Uppsala Universitet Ht 2007 IKT & Lärande A Eva Lyckholm. Samlade tankar kring. Ikt och lärande. (Informations- och Kommunikationsteknik)

Transkript

1 Samlade tankar kring Ikt och lärande (Informations- och Kommunikationsteknik)

2 Inledning Jag har valt att skriva detta pm utifrån mitt ämne som jag kommer att undervisa i, nämligen textil. Jag kommer att ge konkreta exempel på hur jag vill få in ikt i undervisningen samt ur ett mer allmänt skolperspektiv. Valet var enkelt när jag sökte IKT & Lärande som min tvärvetenskapliga termin. Att få kunskap om hur man kan integrera datorn i undervisningen är något som känns högst aktuellt då datorn idag blir mer och mer vanlig som arbetsredskap i alla möjliga olika sammanhang ute i arbetslivet så är det inte mer än rätt att skolan också hänger med i svängarna. Att inte denna kurs är obligatorisk i lärarutbildningen är för mig en gåta, drömscenariot vore att alla fick chansen till denna extra kompetens. Det är en stor tillgång som många skulle tjäna på. Det skulle höja statusen på läraryrket om alla vi tusentals nyutexaminerade lärare kommer ut i arbetslivet och är rustade för att fortbilda såväl kollegor som våra elever, i något som kan bli konkurrenskraftig kunskap när det gäller att rekrytera elever. Efter att ha tagit kontakt med textillärare ute i landet kan jag se att fler redan är på gång med att integrera datorn som ett arbetsredskap i slöjden. Det ger mig tilltro till framtiden där jag hoppas på ett samarbete med kollegor över hela landet för att utbyta erfarenheter och sporra varandra att jobba vidare med detta. I mitt huvudämne som är textil ser jag det som en tillgång och kanske en liten knäpp på näsan att fast jag valt att undervisa i ett så praktiskt ämne som det är så vill jag överbevisa dem som säger: -Jaha, så då gillar du att sy och så, man kan göra så mycket mer och jag tror att jag kan fånga även de elever som inte tycker att handarbete är det roligaste som finns. Vad innebär det för dig i din lärarroll? Det kommer att innebära att när jag söker jobba har jag en extra kompetens som jag tror är eftertraktad ute på skolorna. Jag kommer att kunna erbjuda inspirerande lektioner där ny teknik blandas med tradition. Om jag kommer att jobba i de högre åldrarna är mitt mål att kunna vara ansiktet utåt för att kunna rekrytera elever i och med att skolan mer och mer privatiseras och väljer specialinriktningar kan kampen om antalet elever vara stort, där en bra marknadsföring med en bra och informativ hemsida kan vara till stor hjälp. Det har alla skolor oavsett inriktning eller årskurs nytta av i dag, där kontakten med föräldrar oftare sker via just en hemsida. Självklart får man inte räkna med att alla har tillgång till en dator i hemmet, men för dem som har det kan kommunikationen ske genom den.

