurdistan. Källa: wikimedia.org 1

3 Kurderna en bakgrund Kurderna är ett folk som har starka band genom bland annat språk, kultur, historia, traditioner, värderingar och religion. De är en av mellanösterns fyra största folkgrupper, vid sidan av araber, turkar och perser. Men kurderna har idag ingen egen stat. Den kurdiska nationen är till största delen bosatt i staterna Turkiet, Irak, Iran och Syrien. Detta geografiska område kallas med ett samlingsbegrepp för Kurdistan. Även om kurderna är ett folk varierar deras skriftspråk över statsgränserna, mycket beroende på de olika ländernas olika alfabet. Religiöst dominerar dock sunnitisk islam bland kurderna. Kurderna har genom historien lytt under andra nationers statsmakter. Ofta har Kurdistan lytt under ett och samma rike som kontrollerat mellanöstern, men sedan första världskriget har situationen sett ut ungefär som idag med uppdelning mellan olika riken. Nation Ordet nation kommer från latinets nascires att födas. Nation är en föreställd gemenskap som uppfattas som medfödd. Gemenskapen kan vara via språk, historia och etnicitet. En definition lyder: En nation är ett folk som bebor ett avgränsat territorium och som söker ett politiskt uttryck för sin gemensamma identitet, vanligen genom ett anspråk på status som självständig stat. 2 Stat En stat är inte detsamma som en statsmakt. Statsmakten är endast den organisation som styr inom staten. Staten definieras som en politisk enhet som utgörs av territoriellt definierad befolkning som lyder under en statsmakt och som har förmågan att ingå relationer med andra stater. 3 Från 1500-talet fram till första världskriget bestämde kurderna i Kurdistan i hög grad över sig själva i en lokal autonomi (se faktaruta). Centralmakten det osmanska riket var formellt överhuvud, men lämnade stort utrymme åt självbestämmande. Efter första världskriget rasade det osmanska riket samman och delades upp. I Sèvres-avtalet, mellan några av stormakterna, lovades kurderna en egen nationalstat, men på grund av maktspel upprätthölls detta löfte inte, och Kurdistan delades upp mellan staterna Turkiet, Iran, Syrien och Irak. Autonomi Med autonomi menas självstyre som tillkommer en provins eller en region inom en stat. Den autonoma provinsen har rätt att fatta egna beslut utan att granskas från högre ort. Till skillnad från staten behöver den autonoma provinsen inte godkännas av andra stater än den egna, men kan heller inte bedriva egen utrikespolitik som andra stater. 1 2

4 Behandling av kurderna Även om det finns stora grupper av kurder i Turkiet, Irak, Ira och Syren så är kurderna en minoritet i alla dessa länder. Staterna har behandlat kurderna lite olika, men sammanfattningsvis kan sägas att kurderna har förnekats både mänskliga och nationella rättigheter. Iran Iran är ett land som religiöst domineras av shiitisk islam, medan kurderna oftast är sunni-muslimer. De iranska myndigheterna har försökt att assimilera in kurderna i den iranska kulturen. Detta innebär att kurderna ska bli en del av den iranska kulturen, och överge sin egen kultur och sitt språk. På grund av detta uppkom en djup misstro mellan kurderna och den iranska staten. 4 Irak I Irak är nästan en fjärdedel av befolkningen kurder och de är i huvudsak bosatta i norra Irak eller Sydkurdistan om man så vill. Det är ett område rikt på bland annat oljetillgångar, vilket vi återkommer till senare. När Baath-partiet (irakiskt parti, senare Saddam Husseins parti) fick makten 1968 inleddes förhandlingar med kurderna om autonomi och andra rättigheter. Dock strandade dessa förhandlingar i mitten av talet, och ett uppslitande årslångt inbördeskrig utövades mellan Irak och KDP (Kurdistans demokratiska parti). KDP hade stöd av Iraks dåvarande fiende Iran, och i viss mån även USA och Israel. Efter inbördeskriget följde en period av tvångsevakuering och folkmord av kurderna i mitten av 1980-talet. 