3 Det blev tydligt hur stor genomslagkraft en hemsida kan ha under min praktik period, som skedde i en fjärdeklass. Hemsidan som jag skapade åt dem användes både på lektionen och av eleverna själva hemifrån. De elever som inte hade tillgång till dator hemma, tog verkligen chansen att jobba med datorn via min hemsida på mina lektioner. Eleverna tyckte om att arbeta på detta vis och de sa uttryckligen att det var det roligaste de gjort. Det som de fick lära sig var de enkla funktionerna i Word och hur de skickade e- post, som för en van dataanvändare inte är någon märkvärdig kunskap. Men genom att skapa för eleverna intressanta lektioner med hjälp av en hemsida, blev dessa uppgifter något eleverna uppskattade mycket. Även samverkan mellan skolor ser jag som en möjlighet då man oftast är ensam textillärare på en skola, och i och med det är avsaknaden av textillärarkollegor att göra gemensamma lektionsplaneringar eller diskutera problem med något av en textillärares vardag. På nätet kan man få kontakt med kollegor över hela världen, kanske kan man starta en plattform där idéer byts och möts. Om jag kommer att arbeta på gymnasienivå kan jag även komma i kontakt med designers för eventuella studiebesök, andra skolor med samma inriktning, utbyte av elever, praktikplatser och annat aktuellt som eleverna och jag kan ha nytta av. När det gäller att tillverka sitt eget undervisningsmaterial, kommer jag att kunna, (precis som det redan finns i program som m.fl.), göra egna instruktionsfilmer om olika hantverkstekniker. För att komplettera det som jag tycker fattas i programmen, och om skolan inte har köpt in de programmen så finns min kunskap att tillgå för att skapa liknande instruktionsfilmer som de redan gör. Om programmen redan finns på skolan är det en stor tillgång. I de programmen förutom inspiration och instruktioner finns även avsnitt avsedda för materiallära, vilket underlättar betydligt då eleverna själva kan när det passar dem sätta sig framför datorn och få kunskapen bara genom några knapptryck. Dessa program innehåller även en del där dokumentation av slöjdprocessen kan göras och på så vis kan man lätt vid utvecklingssamtal och betygssättning gå in och titta på/visa på för föräldrar hur man jobbar, det blir tydligt för både elever och föräldrar att följa utvecklingen med den typen av portfolio. Även betygskriterier kommer att finnas med, då föräldrar och elever enkelt kan gå in och se vad de behöver klara för att bli godkända. Om en sådan portfölj står det i litteraturen: En portfölj följer således sin ägare och inte kursen. En välordnad digital portfölj är en tillgång inte bara under åren i skolan och på högskolan utan även därefter, till skillnad från de läroböcker och A4- pärmar från studieåren som många av oss har undanstoppade i en kartong i källaren som vi nog inte kommer att öppna innan vi blir pensionärer. 1 1 IT i skolan mirakel medicin eller sockerpiller?

4 För mina framtida kollegor kan min kunskap om ikt innebära att jag kommer att kunna fortbilda dem i hur de olika programmen fungerar, jag kommer också att kunna ge praktiska exempel på användningsområden av programmen. Efter vad vi lärt oss nu under hösten, har jag många exempel på hur man kan jobba med ikt i skolorna. Jag vill tydliggöra nyttan av att se datorn som en resurs och ge kollegorna en möjlighet att med enkla medel kunna skapa lektionsintroduktioner och planeringar av arbetsområden. Dessa kommer att finnas med dem, sparade i digital form för dem att plocka fram år efter år, eller att dela med sig till fler kollegor. Jag vet att det talas om i min hemkommun att kunna avsätta tid (studiedagar) till att sitta ner och jobba med ikt och undervisning. Att skapa startnycklar, planeringar m.m. Det ser jag som en positiv utveckling och att skolan faktiskt är villig att satsa på detta. I och med att skolan inom en snar framtid kommer att få ett skifte av lärare, då 40 talisterna ska pensioneras, kommer den teknik rädsla som råder på flera håll i skolan idag att mer och mer suddas ut. I alla fall så hoppas jag det. På ett mycket påtagligt sätt har datorn bytt karaktär från att ha varit en symbol för det slutna rummet till att bli hemmets dörr ut mot världen och verkligheten. Dess inåtvända låtsasvärld har ersatts av öppenhet, kommunikation och verklighet. En dator är något helt annat idag än vad den var Vad behöver du kunna? Jag behöver hela tiden hålla mig ajour med vad som händer, teknik mässigt och vilka program som är aktuella just för stunden. I undervisningssituationer vill jag jobba med problembaserad inlärning, där den största nöten att knäcka för mig kommer att vara hur jag kan skapa spännande lärandemiljöer, där man kan fånga så många elever som möjligt och deras engagemang. Frågor som litteraturen tar upp tycker jag känns ytterst relevant att ta till sig och fundera över. Hur kan vi stimulera eleverna att själva ställa frågor, och sedan av nyfikenhet bli intresserade av bakomliggande, teoretiska samband? Jag ser en stor utmaning för grund- och gymnasieskolan att stimulera lusten att lära genom att eleven själv får utgå från praktiska tillämpningar i ett problembaserat lärande. Att själv få väcka frågor innan svaren väller in. 3 Detta hoppas jag att jag kommer med tiden utveckla intressanta arbetsområden där fokus ligger på att eleverna själva får söka kunskap om ett visst område, där det så långt som möjligt i den skapandeprocessen sker på elevens villkor och möjligheter. 2 Med eller utan filter Stig Roland Rask 3 IT i skolan mirakel medicin eller sockerpiller?