6 Syrien Syriens politik angående kurderna har till stor del gått ut på att marginalisera och utesluta dem, även om en viss uppmjukning av politiken har skett sedan 1970-talet. Men kurderna har fortfarande inte fått sina politiska och kulturella rättigheter officiellt erkända i Syrien. 5 Efter Kuwaitkriget har den norra delen av Irak varit i princip autonomt. Det infördes en flygförbudszon över den norra delen av Irak, vilket innebar att irakiskt militärflyg inte fick flyga där, och Saddam kunde inte längre fortsätta med förföljningen av kurderna i området. En folkvald regional regering, KRG (Kurdistan Regional Government), tillträdde men området utropa- Kurderna Den kurdiska befolkningen finns i flera olika länder, men exakt hur många kurder det finns är svårt att avgöra. Detta beror på att myndigheterna i respektive stater håller nere siffran, och kurdiska nationalister håller uppe siffran. Uppskattningsvis är den kurdiska befolkningen bosatt på följande vis: Turkiet: 14,3 miljoner kurder Iran: 6,5 miljoner kurder Irak: 4,4 miljoner kurder Syrien: 1,1 miljoner kurder (22% av befolkningen) (10% av befolkningen) (23% av befolkningen) (8% av befolkningen) Källa: Minority Rights Group,

5 des inte som en egen stat (det skulle förmodligen ha varit omöjligt att göra det, eftersom det skulle ha följts av kraftiga protester från Turkiet och Syrien 7 ). Trots en del inre stridigheter är norra Irak fortfarande autonomt och styrs av en regional koalitionsregering, KRG. Turkiet I området som kurderna kallar Kurdistan finns störst andel av invånarna i Turkiet. Kurdernas situation där präglas av den turkiska nationalismen kemalismen och innebär en tvångsnationalisering av kurderna till den turkiska staten. Turkiet anser alltså att kurderna ska vara turkar, inte kurder. Kemalismen har fått sitt namn efter Kemal Atatürk, det moderna Turkiets grundare. Den kräver att befolkningen bortser ifrån faktorer som splittrar befolkningen etnicitet, språk och klass. 8 Befolkningen måste anpassa sig efter staten som helhet, då staten är närmast helig. 9 Kurderna är inte officiellt erkänd minoritet i Turkiet, men 1991 avskaffades lagen från 1983 som gjorde det olagligt att överhuvudtaget tala kurdiska. Men fortfarande är turkiska det enda tillåtna officiella språket, det vill säga det språk som används av myndigheter, till exempel i rätts- och utbildningsväsendet. 10 När Turkiet bildades hade kurderna svårt att hävda sig, då de levde utspridda, var dåligt organiserade och saknade nationell sammanhållning. Därmed hade de svårt att resa motstånd mot kemalismens försök att göra samhället mer turkiskt. 11 Detta hindrade dock inte försök till militära resningar mellan 1920 och Under 1980-talet påbörjades det största av dessa uppror. Efter en militärkupp i Turkiet 1980 såg sig PKK nödgade att gripa vapnen som medel för kurdernas befrielse inledde den tidigare relativt okända gruppen en serie attacker mot den turkiska armén i turkiska Kurdistan. 12 De hade fristad i syriska och irakiska delar av Kurdistan, varifrån de utförde attacker vid den turkiska gränsen. Diskutera! Borde kurderna få en egen stat, med territorier från Turkiet, Syrien, Iran och Irak? Varför/varför inte? Vilka problem finns det med det?? 4

6 PKK Den kurdiska gerillagruppen PKK bildades i slutet på 1970-talet, och leddes av Abdullah Öcalan tills han tillfångatogs Deras ideologi är en kombination av marxismleninism och kurdisk nationalism, och deras mål är ett fritt Kurdistan. Sedan Berlinmurens och Sovjetunionens fall har dock vänsterinslagen minskat till fördel för det kurdisk-nationella. Flaggan för PKK (Kurdistans arbetarparti) Källa: wikimedia.org Den turkiska staten försökte motverka PKK genom att från 1985 beväpna PKK-fientlig bybefolkningen i området, det så kallade byvaktssystemet. Särskilt viktigt blev byvaktssystemet längst landsgränsen i sydöst. 13 Byvaktssystemet kom att bli ett strategiskt viktigt mål för PKK att bekämpa. Detta ledde till en våldsspiral där båda sidor blev brutalare, och Turkiets repressalier ( bestraffning ) mot kurder i allmänhet blev hårdare instiftades en lag som förbjöd det kurdiska språket (till och med 1991). 14 Dessutom bestraffades hela byar, där PKK rörde sig, kollektivt av säkerhetsstyrkorna. 15 På senare år uppger organisationen att den har bytt namn från PKK till KADEK, men kallas fortfarande oftast för PKK i media. Den turkiska staten har terroriststämplat organisationen. Även USA och EU kallar PKK terrorister, eftersom organisationen inte bara riktar in sig på militära mål; PKK:s attacker riktas ibland också mot civila mål. Turkiet betraktar alltså PKK som terrorister som skall bekämpas med alla medel, medan PKK ser sig som en befrielserörelse som kämpar mot förtryck och får utstå repressalier. Den turkiska staten menar att kurdisk nationalism hotar statsintresset och riskerar att spränga riket ungefär som det hände med det osmanska riket. PKK säger kämpa för kurdernas rättigheter och frihet, men det bör påpekas att det absolut inte är alla kurder som stödjer PKK. Kurdiska politiska partier tycker att PKK har fel taktik, och vill i stället kämpa med mer demokratiska medel. Men det är inte alltid så lätt att föra en demokratisk kamp Diskutera! Är PKK terrorrister? Eller kan de betraktas som en befrielserörelse? 5

7 Kemalismens påverkan Den turkiska kemalismen tillsammans med den kurdiska separatismen har lett till att den turkiska statens bestraffningar mot kurdiska identitetsyttringar av olika slag. Kurdiska nationalistiska och pro-kurdiska partier förbjuds, även om de bestämt tar avstånd från PKK och våld som politiskt medel. Journalister som beskriver kurder på fel sätt, eller skriver i fel tidningar, bestraffas och förföljs. 16 Lagar används för att bekämpa separatismen och nationalismen hos kurderna. Till exempel används just anti-terrorlagar och uppviglingslagar. Så sent som i november 2007 inleddes försök av Turkiet att upplösa det kurdiska partiet DTP Demokratiska samhällspartiet då de beskylls för att vara PKK:s politiska gren. DTP har sina rötter i DEHAP, som i sin tur är efterföljaren till HADEP som förbjöds under 1990-talet. Alla pro-kurdiska partier som funnits i Turkiet sedan 1971 har förr eller senare förbjudits. 17 Man kan således sammanfatta Turkiets politik gentemot kurderna i termer av tvångsnationalisering. Kurder får endast vara kurder i den mån att de är turkiska kurder och inte gör anspråk på turkiskt territorium för självbestämmande. Dagsläget I mitten av oktober 2007 gav Turkiets parlament turkiska styrkor tillstånd att bedriva militära operationer i norra Irak. Turkiet säger sig inte ha syfte att invadera norra Irak, utan bara använda sig av riktade attacker, 18 det vill säga enbart attacker mot PKK och så lite civila offer som möjligt. Anledningen till att Turkiet anser att den turkiska militären måste agera i Irak är för att be- kämpa PKK. 19 Politiska ledare i norra Irak tror dock inte på Turkiet. Man tror att den egentliga anledningen till Turkiets godkännande av militära attacker i Irak är att invadera den kurdiska delen av Irak. Kurdiska politiker menar att Turkiet är rädda för att norra Irak ska bli en inspirationskälla för kurder i Turkiet, och sporra dem att försöka skapa ett självständigt Kurdistan i Turkiet. Som nämnts tidigare är Turkiet mycket mån om att staten ska behålla sin nuvarande form, och därför ser allvarligt på alla försök till kurdisk självständighet. USA har dock uppmanat Turkiet att agera återhållsamt, eftersom en turkisk inmarsch i Irak skulle kunna förstöra den stabilitet som finns i norra Irak (som är den lugnaste delen i Irak just nu). Olja Efter att Turkiet givit militären fria händer att agera i norra Irak började priset på olja på världsmarknaden stiga. 