5 Vad behöver du lära dina elever? Det som jag fastnade för som Carina Fast talade om på seminariet om att skolan borde hänga med bättre i det som idag är en naturlig del av elevernas vardag, nämligen att röra sig i digitala miljöer där datorn ses som en självklarhet i de flesta hemmen idag. Genom att inkludera ikt i undervisningen kan man nå nya dimensioner av lärande. Där elevernas intresse för teknik kan komma att underlätta i undervisningssammanhang och därmed fånga elevers uppmärksamhet som kanske är svåra att fånga i den traditionella katederundervisningen. Jag har haft min praktik mestadels på gymnasiet, där kan jag se nyttan med att jobba mer med datorn, eftersom de inte alls använder den idag. Eleverna behöver lära sig hur de jobbar i de olika programmen och att se kopplingen det till sin dagliga undervisning. I och med att eleverna känner sig trygga i programmen kommer de att bli mer och mer självgående i att lösa uppgifter de får, på så vis kan de också se datorn som ett redskap även i slöjden. Där de bearbetar sina bilder, söker efter inspiration och skriver ner fakta, skapar sina redovisningar m.m. Mina elever kommer få kunskap om hur olika bildbehandlingsprogram fungerar, då jag vill att de ska kunna använda bilder de tycker om och översätta dom i textila uttryck. Dessa bilder kan jag tänka mig i alla möjliga olika textila tekniker så som vävning, tryck, broderier m.m. Jag kommer att utöka min kompetens redan i vår med en kurs i digitala modeskisser, med den kursen kommer jag kunna erbjuda gymnasielever en ny dimension att se på modeskisser, som jag vet idag (i min hemkommun)endast sker på papper. Eleverna får på så vis kunskap om att använda olika programvaror, för att presentera sig själva inom mode- och textildesign. Detta kan lätt plockas fram ex. när man vill söka vidare utbildning i framtiden. I de högre åldrarna kan det vara aktuellt att ta upp hur bilder manipuleras i media idag, för att göra dem uppmärksamma på att det som man ser är inte alltid sanningen om hur personen faktiskt ser ut. Detta tror jag kan bidra till bra diskussioner om vår kroppsuppfattning och den bilden media visar att man ska se ut. I litteraturen Internet på gott och ont talar de just om Internets möjlighet att öppna upp för diskussioner kring värdegrundsfrågor. Hur lär du andra detta? Jag vill se till att skolans resurser med tillgång på såväl datorer som projektorer kommer till användning även på slöjden. Jag vet att många klassrum i Sverige idag har denna utrustning och jag hoppas att när jag är färdig lärare och jag kommer att ha ett eget klassrum att skolan är öppen för och vill satsa på att ta slöjden in i 2000talet, om det inte redan är så.