20 Detta beror på att i norra Irak finns stora delar av landets oljetillgångar, och att om krig skulle utbryta där så är risken väldigt stor att oljeproduktionen skulle minska. Alldeles utanför den autonoma kurdiska regionen i Irak ligger den oljerika staden Kirkuk. Experter säger att 40 procent av Iraks olja finns där, och det är 6 procent av världens samlade oljetillgångar. 21 Enligt den irakiska konstitutionen ska en folkomröstning om stadens framtid hållas innan 31 december Folkomröstning handlar om ifall Kirkuk och dess naturtillgångar ska tillhöra den autonoma kurdiska regionen i Irak, om Kirkuk ska lyda under centralregeringen i Bagdad (Iraks huvudstad) eller om Kirkuk ska vara en autonom stad. Denna folkomröstning har nu skjutits upp av tekniska skäl, och förväntas ske nån 6

8 gång under Eftersom det finns så mycket olja i närheten av Kirkuk är det naturligtvis ett attraktivt område både för irakiska Kurdistan och övriga Irak. Oljetillgångar innebär förbättrade ekonomiska möjligheter. Men även Turkiet säger sig ha nationella intressen i Kirkuk, eftersom det finns en turkmensk (en folkgrupp som har mycket språkligt och kulturellt med Turkiet) minoritet i staden. Därför vill inte Turkiet att staden ska bli en del av en autonom kurdisk region i Irak, de ser hellre att Kirkuk fortsätter att tillhöra Irak. Kritiker hävdar dock att anledningen till Turkiets motvilja till att Kirkuk ska lyda under KRG är att de inte vill att KRG ska kunna dra nytta av de ekonomiska fördelarna som oljan i Kirkuk skulle innebära. Den förbättrade ekonomin skulle innebära goda förutsättningar för att utveckla regionen och den skulle bli en ännu större förebild för kurderna i Turkiet. Både Turkiets premiärminister och utrikesminister har antytt att om Kirkuk verkligen skulle falla under KRG:s styre, så skulle Turkiet ingripa. 23 Vad detta innebär är inte helt klart, men vissa bedömare ser det som att Turkiet skulle agera militärt mot norra Irak. Detta skulle i sin tur kunna påverka oljeleveranserna negativt. Om oljeleveranser från Kirkuk skulle avta eller upphöra, skulle världsmarknadspriset på olja påverkas. På grund av detta skulle ett turkiskt anfall av Irak kunna påverka hela världsmarknadsekonomin. USA är världens största oljekonsument, och är därför naturligtvis oroade över situationen. Var står USA? På grund av sitt oljeberoende är USA i en knepig situation. Oljan är naturligtvis viktig, men man vill samtidigt inte bli ovän med Turkiet, som ses som en viktig allierad. USA:s lojalitet till Turkiet har dock ifrågasatts. Det finns uppgifter som tyder på att USA har gett stöd till PJAK (Partiet för ett fritt liv i Kurdistan), en gerillagrupp som riktar in sig på att attackera mål inne i Iran. 24 Anledningen till att USA skulle stödja en sådan grupp är dess mål att bekämpa regimen i Teheran (Irans huvudstad), som USA anser vara det största hotet mot ett fritt Irak. Problemet är att PJAK har tydliga anknytningar till PKK, som USA säger sig vilja bekämpa. Om USA bidrar med pengar/ vapen till PJAK, kan dessa hamna i PKK:s händer. Men det finns inga bevis för att USA samarbetar med PJAK, och en talesman för PJAK förnekar att något sådant samarbete skulle existera. Den streckade gröna linjen är gränsen för det autonoma norra Irak, som styrs av KRG. Kirkuk ligger som synes utanför regionen. Källa: wikimedia.org Turkiet vill att KRG (den regionala regeringen i norra Irak) ska öka sina insatser för att avväpna PKK, eller åtminstone gripa och utlämna PKK:s ledare. KRG försvarar sig med att de har klart mindre militära resurser än Turkiet (som i åratal har försökt att 7