6 Genom en inventering av mina kollegors önskemål om vad de vill fortbilda sig i när det gäller datoranvändning i undervisningen. Kan jag skräddarsy utbildning efter deras behov, för en liten grupp såväl som hela kollegiet. I min hemkommun är arbetet redan på gång och jag ser positivt på framtiden, där skolorna idag satsar på ikt kompetens hos sina lärare, men det är ännu en bra bit kvar. Men teknikkunnande är inte allt. Än viktigare är att digitalt material för undervisningsbruk är rikhaltigt och av god kvalitet. En kulturnation borde hålla sig med arkiv på nätet innehållande sådana gemensamma tillgångar som historiskt källmaterial, litterära klassiker, vetenskapliga standardverk, 19(77) encyklopedier och ordböcker jämte ett rikt sortiment av läromedelsmoduler, alltsammans flyttbart och fritt tillgängligt för medborgarna. 4 Jag håller med som litteraturen pekar på att samla all kunskap och sprida den så att fler kan ta del av och dela med sig i en jätte bank av kunskap, planeringar och erfarenheter. Jag kommer att ta hjälp av de kurser som exempelvis Multimediabyrån erbjuder för att hålla mig ajour och för att inspirera elever och kollegor. Genom att publicera mina lektionsupplägg på exempelvis lektion.se ser jag då till att min kvot av att dela med mig kommer att uppnås. Vad innebär det ur ett elevperspektiv? Eleverna kommer att kontinuerligt jobba med datorn som ett redskap och för att utvärdera sitt arbete från idé till produkt. Elevernas utvärderingar blir samlade på ett och samma ställe och jag kan då snabbt och enkelt vid utvecklingssamtal och betygssättning se alla samlade alster från eleven på datorn samt läsa deras utvärderingar. All dokumentation kommer att finnas på datorn, där jag som lärare, mina kollegor och mina elever har möjlighet att påverka innehållet. Eftersom mitt ämne är ett praktiskt ämne kommer min användning av ikt att röra sig främst kring dokumentation och presentation. Varje elev kommer att få fylla i en plan över slöjdprocessen innan de startar upp ett nytt slöjdprojekt och kontinuerligt som processen löper framåt får de fylla på med tankar och reflektioner, när produkten är färdig får eleverna tillsammans med mig utvärdera resultatet. Mina elever kommer att kontinuerligt få kunskapen tillfogat sig, dels genom lärarledda pass och dels genom självstudier på hemsidan som jag kommer att skapa, där uppgifter och manualer kommer att finnas tillgängliga. Eleverna kommer på så vis att delvis kunna jobba självständigt med någon uppgift och trycket på mig som lärare kommer att minska. 4 IT i skolan mirakel medicin eller sockerpiller?

7 Att alla lär olika är något som Carina Fast tar upp. Vissa elever lär genom att lyssna, andra genom att se och en tredje grupp genom att göra. Om jag då som jag försökt beskriva tidigare jobbar med datorn som redskap i att skapa instruktionsfilmer eller använder de som redan finns, tror jag att så många som möjligt kan lära sig en hantverksteknik oavsett lärstil. Med varierade innehåll medvetet anpassade till olika uppgifter skulle möjligheterna för elever öka så att man under skoltiden utvecklade en repertoar av förståelsen för informationssökning och -användning. 5 Detta visar på att det är viktigt att lära barn och ungdomar hur man hanterar informationen man kan finna på internet. I och med informationsflödet som finns på nätet är ett kritiskt förhållningssätt till det man finner där nödvändigt. Vilket jag tror eleverna har dålig koll på, när man ofta hör kommentarer från eleverna. Jag fann det på Google. Där de tycks tro att Google är att ställa i likhet med att finna det på internet. Att informera om detta är viktigt för att vi ska i framtiden få elever som kan använda sig av internet som det verktyg i lärandeprocessen det faktiskt är. Det nya informationssamhället innebär att allt man tar del av måste värderas. De informationsmängder man får levererat till sig måste ifrågasättas, inga medier är undantagna och inget media är med automatik sanningsbärare 6 Jag vill i framtiden jobba för samverkan med andra lärare, ämnesövergripande, där till exempel ett historieprojekt kan leda till att man på slöjden tillverkar dockor med tidsenliga kläder, dessa kan vi sen göra animerad film med m.m. Redovisningen kan man göra med att visa filmen som eleverna skapat, och i en PowerPoint presentation berätta om olika tekniker och material som fanns på den tiden, på så vis kommer materialläran in på ett naturligt sätt, och i ett sammanhang som eleverna själva fått vara med att skapa. Genom att arrangera utställningar av elevarbeten, modevisningar (högre åldrar), visa elevalster på hemsidan m.m. gör det att man synliggör vad eleverna gör i slöjden och det kan inspirera till fortsatt slöjdande i framtiden samt att inspirera andra att börja slöjda. I de högre åldrarna där man ofta visar upp vad eleverna åstadkommit under läsåret med att hålla i en stor modevisning. I exempelvis min hemkommun ska eleverna skapa sina egna kollektioner. Här kan eleverna få vara med och marknadsföra sitt eget klädmärke, där man kanske spelar in en film om sig själv och hur man tänker kring sin kollektion. Elevernas modeskisser omarbetas i datorn så att de blir så kallade digitala modeskisser, som kan fungera bra i ex. en PowerPoint om sin kollektion. Eleverna kan också skapa en hemsida 5 Informationssökning och lärande en forskningsöversikt 6 Med eller utan filter Stig Roland Rask