9 krossa PKK), därför är det inte rimligt att KRG ska kunna göra det som Turkiet inte lyckats med i sitt eget land. 25 Frågan är då vems sida stormakten USA ska ställa sig på. Turkiet ses som USA:s viktigaste allierade i den muslimska delen av världen, men KRG ses som USA:s viktigaste allierade i Irak. Man bör också ta med i beräkningen att när USA lämnar Irak, kommer Turkiet fortfarande vara en viktig allierad i området. Åtminstone kurdiska bedömare ser det därför som sannolikt att USA i slutändan kommer behandla relationen med Turkiet som viktigast, och därför kan komma att avstå från repressalier om Turkiet skulle anfalla norra Irak. Faran över? I början av november 2007 hölls förhandlingar mellan turkiske premiärministern Erdogan och USA:s president Bush, och USA lovade att dela med sig av underrättelseinformation som gäller PKK. Turkiska bedömare ser dock brister i avtalet, eftersom det saknas en diskussion om USA kommer att ge upp sitt (påstådda) stöd till PJAK. I och med dessa förhandlingar hoppas USA nu att Turkiet ska avstå från militära aktioner i norra Irak. 26 Bedömare tror också att risken för en turkisk invasion i Irak numera är rätt så liten. Situationen är inte lika alarmerande just nu som i slutet på oktober/början på november 2007, men problemet kvarstår. Turkisk militär har fortfarande rätt att invadera/utföra attacker i norra Irak. Om USA inte kan ge tillräckliga garantier för att PKK:s räder över gränsen in i Turkiet stoppas, finns fortfarande risken för krig i gränstrakterna Turkiet-Irak. Ett exempel: Om PKK skulle utföra en större attack i Turkiet kan man tänka sig att opinionen i Turkiet skulle kräva att militären ska utnyttja sin möjlighet att attackera PKK i Irak. Därför kan man inte säga att faran är över. USA:s president George W. Bush tog initiativet att starta förhandlingar med Turkiet för att förmå Turkiet att avstå från en invasion av norra Irak. På bilden syns Bush tillsammans med Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan (t. v.) Källa: wikimedia.org 8

10 Framtiden När det gäller framtiden för kurderna kan man tänka sig en mängd olika scenarier. Den idealiska lösningen för kurderna vore om de kurdiska områdena i de olika länderna tilläts enas i ett Kurdistan, en egen stat för alla kurderna i området. Men denna lösning verkar idag orimlig. Till att börja med så har inte ens de kurdiska organisationerna denna lösning på sin politiska dagordning. Dessutom finns ett motstånd bland de inblandade länderna till att ge ifrån sig territorier. Inte heller världssamfundet verkar för denna lösning. Frågan om denna typ av kurdisk stat finns helt enkelt inte på agendan. 27 Den motsatta lösningen vore att se problemet från de aktuella staternas synpunkt. För dem gäller det att eliminera det kurdiska problemet, genom assimilering eller i värsta fall utrotning. På olika sätt har denna metod i olika former bedrivits under talet. 