8 som de bygger kring kollektionen, den kan de ha med sig senare när de ska söka vidare till annan skola eller jobb. Deras klädlogga kan skapas i ett bildbehandlingsprogram. Vad behöver man kunna som elev? Jag vill jobba så att eleverna först och främst ska bli trygga i att se datorn som ett redskap, vissa elever kan redan mer än jag och vissa är nybörjare. Jag kommer att introducera mina idéer om användandet av ikt i undervisningen vart eftersom jag jobbar, därigenom kommer mina elever också att lära sig nya program och användningsområden i en takt som båda parter klarar av. Eleverna behöver kunna använda sig av de program som jag använder samt att ha kunskap om hur man rör sig ute på internet. Saknar de dessa kunskaper kommer jag såklart att se till att de lär sig dessa. Som mitt måtto är: Alla kan något, ingen kan allt. Enligt en undersökning som sammanställts i texten om Ungar och medier , framkommer det att så många ungdomar som 80 % går ut på internet flera gånger per vecka, 52 % av dem gör det dagligen, hos barn är siffran något lägre, de som använder sig av internet dagligen till 3-4ggr/vecka är över 50%, vilket visar på en hög användning av internet idag och jag tror att denna siffra stadigt ökar. Med detta i ryggen kommer min uppgift kanske snarare att innebära att öka elevernas medvetenhet på nätet. Varför behöver man kunna det? Det känns som en svår fråga att ge något svar på. Jag väljer att tolka den utifrån ett större perspektiv än individanpassat. Vi behöver knyta skolan närmare den verkliga världen utanför. Om eleverna på sin fritid spenderar timmar i digitala miljöer som att spela spel och röra sig ute på internet, där de kan skaffa sig kunskap och erfarenheter som de annars inte skulle kommit kontakt med via läroböcker, måste skolan också våga ta sig in i dessa miljöer, där kravet på oss som pedagoger måste bli att vilja och våga bryta gamla vanor och utbilda oss för framtidens skola. Dessa tankar finner jag stöd i i texten om Framtidens skola 2010 där man undersöker om och hur skolan ska förändras ur olika involverades perspektiv. 7 Ungar och Medier 2006, Medierådet

9 Litteraturlista Ungar & medier 2006: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Medierådet, Stockholm Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Limberg, Louise; Hultgren, Frances; Jarneving, Bo: Skolverket, Stockholm IT i skolan mirakel medicin eller sockerpiller? KK-stiftelsen, 2006 Med eller utan filter? : personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan. Rask, Stig Roland: Stift. för kunskaps- och kompetensutveckling, 1999, Stockholm: Internet på gott och ont: Truedson, Lars. Statens skolverk Skolverket, Stockholm Skola en möjlig utveckling av skolan med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och utvecklingens konsekvenser: Nilsson, Lars-Erik Utbildningsdepartementet, Stockholm Föreläsning Carina Fast