28 Som exempel kan tas att Irak enligt många bedömare startade ett folkmord mot kurderna under 1980-talet. Men försöken att militärt och politiskt underordna kurderna i de olika staterna har inte lyckats. Samtidigt kan man tänka sig att internationella åtgärder skulle verkställas, ungefär som i Kosovo mot Slobodan Milošević under 1990-talet, då NATO ingrep för att förhindra förföljelsen av kosovoalbaner. Ett lite mer realistiskt scenario vore att de inblandade staterna (Iran, Irak, Turkiet och Syrien) på sikt utvecklas till demokratiska stater, som tar hänsyn till kurdernas rättigheter som minoritet och deras mänskliga rättigheter. Att Turkiet så småningom ska bli medlem i EU kan möjligen påskynda den utveckling i Turkiet, eftersom EU har som krav att Turkiet ska följa reglerna för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter. Detta scenario är också beroende av hur situationen i Irak utvecklas. Den nuvarande regeringen i Bagdad är rätt så vänligt sinnad mot kurderna, men man vet inte vad som händer när, och beroende på hur, USA lämnar Irak. Om en regering med anti-kurdisk agenda skulle tillträda kan situationen i norra Irak snabbt komma att förändras. Fred mellan Turkiet och PKK - Är det möjligt? För att en lösning på konflikten mellan PKK och den turkiska regeringen ska kunna uppnås rekommenderas att båda parterna lägger ner sina vapen och börjar föra samtal mellan varandra. Det låter som en enkel lösning, men eftersom PKK är terroriststämplat vägrar Turkiet att förhandla med dem. När PKK för femte gången lade ned vapnen 2006 och sökte vapenvila, ignorerade Turkiet förslaget för att den starka turkiska nationalismen inte kan acceptera den kurdiska separatismen, det vill säga kurdernas strävan efter självständighet. Men Turkiet har gått med på vissa kompromisser med gerillan. Under en period 2003 fick PKK-medlemmar som samarbetade med turkiska myndigheter amnesti eller reducerade straff. På grund av avsaknaden av förhandlingar mellan Turkiet och PKK är nog tyvärr en lösning på konflikten långt borta. Diskutera! Vilka framtida scenarier gällande kurdfrågan tror du är rimliga? Hur borde konflikten mellan Turkiet och kurderna lösas? 9

11 Referenser 1 Nationalencyklopedin Andra bandet Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs R Hague, M Harrop & S Breslin. Styrelseskick och politik. Nya Doxa, sid 38 3 Ibid. sid 33 4 Salih, Khaled (1999) Kurdfrågan i Turkiet Stockholm: Utrikespolitiska institutet, sid 5 5 Ibid. sid 7 6 Salih, Khaled (2000) Kurdfrågan: en bakgrund Stockholm: Utrikesdepartementet, sid 13 7 O Leary, Brendan & Salih, Khaled (2005) The Denial, Resurrection, and Affirmation of Kurdistan i: B. O Leary, J. McGarry & K. Salih (red) The Future of Kurdistan in Iraq. Philadelphia : University of Pennsylvania Press, sid 24 8 Salih, (2000) sid 18 9 Ibid. sid Ibid. sid 20, sid McDowall, David (2003) A modern history of the Kurds 3:e uppl. London : I. B. Tauris, sid 184, sid Ibid. sid Salih, (2000) sid 17 och McDowell, sid 423f 14 McDowell, sid Salih, (2000) sid Ibid. sid 21ff 17 Ibid. 18 (2007) Babacan: Turkey's cross-border incursion will not spell invasion Today s Zaman < ( ) 19 Fraser, Susan (2007) Turkish Parliament Approves Cross-Border Offensive Kurdistan Observer < ( ) 20 Salzinger, Caroline (2007) Konflikthot mellan Turkiet och Irak driver upp oljepris Sveriges Radio < ( ) 10

12 21 Yildiz, Kerim (2005) The Kurds in Turkey: EU Accession and Human Rights London : Pluto in association with Kurdish Human Rights Project, sid Senanayake, Sumedha (2007) Iraq: Kirkuk Referendum Likely To Be Delayed Radio Free Europe/Radio Liberty < 2007/09/77A2D8AB-39B5-43DC-9A49-672B349D17B3.html> ( ) 23 Yildiz, sid 123ff 24 Kucinich, Dennis (2006) Kucinich Questions The President On US Trained Insurgents In Iran: Sends Letter To President Bush < DocumentSingle.aspx?DocumentID=42505> ( ) 25 Barzani, Nechirvan (2007) Kurdistan's Hope for Talks Washington Post. < AR html> ( ) 26 (2007) Bush vows help for Turkey against PKK terrorists Today s Zaman. < ( ) 27 Salih, (2000) sid Ibid. sid och Galbraith, Peter W. (2005) What Went Wrong i: O Leary m.fl., sid 235f 11